Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1279 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 34 468 391 4 590 000 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 30 950 890 1 770 000 1:3 Trafikverket 1 455 481 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 533 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 151 013 ±0 1:7 Trafikavtal 1 098 000 ±0 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 83 179 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 648 987 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 407 440 ±0 1:13 Trafikanalys 70 527 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 920 705 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 351 000 ±0 1:18 Lån till körkort 151 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 119 862 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 90 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 549 014 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 162 410 ±0 2:7 Digital förvaltning 215 744 ±0 99:1 Halverade biljettpriser i kollektivtrafiken ±0 12 000 000 99:2 Anslagsstöd Sjöfartsverket ±0 700 000 99:3 Utbildningssatsning järnväg och sjöfart ±0 120 000 99:4 Godspendlar ±0 100 000 99:5 Klimatomställningsstöd för personbilar ±0 250 000 Summa 78 952 417 19 530 000 Sammanfattning 2023 påbörjar Vänsterpartiet satsningar för att planera, samverka och koordinera den mest omfattande investeringspolitiken för klimatet i modern tid, ett investeringsprogram som implementeras 2024 på transportområdet och växlas upp under 10 år. Vänsterpartiets utgångspunkter för infrastrukturpolitiken är visionen om ett jämlikt samhälle och faktumet att världen befinner sig i ett klimatnödläge. Vårt budgetförslag är därför ett steg mot ett robust och jämlikt samhälle som syftar till att nå det av riksdagen antagna klimatmålet för transportsektorn: att minska växthusgasutsläppen från inrikes ­ transporter med minst 70 procent senast 2030. Vi behöver ställa om vårt transport ­ system så att vi får tillgängliga, välfungerande och hållbara transporter. Det kräver åtgärder som stärker medborgarnas möjligheter att resa hållbart och för att gods ska kunna transporteras med liten klimatpåverkan. Därför behövs statliga medel för att återställa allmänhetens förtroende för kollektiva färdmedel. Anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur Investeringar i ny infrastruktur måste riktas till klimatvänliga transportslag. Vi vill därför bygga ut kollektivtrafiken genom att införa ett statligt investeringsstöd. Förslaget innebär ett investeringsstöd om 5 miljarder kronor årligen, varav 1 miljard kronor avsätts till en elbusspremie (se vidare Vänsterpartiets motion för utgiftsområde 20). Syftet med investeringsstödet är att säkerställa att nyinvesteringar genomförs för en utbyggnad av kollektivtrafiken, och en omställning till fossilfria fordon. Vi vill från 2024 rikta satsningarna på utbyggnad av järnväg och cykelinfrastruktur och därmed omfördela pengar från klimatskadliga motorvägsprojekt till projekt som gynnar klimatomställningen. Vi vill prioritera s.k. trimningsåtgärder som förbättrar tillgängligheten och styr trafiken mot mindre energiintensiva trafikslag och till kollektivtrafiken. Trots samhällsvinsterna som ökad cykling skulle innebära är cykling förbisedd i den nationella infrastrukturplaneringen. Vi vill öronmärka medel till cykelinvesteringar i den nationella infrastrukturplanen för 2022–2033. Det finns ett stort behov av ett antal satsningar inom det regionala järnvägsnätet och brister i cykelinfrastrukturen som hindrar ökad cykling både i städer och på lands ­ bygden. Dessa kräver en stadig statlig finansiering. Exempel på våra prioriterade järnvägsinvesteringar är Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan, Stockholm Oslo, Göteborg Oslo samt fyrspår Alingsås Göteborg och Uppsala Stockholm. Vår satsning på ny järnvägs- och cykelinfrastruktur uppgår till 9 miljarder kronor 2024. Vidare vill vi öka investeringarna i nattågsfordon så att svenska nattåg kan köras i Europa, ge ett statligt stöd till tågfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Tyskland, samt avvisa regeringens förslag till omfördelning från anslaget till ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken. Sammantaget avsätter vi 4 590 miljoner kronor mer än regeringen till anslaget. Anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur För att klara av klimatomställningen måste järnvägsinfrastrukturen fungera i hela landet. I nuläget är underhållet av