RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Översyn av lagstiftning gällande sexuell posering

2024/25 · HC021534 · Marléne Lund Kopparklint (M)

Original hos Riksdagen

B · Översyn av ISÖB-lagstiftningen

2025/26 · HD023376 · Marléne Lund Kopparklint (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.034 · ämneslikhet 0.903. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.656A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av ISÖB-lagstiftningen så att den anpassas efter vårt digitaliserade samhälle och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av ISÖB-lagstiftningen (lagen om kontaktförbud m.m. för internetrelaterade sexualbrott mot barn) så att den anpassas efter vårt digitaliserade samhälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 408 ord · B 400 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:1534 av Marléne Lund Kopparklint (M) Översyn av lagstiftning gällande sexuell posering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av ISÖB-lagstiftningen så att den anpassas efter vårt digitaliserade samhälle och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ungefär 115 000–120 000 barn föds i Sverige varje år. Siffran kan variera från år till år, men detta är en genomsnittlig uppskattning baserad på de senaste årens statistik. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts 1 av 4 barn i Sverige för sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Det motsvarar 8 barn i en normalstor skolklass. År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under samma år anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, med en ökning på 16 procent jämfört med 2019. År 2024 finns inga tecken på att statistiken ska vända, och den negativa trenden med utsatta barn fortsätter. Det krävs kraftfullare politiska beslut för att alla barn ska få möjlighet att växa upp tryggt. Allt yngre barn utsätts för internetrelaterade brott. Antalet polisanmälningar kopplade till delning av material på nätet ökar bland våra unga, och brottsoffren blir allt yngre. Anmälningar om internetrelaterade sexualbrott mot barn och unga har ökat det senaste året. Lagen om olaga integritetsintrång tar hänsyn till att känsliga uppgifter har delats för att skada någon annan. Det spelar alltså ingen roll om personen från början har samtyckt till att ta bilden eller spela in filmen. När det gäller lagstiftning vars syfte är att förbättra övervakning och kontroll av personer som är dömda för allvarliga brott, med fokus på både individer och samhället som helhet, måste den anpassas efter det digitaliserade samhälle vi lever i. All lagstiftning är inte anpassad efter de digitala plattformar och tekniker som finns idag. Ett tydligt exempel på att den inte fungerar som tänkt är när det gäller sexuell posering av barn. Sparade bilder av barn räknas inte som sexuell posering om bilden som barnet tagit inte skickas i direkt anslutning till en pågående chatt och direkt via en kamera. Barn som ännu inte har börjat skolan, barn i skolåldern och tonåringar faller offer för det vedervärdiga i att en vuxen människa tar sig rätten att utsätta dem för sexuella övergrepp. Detta måste stoppas med nya, effektiva och kraftfulla åtgärder. Pedofiler ska inte ha några kryphål i lagen, och barns rätt till en trygg uppväxt ska alltid väga tyngre än pedofilers rättigheter. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3376 av Marléne Lund Kopparklint (M) Översyn av ISÖB-lagstiftningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av ISÖB-lagstiftningen (lagen om kontaktförbud m.m. för internetrelaterade sexualbrott mot barn) så att den anpassas efter vårt digitaliserade samhälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Varje år föds omkring 110 000–115 000 barn i Sverige. Dessa barn förtjänar en trygg uppväxt fri från övergrepp. I verkligheten ser det annorlunda ut: en aktuell kartläggning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset visar att närmare 30 procent av elever i årskurs 9 uppger att de utsatts för sexuella övergrepp, en kraftig ökning från 2016 då motsvarande siffra låg på 20 procent. Det motsvarar i dag nästan 9 barn i en genomsnittlig skolklass. Enligt Brå anmäldes 25 296 sexualbrott under 2024, en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Av dessa var 4 146 våldtäkter mot barn (0–17 år) – vilket innebär att nära hälften av alla våldtäktsanmälningar rör barn. Antalet våldtäkter mot barn under 15 år ökade dessutom med 14 procent på bara ett år. Den negativa trenden visar inga tecken på att vända. Allt yngre barn drabbas av internetrelaterade sexualbrott. Antalet polisanmälningar som rör spridning av övergreppsmaterial på nätet ökar, och brottsoffren blir allt yngre. En stor del av övergreppen sker via digitala plattformar där förövare manipulerar barn till sexuell posering. Här blir lagstiftningens brister tydliga. I dag räknas sparade bilder inte som sexuell posering om de inte skickats i direkt anslutning till en chatt. Det innebär i praktiken ett kryphål som förövare kan utnyttja. Lagen om olaga integritetsintrång har moderniserats för att möta digital brottslighet, men ISÖB-lagstiftningen har inte fullt ut följt med samhällsutvecklingen. När syftet med lagstiftningen är att skydda barn och stärka samhällets förmåga att övervaka och kontrollera personer dömda för allvarliga sexualbrott, måste den vara anpassad efter vår digitala verklighet. Vi talar om de mest vidriga brotten som kan begås – mot barn som ofta inte ens hunnit börja skolan. Det är barns rätt till trygghet som måste väga tyngst, inte förövarnas möjligheter att hitta kryphål i lagen. En översyn av ISÖB-lagstiftningen är därför nödvändig för att stärka barnens skydd i ett digitaliserat samhälle Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2024/25 – vissa framsteg har gjorts men de är inte tillräckliga för att stänga alla kryphål och möta den snabba tekniska och sociala förändringen. Marléne Lund Kopparklint (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag