Jämför sakliga förslag
A · Effektivare tillståndsprocesser
2022/23 · HA02950 · Tobias Andersson (SD); Mattias Bäckström Johansson (SD); Jessica Stegrud (SD); Eric Palmqvist (SD); Anette Rangdag (SD)
Original hos RiksdagenB · Mindre betungande regler och byråkrati för svenska företag
2024/25 · HC021458 · Tobias Andersson (SD); Eric Palmqvist (SD); Jessica Stegrud (SD); Josef Fransson (SD); Johnny Svedin (SD); Mattias Bäckström Johansson (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.027 · ämneslikhet 0.689. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 14 yrkanden i A · 7 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A7 och B3 · textlikhet 0.952A: Avslag · B: Avslag
A7
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.
B3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.
13 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör beakta möjligheten att förkorta tillståndsprocessen genom att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljöprövningsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att modernisera miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till förtydliganden gällande vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att pröva miljökonsekvensbeskrivningars tillräcklighet tidigt i processen och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa bortre tidsgränser för tillståndsansökningar och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kraven på bästa möjliga teknik vid miljöprövning och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att så långt det är möjligt utnyttja relevanta undantag i EU-regelverken och inte överimplementera regelverk som verkar hämmande för vår industriella utveckling och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen genom sina instruktioner till relevanta myndigheter bör överväga att understryka vikten av att ofta förbisedda aspekter i miljöbalken beaktas i högre grad och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att verka för en harmonisering av den svenska miljölagstiftningen med industriutsläppsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga utredning och förtydligande av regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ytterligare förkorta tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om en plan för att säkra Sveriges långsiktiga cementförsörjning bör utarbetas och tillkännager detta för regeringen.
6 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och flytta Regelrådet från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensanalyser och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens myndigheter ska identifiera samt upprätta mål och strategier för de mest kostsamma handläggningstiderna för företag och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av lagkrav på efterhandsbetalning av tillsynsavgifter och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt återkomma till riksdagen med förslagen rörande en förbättrad regelprocess och enklare regelverk från SOU 2021:60 och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2669 ord · B 2180 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:950
av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Effektivare tillståndsprocesser
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör beakta möjligheten att förkorta tillståndsprocessen genom att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljöprövningsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att modernisera miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till förtydliganden gällande vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att pröva miljökonsekvensbeskrivningars tillräcklighet tidigt i processen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa bortre tidsgränser för tillståndsansökningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kraven på bästa möjliga teknik vid miljöprövning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att så långt det är möjligt utnyttja relevanta undantag i EU-regelverken och inte överimplementera regelverk som verkar hämmande för vår industriella utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen genom sina instruktioner till relevanta myndigheter bör överväga att understryka vikten av att ofta förbisedda aspekter i miljöbalken beaktas i högre grad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att verka för en harmonisering av den svenska miljölagstiftningen med industriutsläppsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga utredning och förtydligande av regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ytterligare förkorta tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om en plan för att säkra Sveriges långsiktiga cementförsörjning bör utarbetas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Skapandet av ett gott näringslivsklimat för att såväl nya som gamla företag ska kunna verka och växa och att Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska fortleva måste prioriteras. Behovet av effektivare tillståndsprövningar hör till detta och är en komplex fråga. Det visar inte minst de aktuella exemplen med Cementa, Norra kärr, Kallak och Kaunis Iron. Problematiken med långa ledtider vid miljötillståndsprövningar är emellertid inte begränsad till gruvnäringen. Flera andra näringar vars verksamhet miljöprövas påverkas negativt. En konsekvens av detta är att såväl elnätsutbyggnad som industrisatsningar fördröjs eller uteblir.
Sammantaget pekar detta mot att det finns ett grundläggande problem med det svenska miljötillståndsförfarandet. Omställningen till ett fossilfritt och elektrifierat samhälle kräver en leveranssäker och fossilfri energiproduktion samt tillräcklig överföringskapacitet för el i hela landet.