järnvägsinfrastrukturen eftersatt, vilket förorsakar störningar i trafiken. Detta påverkar både person- och godstransporter. Det är nödvändigt att återställa allmänhetens och näringslivets förtroende för järnvägstrafiken. Att åtgärda brister i och öka robustheten av järnvägsinfrastrukturen är en viktig del av detta. Vi vill komma upp till en nivå som åtgärdar underhållsskulden både på stambanorna och de regionala banorna. Exempel på banor som vi vill åtgärda snarast är Inlandsbanan och Dalabanan, Bohusbanan/Lysekilsbanan, Kinnekullebanan, Stångadalsbanan och Tjustbanan samt Kust-till-kust-banan och Västkustbanan. Därför avvisar vi regeringens omfördelning inom anslaget på 750 miljoner kronor 2023, samt avsätter ytterligare 5,5 miljarder kronor 2024 jämfört med regeringens budget. En stärkt konkurrenskraft för järnvägen krävs inte minst för att en ökad andel gods ska kunna transporteras klimatsmart på spår. Vänsterpartiet föreslår därför att tåg ­ operatörerna inte ska behöva betala några banavgifter till staten under 2023 som en tillfällig åtgärd. Därmed slipper branschen en utgift på 2 020 miljoner kronor under året. Då intäkterna från banavgifterna går till järnvägsunderhåll ökas anslaget för detta ända ­ mål med motsvarande summa. För att öka den klimatvänliga järnvägens konkurrens ­ kraft föreslår vi en halvering av banavgifterna 2024 ‑ 25. I vissa delar av vägnätet i Sverige är underhållet mycket eftersatt och ökade medel behövs för att säkerställa tillgången till körbara, trafiksäkra vägar i hela landet. Vi vill därför rikta satsningarna särskilt på vidmakthållande av vägnätet i landsbygden. För oss är det en viktig jämlikhetsfråga och en förutsättning för att hela landet ska utvecklas. Därför anslår vi 900 miljoner kronor mer än regeringen för ändamålet 2024, men av ­ visar regeringens omfördelning från järnvägsunderhåll till en satsning på vägunderhåll på 1 miljard kronor 2023. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet att anslaget tillförs 1 770 miljoner kronor, i jämförelse med regeringens förslag 2023. Nytt anslag: Halverade biljettpriser i kollektivtrafiken Kollektivtrafiken är en avgörande faktor för klimatomställningen och viktig för hus ­ hållens ekonomi. Biljettpriserna i kollektivtrafiken ska halveras genom att staten står för halva intäktsbeloppet genererat av biljettintäkter. Förslaget innebär att biljettpriserna halveras från och med nästa år och framåt. Ett fungerande fördelningssystem till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna finns redan som kan användas. Det sker genom att staten går in med 12 miljarder kronor per år 2023 och 2024, samtidigt som ett nytt system utreds för att införas 2025. Det nya systemet ska ha de halverade priserna som utgångspunkt, men också säkra nödvändig priskontroll, kostnadseffektivitet och rättvis statlig och regional kostnadsfördelning. Utgångspunkten ska också vara att kollektiv ­ trafiken måste ges rättvisa förutsättningar över hela landet och öka i en takt som krävs för ambitiösa klimatmål. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag som uppgår till 12 miljarder kronor 2023 införs till följd av förslaget. Nytt anslag: Anslagsstöd Sjöfartsverket Sjöfarten är en grundläggande del av Sveriges transportsystem och väsentlig för både export och import, då majoriteten av allt gods till och från Sverige någon sträcka går på vatten. Sjöfarten behövs också när vi ställer om våra transporter till att bli klimat- och miljövänligare och har betydligt mer kapacitet än vad som används idag. Sjöfartsverket är ett affärsverk som till 75 procent finansieras av avgifter från handelssjöfarten, 15 procent av försäljning, olika uppdrag och avgifter från det civila flyget. 10 procent är skattefinansierat genom anslag som inte indexeras, vilket betyder att summan varit samma i årtionden, samtidigt som kostnaderna ökar. Handelssjöfarten får därmed finansiera delar av fritidssjöfarten och sådant som är myndighetsuppgifter och statligt ansvar. Samtidigt har Sjöfartsverket stora ekonomiska problem, som de inte har möjlighet att lösa på egen hand. Intäkterna varierar med konjunkturer och corona ­ pandemin har kraftigt påverkat intäkterna. För en stabil ekonomi i framtiden behöver det statliga finansieringsansvaret bli tydligt och Sjöfartsverket kan inte tvingas att enbart förlita sig på osäkra inkomster från sjöfartsavgifter. Dessutom har sjöfarten redan i dag en kraftig konkurrensnackdel jämfört med de skitiga vägtransporterna som betalar väldigt lite för sitt nyttjande av väginfrastrukturen. För att