Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
B · med anledning av skr. 2023/24:109 De kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan – om förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet
2023/24 · HB022882 · Runar Filper (SD); Alexander Christiansson (SD); Jonas Andersson (SD); Anna-Lena Hedberg (SD)
Original hos RiksdagenUtskottets förslag och kammarens beslut
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.020 · ämneslikhet 0.757. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för skydd av kyrkor som tas ur bruk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att genom berörda myndigheter och i samverkan med Svenska kyrkan utföra en nationell översyn av kyrkor med risk för att tas ur bruk och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta fram en nationell handlingsplan för hur det kyrkliga kulturarvet ska säkras för framtiden och tillkännager detta för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat statligt engagemang för det kyrkliga kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den kyrkoantikvariska ersättningen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 489 ord · B 406 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:987
av Runar Filper m.fl. (SD)
Nationell handlingsplan för kyrkor som tas ur bruk
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för skydd av kyrkor som tas ur bruk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att genom berörda myndigheter och i samverkan med Svenska kyrkan utföra en nationell översyn av kyrkor med risk för att tas ur bruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta fram en nationell handlingsplan för hur det kyrkliga kulturarvet ska säkras för framtiden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Få andra idéer och institutioner har varit lika betydelsefulla för den svenska kulturen som kristendomen och den svenska kyrkan. Genom århundradena har den svenska kulturen och den svenska kyrkan ömsesidigt format varandra. Svensk arkitektur är ett område som är starkt färgat av vårt kristna arv, framförallt genom våra runt 3
400 svenska kyrkor varav många har ett säreget svenskt utseende som inte återfinns bland kyrkor i andra länder.
Det är Svenska kyrkan som förvaltar dessa anrika fastigheter, och bevarar dem så att även framtida generationer kan ta del av dem.
Det senaste århundradets omfattande sekularisering och kyrkans förändring de senaste åren har resulterat i att många valt att lämna Svenska kyrkan och därmed avsagt sig att betala kyrkoavgift, vilket har medfört en stor minskning av Svenska kyrkans resurser. Svenska kyrkan befarar att de framöver inte kommer ha tillräckliga resurser för att omhänderta alla kyrkor och att kyrkor som tas ur bruk kommer behöva tillåtas förfalla. Det innebär att Sveriges största samlade fysiska kulturarv som fortfarande används i sitt ursprungliga syfte är hotat.
Riksantikvarieämbetet belyser i en utredning från 2015 att kyrkor som Svenska kyrkan sålt inte erhåller samma skydd och förpliktelser om skötsel som de har innan försäljning. Det innebär att skyddsvärda kyrkor som sålts kan förändras så att de förlorar sitt kulturhistoriska värde. Bland annat så nämner Riksantikvarieämbetet Caroli kyrka i Malmö, som byggts om till modevisningsanläggning. För att förhindra att detta sker i framtiden föreslår Riksantikvarieämbetet en skärpning av kulturmiljölagen så att kyrkor och kyrkotomter inte får förändras så att deras kulturhistoriska värde minskar utan tillstånd från länsstyrelsen.
Även om kulturmiljölagen skärps så ligger förvaltningsbördan av dessa kultur
historiska fastigheter på en organisation som i framtiden inte kommer ha tillräckliga resurser att sörja för dessa om Svenska kyrkans nuvarande medlemsutveckling fortsätter. Sverigedemokraterna vill därför se en nationell handlingsplan för skydd av kyrkor som tagits ur bruk, en nationell översyn över kyrkor som riskerar att tas ur bruk, samt en nationell handlingsplan för hur skyddet av det kyrkliga kulturarvet ska säkras i framtiden. Det här är ett arbete som i samverkan med Svenska kyrkan måste sjösättas snarast.
Runar Filper (SD)
Bo Broman (SD)
Angelika Bengtsson (SD)
Jonas Andersson (SD)
Leonid Yurkovskiy (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2882
av Runar Filper m.fl. (SD)
med anledning av skr. 2023/24:109 De kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan – om förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat statligt engagemang för det kyrkliga kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den kyrkoantikvariska ersättningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det kyrkliga kulturarvet är centralt för det svenska kulturarvet som helhet. Under 1
000 år har Sverige varit präglat av kristendomen, och dess inverkan på samhället är oveder
säglig. Från norr till söder vittnar kyrkorna om denna tusenåriga historia och utgör en viktig del av berättelsen om de svenskar som levde före oss. Tyvärr rapporteras det från olika delar av landet att kyrkor förfaller och att behoven av renovering är omfattande, medan resurserna är knappa. Flera av dessa kulturskatter tvingas till och med att säljas, vilket leder till en situation där fler kyrkor avyttras än det byggs nya.
Den kyrkoantikvariska ersättningen är den budgetpost där staten tar ansvar för det kyrkliga kulturarvet. Även om kyrka och stat är åtskilda råder det enighet om att staten har ett särskilt ansvar för det kyrkliga kulturarvet på grund av dess betydelse för den svenska kulturen. Regeringen erkänner visserligen detta i skrivelsen och betonar vikten av den kyrkoantikvariska ersättningen för att bevara det svenska kulturarvet.
Det är dock uppenbart att regeringen inte fullt ut verkar förstå de stora utmaningar som det kyrkliga kulturarvet står inför. Som tidigare nämnt råder det en kris för det kyrkliga kulturarvet och om ingenting görs kommer stora delar av detta arv att förfalla eller säljas. Med tanke på den underhållskris som råder bör regeringen återkomma med förslag och åtgärder för att stärka det statliga engagemanget för det kyrkliga kulturarvet.
För att undvika att stora delar av det kyrkliga kulturarvet förfaller måste staten vidta åtgärder. Framför allt behöver den kyrkoantikvariska ersättningen räknas upp. Ersättningen har inte räknats upp sedan år 2010 och ligger fortfarande på 460 miljoner kronor, vilket innebär att den inte har justerats för inflationen. För att rädda det kyrkliga kulturarvet är det nödvändigt att den kyrkoantikvariska ersättningen höjs. Regeringen bör därför verka för att den kyrkoantikvariska ersättningen räknas upp till den nivå som krävs för att tillgodose de omfattande behov som finns kopplat till det kyrkliga kultur
arvet.
Runar Filper (SD)
Alexander Christiansson (SD)
Jonas Andersson (SD)
Anna-Lena Hedberg (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag