Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
2022/23 · HA022166 · Ida Karkiainen (S); Hans Ekström (S); Per-Arne Håkansson (S); Mirja Räihä (S); Amalia Rud Pedersen (S); Peter Hedberg (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
2025/26 · HD023589 · Ida Karkiainen (S); Sanne Lennström (S); Arber Gashi (S); Åsa Eriksson (S); Ola Möller (S); Jessica Rodén (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.005 · ämneslikhet 0.603. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 13 yrkanden i A · 11 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.704 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
12 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny strategi mot hat och hot bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att grundlagsfästa rätten till abort och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd ökning av Regeringskansliets budget och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av de lagar som reglerar partiernas finansiering bör göras och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bred översyn över lobbyism bör göras och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att bättre kunna förebygga och bekämpa kriminalitet bör göras och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot rasistiska organisationer bör vara en del av en kommande grundlagsutredning och tillkännager detta för regeringen.
10 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka familjepolitiken och stötta barnfamiljerna och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av överlåtelse av föräldrapenning mot bakgrund av riskerna för välfärdskriminalitet och fusk vid överlåtelse av dagar och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från den s.k. BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av bostadsbidrag och underhållsstöd och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket i välfärden och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 3251 ord · B 3370 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2166
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde
1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny strategi mot hat och hot bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att grundlagsfästa rätten till abort och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd ökning av Regeringskansliets budget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av de lagar som reglerar partiernas finansiering bör göras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bred översyn över lobbyism bör göras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att bättre kunna förebygga och bekämpa kriminalitet bör göras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot rasistiska organisationer bör vara en del av en kommande grundlagsutredning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
167
903
±0
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
004
077
±0
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
996
390
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
210
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
127
126
±0
2:5
Riksrevisionen
359
118
±0
3:1
Sametinget
59
676
±0
4:1
Regeringskansliet m.m.
9
584
123
−400
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
3
760
438
15
000
6:1
Allmänna val och demokrati
149
840
±0
6:2
Justitiekanslern
80
863
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
172
794
±0
6:4
Valmyndigheten
60
164
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
50
518
±0
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
207
771
±0
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten romer
20
000
±0
8:1
Mediestöd
1
010
519
±0
8:2
Myndigheten för press, radio och tv
48
174
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
31
310
±0
Summa
18
270
004
−385
000
Hot och hat mot journalister
Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Liknande tendenser kan ses hos politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige –
inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Det är oacceptabelt. De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt måste det gå att ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hat och hot. Socialdemokraterna anser att en ny strategi mot hot och hat behöver tas fram.
Grundlagsskydda aborträtten
Socialdemokraterna står upp för den svenska aborträtten. Den nuvarande abortlag
stiftningen som Sverige har haft sedan 1975 fungerar väl och vi ser i dagsläget inte några behov av att göra förändringar i den vad gäller till exempel tidsgränser. Tvärtom finns behov av att säkerställa och skydda de rättigheter som kvinnor i Sverige har till en trygg och säker abort. På flera håll i vår omvärld ser vi hur rätten till abort inskränks och det har även i den svenska politiska debatten diskuterats förslag om att låta personal inom hälso- och sjukvården kunna neka kvinnor att göra abort eller att ändra olika tidsgränser. Sådana förslag utgår alltid från att det är någon annan som ska bestämma över kvinnans kropp än hon själv.
Ytterst är det endast genom politik och politiskt arbete som rätten till abort lång
siktigt kan säkras. Alla initiativ som gör det svårare att inskränka aborträtten är dock välkomna varför vi anser att en kommande grundlagsutredning bör få i uppdrag att se över möjligheterna att grundlagsfästa rätten till abort.
Regeringskansliet
I SD:s och regeringens budget finns stora anslagsökningar till Regeringskansliet. Det hänvisas till att anslaget ska täcka ökade kostnader för det säkerhetspolitiska läget samt inträdet i Nato. Även om en ökning av anslaget kan vara rimlig är nivån på ökningen anmärkningsvärd. 500 miljoner kronor 2023, och 900 miljoner kronor följande två år är en ökning på över 10
procent. Det väcker frågor om Regeringskansliets budget används som ett sätt att hantera de samarbetssvårigheter som finns i regeringsunderlaget där partier utanför regeringen ska ha tjänstemän i Regeringskansliet. Vi föreslår en mer väl avvägd ökning av anslaget som bör täcka de ökade kostnaderna, nämligen 100 miljoner kronor för 2023 och lika mycket för 2024 och 2025.