Om tillståndsprövningar
Tillståndsprövningar handlar om att verksamhet hos företag som har en påverkan på miljön, exempelvis vatten, luft och mark, måste godkännas av mark- och miljö
domstolen. Innan ansökan skickas in hålls samråd med berörda myndigheter, berörd kommun och andra intressenter, till exempel boende. Det tar dock inte slut i och med detta. Företag som verkar inom särskilda branscher måste också ansöka om ytterligare tillstånd under annan lagstiftning innan miljötillståndsfrågan kan prövas.
Det är av vikt att tillståndsprövningarna anpassas till verksamheternas förutsätt
ningar på ett tydligt sätt. De olika tillståndsprövningar som en verksamhet genomgår behöver därför vara tydligt avgränsade och spegla det skede verksamheten befinner sig i. En uppdelad prövning i flera steg ska syfta till att minska investeringsrisken för verksamhetsutövaren och inte som en dubbelprövning.
Miljöbalken öppnar för att väga in fler faktorer
Redan i miljöbalkens första paragraf framgår att ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”. Dessa faktorer vägs sällan in, utan prövningarna har kommit att bli rena miljöprövningar i vilka de uppenbara samhällsekonomiska argumenten får stå tillbaka. Dessutom tillämpas miljöbalken idag på ett sätt som snarare syftar till individskydd än artskydd. Syftet ska vara att iaktta artskyddet men att mindre se till enskilda individer inom arten.
Den tidigare regeringen tillsatte med anledning av de problem som ofta är kopplade till miljötillståndsprocesser och tillämpningen av miljöbalken en utredning vars slut
betänkande överlämnades till regeringen i juni 2022. I SOU 2022:33 Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen beskrivs några av de problem som vi adresserar i denna motion. Utredarnas förslag, i de fall konkreta förslag till lösningar presenteras, är i delar samstämmiga med de förslag till förbättringar av systemet som vi pekar på här, och i andra delar inte.
Ändringstillstånd som huvudregel
I miljöbalken finns en möjlighet att vid ändring av en miljöfarlig verksamhet begränsa ett tillstånd till att enbart avse ändringen, så kallat ändringstillstånd. Det tidigare tillståndet för verksamheten måste ha ett samband med den ändring som föreslås. Utvärderingar konstaterar att möjligheten till ändringstillstånd har medfört kortare handläggningstider sedan den infördes 2005. Regeln innebär däremot endast en möjlighet att begränsa ett tillstånd till att endast avse ändring. I praktiken kräver myndigheter ofta att hela verksamheten ska prövas vid en förändring. Ett led i arbetet med att korta tillståndsprocessen vore att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljöprövningsprocesser. Det centrala är att regeringen ska verka för att tillstånds
processerna vid miljöprövning ska förenklas och förkortas.
Det är också angeläget att se över vilka verksamheter och projekt som behöver tillståndsprövas och undersöka om antalet kan minskas. Myndigheter kan även nyttja generella föreskrifter där det är möjligt. Vidare finns det anledning att se över kraven på bästa möjliga teknik i miljöbalken. Vid prövning av industrianläggningar förekommer regleringar på såväl nationell som europeisk nivå, något som kan ge upphov till oklar
heter som leder till förseningar. Ett stort antal industrianläggningar berörs av de så kallade industriutsläppsbestämmelserna. Dessa kommer från industriutsläppsdirektivet (IED), som är implementerat i svensk lagstiftning. Direktivet ställer upp villkor om att bästa tillgängliga teknik ska användas och definierar vilken teknik som avses. Samtidigt ställs det även i svensk miljölagstiftning krav på att bästa möjliga teknik ska användas utan att det lika tydligt definieras vilken teknik som avses. Denna form av dubbel
reglering byråkratiserar tillståndsprocesserna och riskerar att ge upphov till oklarheter om vilket av regelverken som ska ges företräde då tillståndsprövningen sker. I de fall sådana regelverk som medför denna typ av dubbelreglering förekommer bör regeringen verka för att undanröja oklarheter genom en harmonisering av den svenska lagstift
ningen med IED‑direktivet.
