Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2634 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa målet för turismpolitiken (regeringens förslag 1). Motivering Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 753 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 462 255 175 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 458 702 −5 000 1:5 Näringslivsutveckling 402 942 −25 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 72 826 ±0 1:7 Turismfrämjande 104 613 10 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 377 081 10 000 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 124 581 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 208 313 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 40 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 173 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 679 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 345 518 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 1:23 Brexitjusteringsreserven 234 000 ±0 1:24 Elstöd 500 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 760 ±0 2:2 Kommerskollegium 105 055 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 402 367 10 000 2:4 Investeringsfrämjande 77 772 10 000 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 25 017 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 9 552 305 185 000 Anslag 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling +175 Vi avvisar regeringens besparing (150 miljoner) på Vinnovas forsknings- och utvecklingsanslag och ökar därtill anslaget med ytterligare 25 miljoner för att förstärka programmet Avancerad digitalisering (AI). Anslag 1:4 Tillväxtverket –5 miljoner Vi avvisar halva tillskottet till förenklingsrådet till förmån för andra satsningar inom utgiftsområdet. Anslag 1:5 Näringslivsutveckling –25 miljoner Vi avvisar regeringens förslag på översyn av föreskrifter och utvärdering av företagsfrämjande insatser till förmån för andra satsningar inom utgiftsområdet. Anslag 1:7 Turismfrämjande +10 miljoner För att förbättra Sverigebilden och få fler besökare till Sverige ökas anslaget med 10 miljoner kronor. Anslag 1:8 Sveriges geologiska undersökning +10 miljoner (från KU:s pengar) För att snabba upp tillståndsprocesser inom myndigheten tillförs 10 miljoner. Anslag 2:3 Exportfrämjande verksamhet +10 miljoner För att stärka Sverigebilden och öka exportfrämjandet ökas anslaget med 10 miljoner kronor. Anslag 2:4 Investeringsfrämjande +10 miljoner För att stärka Sverigebilden och öka investeringsfrämjandet ökas anslaget med 10 miljoner kronor. Politikens inriktning Turismpolitiken är viktig och Socialdemokraterna föreslår ökade anslag på området. Vi menar att det är olyckligt att avskaffa målet och vill att riksdagen avvisar förslaget. För ytterligare information om vår politik för utgiftsområdet hänvisar vi till våra kommittémotioner om näringsliv, gruv- och mineralpolitik, handels- och exportfrämjande samt immateriella rättigheter. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2024/25:3135 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 19 Regional utveckling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett program för ny- och omlokalisering av statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande följa upp myndigheternas lokalisering av funktioner, som tidigare skedde enligt uppdrag till Arbetsgivarverket, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 19 Regional utveckling Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 012 337 120 000 1:2 Transportbidrag 549 864 ±0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 1 732 000 ±0 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader ±0 2 500 000 Summa 4 294 201 2 620 000 Anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder +120 miljoner Vi avvisar regeringens nedskärning på anslaget med 100 miljoner, då vi menar att det regionala utvecklingsarbetet, de regionala företagsstöden och möjligheten att ge stöd till socioekonomiskt utsatta kommuner m m är av stor betydelse. Därutöver vill vi även öka anslaget med 20 miljoner för att förstärka servicen i glesbygd. Nytt anslag Kompensation för höga drivmedelskostnader På ett nytt anslag vill vi anslå 2,5 miljarder kronor för en kompensation för höga drivmedelskostnader i form av en tankrabatt. Tankrabatten viktas geografiskt utifrån Tillväxtverkets indelning i sex kommuntyper, beräknas per bil under ett individuellt inkomsttak på max 50 000 kronor per månad och har ett tak på maximalt 1 000 kr per bil. Politikens inriktning Hela Sverige ska leva och växa Sverige ska vara ett land där alla regioner har möjlighet att utvecklas och bidra till landets välstånd. För att minska klyftorna mellan stad och landsbygd, samt mellan olika grupper i samhället, måste varje landsända få chans att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Den gröna industriella