Länsstyrelserna
Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för en effektiv statsförvaltning. De har många uppdrag inom ett stort antal politikområden och ska verka för att ett 70-tal nationella mål får genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Dessutom ska länsstyrelserna med ett helhetsperspektiv arbeta för att främja länets utveckling och samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndig
heter och andra relevanta aktörer i länet. Därtill ansvarar länsstyrelserna för en rad
tillståndsprövningar, inte minst inom områden som är viktiga för den gröna omställningen
i hela landet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrel
serna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Vidare gav samma regering länsstyrelserna upp
draget att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövnings
verksamhet. För att ytterligare kunna påskynda för Sverige viktiga tillståndsprocesser anslår vi 15 miljoner kronor extra till länsstyrelserna för 2023 och 2024, och 30 miljoner kronor för 2025.
Finansiering av partier
Redovisningen av de större partibidragen finns till för att medborgarna ska få insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet och själva kunna bedöma om intressekonflikter riskerar att uppstå. Öppenhet och transparens kring de bidrag politiska partier får är en hygienfråga i en välfungerande demokrati. Att de partier som tar emot bidrag följer de regler som finns torde vara en självklarhet. Därför är det oacceptabelt att partier på mer eller mindre kreativa sätt försöker kringgå den lag som finns gällande insyn i finansier
ingen. Ett sådant agerande är helt i strid med lagens syfte, försvårar allmänhetens insyn och riskerar att urholka förtroendet för politiker och partierna. Vi menar att det behövs en översyn av om den lagstiftning som finns uppfyller sitt syfte.
Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption
Sverige tillhör världstoppen över länder med minst korruption när jämförelser görs, men vi är inte förskonade. Arbetet mot korruption måste ständigt fortgå och det finns oroande tendenser, inte minst kopplade till organiserad brottslighet som ger sig in i välfärdssystemen. Att individer från kriminella nätverk tillskansar sig fördelar genom att utöva påtryckningar mot offentliga tjänstemän att dela information eller skriva ut intyg eller genom att skrämma till passivitet är en reell risk och något att ta på stort allvar. De senaste åren har det också varnats för att kriminella nätverk tagit sig in i det offentliga och fått makt och inflytande. När välfärdssystemen utnyttjas av kriminella minskar förtroendet för systemen och det riskerar att drabba de personer för vilka systemen är avsedda, både genom misstänkliggörande och genom utarmande av resurser.
Vi behöver säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder, både på kort och på lång sikt, för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Det handlar om att skydda grundläggande demokratiska principer om likabehandling, rättssäkerhet och effektivitet. Det handlar också om att motverka tystnadskulturer och framväxten av parallella samhällsstrukturer. För att upprätthålla ett högt förtroende för den offentliga förvaltningen och välfärdssystemen måste medborgarna ha tilltro till att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt och att offentliga medel inte används på felaktiga grunder.
En särskild utredare ska göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att mot
verka otillåten påverkan och korruption. Översynen ska omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offent
ligt finansierad. Syftet med utredningen är att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och
korruption. Vi följer detta arbete noga och förväntar oss att regeringen vidtar erforderliga
åtgärder för att stävja korruption och otillåten påverkan.
Det öppna och demokratiska samhälle vi värnar riskerar också att bli måltavla för påverkanskampanjer och desinformation från utländska aktörer. Det gäller inte minst när det kommer till opinionsbildning och spridande av falsk information till svenska folket i samband med allmänna val. Inför detta hot får vi inte vara naiva. Det krävs att myndigheter såväl som de politiska partierna bevakar utvecklingen.
Lobbyism
Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är en självklar del i en demokrati, men det får inte styras av ekonomiska förutsättningar. När företag och andra intressen lägger allt mer pengar på lobbyism är det uppenbart att deras röst stärks på bekostnad av ideella krafter eller enskilda medborgare som saknar sådana resurser. Ekonomisk styrka får inte bli det som avgör möjlighet till inflytande över politiska beslut. En bred översyn med en kartläggning över villkoren för lobbyism bör genom
föras där man inte på förhand utesluter exempelvis lobbyregister eller redovisningsplikt, system som många andra länder har.
Karenstider och övergångsregler
När personer med centrala positioner och mycket inflytande i det offentliga i nära anslutning till avslutat uppdrag går till privata verksamheter inom liknande områden väcks alltid misstankar om intressekonflikter. Det handlar om att en person kan ha fått löfte om ett nytt uppdrag medan de fortfarande uppbär ett uppdrag där de har chans att påverka omständigheter eller förutsättningar eller dela information till fördel för den nya uppdragsgivaren. Men det kan också handla om att en person som lämnat ett upp
drag eller arbete inom det offentliga inom sitt uppdrag kan ha tillägnat sig information och kontakter som kan utnyttjas på ett orättvist sätt till den nya uppdragsgivarens fördel.