Moderniserad miljöbalk
Arbetet med att samla de svenska miljölagarna i en gemensam miljöbalk påbörjades under 1980-talet. Arbetet präglades av den tidens stora miljöproblem där exempelvis miljögifter och föroreningar var centrala frågor. Resultatet kom att bli den miljöbalk som antogs 1998 och som trädde i kraft den 1
januari 1999. Ett kvarts sekel senare kan vi konstatera att nya miljöutmaningar som inte var kända då miljöbalken tillkom, till
sammans med den praxis som har utvecklats i fråga om hur balken tillämpas, ger upphov till ineffektivitet och ibland kontraproduktiva beslut sett ur ett globalt håll
barhetsperspektiv. Vi menar att flera viktiga aspekter ofta förbises då miljöbalken tillämpas. Det är inte rimligt att konsekvenserna av tillämpningen leder till en högre miljöbelastning i andra länder i vår omvärld. Vi skulle därför välkomna att miljöbalken ses över och omarbetas i grunden för att bättre spegla de utmaningar, miljökrav och förutsättningar som föreligger idag. En sådan moderniserad balk skulle med fördel kunna ges ett annat namn som bättre beskriver dess syfte och markerar att det rör sig om en ny lagstiftning.
Konsekvensutredningar
När nya regler tas fram måste de stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa, vilket inte alltid är fallet. I förordning 2007:1244 regleras hur förvaltningsmyndigheter under regeringen ska arbeta med konsekvensanalyser vid införande av nya föreskrifter. I förordningen beskrivs hur arbetet med konsekvens
analyser ska utföras och redogöra för t.ex. vilken administration och vilka kostnader som uppstår. Vidare beskrivs vilka det är som drabbas och hur det påverkar konkurrens
förmågan hos företag. Viktigt är att förvaltningsmyndigheterna konsekvent följer förordningens direktiv. Samtidigt kan förordningen stärkas. Detta inte minst kopplat till så kallad gold-plating, att en nationell regel går utöver Europeiska unionens minimi
lagstiftning och leder till högre kostnader nationellt och konkurrenssnedvridning inom unionen. I vår kommittémotion ”Mindre betungande regler och byråkrati för svenska företag” utvecklar vi vårt förslag på området.
Beakta tillämpbara undantag i EU-regelverket
I Sverige ägnar vi oss åt så kallad ”gold-plating” och överimplementerar EU-regler på ett sätt som verkar hämmande för vår industriella utveckling. Det är fullt möjligt att inom ramarna för befintliga EU-regler öppna upp för fler undantag än vad som görs i Sverige. Praxis bör vara att Sverige, om det inte återfinns synnerligen goda skäl, lägger sig på en miniminivå vid implementering av EU-direktiv.
Miljökonsekvensbeskrivning – innehåll och prövning
Det råder stor osäkerhet kring vad en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska innehålla. Företag med lång erfarenhet och som har tillgång till all tänkbar expertis får av myndig
heter sina miljökonsekvensbeskrivningar avfärdade med motiveringen att de håller för låg kvalitet eller är otillräckliga utan att det tydligt kommuniceras vilka bristerna är. Att tydligt slå fast vad som ska ingå i en MKB och i vilken omfattning är viktigt. Det finns också ett behov av att tillståndsgivande myndigheter tidigt i processen prövar huruvida en inlämnad MKB är tillräcklig eller behöver kompletteras. Utgångspunkten ska vara att den MKB som prövas rättsligt inte ska kunna avfärdas som otillräcklig eller på annat sätt bristfällig sent i processen. Således ska miljökonsekvensbeskrivningens tillräcklig
het prövas separat och tidigt i tillståndsprocessen. När en MKB är fastställd är det denna som ska prövas i miljöprövningen.
Vidare bör regeringen se över vilka verksamheter som ska, respektive inte ska, avkrävas en MKB, i syfte att underlätta för aktörer vars verksamhet inte kan befaras medföra en betydande miljöpåverkan.
