Jämförelse b896f6c7de83459b4d37f73a
Underlagets kontrollsumma: 5d97353b1b2cae1e490936a84b0442634c21ff913da6f372fe8542397d3ba9fc

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HC023071: Satsning på Sveriges bönder ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023071

Motion till riksdagen
2024/25:3071
av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Satsning på Sveriges bönder
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa etableringslån för unga lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta delägarskap inom lantbruksföretag, utan att det går ut över jordförvärvslagen, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nyttjandet av lånegarantier via Europeiska investeringsbanken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en antibiotikaskatt på kött och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ursprungsmärkning av kött- och animalieprodukter på restaurang och i storkök och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utökad rådgivning och utbildningsprogram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för rådgivning och/eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram ett kompetensutvecklings- och rådgivningspaket riktat till unga och/eller nya lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimatvinsterna med ekologisk produktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rikta stödet också till små och mellanstora jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett grönt avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta ett nationellt mål för självförsörjningsgrad på 80 procent och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla beteskravet så att fler djur inkluderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla djurvälfärdsersättningen inom EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra ersättning för ökad betestid för fler djurslag såsom tjurar, grisar, höns och kycklingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna samtliga relevanta myndigheters administrativa och juridiskt rådgivande service gentemot den enskilda lantbrukaren i en s.k. one-stop shop och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett administrativt stöd för bönder med små och mellanstora gårdar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge bönder möjlighet att söka stöd till innovationsjordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den svenska växtförädlingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja utvecklingen av förädling av växtprotein och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att öka integreringen av växtodling och djurhållning på gårdsnivå inom jordbruket, i likhet med ekologiska och kretsloppsanpassade brukningsmetoder, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge stöd till etablerandet av bioraffinaderier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett stimulanspaket för att öka odlingen av proteingrödor och samtidigt stödja utvecklingen av förädlingen av växtprotein och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge incitament för satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling för proteingrödor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utvärdera effekterna av klimatpremien för arbetsmaskiner samt om stödet behöver höjas för vissa typer av arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur, byte av batterier och transport av batterier till arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillgången till hållbara biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skatten på all egenproducerad el (även över gränsen på 500
kW) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stöd vid konvertering från fossildrift för fordon och farkoster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kompensation för gödselgasens högre produktionskostnad jämfört med fossila alternativ och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skattelättnader för att kompensera för högre produktionskostnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge garanterat långsiktiga anslag till naturrestaurering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra om medel från de arealbaserade direktstöden till höjda miljöersättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska de arealbaserade stöden och främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka miljöersättningen till ängs- och betesmarker och mosaikmarker inom landsbygdsprogrammet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark, myrslåtter eller hamling i det nya stödet för restaurering av betesmarker och slåtterängar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ett undantag från återbeskogningsplikten i bryn mot jordbruksmark för att öka tillgången till biologiskt rika mellanmarker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett gemensamt ramverk för hur kolinlagring i jordbruksmark ska mätas och verifieras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett system för ekonomisk kompensation till jordbrukare som ökar kolinlagringen i marken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja investeringar, produktion och nedmyllning av biokol och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändrad ersättningsmodell för rovdjursrivna djur för att bättre spegla det faktiska intäktsbortfall som lantbrukaren får inklusive variation i intäkter och veterinärkostnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskningen om rovdjursavvisande stängsel och andra åtgärder som kan skydda tamboskap mot rovdjursattacker och tillkännager detta för regeringen.
Svenska bönder är en nyckel för rättvis omställning och stärkt beredskap
Miljöpartiet anser att Sverige måste öka sin självförsörjningsgrad av livsmedel och de insatsmedel som jordbruket är beroende av. Klimatkrisen och det osäkra världsläget gör att vi i Sverige inte längre kan förlita oss på import av livsmedel och varor vi är bero
­
ende av. Vi behöver själva i större utsträckning tillverka och odla det vi konsumerar och för att uppnå detta behövs ett levande jordbruk över hela landet.
Svenska bönder är en nyckel för både en rättvis omställning och stärkt beredskap och de bär en betydande del av den gröna omställningen på sina axlar. Samtidigt är svenska bönder en utsatt, ensam och snabbt minskande yrkesgrupp. Idag ställs också högre krav på den enskilde bonden att utöver de traditionella arbetsuppgifterna inom jordbruk också utföra administrativt arbete inom ramen för jordbruksföretaget. Detta kräver att bonden, utöver att bemästra kunskaper inom jordbruk, också måste arbeta med juridik, administration och företagsekonomi.
LRF Ungdomen har skrivit en rapport som vittnar om att bönder utsätts för psykiska påfrestningar av arbetsbördan och svårigheterna i branschen. Miljöpartiet vill uppmärk
­
samma Sveriges bönder för den tunga och viktiga börda de bär, och ge dem politiska förutsättningar för att fortsätta sitt arbete med ett starkt och hållbart jordbruk. Jordbruket måste framtidssäkras och lantbrukare kompenseras för den miljönytta de skapar. Sedan lång tid pågår en omfattande nedläggning av lantbruk i Sverige och en utveckling mot allt större enheter. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU gynnar i alltför hög utsträckning de största jordbruken. De små och medelstora gårdarna kämpar ofta med bristande lönsamhet, men är mycket viktiga för den svenska livsmedelsproduktionen och bevarande och främjande av biologisk mångfald.
Sveriges bönder måste få ersättning för den klimat- och miljönytta de gör. I dag ser vi ofta prov på stödformer som premierar det motsatta. Små och medelstora gårdar behövs för att upprätthålla och öka försörjningsförmågan i hela landet. De är viktiga för livsmedelssystemets motståndskraft, för krisberedskapen, och de utgör en viktig pusselbit för en livskraftig landsbygd med öppna landskap och hävdade marker. Vi måste skapa bättre förutsättningar för små och medelstora gårdar att verka, och lönsamheten måste öka.
Framtidssäkra jordbruket genom att satsa på bonden
Miljöpartiet vill också säkerställa en förmånlig konkurrensposition för svenska lantbrukare, påkallad av svenska varors höga standard. Miljöpartiet vill införa en antibiotikaskatt på kött för att gynna svensk köttproduktion med höga djurskyddskrav och låg antibiotikaanvändning. I EU-förordningen om veterinärmedicinska produkter från 2022 finns också ett förbud mot att importera djurprodukter som kommer från djur som fått antibiotika i tillväxtstimulerande syfte. Det finns alltså redan idag exempel på att det går att reglera importen. Likaså vill Miljöpartiet se en ursprungsmärkning av kött och andra animalieprodukter på restaurang och i storkök. Nästan allt färskt kött som handlas i butik är svenskt, men det omvända gäller i restaurangsektorn. I butiker finns en fungerande ursprungsmärkning, vilket ännu inte finns i restauranger och storkök. För Miljöpartiet är det en självklarhet att animaliska livsmedel och andra produkter som kommer från djur som behandlats på ett sätt som skulle vara förbjudet i Sverige inte ska kunna serveras eller användas inom offentliga verksamheter.
Andra åtgärder som Miljöpartiet ser som möjliga och nödvändiga riktar sig till att frigöra pengar till ekonomiskt stöd. Miljöpartiet vill utöver det se över nyttjandet av lånegarantier via Europeiska investeringsbanken för att ta vara på alla möjligheter att investera i svenska bönder.
Det svenska lantbruket måste framtidssäkras. En viktig del av det är att säkra att en ny generation lantbrukare kliver in och utvecklar den svenska livsmedelsproduktionen. Det behövs riktade åtgärder till unga, både för att underlätta ägarskifte och uppstart, men också för att fler ungdomar ska välja ett yrke inom lantbruket. Samtidigt vittnar LRF Ungdomen om hinder för unga lantbrukare att komma till. Detta förklaras bland annat av det faktum att lantbruksföretag över tid växt sig större och större, varav ägarskiftet från en generation till en annan ställer högre krav på den som tar över. Miljöpartiet vill se fler lantbruk i hela landet, och ser stora problem med den förda politiken som leder till storleksrationalisering. Miljöpartiet vill genomföra en satsning på kompetensutveckling, rådgivning och åtgärder riktade till unga.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att underlätta för nästa generation jordbrukare:
Införa etableringslån för unga lantbrukare.
Ge relevanta myndigheter i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta delägarskap inom lantbruksföretag, utan att det går ut över jordförvärvslagen.
Se över nyttjandet av lånegarantier via Europeiska investeringsbanken.
Införa en antibiotikaskatt på kött.
Införa en ursprungsmärkning av kött- och animalieprodukter
på restaurang och i storkök.
Det svenska lantbruket måste också framtidssäkras genom att stötta nuvarande bondegeneration. Motståndskraften och beredskapen mot kriser i omvärlden och behovet av klimatanpassning måste öka på gårdsnivå. Åtgärder för ökad krisberedskap kan många gånger gå hand i hand med ökad klimatnytta, förbättrad lönsamhet och minskad belastning på ekosystemen. Utökad rådgivning och utbildningsprogram behövs för att fler lantbrukare ska få de kunskaper som krävs om hur beredskapen kan stärkas, och hur jordbruket ska förhålla sig till ett förändrat klimat. Likaså behövs kunskaps
­
satsningar på integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimatvinsterna med ekologisk produktion, sett till den lägre kvävetillförseln och avsaknaden av nyproducerat reaktivt kväve som insatsmedel. Det är också viktigt att expertisen finns tillgänglig i hela Sverige och att det finns sakkunskap inom alla geografiska områden, då jordbrukets förutsättningar skiljer sig från plats till plats. Miljöpartiet vill genomföra en satsning på kompetensutveckling och rådgivning för att möjliggöra utbredd tillgänglig expertis på förutsättningar inom alla geografiska områden relevanta för svenskt jordbruk.
Miljöpartiet vill införa en bred kunskapshöjande satsning som innefattar:
Utökad rådgivning och utbildningsprogram.
Införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för rådgivning och/eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet.
Ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram ett kompetensutvecklings- och
rådgivningspaket riktat till unga och/eller nya lantbrukare.
Integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimatvinsterna med ekologisk produktion, sett till den lägre kvävetillförseln och avsaknaden av nyproducerat reaktivt kväve som insatsmedel.
Stärk små och mellanstora jordbruk
En negativ trend som fortsätter hålla i sig är att jordbruksenheterna blir färre och större. Tidigare nämnda höga krav på enskilda bönder att orientera sig inom juridik och företagsekonomi samtidigt som de måste utföra administrativt arbete stärker trenden och mindre jordbruk blir utkonkurrerade. Miljöpartiet vill satsa på svenska bönder och få stopp på nedläggningen av jordbruk. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, bevarad och ökad biologisk mångfald, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk. EU:s gemensamma jordbrukspolitik och dess stödfunktioner har under alltför lång tid varit inriktad på stora gårdar. Därför är det extra viktigt att vi från svenskt håll stöttar små och medelstora gårdar.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att stärka små och mellanstora jordbruk:
Rikta stödet också till små och mellanstora jordbruk.
Ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett grönt avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket, för att främja arbetskraften inom de gröna näringarna, och därmed ge små och mellanstora gårdar förutsättningar för att ta in hjälp under exempelvis skördesäsongen.
Sätt ett nationellt mål för självförsörjningsgrad på 80 procent och främja ett decentraliserat jordbruk med fler små och medelstora gårdar runt om i hela landet. Det stärker försörjningsförmågan och höjer beredskapen.
Ett slopat beteskrav riskerar nu leda till att ännu fler svenska mjölkgårdar läggs ned. De små och medelstora jordbruken skulle riskera att konkurreras ut av alltmer storskaliga mjölkfabriker med kor som mår allt sämre, och utvecklingen med nedlagda gårdar skulle förvärras ytterligare. För att undvika en situation där svenska bönder konkurreras ut av produkter som inte lever upp till samma krav som Sverige ställer angående djurvälfärd, måste regeringen driva på för starkare lagstiftning för lantbruksdjur i hela Europa. Djurprodukter från djur uppfödda i länder där djurhållningen fått skarp kritik vid EU:s djurskyddsrevisioner ska inte få säljas på den gemensamma marknaden, utan endast inom det egna landet. EU:s djurvälfärdsersättningar behöver utvecklas så att de ger ökade ekonomiska incitament för bättre djurvärld, och inte missgynnar svenska bönder för att Sverige har jämförelsevis stark djurskyddslagstiftning.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att stärka beteskravet:
Utveckla beteskravet så att fler djur inkluderas.