undvika höjningar av farleds- och lotsavgifterna utökar Vänsterpartiet stödet till Sjöfartsverket genom ett nytt anslag som uppgår till 700 miljoner kronor för 2023. Nytt anslag: Utbildningssatsning järnväg och sjöfart Det finns ett stort behov av att rusta och bygga ut järnvägen. Samtidigt råder det brist på personal som kan göra detta. Det saknas bantekniker, spårsvetsare, el-, signal- och tele ­ tekniker. För att ställa om samhället och satsa på järnvägen föreslås en satsning på att möjliggöra för de som studerar till viktiga yrken inom järnvägen att kunna kombinera studier och arbete. För att möjliggöra detta föreslås att ett nytt anslag införs. Trafik ­ verket föreslås utökade resurser motsvarande med 110 miljoner kronor från anslaget för att kunna anställa upp till 200 studerande på deltid i två år. Sjöfarten har något annorlunda behov. Där handlar det framför allt om att möjlig ­ göra för redan yrkesverksamma som nu blivit arbetslösa att få fortbildning för att kunna fortsätta inom sjöfarten men inom andra verksamheter. För detta föreslås ett tillskott på 10 miljoner kronor för att kunna utöka utbudet av relevanta kurser. Arbetsförmedlingen Sjöfart föreslås få ansvar för att ge stöd till de som har behov av fortbildning. Sammantaget uppgår det nya anslaget till 120 miljoner kronor årligen. Nytt anslag: Godspendlar Som en del av vår satsning på hållbara godstransporter föreslår vi ett statligt stöd till godspendlar på järnväg. Den politiska ambitionen om att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart har inte fungerat. Ett sätt att i närtid kunna göra det vore att inrätta tåglinjer för godstransporter på järnväg, s.k. godspendlar. Ett av förslagen handlar om att få till stånd en godspendel från södra Sverige norrut genom landet, exempelvis från Helsingborg till Stockholm/Älvsjö. Statliga fastighetsbolaget Jernhusen äger och driver kombiterminalen i Älvsjö och de har efter att ha gjort stora investeringar nu stor kapacitet och nya kranar. Det finns också förslag kring en godspendel från Göteborg till Stockholm. Dagligvaror som livsmedel och annat som i dag går med lastbil på våra motorvägar skulle kunna gå med tåg i stället. Enligt bedömningar skulle det behövas 25–50 miljoner kronor per år för att få igång en godspendel. Efter ett eller ett par år skulle den kunna drivas utan statligt stöd. Enligt branschen skulle en godspendel kunna dras igång med mycket kort varsel. Under corona ­ pandemin har vi sett att godstransporterna på järnväg har fungerat bra. Kapaciteten finns på våra spår särskilt nattetid och viljan finns hos branschen. Det enda som saknas är en mindre medfinansiering från regeringen. Varje godspendel av det här slaget skulle bespara Sverige 36 lastbilstransporter/dygn och på ett år minska utsläppen med 6 000 ton samt minska trängsel, vägslitage och buller. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag inrättas för ändamålet. Anslag föreslås uppgå till 100 miljoner kronor för 2023. Nytt anslag: Klimatomställningsstöd för personbilar För att påskynda omställningen från fossildrivna bilar till elbilar i personbilsflottan i syfte att nå Sveriges klimatmål för transportsektorn inför vi ett klimatomställningsstöd för personbilar. Satsningen omfattar ett omställningsstöd för elbilar som innehåller en skrotningspremie samt ett stöd till konvertering från bensin- och dieselbil till drift med förnybara bränslen. Vänsterpartiet föreslår att en konverteringspremie utbetalas till de som konverterar en befintlig fossildriven bil till drift med förnybara bränslen som etanol och biogas. Att konvertera en fossildriven bil till att bli eldriven är för dyrt för att motivera ett kon ­ verteringsstöd. Vårt föreslagna konverteringsstöd bör därmed ses som en övergångs ­ lösning för att snabba på minskningen av fossildrivna bilar. Premien bör uppgå till minst 3 000 kronor, och avser att täcka delar av kostnaderna för nödvändiga åtgärder samt besiktning vid etanolkonvertering. För bilar yngre än 10 år är konverteringskostnaden högre. Av den anledningen stiger premien i vårt förslag med 1 000 kronor för varje år som bilen är yngre än 10 år. Maximalt stöd för etanol ­ konvertering kan därmed uppgå till en summa av 12 000 kronor. För att efterkonvertera en bensinbil till biogasdrift föreslås en premie på minst 15 000 kr. För bilar yngre än 10 år är konverteringskostnaden högre för bilägaren och av detta skäl stiger premien med 1 000 kronor för varje år som bilen är yngre än 10 år. Maximalt stöd för efterkonvertering till biogasdrift kan därmed