Begränsa antalet myndigheter som för statens talan
En del bolag, inte minst inom gruvnäringen, menar att tillståndsprocesserna är godtyckliga och att det inte går att förutse eller påverka resultatet oavsett hur mycket underlag de tar fram. Detta riskerar i förlängningen att urholka Sveriges attraktivitet. Enligt Tidöavtalet bör antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden begränsas. Sverigedemokraternas hållning är att det sökande företaget endast ska behöva vända sig till en myndighet som för statens talan i tillståndsfrågan. Denna ska därefter svara för att ta in expertutlåtanden från övriga berörda myndigheter som skall yttra sig endast i de frågor som de ansvarar för. Myndigheten som bär ansvaret för hela tillståndsprocessen har att göra en samlad avvägning utifrån alla relevanta och kända uppgifter i ärendet.
Tidsbegränsade tillståndsprocesser
Företag som söker tillstånd för nyetablering eller utökning av befintlig verksamhet löper risk att fastna i en administrativ loop om ärendet bollas fram och tillbaka mellan olika myndigheter och aktörer. För att motverka att sådana processer drar ut på tiden och för att stärka svenska företags konkurrenskraft bör möjligheten att införa bortre tidsgränser för tillståndsansökningar övervägas. Även en förenklad hantering av överklaganden kopplat till dessa processer bör utredas. Vi menar att tydliga tidsgränser och en snabbare hantering av överklaganden skulle gynna svenska företag och därmed arbetstillfällen och skatteintäkter.
Tillståndsprocesser för gruvnäring och industri
Svensk gruv- och mineralnäring utgör en viktig del av vårt lands basindustri. Stora värden skapas inom denna industri. Betydande värdekedjor för Sveriges samlade export har sin grund i att vi har en inhemsk gruv- och mineralindustri som kan förse övrig industri med förädlad råvara. Gruv- och mineralindustrin är även starten på växande värdekedjor inom teknikinnovation, särskilt inom underjordsteknik, som når långt utanför Sveriges gränser.
En pragmatisk hållning från staten gällande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter bör gälla. Dessa har legitimitet i den mån de verkligen fyller ett behov. Företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt och myndig
heterna ska agera på ett främjande sätt genom att tydligare än vad som är fallet idag kommunicera och precisera vilka åtgärder det sökande företaget behöver vidta för att medges tillstånd. Gruvindustrin arbetar med långa investeringshorisonter. En förut
sättning för att gjorda investeringar ska generera avkastning är långsiktiga politiska beslut och tillstånd att bedriva verksamheten. Regler som minskar förutsägbarheten för verksamheters möjlighet till fortlevnad bör därför undanröjas. Tidsbegränsade tillstånd skall endast användas undantagsvis och där det är särskilt påkallat.
I takt med att nya och förfinade brytnings- och utvinningsmetoder utvecklas och nya metaller och mineral efterfrågas på marknaden kan gamla och sedan länge nedlagda gruvor åter bli intressanta att utveckla. I de fall efterarbete till godtagbar standard inte har utförts och verksamheten avslutades före 1969 ansvarar staten för att hantera eventuella föroreningar och skador på miljön. Vi menar att ansvarsfördelningen mellan företag som vill göra en nyetablering på ett sådant område och staten måste utredas och förtydligas. Detta för att säkerställa att företag som gör nyetableringar på gammal industrimark inte ärver tidigare verksamheters försyndelser, något som skulle kunna ha en hämmande inverkan på investeringsviljan.
Tillståndsprocesser för elnätsutbyggnad
Sverige är i en situation med tilltagande effekt- och kapacitetsbrist i elnäten. Regeringens symboliska energipolitik skadar näringsliv, klimat och konsumenternas plånböcker. Leveranssäker elproduktion, kärnkraft, ersätts av väderberoende energislag samtidigt som nödvändiga förstärkningar av överföringskapaciteten i elnäten dröjer. Detta inte sällan på grund av utdragna tillståndsprocesser som kan uppgå till 10–12
år vid etablering av nya elnät, vilket leder till att samhällsutvecklingen stagnerar.