Den 1 juli 2018 infördes en reglering om övergångsrestriktioner för statsråd och statssekreterare. Det var ett mycket viktigt steg för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet och motverka att intressekonflikter uppstår. Även om ytterligare några uppdrag inom det offentliga också omfattas av övergångsrestriktioner är det fortfarande en begränsad grupp och det finns all anledning att se över om fler borde omfattas.
Det pågår nu en av den tidigare regeringen tillsatt utredning, 2022:71 Övergångs
restriktioner för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet, som bland annat har i uppdrag att se över om omfattningen av övergångsrestriktioner bör utökas. Till exempel kan det handla om ledande politiker i kommuner och regioner vars inflytande kan vara
väldigt attraktivt för privata företag som är verksamma inom skattefinansierade sektorer.
Vi socialdemokrater ser fram emot utredningens resultat och förväntar oss att reger
ingen agerar för att ytterligare säkra att regelverket som syftar till att säkerställa att övergångar från centrala offentliga uppdrag till icke-offentliga uppdrag inte riskerar det offentligas integritet.
Personlig integritet, persondata och sekretessbrott
Den personliga integriteten måste värnas och den information som myndigheter samlar
in om enskilda ska skyddas. Sedan 2018 finns en omfattande reglering av personuppgifts
hantering
genom den europeiska dataskyddsförordningen GDPR. Samtidigt har det allmänna ett intresse av att offentliga systemen värnas mot brottsligt utnyttjande. Det är viktigt att det finns en balans mellan sekretess och möjligheten att bekämpa brott. En sekretessbrytande bestämmelse har därför införts för att effektivisera kampen mot organiserad brottslighet.
Men det finns utmaningar med den befintliga sekretesslagstiftningen på flera områden som är svåra att lösa med avgränsade åtgärder. Vi ser därför behovet av en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen som gör det möjligt att komma till rätta med arbetsmarknadskriminalitet, fusk med bidragssystem och annan brottslighet.
Samtidigt finns det databaser som är tillgängliga via internet och publicerar mycket omfattande personuppgifter om människor – allt från adress och telefonnummer till eventuella förekomster i brottsregister eller om psykisk tvångsvård förekommit. Webb
platserna utgör allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet och kan dessutom enkelt användas av kriminella för att kartlägga individer. Innehållet på de aktuella webbplatserna skyddas av grundlag, oftast genom att de har ett så kallat utgivningsbevis för verksamheten.
För dessa webbplatser har Sverige fått kritik av EU-kommissionen, något som i förlängningen kan leda till vite. Den föregående regeringen har agerat för att skapa en bättre balans mellan integritetsskyddet och yttrandefriheten genom att föreslå begräns
ningar i grundlagsskyddet för de mest integritetskänsliga söktjänsterna, men detta har stoppats i riksdagen. Vi socialdemokrater förutsätter att regeringen agerar så att den personliga integriteten kan upprätthållas och vill därför att en ny lagstiftning som kommer till rätta med problemet tas fram.
Statlig närvaro i hela landet
Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Det regionala perspek
tivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta.
Mediepolitik
Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. Dagens presstöd infördes på 1970-talet och behöver reformeras för att möta de utmaningar som branschen nu står inför. Förslaget från Mediestödsutredningen innebär i korthet att det upplagebaserade driftsstödet avvecklas och ersätts med ett nytt redaktionsstöd som baseras på kostnader för redaktionell personal, vilket ger ett ökat fokus på journalistik. En central komponent är att vita fläckar-stödet förs in i redaktionsstödet och ges ökad vikt för att det ska finnas nyhetsmedier över hela landet som bas för den lokala och regionala demokratin. I förslaget blir redaktionsstödet teknikneutralt, regleras i lag och får ett demokrativillkor. Förslaget är i allt väsentligt väl avvägt och behöver finnas på plats den 1 januari 2024 för att Sverige inte ska stå utan mediestöd då nuvarande stöd löper ut. Men medielandskapet förändras hastigt och drastiskt och vi vill för framtiden se en bred parlamentarisk utredning om mediepolitiken.
Minoritets- och ursprungsbefolkning
De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Den tidigare regeringen införde en lag som gav ett stärkt grundläggande skydd för de nationella minoriteternas språk och kultur och för de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. I budgeten för 2022 gjordes också en historisk satsning på de nationella minoritetsspråken. Vi vill att de språkcentrum som finns ska få en permanent finan
siering efter 2024. Det är viktiga delar av ett pågående revitaliseringsarbete.
Den judiska minoriteten är på ett särskilt sätt utsatt för hat och hot från extrema grupper av olika slag. Det är fullständigt oacceptabelt. Ett fortsatt arbete för att stärka säkerheten kring judiska institutioner och för att öka tryggheten för judar i Sverige är helt nödvändigt. Vissa av samhället finansierade verksamheter, så som skolan, ska bidra till att motverka antisemitism.
