Jämförelse b3d782ba7db133d7f14d8ab6 Underlagets kontrollsumma: cfaa86e300112adb300049c8095aaa7b288a11e97f279f4e3be246cd4bfb7de3 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021951: En patientsäkerhetslag på patientens sida === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021951 Motion till riksdagen 2024/25:1951 av Margareta Cederfelt (M) En patientsäkerhetslag på patientens sida Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en patientsäkerhetslag på patientens sida och tillkännager detta för regeringen. Motivering Målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen en god hälsa och sjukvård för hela befolkningen på lika villkor. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda individens värdighet. Den med störst behov av hälso- och sjukvården skall ges företräde till vården. Utöver hälso- och sjukvårdslagen finns patientsäkerhetslagen som skall säkerställa att patientens behov tillgodoses på bästa möjliga sätt. Vid vårdskada eller risk för vårdskada har patient och eller anhöriga eller annan närstående möjlighet att anmäla incidenten till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Vårdgivaren har enligt lagstiftningen skyldighet att rapportera tillbud, missförhållanden eller vårdskador till Ivo. Ivo har till uppgift att utreda vad som inträffat och vad som gick fel och orsaken till detta. Ivo bedömer och rekommenderar även åtgärder för att felet inte skall återupprepas. Efter anmälan från vårdgivare om legitimerad vårdpersonal som kan bedömas utgöra en fara för patientsäkerheten. Om Ivo i sin utredning kommer fram till att det finns skäl för åtgärd, till exempel deslegitimation eller begränsad förskrivningsrätt skall en anmälan göras till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Lagstiftningen syftar till att stärka patientens rättigheter och säkerställa att vården ges utifrån hälso- och sjukvårdens principer om en god vård för hela befolkningen som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet utifrån patientens behov. Tyvärr har det visat sig att patientlagens genomslag i hälso- och sjukvården är begränsat. Därför bör det säkerställas att patientsäkerhetslagen och patientlagen efterlevs. Årligen drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador, vilket leder till 60 000 extra vårddygn per år. Med färre vårddygn skulle belastningen på hälso- och sjukvården minska och vårdresurser frigöras till vård av fler patienter. Det är märkligt att lagstiftningen inte efterlevs. Efterlevnaden av lagstiftningen bör skärpas och patientens möjligheter att själv framföra klagomål på vården förenklas och stärkas. Sverige bör ha en fungerande patientlag som inte bara i teorin utan också i praktiken garanterar att hälso- och sjukvården arbetar i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens intentioner. Margareta Cederfelt (M) === HD023446: En patientsäkerhetslag på patientens sida === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023446 Motion till riksdagen 2025/26:3446 av Margareta Cederfelt (M) En patientsäkerhetslag på patientens sida Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reviderad patientsäkerhetslag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen en god hälsa och sjukvård för hela befolkningen på lika villkor. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda individens värdighet. Den med störst behov av hälso- och sjukvården skall ges företräde till vården. Utöver hälso- och sjukvårdslagen finns patientsäkerhetslagen som skall säkerställa att patientens behov tillgodoses på bästa möjliga sätt. Vid vårdskada, eller risk för vårdskada, har patient och eller anhöriga eller annan närstående möjlighet att anmäla incidenten till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Vårdgivaren har enligt lagstiftningen skyldighet att rapportera tillbud, missförhållande eller vårdskador till Ivo. Ivo har till uppgift att utreda vad som inträffat, vad som gick fel och orsaken till detta. Ivo bedömer och rekommenderar även åtgärder för att felet inte skall återupprepas. Efter anmälan från vårdgivare om legitimerad vårdpersonal som kan bedömas utgöra en fara för patientsäkerheten utreder Ivo huruvida det finns skäl för åtgärd, exempelvis deslegitimation, begränsad förskrivningsrätt, sedan skall en anmälan göras till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Lagstiftningen syftar till att stärka patientens rättigheter och säkerställa att vården ges utifrån hälso- och sjukvårdens principer om en god vård för hela befolkningen som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet utifrån patientens behov. Tyvärr har det visat sig att patientlagens genomslag i hälso- och sjukvården är begränsat. Därför bör det säkerställas att patientsäkerhetslagen och patientlagen efterlevs. Årligen drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador eller omräknat i extra vård ­ dygn cirka 60 000 patienter. Med färre vårddygn skulle belastningen på hälso- och sjukvården minska och vårdresurser frigörs till vård av fler patienter. Det är märkligt att lagstiftningen inte efterlevs. Efterlevnaden av lagstiftningen bör skärpas och patientens möjligheter att själv framföra klagomål på vården förenklas och stärkas. Sverige bör ha en fungerande patientlag som inte bara i teorin utan också i praktiken garanterar att hälso- och sjukvården arbetar i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens intentioner. Margareta Cederfelt (M)