Riksdagen har nyligen antagit förslag från regeringen som syftar till att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsprocesserna ska bli mindre resurskrävande för såväl elnätsföretag som berörda myndigheter. Vi menar dock att dessa förslag inte räcker. Vår målsättning är ett regelverk som medger en halvering av dagens ledtider. Vi anser att regeringen ska återkomma med fler förslag som möjliggör detta. Vidare menar vi att en förstärkning, uppgradering eller utökning av en befintlig kraftledning inte ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Detta bör därför också avspegla sig i hur regelverket kring sådana förändringar är utformat.
Säkrad cementförsörjning
Cement är nyckelingrediensen i betong, som är en av de viktigaste komponenterna i uppförandet av hållbara byggnader och anläggandet av modern infrastruktur. Betong är också en förutsättning för gruvbrytning på stora djup och för uppförandet av elproduk
tionsenheter såsom vindkraftverk. Cement är en färskvara och består till stor del av kalksten. Cement tillverkas typiskt sett nationellt och den svenska självförsörjnings
graden har historiskt varit god. Brytningen av kalksten har skett på många platser i landet men har de senaste decennierna koncentrerats i allt högre grad till gotländska Slite där merparten av den kalksten som används för svensk cementtillverkning bryts. Under 2020 meddelades företaget Cementa tillstånd att fortsätta med denna verksamhet. Beslutet överklagades och i juli 2021 beslutade Mark- och miljööverdomstolen att inte ge Cementa tillstånd för fortsatt kalkstensbrytning i Slite med hänvisning till att företagets undersökningar och miljökonsekvensbeskrivning var för bristfälliga för att kunna användas som beslutsunderlag. Utredningar pekade på att hundratusentals svenska arbetstillfällen var hotade. Den dåvarande regeringen förlängde därför Cementas tillstånd i två omgångar, först i åtta månader och därefter fram till den 31
december 2022. Förhandling i frågan pågår alltjämt i mark- och miljödomstolen och dom förmodas avkunnas i december 2022. Den uppkomna situationen hade delvis kunnat undvikas genom de förslag vi presenterar på området. Utöver detta ser vi ett behov av en nationell plan för ett långsiktigt tryggande av Sveriges cementförsörjning. Inte minst mot bakgrund av slutsatserna i de rapporter som tydliggjort de omfattande konsekvenser som cementbrist skulle leda till för vårt samhälle. Vi menar därför att en sådan plan behöver utarbetas av regeringen.
Tobias Andersson (SD)
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Jessica Stegrud (SD)
Eric Palmqvist (SD)
Anette Rangdag (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1458
av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Mindre betungande regler och byråkrati för svenska företag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och flytta Regelrådet från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensanalyser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens myndigheter ska identifiera samt upprätta mål och strategier för de mest kostsamma handläggningstiderna för företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av lagkrav på efterhandsbetalning av tillsynsavgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt återkomma till riksdagen med förslagen rörande en förbättrad regelprocess och enklare regelverk från SOU 2021:60 och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Lagar och regler är nödvändiga för ett civiliserat samhälle. Sverige är av tradition ett land med starka myndigheter och många detaljregleringar. Lagar och byråkrati verkar per definition begränsande. I en värld med global handel och hård konkurrens kan regler vara konkurrenshämmande. För svenska företag innebär regelbördan kostnader och ad
ministration som tar fokus från företagens egentliga verksamhet. Dessa merkostnader drabbar i förlängningen hela samhället samt hämmar jobbskapande och tillväxt. Det är därför av största vikt att vi eftersträvar förenklingar och att ta bort onödiga regleringar
där konsekvenserna inte motsvarar nyttan samt att nya och förändrade regler är kostnads
effektiva
– proportionalitetsprincipen skall råda genomgående. Detta kräver i sin tur ett aktivt arbete och styrning från regeringens sida, möjlighet till ansvarsutkrävande samt
kompetens, relevanta analysverktyg och beräkningsmodeller för att regelgivare ska kunna
genomföra bra konsekvensutredningar.