I år öppnades Sveriges museum om Förintelsen, en viktig institution för att fördjupa kunskaperna om de fruktansvärda gärningar som begicks. Det är viktigt att sprida och fördjupa kunskapen till nuvarande och framtida generationer. Den förra regeringen tillsatte också en utredning i syfte att göra det förbjudet att förneka att Förintelsen ägt rum. En uppfattning som tyvärr inte är ovanlig bland extremistiska grupper. Det pågår också en utredning som ska lämna förslag på en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige med fokus på överföringen av judisk kultur och jiddisch till yngre och framtida generationer. Vi vill se att en sådan nationell strategi kommer på plats.
Det arbetar just nu en sanningskommission för granskning av kränkningar och över
grepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. Det är ett viktigt arbete för att utreda den svenska statens handlande och öka kunskapen kring vår historia.
Det finns en långsiktig strategi för romsk inkludering som löper fram till 2032. Genomförandet ska präglas av romsk delaktighet och romskt inflytande med inriktning
på förstärkt genomförande och kontinuerlig uppföljning av romers tillgång till de mänsk
liga
rättigheterna på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Det viktiga arbetet måste fortsätta. Statens skolverk och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att säkerställa att lämplig utbildning tas fram och görs tillgänglig 2022–2024 för personer med romsk språk- och kulturkompetens för arbete inom förskola, förskole
klass, skola, fritidshem, vuxenutbildning och socialtjänst eller hälso- och sjukvård.
Det viktiga arbete som sanningskommissionen gör för att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna måste fortsätta. Under den gångna mandatperioden röstade riksdagen igenom den förra regeringens initiativ om inrättandet av en konsulta
tionsordning, något Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna motsatte sig. Det är ett viktigt steg i att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör samiska förhållanden.
För att stärka det samiska folkets rättigheter att bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv är arbetet med en nordisk samekonvention centralt och arbetet med konventionen pågår. En annan åtgärd är att vi vill se ett samiskt riksarkiv som ska hanteras av Sametinget. En motsvarande lösning finns i bland annat Finland genom ett samarbete mellan Sametinget och det finska riksarkivet, medan Sverige saknar ett samlat samiskt arkiv.
Förbud mot rasistiska organisationer
Vi socialdemokrater står i alla sammanhang upp för människovärdet och kräver krafttag mot de hatbrott som begås på grund av rasism, främlingsfientlighet eller homofobi. Vi kommer aldrig att acceptera att otryggheten breder ut sig eller att hot och hat tar över
vårt demokratiska samhälle. Diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning,
hudfärg, tro eller sexuell läggning är oacceptabelt i Sverige.
Det är viktigt att samhället visar sitt avståndstagande mot rasistiska och nazistiska organisationer som sådana. De utgör ett särskilt hot mot samhället och demokratin, eftersom de i sitt själva syfte strävar efter att undergräva eller avskaffa demokratin och andras fri- och rättigheter. Deras existens är ett hot mot andras frihet och utgör därför ett hot mot demokratin som vi inte kan tolerera.
En utredning föreslog nyligen förbud mot organisationer vars verksamhet innebär förföljelse av vissa folkgrupper inom ramen för den nuvarande grundlagen. Det finns farhågor att en sådan lagstiftning skulle bli svår att tillämpa på grund av de strikta ramar regeringsformen sätter. Eftersom slottsavtalet redan flaggat för en grundlagsändring för att göra det straffbart att delta i kriminella organisationer bör även frågan om förbud mot rasistiska organisationer vara en del av en kommande grundlagsutredning.
Ida Karkiainen (S)
Hans Ekström (S)
Per-Arne Håkansson (S)
Mirja Räihä (S)
Amalia Rud Pedersen (S)
Peter Hedberg (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3589
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka familjepolitiken och stötta barnfamiljerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av överlåtelse av föräldrapenning mot bakgrund av riskerna för välfärdskriminalitet och fusk vid överlåtelse av dagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från den s.k. BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av bostadsbidrag och underhållsstöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket i välfärden och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
31
659 197
4
463 000
1:2
Föräldraförsäkring
49
640 665
±0
1:3
Underhållsstöd
2
780 875
±0
1:4
Adoptionsbidrag
9 784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
148 200
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
7
645 098
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
7
671 200
±0
1:8
Bostadsbidrag
3
673 310
664 000
Summa
104 228 329
5
127 000
En generell välfärd som omfattar alla familjer
Sverige är ett av de länder i världen där barn har de bästa förutsättningarna att växa upp. Vi har en lång historia av att genom familjepolitiken förenkla vardagspusslet för barn
familjer, utjämna ekonomiska villkor, förbättra levnadsförhållanden för barnhushållen och bekämpa barnfattigdomen. Utgångspunkten för den socialdemokratiska familje
politiken är att alla barn ska få en bra start i livet, utvecklas och kunna förverkliga sina drömmar även om alla föds med olika förutsättningar.
Den allmänna ekonomiska försämringen och kostnadsfördyringarna har drabbat hushållen hårt. Det gäller i synnerhet barnfamiljerna. De senaste årens prisökningar har grävt djupa hål i hushållens plånböcker. Resultatet av detta har blivit att fler barn tvingas växa upp i fattigdom. Barnfattigdomen ökar nu därför att fler föräldrar hamnar i ekonomisk utsatthet. Det bästa sättet att bekämpa barnfattigdom är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta. Men den ekonomiska familjepolitikens utjämnande effekt är också nödvändig för att öka jämlikheten, förbättra jämställdheten och minska barnfattigdomen.
Den svenska välfärdsmodellen med generell välfärd, ett jämställt föräldraskap och barnperspektivet är grundläggande för den socialdemokratiska familjepolitiken. Alla barn ska kunna växa upp under trygga förhållanden och det är samhällets ansvar att kompensera för alltför ojämlika förutsättningar i livets början.
Mer i plånboken för vanliga familjer
Regeringen har misslyckats med svensk ekonomi. De senaste tre åren har varit förlorade år, där regeringen låtit jobbkrisen förvärras och lämnat vanligt folk utan stöd i en tid av ekonomisk oro. Regeringens politik har förvärrat situationen genom att försämra villkoren för barnfamiljer och pensionärer, samtidigt som satsningar för att få i gång Sveriges tillväxt uteblivit. Prisökningarna har grävt ett permanent hål i familjernas plånböcker, vilket märks när man ska betala hyran eller matkassen i affären. Jämförbara länder har på olika sätt stöttat barnfamiljerna i krisen genom åtgärder för att hålla nere matpriser, genom barnbonus etc. Sveriges regering har dock stått likgiltig. 58 procent av de ensamstående föräldrarna med lägre inkomst har haft svårigheter att betala fritids
aktiviteter till barnen. Allt fler människor söker hjälp hos Röda Korset för att klara vardagen. I en ny rapport framgår att antalet besökare till organisationens fem största stödverksamheter, Röda Korsets hus, har ökat med över 50 procent på ett år, och behovet av mat har mer än fördubblats.
Vi lägger därför flera förslag för att stötta barnfamiljerna och satsningar på jobb i vår budgetmotion. Svenska familjer ska inte ensamma behöva bära hela den kraftiga kostnadsökningen och den ekonomiska otryggheten som det medför. Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris. Med de prisökningar som drabbat hushållen de senaste tre åren kan en vanlig löntagarfamilj gå back tusentals kronor varje månad. I det läget prioriterar regeringen hellre skattesänkningar för höginkomsttagare än att stötta barnfamiljerna – trots att det är viktigare än någonsin att stå på barnfamiljernas sida. Det handlar om prioriteringar och vi har råd att prioritera våra barn. För låginkomstfamiljer har barn- och familjeersättningarna stor betydelse – särskilt betydelsefulla är barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet.
Höj barnbidraget
Barnbidraget går till alla barn, oberoende av föräldrarnas inkomster. Det är därmed en del av det generella välfärdssystemet. För första gången sedan 2006 höjdes barnbidraget 2018 med 200 kronor. Höjningen gjorde skillnad men Sveriges barnfamiljer står nu in
för nya utmaningar och kostnadshöjningar. Ytterligare satsningar behövs. I en barn
familj finns många olika behov att möta. Vi socialdemokrater har, sedan valet 2022, vid återkommande tillfällen förslagit en tillfällig höjning av barnbidraget. Även om pris
ökningarna nu stannat av kommer de ekonomiska utmaningarna för barnfamiljerna fortsatt att vara stora. Utgifterna ligger ju kvar på en hög nivå samtidigt som inkomst
erna inte alls har följt med i samma utveckling. Därför föreslår Socialdemokraterna att barnbidraget höjs med 200 kr per månad Det skulle ge en familj med två barn nästan 5
000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter. Vi anslår därför 4,5 miljarder kronor till anslaget 1.1 Barnbidrag.
Förstärk bostadsbidraget
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen höjde inkomstgränserna i bostads
bidraget till barnfamiljer samt införde ett särskilt tilläggsbidrag med anledning av den kraftiga kostnadsutvecklingen åren efter pandemin. Förstärkningarna inom bostads
bidraget innebar en direkt ekonomisk förbättring för många av de mest utsatta barn
familjerna.