Möjliggör ersättning för ökad betestid och även så att tjurar, grisar, höns och kycklingar ska få beta i hagen, böka i jorden eller picka i gräset. LRF Ungdomen LRF Ungdomen LRF Ungdomen LRF Ungdomen LRF Ungdomen
Utveckla djurvälfärdsersättningen inom EU.
Regellättnader för små och mellanstora gårdar
Ett problem som medföljer storleksrationaliseringen är att den byråkratiska bördan är tung för små och mellanstora gårdar medan större enheter har råd med administrativa resurser. Miljöpartiet vill främja småskaligt jordbruk och livsmedelsförädling genom minskat regelkrångel och rimliga avgifter. Hinder måste undanröjas för småskaliga livsmedelsföretag inom exempelvis mejeri, chark och slakt, som ständigt stångas mot regler anpassade för storskalig industri. Enligt LRF har lantbrukare i sitt arbete koppling till uppåt 15 myndigheter, där bristfällig samordning mellan myndigheter lätt går ut över servicen och lantbrukarens förutsättningar att följa regler på rätt sätt. Bonden ska kunna ägna sig åt att vara bonde, inte administratör, jurist eller företagsekonom.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att förenkla för små och mellanstora jordbrukares verksamhet:
Ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna samtliga relevanta myndigheters administrativa och juridiskt rådgivande service gentemot den enskilde lantbrukaren i en så kallad
one-stop shop
, för att underlätta den enskilde lantbrukarens kontakt med myndigheter.
Införa ett administrativt stöd för bönder i små och mellanstora gårdar, i form av ett skatteavdrag för att köpa in administrativa tjänster.
Förutsättningar för en flexibel jordbruksverksamhet
Bakom ett jordbruksföretags inriktning ligger ofta stora investeringar och skulder som riskerar gå förlorade om man byter inriktning. Därav blir det riskabelt för bönder att byta inriktning eller testa något nytt när tiderna eller förutsättningarna förändras. Ofta går en gårds inriktning i arv från den ena generationen till den andra. Samtidigt är det viktigt att bönder har möjligheten att göra ändringar i verksamhetsinriktningen och vågar prova nya idéer, med tanke på klimatförändringarnas nuvarande och framtida påverkan på odlingslandskapet.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att uppmuntra innovation och flexibilitet i jordbruket:
Ge bönder möjlighet att söka stöd till innovationsjordbruk, för möjliggörandet av att utveckla nya brukningsmetoder med ökad klimatanpassning och minskad klimatpåverkan i synergi med stärkt biologisk mångfald.
Klimatsäkra svenska lantbruk
Vi behöver stödja klimatanpassningen av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat. Enligt LRF:s rapport om kostnaden för jordbrukets klimat
­
omställning kommer det att krävas 80–85 miljarder kronor i investeringar på svenska gårdar, vilket långsiktigt är viktigt att ha i åtanke. Miljöpartiet vill stärka den svenska växtförädlingen så att utsäden som är anpassade till vårt klimat och pågående klimat
­
förändring utvecklas. Utöver det behöver Sveriges livsmedelsproduktion klimatsäkras genom satsningar på proteingrödor, både för humankonsumtion och som alternativ till importerat protein som soja för animalieproduktionen. LRF konstaterar att det finns en stor potential för ökad odling av proteingrödor i Sverige. För att möta den ökade efter
­
frågan på livsmedel av växtbaserat protein kan det behövas ytterligare 8
000 till 12
000 hektar år 2030. Enligt Jordbruksverket finns den arealen tillgänglig. Samtidigt finns det mycket som står i vägen för att bönder ska kunna satsa på produktion av proteingrödor. Problemet beror dels på tidigare nämnda oflexibla verksamhetsinriktningar. Det finns också exempel på när lönsamheten är för låg för att verksamheten ska gå runt, eller högre för att odla något annat. Det beror också till stor del på att det inte finns svenska förädlingsanläggningar. Så länge det inte finns förädlingsanläggningar är det svårt att få upp odlingsvolymerna, och utan att det tillhandahålls stora odlingsvolymer är det inte lönsamt att investera i inhemska anläggningar. Sverige behöver också fler bioraffina
­
derier som kan ta tillvara och förädla den lokala produktionen. Totalt har 16 medlems
­
stater inom EU valt att införa stöd kopplat till proteingrödor i jordbrukspolitiken. Det finns fortsatt behov av att forska och utveckla kring förädling av proteingrödor. Det handlar om alltifrån växtförädling till affärsmodeller. Det är också viktigt att kunskapen som utvecklas inom akademin når livsmedelsföretagen. Därför behövs samman
­
hängande satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att klimatsäkra svenska lantbruk:
Stärk den svenska växtförädlingen så att utsäden som är anpassade till vårt klimat och pågående klimatförändring utvecklas.
Stödja utvecklingen av förädling av växtprotein.
Ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att öka integreringen av växtodling och djurhållning på gårdsnivå inom jordbruket, i likhet med ekologiska och kretsloppsanpassade brukningsmetoder, för att minska behovet av konstgödsel och stärka jordbrukets beredskap.
Ge stöd till etablerandet av bioraffinaderier.
Ta fram ett stimulanspaket för att öka odlingen av proteingrödor och att man samtidigt stödjer utvecklingen av förädlingen av växtprotein.
Ge incitament för satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling för proteingrödor.
Gårdar med självständig energiförsörjning
Vi behöver också snabbt minska vårt beroende av importerade insatsvaror såsom fossilt bränsle, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. I beredskapssyfte måste bönder kunna utföra sitt jobb även i kris. Många lösningar finns redan i de regenerativa, kretsloppsbaserade och ekologiska metoderna som praktiseras idag. Svenska gårdar har alla förutsättningar att bli självförsörjande på energi – vi måste ta vara på den möjligheten.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för jordbruksföretagens självständiga energiförsörjning:
Införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030.
Behåll och utvärdera effekterna av klimatpremien för arbetsmaskiner samt om stödet behöver höjas för vissa typer av arbetsmaskiner.
Utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur, byte av batterier och transport av batterier till arbetsmaskiner.