En övervägande majoritet av Sveriges företagare anser, enligt återkommande enkät
undersökningar, att regelbördan över tid har kvarstått på samma nivå eller ökat. Detta trots uttalade mål från politiken om minskad regelbörda. Enligt en rapport från Tillväxt
verket uppgår kostnaden för regelkrånglet till 370 miljarder kronor årligen, vilket påverkar
konkurrenskraften
och medför att svenska företag blir mindre lönsamma. Samtidigt upp
lever
mer än var annan företagare att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. Denna motion berör huvudsakligen processfrågor som på riktigt skulle förenkla för det svenska näringslivet, i andra motioner som fokuserar på enskilda sakområden tydliggör vi vilka regler som behöver avskaffas eller ses över för att förenkla för den berörda näringen.
Flytta och förstärk regelrådet
Regelrådet inrättades av regeringen år 2008 för att verka för regelförenklingar för företag
. Sedan januari 2015 är Regelrådet en organisation inom Tillväxtverket. Regelrådets kom
petens och
mandat behöver stärkas och det är positivt att den nya regeringen satsade me
del
på
Regelrådet i sin första budgetproposition. Rådet bör vara ett oberoende organ med
placering under Statsrådsberedningen. Detta ger rådet en större tyngd och inflytande
med möjlighet att påverka så tidigt som möjligt i processen av framtagande av nya regler.
Rådet måste ha en möjlighet att attrahera medarbetare med hög kompetens, bland annat inom Regeringskansliet.
Systematisera regeringens arbete med regelförenkling
För att minska företagens regelbörda behöver regeringen och svenska förvaltnings
myndigheter prioritera upp regelförenklingsarbete. Arbetet bör också ske i samarbete med näringslivsorganisationer som ofta har sakkunskap. Vi har länge efterfrågat en systematik i detta arbete och är därför positiva till det arbete som Tidöpartierna genom
fört på området.
Tack vare Sverigedemokraternas konstanta arbete med regelförenklingsfrågor har regeringsunderlaget nu fått på plats såväl ett förenklingsråd som ett implementeringsråd. Förenklingsrådet kommer att arbeta systematiskt med regelförenklingsfrågor och säker
ställa att företagens perspektiv tas omhand när nya lagar och regler tillkommer samt se
över befintliga för att säkerställa att de stämmer överens med sitt syfte. Implementerings
rådet
kommer samtidigt att granska EU-lagstiftningen, inkomma med synpunkter tidigt för att regeringen ska kunna motarbeta dåliga förslag på EU-nivå men också se över genomförandet av redan beslutade ärenden för att motarbeta överimplementering.
De båda nya råden kompletteras i sin tur med andra åtgärder från regeringsunderlaget.
Flertalet statliga myndigheter, däribland länsstyrelser, har fått i uppdrag att förenkla sina regelverk i syfte att minska regelbördan för företag samt arbeta näringslivsfrämjande. Regeringens departement har också nya rutiner för att se över onödigt regelkrångel och underlätta för näringslivet. Mycket av det som har gjorts har sedan länge varit SD-politik och även om vi har haft vissa åsikter om de exakta utförandena är vi positiva till att åtgärder vidtas. Nu kvarstår det för oss att noga följa hur dessa åtgärder faller ut i praktiken och lyssna på framtida inspel och synpunkter från såväl råd som myndigheter kring behovet av ytterligare åtgärder.
Stoppfunktion
Frågan om en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning för Regel
rådet har framförts i olika sammanhang och även av Regelrådet själva (Regelrådets rapport 2009–2014). En stoppfunktion skulle innebära att en regel inte får införas till dess att konsekvenserna av regelförslaget har utretts på ett godtagbart sätt. Först när Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i konsekvensutrednings
förordningen bör förslaget gå vidare i processen. Regelrådet ska få denna utökade makt med rätt att stoppa regler. Dock ska Regelrådet endast kunna stoppa införandet av en ny regel under en viss tid – det är fortfarande folkvalda politiker som ska bestämma. På så vis sätts det press på politiken och förvaltningsmyndigheterna att återkomma med ett bättre underlag, samtidigt som det öppnar för debatt och diskussion.