De satsningar som gjorts under den socialdemokratiska regeringen för barnfamiljer med låg ekonomisk standard är av stor betydelse för att bekämpa barnfattigdom men ytterligare satsningar behövs. Arbetet med att stärka den ekonomiska familjepolitiken, stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och stärka ekonomin för dem med sämre ekonomiska förutsättningar behöver fortsätta. Därför har exempelvis inkomst
gränserna i bostadsbidraget och nivåerna i både barnbidraget och underhållsstödet höjts, men ytterligare åtgärder behöver genomföras.
För många barnfamiljer är boendekostnaden den största kostnadsposten. För
stärkningen av bostadsbidraget finns för att hjälpa de barnfamiljer som har de minsta ekonomiska marginalerna. Därför är det slående att regeringen nu skär ner i bostads
bidraget. Först drog regeringen ned tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer med 2
100 kronor. Nu lägger de tillbaka 1
000 kronor – det är alltså en försämring på upp till 1
100 kronor per månad. Detta är en orimlig prioritering. Vi socialdemokrater står på barnfamiljernas sida och föreslår därför en permanent förstärkning av bostadsbidraget på den ursprungliga nivån. Det skulle kunna ge en familj upp till 2
100 kronor per månad. För att återställa bostadsbidraget till 2024 års nivå utökar vi anslaget med 664 miljoner kronor för 2026.
En mer jämställd föräldraförsäkring
I Sverige
har vi med stor sannolikhet världens mest generösa föräldraförsäkring. En generös föräldraförsäkring som skapar förutsättningar för och ställer krav på ett jämställt nyttjande av försäkringen bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och samhälle i stort. Det är viktigt för svensk ekonomi. Barn behöver en nära relation till båda sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är fortfarande en majoritet av kvinnorna som tar huvudansvaret för hem och familj. Bristen på jämställdhet blir tydligare när man får barn. Kvinnor tar ut cirka 70 procent av föräldraledigheten. Föräldraledigheten är än mer ojämställd sett till obetald föräldraledighet. Det är oftast kvinnorna som arbetar deltid när barnen är små. Detta
leder till att kvinnorna får bära tyngden av en sämre karriär, sämre löneutveckling och
sämre pension. Majoriteten av landets fattigpensionärer är kvinnor. Detta är inte hållbart.
Föräldraförsäkringens regler ger idag en förälder möjlighet att avstå dagar till den andra föräldern. Sedan den 1 januari 2016 är 90 dagar reserverade för respektive förälder. Dessa dagar kan inte överlåtas från den ene föräldern till den andre. Vi behöver göra mer för att kvinnor inte ska drabbas hårt ekonomiskt för varje barn och för att föräldraförsäkringen ska nyttjas mer jämställt. För att öka barnens rätt till sina föräldrar och för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldradagar bör föräldraförsäkringen delas i tre delar.
Överlåtelse av föräldrapenning
Riksdagen beslutade att göra det möjligt för föräldrar att överlåta föräldrapenning från och med 1 juli 2024. Regeringen har hastigt genomdrivit denna förändring trots omfattande remisskritik där man uttryckt risk för försämrad jämställdhet, fusk och marknadisering. Vi socialdemokrater är alltid villiga att se över förslag som kan förenkla livspusslet för barnfamiljer. Vi är,
i likhet med flera remissinstanser, oroliga för risken att regeringens förslag till överlåtelse av föräldrapenningdagar kraftigt kommer att försämra möjligheten att nå målet om jämställt föräldraskap. Vi
ser allvarligt på risken att föräldraförsäkringen i förlängningen kommersialiseras och nyttjas av barnflickor samt risken för att föräldraförsäkringen utvecklas till ett så kallat ”nanny-system”.
Vi föreslog därför, i likhet med remissinstansen Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet,
att möjligheten att överlåta dagar enbart skulle omfatta ensamstående föräldrar.
Vi tycker att man, efter en utvärdering av en sådan reform för denna grupp, kunde överväga att gå vidare och utvidga reformen. En begränsad utbyggnad skulle minska risken för att föräldraskapet blir mer ojämställt samt risken för en tilltagande kommersialisering av försäkringen. Ensamstående är dessutom den grupp som mest behöver hjälp med livspusslet. Med anledning av detta skulle dessa vara en rimlig testgrupp för överlåtande av dagar i begränsad omfattning. Vi föreslog också i likhet med utredningen
Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen
(SOU 2017:101) att överlåtelsen skulle begränsas till 60 dagar – inte 90 dagar som riksdagen beslutade. Ekobrottsmyndigheten har varnat för att detta förslag även öppnar upp för möjligheter till både fusk och kriminalitet. Vi ser allvarligt på detta och kommer därför följa nyttjandet av dagar noga. Det är anmärkningsvärt att regeringen trots varningar öppnar upp för ökad välfärds
brottslighet.