Öka tillgången till hållbara biodrivmedel.
Införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget.
Slopa skatten på all egenproducerad el (även över gränsen på 500
kW).
Ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk.
Införa ett konverteringsstöd från fossildrift för fordon och farkoster.
Införa kompensation för gödselgasens högre produktionskostnad jämfört med fossila alternativ.
Införa skattelättnader för att kompensera för dyrare produktionskostnader.
Ersätt markägare för naturrestaurering och andra miljönyttor
Samtidigt som jordbrukets ekonomiska förutsättningar behöver förbättras, behöver det ske på ett sätt som bidrar till klimatanpassning och minskad klimatpåverkan från svenskt lantbruk. 1
600 arter är rödlistade i det svenska jordbrukslandskapet. Om vi ska rädda och bevara en stor mängd dagfjärilar, fåglar och växter som är beroende av olika livsmiljöer i jordbrukslandskapet krävs konkreta åtgärder och garanterad finansiering. Om lantbrukare ges förutsättningar att odla regenerativt kommer lantbruket inte bara att öka produktionen av mer näringsrik mat och generera mer sysselsättning; naturens förmåga att hålla hela systemet igång på obestämd tid kommer att främjas. Det behövs en omfattande satsning på att restaurera slåtterängar, betesmarker och mosaikmarker utan att det går ut över markägarens inkomstkällor. Utöver det krävs finansiering både för genomförande av konkreta åtgärder och för åtgärdssamordnare som kan hjälpa markägare med hela processen från planering till utförande. Ekonomiska satsningar på skyddet och skötseln av värdefull natur måste stärkas och göras långsiktigt ekonomiskt hållbara för markägare. Det ska vara fördelaktigt att jobba med naturen och öka nyttorna. Utöver det måste odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser främjas samt en hög djurvälfärd bibehållas och stärkas.
Regeringen närapå halverade anslaget för 1:3
Åtgärder för värdefull natur
2023 jämfört med föregående år. Övrig satsning på värdefull natur är fastlåst på specifika områden, vilket vidare minskar det fria handlingsutrymmet. Enligt Naturvårdsverket kommer anslaget inte räcka till att upprätthålla befintliga naturvärden i skyddade områden. Det räcker därmed heller inte till att skapa eller ha kvar arbetstillfällen eller att ge markägare ekonomisk vinst på att upprätthålla naturvärden. Något som föreslagits av Miljömålsberedningen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket är ett undantag från återbeskogningsplikten i bryn mot jordbruksmark, i syfte att värna den biologiska mångfald som kan anses vara av högre värde än det eventuella virke återbeskognings
­
plikten ger. Dessutom medför det en regellättnad för näringsliv och potentiellt positiva effekter för jordbruk. Naturrestaurering i bryn till jordbruksmark är ännu ett exempel på vad markägare bör få ersättning för. För år 2025–2027 äskade Naturvårdsverket 120 milj. kronor mer per år i sitt budgetunderlag.
I det nya stödet för restaurering av betesmarker och slåtterängar ingår inte natur
­
vårdsbränning av ljunghed och gräsmark, myrslåtter eller hamling. Detta är något som efterfrågas av WWF, LRF och SNF, och Miljöpartiet håller med. Budgetposten behöver också höjas då nuvarande post på 15 miljoner kr till länsstyrelser runtom i landet är för lågt för att matcha förväntad effekt. Miljöpartiet vill överlag öka miljöersättningen till ängs- och betesmarker inom landsbygdsprogrammet.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att ge incitament för naturrestaurering och andra miljönyttor:
Ge garanterat långsiktiga anslag till naturrestaurering.
Styr om medel från de arealbaserade direktstöden till höjda miljöersättningar.
Minska de arealbaserade stöden och främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser.
Öka miljöersättningen till ängs- och betesmarker inom landsbygdsprogrammet.
Inkludera naturvårdsbränning av ljunghed och gräsmark, myrslåtter eller hamling i det nya stödet för restaurering av betesmarker och slåtterängar, och höj budgetposten.
Gör ett undantag från återbeskogningsplikten i bryn mot jordbruksmark.
Skapa ett gemensamt ramverk för hur kolinlagring i jordbruksmark ska mätas och verifieras.
Utred ett system för ekonomisk kompensation till jordbrukare som ökar kolinlagringen i marken.
Främja investeringar, produktion och nedmyllning av biokol genom exempelvis EU:s landsbygdsprogram, jordbruks- och regionalstöd och Klimatklivet, och öka kolinlagringen i jordbruksmarker.
Förbättrad ersättning till lantbrukare vid rovdjursskador
Beroende på markens beskaffenhet så kan stängsling kosta olika mycket för olika lantbrukare. Detta kan ett utvecklat stödsystem ta fasta på. Lantbrukare har ofta merkostnader av många olika slag när till exempel får haft påhälsning av rovdjur. Bland annat kan det handla om merarbete och kostnader för veterinär. Statens roll att främja betande djur i landskapen är viktig. Den som känner oro, själv drabbats eller överväger att sluta med betesdjur, behöver veta att staten finns där och stöttar.
Miljöpartiet föreslår följande åtgärder för att ge förutsättningar till de lantbrukare vars betesdjur skadas av varg:
Ta fram en förändrad ersättningsmodell för rovdjursrivna djur, i syfte att kunna ge ett kontinuerligt förebyggande ekonomiskt stöd till de lantbrukare vars betesdjur skadas av varg.
Ersättningen bör motsvara de faktiska intäktsbortfall som lantbrukaren har med hänsyn tagen till variation i intäkter och veterinärkostnader, med hänvisning till både kvalitet i djurhållning och försäljningskanal.
Veterinärkostnader bör inkluderas och ersättas av staten om rovdjur rivit eller skadat djur.
Stärka forskningen på rovdjursavvisande stängsel och andra åtgärder som kan skydda tamboskap mot rovdjursattacker.