Konsekvensutredningar
När nya regler tas fram måste de stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa, vilket inte alltid är fallet. I förordning (2007:1244) regleras hur förvalt
ningsmyndigheter under regeringen ska arbeta med konsekvensanalyser vid införande av nya föreskrifter. I förordningen beskrivs hur arbetet med konsekvensanalyser ska ut
föras och redogöra för till exempel vilken administration och vilka kostnader som uppstår.
Vidare beskrivs vilka det är som drabbas och hur det påverkar konkurrensförmågan hos företag. Viktigt är att såväl regeringen och statliga utredningar som förvaltningsmyndig
heterna konsekvent följer förordningens direktiv samt att proportionalitetsprincipen i högre utsträckning blir gällande vid val av åtgärder att vidta. Den stora bristen som visat sig i Regelrådets granskningar och som får störst negativ påverkan är nämligen under
måliga konsekvensanalyser av förslag från regeringen och statliga myndigheter. Samtidigt
kan förordningen stärkas.
Detta inte minst kopplat till så kallad överimplementering, att en nationell regel går utöver Europeiska unionens minimilagstiftning och leder till högre kostnader nationellt och konkurrenssnedvridning inom unionen. Förordningen föreskriver att det ska göras ”en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen”.
Denna skrivning bör enligt oss inskärpas så att förordningen kräver att regelgivaren ska beskriva effekterna av när svenska regler föreslås gå utöver vad som krävs av EU:s lagstiftning. Praxis bör vara att Sverige, om det inte återfinns synnerligen goda skäl, lägger sig på miniminivå vid implementering av EU-direktiv – vilket riksdagen också tillkännagivit. Implementeringsrådet kommer förhoppningsvis att kunna åtgärda denna problematik men Sverigedemokraterna hade önskat att regeringen var bunden till att motivera skälen bakom varför man ej följer implementeringsrådets förslag i de fall det sker. Vi har även föreslagit att implementeringsrådet skulle vara placerat på statsråds
beredningen istället.
Det är även värt att här nämna skrivelsen ”Bättre konsekvensutredningar” (Ds 2022:22)
som länge legat på regeringens bord och som man bör titta vidare på.
Mål för rimliga handläggningstider
När lagar och regler ska omsättas i praktiken krävs handläggning av våra myndigheter. Den processen kan dra ut på tiden och begränsa företagens möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tillväxtverket presenterade i april 2021 sin slutrapport ”Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter”. Den visade att utvecklingen,
beträffande handläggningstider och kundnöjdhet, inte riktigt gått den väg som regeringen
önskat. Det beror sannolikt på för dålig styrning och ett felaktigt uppdrag. Rapporten menar också att arbetet måste fortsätta och förbättras. Därför menar vi att regeringen ska ge myndigheterna i uppdrag att identifiera de för företagen och för samhället mest kost
samma handläggningsköerna. Efter det ska mål och strategier sättas upp för myndigheterna
som ger kapade köer och rimliga handläggningstider för företagen. Som ovan nämnts har regeringen gett myndigheter i uppdrag att arbeta med regelförenkling och ha en näringslivsfrämjande ingång i sitt arbete och bedömer att Tidöpartierna kommer att agera även i detta frågan. Det skulle även stämma väl överens med det gedigna arbete som regeringen har initierat för att korta de tillståndsprocesser som idag fördröjer och försvårarar för stora delar av näringslivet.
Solnedgångsklausuler
Politiker bör i regel säkerställa att det redan existerande regelkrånglet minimeras vid stiftandet av nya lagar och regler. Detta för att säkerställa att den nya lagstiftningen lever upp till förväntningarna och fyller sina syften. Genom att i högre utsträckning nyttja solnedgångsklausuler sker en obligatorisk utvärdering och i de fall som de inte lever upp till de ursprungliga kriterierna eller syftet avskaffas de. Redan under riksmötet 2019–2020 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen på området varför vi nu förutsätter att regeringen skyndsamt återkommer med ett förslag på området. Sverige
demokraterna har i olika betänkanden yrkat på att den nya lagstiftningen skall utvärderas
efter ett visst antal år för att säkerställa att syftet faktiskt också är ett steg i rätt riktning.