revolutionen, som kan skapa tusentals nya jobb, kräver en regional utvecklingspolitik som är samordnad med andra politikområden, särskilt när det gäller digitalisering, bostadsbyggande och arbetskrafts- och kompetens ­ försörjning. En viktig del i denna strategi är att staten aktivt främjar regional utveckling genom att stödja offentliga och kommersiella servicefunktioner i hela landet. Till exempel har driftstödet till dagligvarubutiker, som infördes av regeringen Löfven, varit avgörande för att bromsa nedläggningen av lanthandlar. Detta stöd bör utvecklas, och det är viktigt att människor oavsett bostadsort har tillgång till grundläggande service som matinköp och apoteksvaror. Även fordonsbesiktning bör vara tillgänglig i hela landet, och därför föreslås att försäljningen av Svensk Bilprovning AB återkallas. Regeringens besparingar på anslaget kommer att försämra möjligheterna till regionala stöd och utvecklingsinsatser liksom möjligheten att bistå kommunerna i deras utveck ­ lings ­ arbete. Vi vill tvärtom förstärka arbetet och anvisar därför medel för ändamålet. Ny- och omlokalisering av statlig verksamhet Socialdemokraterna har länge verkat för en decentralisering av statlig verksamhet för att säkerställa en närvaro av statliga myndigheter i hela landet. En regional spridning av dessa myndigheter stärker statens legitimitet och bidrar till lokal och regional utveckling, jobb, tillväxt och framtidstro. Under vår tid i regeringsställning genomfördes betydande insatser för att omlokalisera myndigheter, vilket motverkade centraliseringstendenser och säkrade en statlig närvaro i hela landet. Tyvärr ser vi nu en oroande utveckling där den nuvarande regeringen väljer att centralisera statliga funktioner, som när Utbetalningsmyndigheten etablerades i Stockholm istället för i Södertälje, och när Strålsäkerhetsmyndigheten flyttades från Katrineholm till Stockholm. Detta är ett steg tillbaka och motverkar de framgångar som tidigare uppnåtts. Även hur myndigheterna väljer att lokalisera sina olika funktioner i verksamheten, i de fall myndigheten är verksam på flera ställen i landet, är en viktig fråga för att uppnå målen med omlokalisering. Att följa denna utveckling, vilket tidigare skett genom ett uppdrag till Arbetsgivarverket, är av stor betydelse för möjligheten att följa utvecklingen. Vi menar att regeringen har ett ansvar att säkerställa dessa uppgifter. Regional utvecklingspolitik för framtiden För att hantera de varierande förutsättningarna i olika delar av landet krävs en regional utvecklingspolitik som tar hänsyn till geografiska liksom socioekonomiska skillnader. Sveriges 21 regioner har det övergripande ansvaret för att samordna och utveckla den regionala utvecklingen i sina respektive län. Samordning mellan regioner, kommuner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle är avgörande för att nå målet om en hållbar regional utveckling. Socialdemokraterna anser att regeringen bör fortsätta omlokaliseringen av myndig ­ heter från storstäderna för att förbättra effektiviteten, nyttja kompetensen i hela landet och stödja regional utveckling. Regionalfondsprogrammen, som den tidigare social ­ demokratiska regeringen sjösatte fram till 2027, bör fullföljas, och Fonden för en rättvis omställning måste fortsätta att stödja den gröna industriella revolutionen i utpekade regioner. På de statliga servicekontoren erbjuds vägledning och service för Arbetsförmed ­ lingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Under 2023 hanterade de statliga servicekontoren drygt tre miljoner ärenden och tog emot närmare 2,6 miljoner besökare. Arbetet med att utveckla servicekontoren i hela landet behöver fortsätta. Kompensation för höga drivmedelskostnader För att minska den börda för hushållen, inte minst barnfamiljerna, som ökade driv ­ medels ­ priser har inneburit sedan Putins Ryssland inledde den olagliga invasionen i Ukraina, föreslår vi en tankrabatt för vissa hushåll. Vi föreslår därför att 2,5 miljarder kronor tillförs ett nytt anslag på utgiftsområdet. Tankrabatten baseras på tre utgångspunkter: Tankrabatten viktas geografiskt utifrån Tillväxtverkets indelning i sex kommun ­ typer. Tankrabattsumman beräknas per bil under ett individuellt inkomsttak på max 50 000 kronor per månad. Ett tak för tankrabatten införs per bil på max 1 000 kronor. Förslaget innebär att invånare i kommuner som i huvudsak består av landsbygd med sämre möjligheter till kollektivtrafik och där behovet av egen bil är större, får en högre rabatt, medan invånare i större samhällen, större städer och storstäder, får en gradvis mindre tankrabatt. I större städer och mer tätbebyggda områden är kollektivtrafiken mer utbyggd och därför är det rimligt att tankrabatten där är lägre än i glesbygd där familjer är mer hänvisade till egen bil för att få vardagspusslet att fungera. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)