Emma Nohrén (MP)
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)
Elin Söderberg (MP)
Emma Berginger (MP)
Märta Stenevi (MP)
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)

=== HD023549: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023549

Motion till riksdagen
2025/26:3549
av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Satsningar på hållbart skogsbruk, livskraftigt jordbruk och stärkt djurvälfärd
Tabell 1 Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
642
197
258
000
1:2
Insatser för skogsbruket
574
373
1
446
000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
243
865
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
158
824
±0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
4
000
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
42
000
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
57
778
40
000
1:8
Statens jordbruksverk
937
527
97
000
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
18
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
7
681
572
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
194
333
±0
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
3
257
312
780
000
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
2
204
200
±0
1:14
Livsmedelsverket
727
547
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
131
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
57
413
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
531
000
±0
1:18
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
34
830
15
000
1:19
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:20
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:21
Främjande av rennäringen m.m.
131
915
14
000
1:22
Sveriges lantbruksuniversitet
2
421
487
12
000
1:23
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
848
164
±0
1:24
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:25
Slakterikontroll
168
053
±0
1:26
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
1
071
000
±0
1:27
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
104
000
20
000
1:28
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
200
000
±0
99:3
Biopremie
±0
100
000
99:4
Innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket och livsmedelsföretag
±0
30
000
99:5
Stöd till kommunsektorn för att bibehålla ekomålen
±0
30
000
99:6
Modernt va och modern vattenrening
±0
350
000
Summa
22
566
654
3
238
000
Jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och fisket behövs för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi och för omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin och är avgörande för en levande landsbygd. Samtidigt brådskar omställningen mot ekologisk, långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, också inom de gröna näringarna. Havens och skogarnas ekosystem är på många sätt i kris, det sker ett överutnyttjande av naturresurserna och bristerna i miljöhänsyn är mycket omfattande och snarare regel än undantag. Det behövs en genomgripande omställning mot hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Ekosystemens livskraft måste få sätta ramarna.
Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade livsmedel, av baslivsmedel och av grönsaker, frukt och andra vegetabilier. Samtidigt behövs omfattande satsningar på miljöåtgärder inom jordbruket, stärkt biologisk mångfald i hela landet och åtgärder för att öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat synsätt på vad marken ska producera per hektar utöver livsmedel, där olika ekosystemtjänster som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald måste räknas in.
Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk
Ekosystemet i skogen har utarmats och den biologiska mångfalden är i kris. Runt tusen rödlistade arter som lever i skogen är hotade. Skogsvårdslagen behöver revideras för att skogsbruket som helhet ska kunna uppfylla miljömålen. Den behöver också arbetas in i miljöbalken. Myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med mark
­
ägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan. Ett sådant arbete är nödvändigt för att klara kraven i bland annat EU:s naturvårdsdirektiv, ny EU-lagstiftning som exempelvis restaureringslagstiftningen, rättsutvecklingen på miljöområdet generellt, samt det övergripande målet om att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, enligt FN:s globala naturavtal.
Inför ett bonus malus-system för skogsbruk
Inom dagens skogsbruk saknas styrmedel för att stimulera omställning till ett mer naturnära skogsbruk. Samtidigt är det svårt för de skogsägare som vill bidra till klimatomställningen att få det att gå runt. Kort sagt: Det behöver bli mer lönsamt för markägare att bruka skogen på ett sätt som stärker klimatet och naturen, och kosta att använda metoder som försvagar.
Miljöpartiet vill därför införa en bonus till skogsägare för att öka klimat- och miljönyttan på sin mark. Bonusen ska kunna gå till att ställa om skogsbruket från traditionellt kalhyggesbruk till naturnära skogsbruksmetoder, ökad klimatnytta samt skydd av skyddsvärda arter.
I linje med förslag från en mängd forskare och experter vill vi därför införa en avgift, en malus, som kopplas till och finansierar bonussystemet, för att öka styrningen mot skonsamma och klimatanpassade skogsbruksmetoder. Malusen ska läggas på kalhyggen där de allra största kalhyggena, med störst negativa konsekvenser för klimat och miljö, får högst avgift och de allra minsta hyggena undantas, liksom naturnära, ekosystem
­
baserade skogsbruksmetoder. På utgiftsområde 20 tillför vi 5
miljoner kronor på Naturvårdsverkets förvaltningsanslag, för att Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och eventuellt andra relevanta myndigheter ska kunna utreda införandet av ett bonus malus-system för skogsbruk.
Omställningsstöd för hyggesfria skogsbruksmetoder
Ett skogsbruk i samklang med ekosystemen kräver en bred övergång till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket kräver utveckling av nya affärsmodeller, ökad rådgivning och stöd till skogsbrukarna.
Miljöpartiet vill införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för övergång till hyggesfria brukningsmetoder, och satsar 200 miljoner kronor för ändamålet på anslag 1:2, för 2026.
Skogslån
Det behövs ett förmånligt, statligt skogslån för att underlätta övergången till hyggesfria skogsbruksmetoder. Lånet ska erbjudas markägare som vill ställa om till naturnära skogsbruk, men som av ekonomiska skäl inte kan avstå från en slutavverkning. Det kan handla om en skogsägare som behöver lösa ut en släkting i samband med ett arvskifte eller som har investerat i dyra åtgärder som markbearbetning och plantering och därför inte kan avstå intäkten från en slutavverkning.
Miljöpartiet vill satsa 10 miljoner kronor på anslag 1:2, utgiftsområde 23, för införandet av statliga skogslån, för 2026.
Kompetensutvecklingscheck till skogsentreprenörer
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket föreslår att regeringen erbjuder ett temporärt ekonomiskt bidrag, en ”kompetensutvecklingscheck”, till enskilda skogsentreprenörer för att de ska kunna utveckla sin kompetens inom hyggesfritt skogsbruk. Kompetens
­
utvecklingschecken ska kunna sökas under en femårsperiod. Skogsstyrelsen föreslås få i uppdrag att i samverkan med andra aktörer ta fram ett kurspaket och kursmaterial för hyggesfritt skogsbruk, som olika utbildare kan använda fritt. Ersättningen som kompetensutvecklingschecken erbjuder ska motsvara kostnaden för att kursdeltagarens arbete står stilla under utbildningsperioden.
Miljöpartiet anser att myndigheternas förslag är en viktig pusselbit i övergången till skonsamma och hyggesfria skogsbruksmetoder, och bör införas. Vi vill därför satsa 15 miljoner kronor över en treårsperiod på anslag 1:2, utgiftsområde 23, och som start tillföra 3
miljoner kronor på anslaget 2026.