Eftersom regeringen valde att gå vidare med förslagen, trots remisskritiken, finns det skäl att vara vaksam inför det nya förslagets effekter. Det är därför angeläget att regeringen följer upp utvecklingen noggrant. Försäkringskassans uppföljning av utfallet det första året visar att den vanligaste personen som får dagar överlåtna är barnets mormor, därefter en annan kvinnlig släkting. Det finns därför skäl att befara att reformen kan leda till ökad ojämställdhet. Regeringen bör därför ges till känna om behovet av att följa utfallet av denna förändring, inte minst ur jämställdhetssynpunkt och för att stävja fusk och välfärdskriminalitet. I den uppföljningen bör man också överväga om åtgärder bör vidtas för att begränsa de negativa effekterna.
Avskaffa snabbhetspremien i föräldraförsäkringen
Den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen infördes på 1980-talet i syfte att ge ekonomiska incitament att skaffa fler barn. Reformen var då vällovlig men erfaren
heterna av den har visat sig skapa både negativa hälsoeffekter och ekonomiska effekter för kvinnor. När kvinnor har kort tid mellan förlossningarna har det visat sig att för
lossningsskador ökar samt risken för en för tidig födsel. Dessa negativa hälsoeffekter är tillräckliga skäl för att ta bort denna ekonomiska uppmuntran till att snabbt skaffa ytterligare ett barn. Snabbhetspremien bör i enlighet med utredningen
En modern föräldraförsäkring
(SOU 2017:101)
avskaffas genom att ta bort snabbhetspremien i 12 kap. 29 § socialförsäkringsbalken. Ett borttagande kan leda till att kvinnor i större utsträckning arbetar heltid mellan graviditeterna, vilket skulle kunna öka den ekonomiska självständigheten för kvinnor, på kort och på lång sikt. De ekonomiska besparingar som blir effekten av denna förändring bör läggas på andra förbättringar inom föräldraförsäkringen.
Se över
flerbarnstillägget
Flera utredningar samt Riksrevisionen har påpekat att flerbarnstillägget med dagens utformning inte är tillräckligt ekonomiskt träffsäkert. Det är även ett bidrag som trappas upp ju fler barn du skaffar, vilket kan skapa felaktiga incitament och medverka till ökad segregation som försenar föräldrarnas inträde på arbetsmarknaden eller i studier. Ett avskaffande av flerbarnstillägget skulle således frigöra betydande summor till mer träffsäkra satsningar som säkerställer att barnfattigdomen inte ökar och dessutom förbättra möjligheterna till en god integration – inte minst för kvinnor. Vi social
demokrater menar att det nu är dags att se över flerbarnstillägget för att säkerställa barns rättigheter samt att den ekonomiska standarden för de utsatta hushållen inte urholkas. I översynen bör man samtidigt se över vilka andra stödformer som skulle kunna införas som ger ett bättre träffsäkert ekonomiskt stöd för utsatta barnfamiljer, till exempel för ensamstående. Detta bör tillkännages regeringen.
Modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning
En statlig utredning
Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB
(SOU 2022:31) har lämnat ett antal förslag för att modernisera, renodla och förenkla regelverket och göra det mer lättöverskådligt för föräldrarnas skull, för att minska utrymmet för fusk och för att undvika felaktiga utbetalningar samt för att stärka möjligheterna till kontroll. Remissinstanserna har varit till övervägande del positiva och förslagen ligger väl i linje med hur vi socialdemokrater anser att reglerna bör reformeras.
I ett delbetänkande
VAB för vårdåtgärder i skolan
(SOU 2021:41) föreslår utredaren att det ska införas en ny ersättning för föräldrar till barn med sjukdom eller funktions
nedsättning som, när det behövs, ger rätt till tillfällig föräldrapenning. Det kan till exempel gälla när föräldern måste gå från jobbet för att medverka i introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behandlingsåtgärder i förskola, skola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet. Det kan exempelvis gälla föräldrar till barn med diabetes eller NPF-diagnoser. Vi socialdemokrater har i flera år påpekat behovet av att gå vidare med utredningens förslag. Det är glädjande att regeringen nu i sin sista budget för mandatperioden väljer att vidga rätten till tillfällig föräldrapenning till att även gälla när föräldrar till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård, exempelvis när ett barn har diabetes, när en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning samt när en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska påbörjas. Vi stödjer därför detta förslag.
Minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet i bostadsbidrag och underhållsstöd
Nuvarande utformning av regelverket för bostadsbidrag leder till betydande problem med skuldsättning. Det beror i hög grad på att bidraget betalas ut som preliminärt bidrag baserat på inkomsterna och att bostadsbidraget bestäms slutgiltigt först när Skatteverket beslutat om slutlig skatt. Många familjer blir därför återbetalningsskyldiga. Skulder på grund av bostadsbidrag är de sammanlagt största skulderna som enskilda har till Försäkringskassan. Betalningsskyldigheten i reglerna för underhållsstöd bygger i stället på inkomster som hämtas från en två år gammal inkomst enligt ett beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när underhållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidragsskyldiga leder det till att den nuvarande inkomst de har inte räcker till för att betala de krav som riktas mot dem. Ofta uppstår därför en skuld. Bidragsskyldiga som har inkomster som inte sänkts betydligt jämfört med två år tidigare betalar inte heller alltid de betalningsbelopp som räknats fram. Mindre än 60 procent av det som Försäkringskassan kräver in blir betalt till myndigheten. Många skulder lämnas över till Kronofogden. Genom införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå för hela arbetsmarknaden år 2019 finns nu goda möjligheter att få tillförlitlig information om de allra flesta personers inkomst av tjänst månad för månad i nära anslutning till att lönen betalats ut.
En statlig utredning (BUMS) har i betänkandet
Träffsäkert – införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet
bland annat, mot bakgrund av problemen med skuldsättning och träffsäkerhet, att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet som huvud
regel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbets
givardeklarationerna när det är möjligt. Utredningens förslag lämnades för flera år sedan och förslagen bör kunna genomföras utan dröjsmål. Regeringen skrev i budget
propositionen för 2024 att man hade ambitionen att kunna gå över till att använda månadsuppgifter vid beräkning av både bostadsbidrag och underhållsstöd från 2026. I budgetpropositionen för 2026 skriver regeringen att ikraftträdandedatumet har justerats till 1 januari 2027. Vi beklagar att denna försening har inträffat och anser att regeringen bör säkerställa att ikraftträdandet inte ytterligare försenas. Detta bör tillkännages för regeringen.
Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten.
I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater ett antal åtgärder för att komma åt fusk och förebygga välfärdsbrott. Bland annat skärptes bidragsbrottslagen och För
säkringskassan gavs uppdrag att öka kontrollen. Bara inom vab beräknade Försäkrings
kassans kontrollenhet att fusket kostade samhället cirka 800 miljoner kronor 2024. Ett viktigt steg togs i samband med inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten. En myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem. Myndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidrags
brottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem
(SOU 2023:52) den 6 september 2023. Utredningen har därefter remissbehandlats. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkrings
kassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
Det är angeläget att regeringen utan dröjsmål bereder dessa förslag och återkommer till riksdagen med en proposition.
Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar många kvinnor och barn. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) uppgav 13,6 procent av befolkningen 2022 att de blivit utsatta. För att kunna lämna en våldsam relation krävs ofta en flytt, men ekonomin blir för många ett hinder. Höga hyror, brist på bostäder och ekonomiskt beroende av förövaren gör situationen ännu svårare.
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) får endast var femte kvinna skyddat boende. Det finns exempel där kvinnor tvingats återvända till sin förövare i väntan på stöd. Detta ökar risken för fortsatt våld och i värsta fall dödligt våld. Jämställdhets
myndigheten beräknar att våld i nära relation kostar samhället 43 miljarder kronor årligen.
Ett särskilt flyttstöd kan bli en viktig del av samhällets skydd. Det kan ge vålds
utsatta möjlighet att snabbt lämna en farlig relation och skapa trygghet för sig själva och sina barn. Internationella exempel från bland annat Australien visar att det är möjligt.
Kvinnor som utsätts för våld ska få den hjälp de behöver. Idag läggs ofta ett för stort ansvar på den våldsutsatta kvinnan. Hon ska våga lämna, hon ska samla bevis och anmäla, hon ska skydda sina barn och hon ska i värsta fall leva gömd. För att lämna en våldsam relation krävs ofta en flytt, men ekonomin blir för många ett hinder. Stödet måste utformas så att det når de som verkligen behöver det, utan att trösklarna blir så höga att människor inte kan använda det. Därför bör frågan ses över. I väntan på detta föreslår vi en försöksverksamhet med ett Kvinnofridsstöd i form av ett flyttstöd, där 50 miljoner kronor avsätts i vår budgetmotion för 2026 under utgiftsområde 13.
Ida Karkiainen (S)
Sanne Lennström (S)
Arber Gashi (S)
Åsa Eriksson (S)
Ola Möller (S)
Jessica Rodén (S)