uppgå till 24 000 kronor enlig vårt förslag. Vänsterpartiet vill investera i en allmän skrotningspremie för bilar i syfte såväl att skrotbilar inte hamnar som miljöproblem i naturen som att äldre bensin- och diesel ­ drivna bilar med större klimatpåverkan fasas ut under de kommande åren. Vänsterpartiet har förslag som skulle möjliggöra elbilsinnehav för många fler än med den tidigare modellen. Genom de förändringar vi föreslår av elbilsstödet – den s.k. klimatbonusen – skapar vi en ny incitamentsstruktur för produktionen av elbilar med mer överkomliga priser som lättare kan efterfrågas av fler. Klimatbonusen leder också till sänkta leasingkostnader vilket ökar möjligheterna att ha tillgång till en elbil även för alla som inte kan eller vill äga sin egen elbil. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag införs för klimatomställningsstödet för personbilar. Anslaget föreslås uppgå till 250 miljoner kronor 2023 och 550 miljoner kronor per år från 2024. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V) Linda Westerlund Snecker (V)

Motion till riksdagen 2023/24:2332 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 635 535 30 000 1:2 Miljöövervakning m.m. 417 714 68 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 212 035 1 829 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 318 19 500 1:5 Miljöforskning 96 825 33 000 1:6 Kemikalieinspektionen 324 678 30 000 1:7 Avgifter till internationella organisationer 314 431 ±0 1:8 Klimatbonus 1 300 000 2 900 000 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 292 107 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 50 500 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 367 565 150 000 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 262 900 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 37 400 29 400 1:14 Skydd av värdefull natur 1 670 500 2 700 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 321 930 20 000 1:16 Klimatinvesteringar 4 950 000 2 050 000 1:17 Klimatpremier 2 122 000 772 000 1:18 Industriklivet 1 457 000 ±0 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 15 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 133 513 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408 ±0 99:1 Klimatanpassade och gröna städer ±0 250 000 99:3 Forskning för klimatomställning ±0 500 000 99:4 Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna ±0 250 000 Summa 19 307 359 11 681 400 Vi avvisar generella besparingar i statsförvaltningen Regeringen genomför en generell besparing i statsförvaltningen på 1 procent, utöver den årliga besparing som redan finns. Det gör man helt utan plan och utan hänsyn till myndigheternas särskilda behov och förutsättningar. Att statsförvaltningen är effektiv är en förutsättning för medborgarnas förtroende. Men den generella effektivisering som regeringen nu försöker sig på kommer att få konsekvenser för kärnverksamheten. Sämre förutsättningar för de statsanställda att utföra sitt uppdrag innebär i sin tur att servicen till medborgarna kommer att bli lidande. Vänsterpartiet avvisar denna generella besparing. Vi har valt att göra det samlat genom ett nytt anslag under utgiftsområde 2. Anslag 1:1 Naturvårdsverket Vänsterpartiet föreslår kraftig ökning av ett flertal anslag inom UO20 som administreras av Naturvårdsverket. Vi föreslår därutöver förstärkt anslag för att stärka det långsiktiga arbetet för cirkulär ekonomi, hållbar plasthantering och effektiv miljöprövning. Vi ser även skäl att stärka Naturvårdsverkets uppdrag som beredskapsmyndighet, särskilt inom livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 30 miljoner kronor 2024. Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. Ökat anslag för att upprätthålla grundfinansiering samt utveckla miljöövervakning. Miljöövervakning är grunden för effektivt miljöarbete och nödvändigt som underlag för åtgärder för människor och natur. Ökat anslag behövs för nya behov som screening ­ undersökningar av farliga ämnen som PFAS, men även för stärkt kunskapsläge om mikroplaster samt för miljöövervakning av pollinatörer och genetisk mångfald. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 68 miljoner kronor 2024. Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att binda kol i våtmarker kan utsläppen av växthusgaser minska. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är av stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv. Vänsterpartiet vill därför öka satsningar på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 545 miljoner kronor 2024. Fler arter än någonsin i människans historia är på väg att försvinna. Friska eko ­ system och biologisk mångfald är en förutsättning för mänsklig existens och välfärd. Även i Sverige är läget för den biologiska mångfalden allvarligt, vilket bekräftas i den senaste utvärderingen (2023) av våra miljömål. Behovet av åtgärder är stort för att vända utvecklingen. Anslaget för att genomföra skötselåtgärder för att bevara biologisk mångfald och genomföra åtgärder för friluftsliv och turism samt ersätta lantbrukare och andra aktörer för skötselåtgärder har kraftigt minskat de senaste åren. Anslaget är fortfarande underdimensionerat sedan det i princip halverades 2019. Resultatet av underfinansieringen är att statliga leder och andra vandringsleder inte underhålls så att den breda allmänheten får tillgänglighet till vår skyddade natur och att man inte kan genomföra åtgärder för hotade arter. Därutöver finansierar anslaget skötsel av våra skyddade områden och ersättningar för skötsel av ängar, betesmarker och myrslåtter. Naturbetesmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige. Naturvårdsverket och Jordbruksverket har bedömt att cirka 51 000 hektar av naturbetesmarkerna i Sverige kan restaureras under en sjuårsperiod. Jordbruksverket uppskattar kostnaden för att restaurera naturbetesmarkerna till cirka 40 000 kronor/hektar vilket innebär ca 300 miljoner kronor per år. Med ökat stöd stärks våra möjligheter att nå ett flertal miljömål, och det bidrar till ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Stöden är en viktig del av lönsamheten för dem som har nötköttsproduktion. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för att möjliggöra myndigheternas förslag på stöd för restaurering av natur ­ betesmarker. Skötselåtgärder ger förutom stora positiva effekter för biologisk mångfald och det kulturhistoriska arvet även förutsättningar för en levande landsbygd. Anslaget ger sysselsättning i hela landet, ofta på landsbygden, när entreprenörer upphandlas för åtgärder. Anslaget sysselsatte år 2021 drygt 2 000 personer. Studier från t.ex. Finland visar att investerade belopp i nationalparker ger tiofalt tillbaka till den lokala ekonomin. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 1 284 miljoner kronor 2024. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 829 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Vi avvisar regeringens avveckling av statsbidrag för flytt av fordonsvrak med 15 miljoner kronor för 2024. Vänsterpartiet avvisar även neddragning av anslaget med 5 miljoner kronor för finansiering av medlemsavgift till IAEA för 2024. Vänsterpartiet delar Naturvårdsverkets bedömning att anslaget bör förstärkas med 197 miljoner kronor år 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Anslag 1:5 Miljöforskning Vänsterpartiet föreslår förstärkt anslag för att stärka kunskapen gällande hur cirkulär ekonomi kan bidra till att nå våra miljömål samt hur utbyggnad av havsvindkraft kan ske med minsta möjliga påverkan på ekosystemen . Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 33 miljoner kronor 2024. Anslag 1:6 Kemikalieinspektionen Vänsterpartiet ser behov av ökade nationella åtgärder för att uppnå en giftfri miljö och anser därför att arbetet med en nationell handlingsplan bör återupptas. Vi föreslår ökat anslag för att återuppta Kemikalieinspektionens arbete med en handlingsplan för en gift ­ fri vardag. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 30 miljoner kronor 2024. Anslag 1:8 Klimatbonus Vänsterpartiet föreslår en ny klimatbonus för folkelbilar som gör att fler kan efterfråga elbilar till ett lägre pris, samtidigt som dyrare elbilar inte ger någon bonus. Vänster ­ partiet föreslår mot den bakgrunden en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 2 900 miljoner kronor 2024. Anslag 1:10 Klimatanpassning Vänsterpartiet avvisar avveckling av medel till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelserna med 50,5 miljoner kronor. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 50,5 miljoner kronor 2024. Anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för åtgärder som minskar belastningen på våra hav och vattenmiljöer. Åtgärderna kan exempelvis minska övergödning, förekomst av mikroplaster och läkemedelsrester. Våra hav som ekosystem, i synnerhet Östersjön, är under stor press av mänsklig påverkan. Ytterligare åtgärder krävs även för att värna vår tillgång till dricksvatten av hög kvalitet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 150 miljoner kronor 2024 . Anslag 1:13 Internationellt miljösamarbete Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att möjliggöra myndigheternas samarbete med länder som har stor påverkan på den globala miljön och som är strategiskt viktiga. Hit hör t.ex. Vietnam, Indonesien och Sydafrika. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 29,4 miljoner kronor 2024. Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att formellt kunna skydda natur i form av natur ­ reservat och nationalparker. Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimatkrisen och art ­ krisen måste mötas gemensamt. Biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för vårt liv på jorden. FN:s klimatpanel konstaterar i en rapport (april 2022) att åtgärder för att bevara ekosystem dessutom är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjlig ­ heter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. EU har satt upp ett mål om att rättsligt skydda minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet till 2030. Nuvarande kända arealer av värdefull skog i Sverige, som inte är avsatta frivilligt eller skyddade formellt, omfattar enligt Naturvårdsverket 1,2–2,4 miljoner hektar produktiv skog, varav 525 000 hektar utgörs av fjällnaturskog. Av de senare kommer cirka 140 000 hektar fjällnaturskog på statens mark att skyddas genom pågående regeringsuppdrag. Om inte anslaget kraftigt ökas riskerar resterande höga naturvärden att förloras genom avverkning. Markägare riskerar dessutom att komma i kläm då de inte kan få ersättning för att skogen skyddas. Vänsterpartiet anser att de stora samman ­ hängande fjällnära naturskogarna långsiktigt bör skyddas genom formellt skydd. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism i den fjällnära regionen bedöms som stor. Utöver den fjällnära regionen finns även stort behov av att skydda natur genom naturreservat och nationalparker i övriga landet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 2 700 miljoner kronor 2024. Anslag 1:15 Havs- och vattenmyndigheten Vänsterpartiet föreslår ökat anslag till Havs- och vattenmyndigheten för fler kontroller för att motverka illegalt ålfiske. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 20 miljoner kronor 2024. Anslag 1:16 Klimatinvesteringar Vänsterpartiet föreslår ökade anslagsnivåer för Klimatklivet. Enligt Naturvårdsverket gör konjunkturläget att tillgången på investeringsvilligt privat kapital minskar och därmed ökar kostnaden för investeringarna. Det ställs då ökade krav på tillgång till offentligt kapital för en omställning av både nya och befintliga strukturer som till stor del är uppbyggda kring fossila bränslen och råvaror. Vi ser ett ökande behov av klimat ­ investeringar inom transportsektorn, industrin och jordbruket. Klimatklivet bör förstärkas och förlängas för att staten ska möjliggöra företagens behov av stöd för en grön omställning. Regeringen bedömer att Klimatklivet bör förlängas t.o.m. 2028. Vänsterpartiet anser att Klimatklivet bör förlängas t.o.m. 2033 och att en årlig anslagsnivå bör uppgå till 7 miljarder kronor för att möjliggöra vår nationella omställning. Näringslivet behöver långsiktiga och förutsägbara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar. En förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd. Klimatklivet stödjer redan i dag de investeringar som ger mest klimatnytta per investeringskrona. Ungefär 80 procent av de ekonomiska medel som ges går till företagen. Naturvårdsverket har själva konstaterat att det finns möjlighet att öka andelen åtgärder som utöver klimatnytta även bidrar till försörjningstrygghet. Vänsterpartiet anser att regeringen bör följa Naturvårdsverkets råd och att ytterligare kriterier bör införas i klimatklivsförordningen så att åtgärder för försörjningstrygghet prioriteras högre. För att möjliggöra ytterligare minskade utsläpp från transportsektorn behövs en intensifiering gällande utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas. Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimat ­ klivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel. Förutom att detta minskar utsläppen så stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Klimatklivet har genom åren gett omfattande stöd för nya anläggningar för ökad produktion av biogas. Detta har tidigare mest använts inom transportsektorn men användningen ökar nu inom industrin som söker den som ersättning för importerad fossilgas. Ökade anslag för Klimatklivet ger även möjligheter för jordbrukssektorn. Hit hör el från biogasproduktion, konvertering av spannmålstorkar, produktion av biokol samt elektrifiering av arbetsfordon och anläggningar. Ett statligt investeringsstöd inom jord ­ bruket är nödvändigt för omställningen och gör jordbruket bättre rustat för ökande priser på insatsvaror som drivmedel och energi. Vänsterpartiet vill med ökade anslag för Klimatklivet även förstärka Klimatklivets stöd till satsningar på ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. IPCC lyfter i sin sjätte utvärderingsrapport behovet och att dessa åtgärder tillhör de med lägst åtgärds ­ kostnad för industrins klimatomställning. Inom EU pågår arbete för skärpt reglering för en mer cirkulär ekonomi. Det kommer förmodligen att få stor påverkan på olika produkter, värdekedjor och materialflöden både när det gäller utsläpp av växthusgaser, resurseffektivitet och en rad andra hållbarhetsaspekter. Sverige är bland de ledande länderna inom EU när det gäller innovationer på miljöområdet men ligger lägre än genomsnittet i EU när det gäller resurseffektivitet. Sverige måste enligt Vänsterpartiets uppfattning intensifiera arbetet för ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 2 050 miljoner kronor 2024. Anslag 1:17 Klimatpremier Vänsterpartiet avvisar att klimatpremien för besiktning av gasbilar avvecklas och att motsvarande medel på 22 miljoner kronor bl.a. ska finansiera en ökning av anslaget 1:1 Naturvårdsverket för hantering av nya arbetsuppgifter till följd av ny EU-lagstiftning. Vi avvisar även regeringens förslag på skrotningspremie som uppgår till 250 miljoner kronor. Vänsterpartiet föreslår i stället införande av en skrotningspremie på UO22 i ett klimatomställningspaket för personbilar. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag med 1 000 miljoner kronor årligen under 2024–2026 för att stärka omställningen till fler elbussar. Anslaget införs i syfte att höja premien från 20 procent till 30 procent av inköpspriset för kollektivtrafikmyndighetens inköp av elbussar, inkluderande även stadsbussar. Samt för höjd premie till 50 procent av mellanskillnaden mellan en elbuss och närmast jämförbara dieselbuss för trafik ­ företags inköp av elbussar. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 772 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Nytt anslag: Klimatanpassade och gröna städer Vänsterpartiet vill införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Stödet ska ges för utveckling av befintlig stadsgrönska samt etablering av stadsgrönska för att främja dagvattenhantering och biologisk mångfald. Dessa åtgärder främjar det förebyggande arbetet för att motverka effekter av alltmer ökande extrem ­ väder som ökar risk för översvämningar och värmeböljor. Anslaget ska bl.a. möjliggöra statlig medfinansiering till åtgärder för att omvandla hårdgjorda ytor genom att anlägga vattenfördröjande åtgärder som växtbäddar. Stödet möjliggör därmed även stöd för stadsnära odling i närmiljön. Gemensamt för åtgärderna är att de ska främja klimat ­ anpassning samt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Vänsterpartiet föreslår att anslaget bör uppgå till 250 miljoner kronor 2024. Nytt anslag: Forskning för klimatomställning Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för att stärka forskning och innovation i syfte att stärka delaktigheten i utformandet av utsläppsminskande åtgärder med rättvise ­ perspektiv stärka forskningen för utformande av åtgärder med bred folklig acceptans och för ökad förståelse för nödvändiga förändringar stärka forskningen för utformande av hållbara bruksmetoder för att stärka kolinlagringen i de gröna näringarna stödja forskningen kring hur gemensamt ägande av för klimatomställningen nödvändiga naturresurser och tillgångar kan stärkas där marknaden inte förmår tillgodose behov stärka utveckling av klimatinnovationer inom energiförsörjning och livsmedel stödja forskning kring hur synergin i klimatåtgärder och åtgärder för biologisk mångfald kan stärkas stärka transporteffektiviteten stärka små och medelstora företags möjlighet att delta i forskning och möjliggöra för en tydligare forskningsinfrastruktur för näringslivet. Vänsterpartiet föreslår att anslaget bör uppgå till 500 miljoner kronor 2024. Nytt anslag: Statligt stöd för rening av PFAS i kommunerna Anslag för statlig medfinansiering till reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider det hälsobaserade riktvärdet från den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Vänsterpartiet föreslår att anslaget bör uppgå till 250 miljoner kronor 2024. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Kajsa Fredholm (V)