Oberoende rådgivning för klimatanpassning och hyggesfria skogsbruksmetoder
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har upprepade gånger kritiserat vad de konstaterar är ett marknadsmisslyckande i skogen. Myndigheterna pekar på bristen på oberoende rådgivning för skogsägare och behovet av incitament att ställa om till hyggesfritt, och understryker vikten av nya affärsmodeller där skogens olika nyttor prissätts. Aktörer som anlitas för skogsrådgivning är nästan alltid organisationer som också jobbar med att köpa in virke till skogsindustrin. Råden från dessa virkesköpare utgår främst från vad som snabbast och billigast ger virke till industrin, vilket inte alltid överensstämmer med samhällets behov av klimatanpassning, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogs
­
bränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimatföränd
­
ringarnas effekter och förbättra återväxten. Hyggesfria metoder har stora fördelar både ur ett klimatanpassningsperspektiv och för stärkt kolinlagring och främjad biologisk mångfald.
Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Vi vill satsa 100 miljoner kronor 2026 inom ramen för anslag 1:1, utgiftsområde 23.
Systematisk kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald i hela skogslandskapet, inventering och utökad tillsyn
Det är nödvändigt att en satsning på en systematisk, nationell skogsinventering genom
­
förs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskaps
­
planering. Både fysisk inventering och fjärranalysmetoder kommer att krävas. Befintliga naturvärden i en mängd skyddade områden behöver bevaras och stärkas genom utökad skötsel, annars riskerar dessa att gå förlorade. Även Skogsstyrelsens tillsynsarbete behöver utökas för att säkra att värdefulla skogar bevaras, och inte avverkas. Tillsynsarbetet behöver även stärkas gällande åtgärdsprogrammen för vatten, där utvecklingen går åt helt fel håll.
Miljöpartiet vill satsa totalt 145 miljoner kronor för dessa områden under 2026, fördelat på 50 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:1, och 95 miljoner kronor på anslag 1:2, varav 10 miljoner kronor per år går till utökad tillsyn för genomförandet av vattenförvaltningen. Under kommande tre år vill Miljöpartiet totalt satsa 979 miljoner kronor för dessa arbetsområden, fördelat på både anslag 1:1 och 1:2.
Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare
De kvarvarande resterna naturskogar med höga naturvärden i hela landet måste bevaras och skyddas. Naturen måste sätta ramarna för nyttjandet av skogen. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för att betala ut ersättningar till skogsägare för skydd av den fjällnära skogen, men även för andra värdefulla skogar i hela landet. Skogsägare ska inte behöva vänta i åratal på besked och utbetalning av pengar; det måste finnas tillräckligt mycket pengar i budgeten för skydd av värdefulla skogar. Därför måste anslagen till Skogsstyrelsen öka. Även skötselåtgärder är mycket eftersatta, och behovet mycket stort. Resurserna för skötsel behöver öka.
Miljöpartiet vill därför satsa 100 miljoner inom anslag 1:1 för arbete med områdes
­
skydd och 1
046 miljoner på anslag 1:2 för ersättningar till markägare och skydd av skog. Totalt på utgiftsområde 23 satsar vi 3,5 miljarder, fördelat på anslag 1:1 och 1:2, för hela perioden 2026–2028. Den totala satsningen vi gör på skydd av natur, där även medel på utgiftsområde 20 ingår, framgår av kapitel 14.
Skogens sociala värden och bevarande av tätortsnära skog
Skogsområden kan ha många olika värden utöver höga naturvärden. I närheten av tätorter är naturområden extra viktiga för många människor, på grund av läget och att det är snabbt och enkelt att ta sig ut. Inte minst ur ett barnperspektiv är det viktigt att tätortsnära skogar med flera bevarandevärden än naturvärden, kartläggs, skyddas eller undantas traditionella kalhyggesmetoder.
Miljöpartiet vill att alla barn ska ha nära till ett naturområde. Skonsamma, hyggesfria skogsbruksmetoder med hög naturhänsyn kan i vissa fall vara ett alternativ i sådana här områden. Miljöpartiet vill öronmärka 30 miljoner kronor under 2026 inom ramen för
befintliga satsningar vi vill göra på områdesskydd och kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald
, inom ramen för anslag 1:2, för att kartlägga och bevara tätortsnära skogar med höga sociala och kulturella värden.
Naturnära jobb
Tidigare satsningar på gröna jobb i skogen var framgångsrika både för den nytta som uppnåtts i skogen och för att skapa jobb i landsbygd och sänka tröskeln för ett nytt jobb för exempelvis nyanlända.
Miljöpartiet vill satsa totalt 70 miljoner på naturnära jobb under 2026, fördelat på 8
miljoner kronor inom ramen för anslag 1:1 och 62 miljoner kronor på anslag 1:2.
Ett levande lantbruk i hela landet
Det höga kostnads- och ränteläget inom lantbruket har – i en redan ansträngd situation – lett till ett än mer allvarligt läge för svenskt lantbruk. Det är viktigt att både stötta lantbruket och samtidigt fortsätta omställningen till ett fossilfritt lantbruk, med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror, energi och tjänster produceras nära konsumenten, där förädlingen i ökad utsträckning sker lokalt och där efterfrågan på svenskproducerade ekologiska livsmedel stadigt ökar. Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda hållbara metoder som stärker biologisk mångfald och andra ekosystem
­
tjänster.
Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, ett mer regenerativt jordbruk, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk. Sammanlagt vill Miljöpartiet öka satsningarna på jordbruket med drygt 1
miljard kronor mer än regeringen 2026.
Ökade satsningar på ekologiska jordbruksmetoder
Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämp
­
ningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser. Regeringen har avskaffat målen för ekologisk produktion, och den odlade ekologiska arealen minskar. För att bryta den negativa trenden behöver ekologiskt jordbruk stimulanser, och mål för ekologisk produktion behöver återinföras.
Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk med 200 miljoner kronor per år inom ramen för anslag 1:12.
Framtidssäkra jordbruket genom kompetensutveckling, rådgivning och satsning på unga
Det svenska lantbruket måste framtidssäkras. Motståndskraften och beredskapen mot kriser i omvärlden och behovet av klimatanpassning måste öka på gårdsnivå, samtidigt som vi måste säkra att en ny generation lantbrukare kliver in och utvecklar den svenska livsmedelproduktionen. Utökad rådgivning och utbildningsprogram behövs för att fler lantbrukare ska få de kunskaper som krävs om hur beredskapen kan stärkas, och hur jordbruket ska förhålla sig till ett förändrat klimat. Likaså behövs kunskapssatsningar på integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimat
­
vinsterna med ekologisk produktion, sett till den lägre kvävetillförseln och avsaknaden av nyproducerat reaktivt kväve som insatsmedel. Det är också viktigt att tillgång till rådgivning och kompetensutveckling finns tillgänglig i hela Sverige och att det finns sakkunskap inom alla geografiska områden, då jordbrukets förutsättningar skiljer sig från plats till plats. Miljöpartiet vill därför genomföra en satsning på kompetens
­
utveckling och rådgivning.
En del i en satsning är att införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för rådgivning och/eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet. Miljöpartiet vill därför satsa 30 miljoner kronor på en rådgivningscheck, på anslag 1:8.
Det behövs också riktade åtgärder till unga, för att underlätta ägarskifte och uppstart, men också för att fler ungdomar ska välja ett yrke inom lantbruket. Relevanta myndig
­
heter bör också ges i uppdrag att ta fram ett kompetensutvecklings- och rådgivnings
­
paket riktat till unga och/eller nya lantbrukare.
Miljöpartiet vill genomföra en satsning på kompetensutveckling, rådgivning och utbildning riktad till unga med 30 miljoner kronor under 2026 på anslag 1:12.
Minska byråkratin för lantbrukare – regelstöd och samlad service
Ett problem som följer med den ökande storleksrationaliseringen är att den byråkratiska bördan är tung för små och mellanstora gårdar medan större enheter har bättre ekono
­
miska förutsättningar att köpa in administrativa resurser. Miljöpartiet vill främja små
­
skaligt jordbruk och livsmedelsförädling genom minskat regelkrångel och rimliga avgifter. Hinder måste undanröjas för småskaliga livsmedelsföretag inom exempelvis mejeri, chark och slakt, som ständigt stångas mot regler anpassade för storskalig industri. Enligt LRF har lantbrukare i sitt arbete koppling till uppåt 15 myndigheter, där bristfällig samordning mellan myndigheter lätt går ut över servicen och lantbrukarens förutsättningar för att följa regler på rätt sätt. Bonden ska kunna ägna sig åt att vara bonde, inte administratör, jurist eller företagsekonom.
Miljöpartiet vill därför ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna administra
­
tivt och juridiskt rådgivande service gentemot den enskilde lantbrukaren i en så kallad one-stop shop, för att underlätta den enskilde lantbrukarens kontakt med myndigheter. Vi vill tillföra 5
miljoner kronor på Jordbruksverkets anslag 1:8 för att samordna och inrätta en sådan funktion.
Ökade satsningar på odling av proteingrödor och frukt och grönsaker
Självförsörjningen av livsmedel behöver öka. Det behövs ökade stöd till grönsaks- och trädgårdsodlingen och ökade stöd till odling av baljväxter. LRF konstaterar att det finns en stor potential för ökad odling av proteingrödor i Sverige. För att möta den ökade efterfrågan på livsmedel av växtbaserat protein kan det behövas ytterligare 8
000 till 12
000 hektar år 2030. Enligt Jordbruksverket finns den arealen tillgänglig. Samtidigt finns det mycket som står i vägen för att bönder ska kunna satsa på produktion av proteingrödor. Exempelvis är avsaknaden av svenska förädlingsanläggningar ett problem. Så länge det inte finns förädlingsanläggningar är det svårt att få upp odlings
­
volymerna, och utan att det tillhandahålls stora odlingsvolymer är det inte lönsamt att investera i inhemska anläggningar.
Miljöpartiet vill därför öka satsningarna på grönsaks- och trädgårdsodling med 30 miljoner kronor per år, inom ramen för anslag 1:12, och med 50 miljoner för proteingrödor inom ramen för anslag 1:12.
Biologisk mångfald, ökad kolinlagring och stärkta miljöåtgärder
Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket, Farm to Fork, samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade sats
­
ningar på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket, samt utveckling och innovation av ekologiska odlings
­
metoder, behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till olika typer av miljö
­
åtgärder för stärkt biologisk mångfald och kolinlagring.
Vi vill stärka ersättningen för trädjordbruk, i linje med bland annat Miljömåls
­
beredningens förslag, med 30 miljoner kronor på anslag 1:12, och stärka ersättningen för odling av mellangrödor, med 20 miljoner kronor på samma anslag.
Vi vill även öka stödet till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, genom att satsa 15 miljoner kronor utöver regeringens nivå, på anslag 1:19, för att stärka försöks- och utvecklingsverksamheten inom ramen för miljömålen.
Full kostnadstäckning för naturbetesmarker och ökad rådgivning
Naturbetesmarkerna har en avgörande roll för att nå miljömålen för kulturlandskapet. Hävden av naturbetesmarker behöver stöttas, och för att bibehålla och öka i omfattning behöver stödnivåerna öka till full kostnadstäckning, och rådgivning och hjälp till markägare i fråga om naturbetesmarkerna behöver öka. Även fäbodbruken har en otroligt viktig roll för att bevara den genetiska mångfalden hos lantraser, för bevarad hävd, och för den starka kulturella traditionen.
Miljöpartiet vill satsa totalt 200 miljoner kronor för ökade stödnivåer samt stärkt rådgivning till markägare, inom ramen för anslag 1:12. För att värna ett lantbruk i hela landet vill vi även öka stödnivån i kompensationsstöden, inledningsvis med 20 miljoner kronor för år 2026.
Ökade satsningar på klimatanpassningsåtgärder inom jordbruket
Miljöpartiet vill öka stödet till jordbruket för förebyggande klimatanpassningsåtgärder. Vi vill höja nivån i investeringsstöden för förebyggande åtgärder, som anläggande av våtmarker, täckdikning och bevattningsdammar, och vi vill säkra att lokala vatten
­
rådgivare finns tillgängliga för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen.
Miljöpartiet vill avsätta 50 miljoner inom ramen för anslag 1:12 för ökade nivåer i investeringsstödet och 50 miljoner på samma anslag för rådgivning om klimat
­
anpassningsåtgärder.
Innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket, innovativ matproduktion och livsmedelsföretag
Klimatpolitiska rådet lyfter fram att det saknas renodlade satsningar på innovation för jordbrukets klimatåtgärder, men att det finns behov av ökade satsningar på forskning och innovation inom jordbruket, i likhet med innovationsstöd i andra sektorer. Även innovativ matproduktion och livsmedelsföretag behöver stimuleras. Miljöpartiet vill därför införa ett särskilt innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket, innovativ matproduktion och livsmedelsföretag. Vi vill till att börja med lägga 30 miljoner på ett sådant stöd för 2026, på anslag 99:4, inom utgiftsområde 23.
Stöd till kommunsektorn för att bibehålla ekomålen
Offentliga upphandlare står för en stor del av konsumtionen av ekologiska och krav
­
märkta svenska livsmedel, och utgör därför en viktig källa till stabila inkomster för Sveriges ekologiska producenter. Tyvärr ser vi att ett ökande antal kommuner överger sina mål om inköp av ekologiska produkter inom den offentliga upphandlingen, och många är oroade över att behöva göra det framöver, till följd av det höjda kostnadsläget och den ansträngda ekonomin. För att möjliggöra för kommuner och regioner att hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att stödja svensk ekologisk produktion bör kommu
­
nerna ges möjlighet till ökade ekonomiska resurser. Vi vill avsätta 30 miljoner kronor på anslag 99:5 för detta ändamål, under 2026.
Ökad satsning mot matsvinn
Matsvinn utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, negativ miljöbelastning och slöseri med resurser. Globalt räknar man att 8–10 procent av alla utsläpp kan härledas till matsvinn. Livsmedelsverket ansvarar för arbetet mot matsvinn, men anslaget har legat still på 6
miljoner kronor per år under många år.
Miljöpartiet vill satsa 12 miljoner kronor mer än regeringen på Livsmedelsverkets arbete mot matsvinn, inom ramen för anslag 1:14.
Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och va-investeringar
Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i va-nätet är mycket omfattande. Det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester, och på många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket omfattande. Många kommu
­
ner kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla ledningsnät som krävs för att klara utmaningarna, utan statligt stöd kommer att vara nödvändigt. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder. Vi vill avsätta 350 miljoner kronor per år på anslag 99:6 Modernt va och modern vattenrening, för statlig medfinansiering av investeringar i rent dricksvatten samt investeringar och reinvesteringar i va-nätet.
Inför ett jordbruksavdrag och en biopremie
Lantbrukets fossilberoende gör näringen sårbar för instabila oljepriser och försvårar klimatomställningen. Sverige har stor potential att producera biodrivmedel inhemskt, men regeringens försämrade villkor för biodrivmedelsproduktion har fördröjt utvecklingen. Genom att slopa nedsättningen av dieselskatten inom jordbruket och istället införa ett jordbrukaravdrag och en biopremie som kompenserar för pris
­
skillnaden mellan fossila och förnybara bränslen kan omställningen göras lönsam och minska beroendet av importerad fossil energi. Miljöpartiet vill därför satsa 100 miljoner kronor på en biopremie för 2026, på anslag 99:3, utgiftsområde 23.
Ökade stöd för förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp
För att möjliggöra för fler djurhållare att vidta förebyggande åtgärder mot rovdjurs
­
angrepp, som rovdjursavvisande stängsel, vill vi öka stöden för detta med 30 miljoner kronor 2026, på anslag 1:7. Det behövs även en satsning på förebyggande av rovdjurs
­
skador inom rennäringen, på 10 miljoner kronor, på anslag 1:21. Övriga satsningar på förstärkt viltförvaltning beskrivs i kommittémotionen för utgiftsområde 20.
Miljöpartiet avvisar samtliga av regeringens neddragningar inom utgiftsområde 23 för överföring av medel till Naturvårdsverket, för implementering av det nya referensvärdet för varg.
En bättre djurvälfärd
Svensk djurhållning av livsmedelsproducerande djur är ofta en kompromiss mellan ekonomiska intressen och djurens behov. Ofta blir priset för djuren alltför högt. Miljöpartiet anser att de djur som vi människor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Vi har länge drivit frågan om att förbjuda minkfarmer och införa ett omställningsstöd för minkfarmare. Vi vill att burhållning av höns får ett slut och att kycklinguppfödningen går över till mer långsamväxande raser. Bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nuvarande elbedövning av slaktkyckling och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut.
Inför en djurvälfärdsersättning för ökat bete
Miljöpartiet vill öka antalet djur som får gå ute på bete, utöver minimikraven för bete. Därför vill vi också införa en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete, som stöttar lantbrukare som ökar betet utöver lagstiftningens krav, som låter djuren gå på gräsmark, inte enbart utevistelse, och röra sig fritt i sina naturliga gångarter.
Miljöpartiet vill satsa 100 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:12 för en djur
­
välfärdsersättning för ökat bete.
Hälsorisker med dålig djurhållning – antibiotikaskatt och bättre djurskydd
Dålig djurhållning skapar allvarliga hälsorisker, i första hand för djur men även för människor. Varje år dör hundratusentals människor av sjukdomar orsakade av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Missbruk av antibiotika, såsom att antibiotika rutinmässigt används i djuruppfödning i många länder, måste stoppas för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens.
Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika överanvänds i djurhållningen. Svenska djurhållare använder överlag lite antibiotika i djurhållningen och kommer därför inte att träffas av skatten, men de missgynnas starkt av konkurrens från importerade produkter från producenter med lägre produktionskostnader, sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning. God djurhållning och låg antibiotika
­
användning bör premieras.
Miljöpartiet vill även satsa 4
miljoner kronor mer än regeringen på anslag 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder.
Satsning på djurfri forskning
Miljöpartiet anser att Sverige behöver utarbeta en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning och för att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök. Regeringen har dragit bort budgetmedel till kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök på Jordbruksverket, 3R-centret (reduce, replace, refine). Det är angeläget att centret får förnyad finansiering inom Jordbruksverkets ramanslag 1:8, där vi vill satsa 20 miljoner kronor per år till centret.
Emma Nohrén (MP)
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)
Amanda Palmstierna (MP)