Implementeringsråd
Danmark ligger i framkant när det kommer till regelförenklingsarbete och en av
anled
ningarna till det torde vara det danska implementeringsrådet, numera kallat ”Erhvervslivet
EU- og regelforum”. Syftet med forumet är att stärka insatserna för att göra det enklare att driva företag i Danmark samt att värna Danmarks konkurrenskraft. Deras uppgift är bland annat att granska och ge råd vid implementeringen av EU-lagstiftning i Danmark.
I sitt arbete utgår rådet från fem principer: att inte överskrida minimikraven i EU:s regel
verk
, att lagstiftningen inte missgynnar danska företag, att vara flexibla och nyttja undantag då det är möjligt, att försöka nyttja andra alternativ än regelverk då det går samt att inte införa nya regelverk innan satt deadline. Det är vår mening att ett motsvar
ande råd som verkar utifrån motsvarande principer behövs även här i Sverige.
Regeringsunderlaget har nu beslutat om ett implementeringsråd och vi kommer, likt ovan nämnt, följa utfallet av detta råd och lyssna noga på deras synpunkter och förslag. Om ytterligare åtgärder krävs för att implementeringsrådet ska nå sin fulla potential är Sverigedemokraterna öppna för detta – inte minst givet våra tidigare synpunkter på rådets utformning och funktion.
Tillsynsavgifter
Ett omdiskuterat område bland de företagare som bedriver verksamhet som lyder under lagstiftning om tillsyn är de avgifter man betalar för den och vad man faktiskt betalar för. Där man finner det märkligt att i varierande grad betala för kontroller som aldrig äger rum, att man får betala lika mycket för tillsynen som företag med bristande rappor
tering och underlag samt att man ofta får betala i förskott. En kommun, som även givit namn åt modellen, är Rättvik som istället valde en annan väg och som inspirerat många
andra kommuner. Där började man istället med att bland annat fakturera tillsynsavgifterna
i efterhand och en högre grad av rådgivande dialog. I slutrapporten ”Förenklingsresan –
sammanställda, analyserade och konkretiserade förenklingsförslag” från Tillväxtverket har
man tagit fasta på den modellen och lyfter fram förslag kring införandet av efterhands
debitering på några tillsynsområden. Bedömningen i rapporten är att ett sådant förslag inte skulle få några betydande samhällsekonomiska konsekvenser.
Men att förslaget skulle kunna leda till att företag som bedriver verksamheter utan anmärkningar kan få en lägre avgift, att kostnaderna för tillsyn blir mer förutsägbara och
en ökad tydlighet kring hur avgifterna bestäms och vad de avser. Det är uppenbart utifrån
denna rapport att det finns mycket att vinna på en sådan omläggning, men där samtidigt samma problematik återfinns på flera områden än de som återfinns i rapporten. Med an
ledning av detta bör ett införande av lagkrav kring efterhandsbetalning av tillsynsavgifter
utredas.
Utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen”
Sverigedemokraterna stöttar de flesta initiativ som syftar till att förenkla regelprocessen
och motverka redan befintligt regelkrångel. Mot den bakgrunden gladdes vi åt tillsättandet
av utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokförings
lagen”,
Kristina Alsérs betänkande (SOU 2021:60) utgör ett manifest över processfrågor och förenklingsförslag som om de genomförs skulle gagna det svenska näringslivet. Flertalet av förslagen i utredningen rörande enklare regelverk är sedan länge vår politik och ryms delvis här ovan i motionen. Regeringen har lämnat en proposition med an
ledning av utredningen (”Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original”) och vissa andra förslag från utredningen har omhändertagits på andra sätt. Vi menar dock att det fortsatt finns bra politiska förslag i utredningen som ännu inte blivit verklighet och önskar därför att regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med utredningsförslagen rörande en förbättrad regelprocess och enklare regelverk.
Tobias Andersson (SD)
Eric Palmqvist (SD)
Jessica Stegrud (SD)
Josef Fransson (SD)
Johnny Svedin (SD)
Mattias Bäckström Johansson (SD)