Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.026 · ämneslikhet 0.754. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och presentera den faktiska lönen, lön plus löneskatter, för statsförvaltningens anställda på lönebeskedet och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på lönespecifikationer och slutskattebeskedet tydligt redovisa arbetsgivaravgifterna och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 278 ord · B 250 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:229
av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD)
Redovisning av faktisk lön på lönebeskedet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och presentera den faktiska lönen, lön plus löneskatter, för statsförvaltningens anställda på lönebeskedet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I dessa tider, när vi plågats/plågas av höga elpriser, räntor och inflation, är alltjämt en av hushållens största utgifter skatterna. Men, hur höga är skatterna i Sverige? Frågan är inte lätt att besvara då hälften av skatterna är dolda. Föga förvånande visar därför undersökningar att tre av fyra svenskar underskattar hur mycket man faktiskt betalar.
Detta är avgjort ett demokratiskt problem och bör snarast åtgärdas av vår nuvarande regering. Ett första steg mot ett mer transparent skattesystem är att redovisa löne
skatterna (läs arbetsgivaravgifterna) på lönebeskedet. Regeringen bör därför snabbt utreda detta för att statsförvaltningens anställda ska ges denna information om den faktiska lönen (lön + löneskatter) på sina lönebesked.
En rad indirekta (dolda) skatter (löneskatterna som kallas för arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter) betalas av medborgarna utan att de uppmärksammas på det. Räknas dessa samman med inkomstskatten så uppgår de totalt till 54,1 procent av den faktiska lönen. Alldeles oavsett om man tycker att denna skattenivå är rimlig eller ej så ska kunskap om detta förmedlas, inte döljas.
Ytterst handlar detta även om vår demokrati. Bara den som är medveten om hur mycket man betalar i skatt kan på ett seriöst sätt utvärdera om politiker och myndigheter använder resurserna rätt. Inte minst är detta avgjort viktigt under ekonomiskt tuffa tider då medborgarna förutsätts ta sitt ansvar genom svåra prioriteringar.
Hans Eklind (KD)
Yusuf Aydin (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2460
av Hans Eklind (KD)
Redovisning av arbetsgivaravgifterna på såväl lönespecifikationer som slutskattebeskedet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på lönespecifikationer och slutskattebeskedet tydligt redovisa arbetsgivaravgifterna och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I februari 2024 tillsatte regeringen en utredning om hur statliga myndigheters löne
specifikationer kan bli mer transparenta. Det är något undertecknad motionerat om under en rad av år. Bakgrunden är givetvis att löntagaren sällan får reda på hur stora arbetsgivaravgifter, som är en betydande del av löneutrymmet, är. I somras redovisade utredaren sina förslag till åtgärder och frågan hanteras därmed av regeringen.
Det är viktigt att regeringen gör verklighet av transparensen. Detta då det är ett demokratiskt problem att omfattningen av skatterna underskattas. I år presenterade en undersökning, som gjorts på uppdrag av Skattebetalarnas förening, att åtta av tio under
skattar skatten på en normal lön, en av tio överskattar skattenivån, medan en av tio har en korrekt bild av den. Frågan var neutralt ställd: ”Ungefär hur många kronor tror du att stat, kommun och region sammanlagt tar in i skatt för varje hundralapp som en vanlig löntagare får i lön?”
Utöver att arbetsgivaravgifterna redovisas på lönespecifikationen (här kan Statens servicecenter vara en förebild) så finns det goda skäl att även redovisa arbetsgivar
avgiften på slutskattebeskedet. Här återfinns för den enskilde en sammanställning av föregående år och trots att en rad olika uppgifter redovisas så finns inte arbetsgivar
avgiften med.
Hans Eklind (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag