RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Strandskyddet och utvecklingen i skärgården och på landsbygden

2022/23 · HA021887 · Kerstin Lundgren (C); Alireza Akhondi (C); Anna Lasses (C)

Original hos Riksdagen

B · Strandskyddet och utvecklingen i skärgården och på landsbygden

2024/25 · HC021018 · Kerstin Lundgren (C)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.508 · ämneslikhet 0.978. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.958A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändring av strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändring av strandskyddet nu och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 262 ord · B 320 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:1887 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Strandskyddet och utvecklingen i skärgården och på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändring av strandskyddet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Strandskyddet är idag ett stort hinder för utveckling av landsbygden och skärgården. Idag är det staten som, genom länsstyrelserna, fattar beslut om var man får och inte får bygga med hänsyn till strandskyddet. Vi anser att beslut vad gäller strandskydd behöver tas närmare de människor som berörs. Det bör i större utsträckning vara i kommunerna dessa beslut tas. Ett nyckelbegrepp för om en strandskyddsreform ska ge avsedd effekt är differen ­ tiering. Istället för att differentiera efter en grov geografisk kartindelning som ofta sker idag så behöver differentieringen när det gäller strandskyddet istället bli betydligt mer finmaskig. Kärnöarna i Stockholms skärgård kan här användas som exempel. Dessa öar är ankare för lokalsamhällena, för de omgivande öarna och för utvecklingen i hela skärgården. Deras roll och ställning behöver stärkas och nya bostäder, verksamheter och näringslivs ­ utveckling måste få komma till. Den utvecklingen försvåras och förhindras ofta men stoppas även på grund av strandskyddet. Självklart är det viktigt att bevara den biologiska mångfalden och våra naturvärden liksom tillgängligheten till naturområden. När grönområden tas i anspråk av ny bebygg ­ else behövs kompensatoriska åtgärder som exempelvis naturbroar, gröna väggar och tak, biodlingar och andra ekosystemtjänster. Samtidigt innebär en levande skärgård också en mer tillgänglig skärgård. Så kan bostadsbyggande, tillväxt, naturskydd och tillgänglighet gå hand i hand. Kerstin Lundgren (C) Alireza Akhondi (C) Anna Lasses (C)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:1018 av Kerstin Lundgren (C) Strandskyddet och utvecklingen i skärgården och på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändring av strandskyddet nu och tillkännager detta för regeringen. Motivering Strandskyddet är idag ett stort hinder för utveckling av landsbygden och skärgården. Tyvärr avslogs de lättnader som låg på riksdagens bord 2022 med ikraftträdande 1 juli 2022, vilket gör att det gamla regelverket alltjämt lägger en våt filt över utvecklingen i skärgården och på landsbygden. Två år har nu passerat utan att något nytt förslag lagts på riksdagens bord. Idag är det staten som, genom länsstyrelserna, fattar beslut om var man får och inte får bygga med hänsyn till strandskyddet. Strandskydd behöver tas närmare de männi ­ skor som berörs. Det bör i större utsträckning vara i kommunerna dessa beslut tas. Ett nyckelbegrepp för om en strandskyddsreform ska ge avsedd effekt är differentie ­ ring. Istället för att differentiera efter en grov geografisk kartindelning som ofta sker idag så behöver differentieringen när det gäller strandskyddet istället bli betydligt mer finmaskig. Kärnöarna i Stockholms skärgård kan här användas som exempel. Dessa öar är ankare för lokalsamhällena, för de omgivande öarna och för utvecklingen i hela skär ­ gården. Deras roll och ställning behöver stärkas och nya bostäder, verksamheter och näringslivsutveckling måste få komma till. Den utvecklingen försvåras och förhindras ofta men stoppas även på grund av strandskyddet. Självklart är det viktigt att bevara den biologiska mångfalden och våra naturvärden liksom tillgängligheten till naturområden. När grönområden tas i anspråk av ny be ­ byggelse behövs kompensatoriska åtgärder som exempelvis naturbroar, gröna väggar och tak, biodlingar och andra ekosystemtjänster. Samtidigt innebär en levande skärgård också en mer tillgänglig skärgård. Så kan bostadsbyggande, tillväxt, naturskydd och tillgänglighet gå hand i hand. Regeringspartierna får nu inte längre fördröja en reformering av strandskyddet. Många har väntat i mer än två år. Det räcker nu. Kerstin Lundgren (C)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag