RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Kompetenslyft gällande kvinnlig könsstympning

2024/25 · HC02324 · Erik Hellsborn (SD)

Original hos Riksdagen

B · Kompetenslyft gällande kvinnlig könsstympning

2025/26 · HD02589 · Erik Hellsborn (SD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.937 · ämneslikhet 0.998. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur kompetensen kring kvinnlig könsstympning ser ut och kan förbättras inom svensk sjukvård och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur kompetensen kring kvinnlig könsstympning ser ut och kan förbättras inom svensk sjukvård och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 186 ord · B 186 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:324 av Erik Hellsborn (SD) Kompetenslyft gällande kvinnlig könsstympning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur kompetensen kring kvinnlig könsstympning ser ut och kan förbättras inom svensk sjukvård och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige är könsstympning av kvinnor och flickor förbjudet i lag. Inte desto mindre finns det kvinnor bosatta i Sverige som lider av sviterna av könsstympning. Något som i mångt och mycket är ett resultat av invandring från länder med annan lagstiftning eller andra traditioner vad gäller kvinnlig sexualitet. Komplikationerna för utsatta kvinnor kan vara många. Dessa innefattar bland annat svårigheter vid menstruation och samlag, smärta och ökad risk för infektioner. Hjälp finns att tillgå för utsatta kvinnor. Kvinnoorganisationer som arbetar med offer för könsstympning vittnar dock om att personalen man möter ofta har en begränsad kunskap och att kompetensnivån kan variera stort mellan olika regioner och vård ­ inrättningar. En utredning föreslås därför för att ta reda på hur kompetensen ser ut inom svensk sjukvård gällande kvinnlig könsstympning och hur denna kan förbättras. Erik Hellsborn (SD)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:589 av Erik Hellsborn (SD) Kompetenslyft gällande kvinnlig könsstympning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur kompetensen kring kvinnlig könsstympning ser ut och kan förbättras inom svensk sjukvård och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige är könsstympning av kvinnor och flickor förbjudet i lag. Inte desto mindre finns det kvinnor bosatta i Sverige som lider av sviterna av könsstympning. Något som i mångt och mycket är ett resultat av invandring från länder med annan lagstiftning eller andra traditioner vad gäller kvinnlig sexualitet. Komplikationerna för utsatta kvinnor kan vara många. Dessa innefattar bland annat svårigheter vid menstruation och samlag, smärta och ökad risk för infektioner. Hjälp finns att tillgå för utsatta kvinnor. Kvinnoorganisationer som arbetar med offer för könsstympning vittnar dock om att personalen man möter ofta har en begränsad kunskap och att kompetensnivån kan variera stort mellan olika regioner och vård ­ inrättningar. En utredning föreslås därför för att ta reda på hur kompetensen ser ut inom svensk sjukvård gällande kvinnlig könsstympning och hur denna kan förbättras. Erik Hellsborn (SD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag