Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2022/23 · HA022183 · Daniel Bäckström (C); Stina Larsson (C); Rickard Nordin (C)
Original hos RiksdagenB · Livskraftiga gröna och blå näringar
2023/24 · HB022479 · Daniel Bäckström (C); Stina Larsson (C); Rickard Nordin (C); Anders Karlsson (C); Martin Ådahl (C); Alireza Akhondi (C); Ulrika Heie (C); Helena Lindahl (C); Elisabeth Thand Ringqvist (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Ådahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.007 · ämneslikhet 0.798. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 29 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
29 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka gårdarnas beredskap för kris och krig och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra det tidigare vallstödet i någon form och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda jordbrukets klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att välkomna ytterligare försök med och studier om virtuella stängsel och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till veterinärer för lantbrukets djur och stora djur på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det förebyggande arbetet mot smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en snabb hantering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang och i offentliga kök och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Livsmedelsverket ska bli bättre på att integrera ett småföretagarperspektiv i sitt arbete och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårda redan skyddad skog bättre för att stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skogsbudgeten i syfte att värna äganderätten och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tillägg i jordförvärvslagen som begränsar möjligheten att testamentera bort jord- och skogsmark till juridiska personer och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka statliga marker som kan avyttras i mindre poster för att stärka det enskilda ägandet och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bolags möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på deras mark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avverkningsanmälans framtida roll och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att nationellt fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att det är staten som bär huvudansvaret för att utreda om det finns skyddade arter i ett område och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett långsiktigt hållbart fiske genom att minska och förändra EU:s fiskekvoter så att de får större säkerhetsmarginaler och tar fler hänsyn än i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta ytterligare åtgärder för att få ned hanteringskostnaderna för fällda sälar och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla former av gårdsbaserat vattenbruk och gårdsbaserad fisketurism ska kunna undantas från strandskyddsreglerna och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka ansträngningarna för att belysa och hantera problematiken med förlorade fiskeredskap, s.k. spökgarn, och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en moderniserad klövviltsförvaltning där dagens älgförvaltningssystem görs om till en flerartsförvaltning och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över jaktlagstiftningen i sin helhet för att möjliggöra verksamma bestämmelser som hindrar eller förebygger viltskador, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förändring av den vitkindade gåsens klassning på EU-nivå samt om att det bör vidtas ytterligare åtgärder för att minska artens skador och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att flytta vargen från art- och habitatdirektivets bilaga 4 till bilaga 5 och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för 2013 års riksdagsbeslut om vargstammens referensnivåer och att det bör ligga i det nedre spannet om 170 individer och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som söker och utför skyddsjakt måste kunna sekretesskyddas och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att legalisera långtidsförvaring av jaktvapen på tredje parts adress och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2010 ord · B 5594 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2183
av Daniel Bäckström m.fl. (C)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Motivering
De gröna och blå näringarna är viktiga för att hela Sverige ska kunna växa. De produ
cerar klimatsmart energi, högklassiga livsmedel och råvaror, öppna landskap samt jobb och tillväxt i såväl den egna som kringliggande branscher. Därför är det viktigt att värna de gröna och blå näringarnas konkurrenskraft och förutsättningar.
Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk
Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och
arbetstillfällen. Det tillhör de bästa i världen när det gäller låg och ansvarsfull antibiotika
användning,
liten förekomst av salmonella, god omsorg om djuren samt låg klimat
påverkan. För fem år sedan ställde sig en enig riksdag bakom den nationella livsmedels
strategins mål om en ökad livsmedelsproduktion. För att nå de högt uppsatta målen behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelskedjan. Kostnaderna behöver sänkas för företagen, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas.
Jordbrukets kompetensförsörjning behöver stärkas. Många företag inom de gröna näringarna avstår i dag från att rekrytera på grund av att de inte hittar rätt typ av kompe
tens och det råder stor brist på individer med praktisk erfarenhet inom djurhållning. Regeringens aviserade försämringar av arbetskraftsinvandringen kommer att förvärra kompetensbristen.
Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 visar på behovet av att bygga upp svensk matberedskap. Alltför länge har Sverige blundat för att många av våra viktigaste baslivsmedel och insatsvaror importeras från andra länder. Det behöver förändras om vi vill ha förmåga att stå emot vid en potentiell kris- eller krigssituation. Det var också ett av skälen för att Centerpartiet i riksdagen under våren 2022 drev igenom ett omfattande krisstöd till svenskt jordbruk som totalt kom att uppgå till över tre miljarder kronor. Det har inneburit en tillfällig ekonomisk lättnad för svenska primärproducenter. Prognoserna för 2023 pekar emellertid på sjunkande lönsamhet samtidigt som riskerna bedöms vara fortsatt höga.
Svenskt jordbruk styrs i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige bör vara en aktiv röst i de samtal och förhandlingar som förs om jordbruks
politiken på europeisk nivå. På nationell nivå behöver genomförandet säkerställa tillräckliga resurser för jordbrukarstöd och investeringar i jordbrukets konkurrenskraft samt för att underlätta för unga motiverade lantbrukare att etablera sig.
Jordbrukets miljö- och klimatanpassning
Det svenska odlingslandskapet är inte bara oumbärligt för att trygga vår livsmedels
försörjning och producera djurfoder, det är också hemvist för en rik biologisk mångfald och ett stort antal arter, varav många på senare år återfunnits på rödlistan över hotade arter. I hög utsträckning är det människan som över århundraden har format de land
skapselement som nu utgör den kritiskt viktiga hemvisten och det innebär att den biologiska mångfalden där är beroende av att vi förvaltar och vårdar landskapet på ett gynnsamt sätt. Det ska vara möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedels
produktion samtidigt som vi bevarar och stärker den artrikedom som finns i och kring odlingslandskapet.
Klimatförändringarna innebär stora risker för Sverige. Torka och översvämningar betyder stora produktionsbortfall för jordbruket. Det visade sig inte minst vid torkan 2018. Därför vill Centerpartiet se mer av klimatinvesteringar i jordbruket och kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen.
En grön omställning av svenskt jordbruk förutsätter långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel, som kan bidra till att nå både klimatmålen och målen i livs
medelsstrategin. Därför är det ett misstag av regeringen att sänka reduktionsplikten.
En stor anledning till att många klimatsatsningar uteblir är att de hållbara alterna
tiven kostar för mycket i förhållande till sin fossila motsvarighet. Med rätt politik kan vi stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel. Det bidrar till arbetstillfällen på landsbygden och i de gröna näringarna. Ett minskat beroende av importerade fossila drivmedel ökar robustheten i livsmedelsförsörjningen och stärker Sveriges samlade motståndskraft.
Viltskador
Centerpartiet vill se över nuvarande jaktlagstiftning och utveckla svensk klövvilts
förvaltning. Totalt förstörs varje år tusentals ton spannmål av vilt. Det utgör flera procent av den totala spannmålsskörden. Vildsvinen är det djurslag som orsakar störst skada i alla lantbruksgrödor. Deras skador har fördubblats sedan 2014 och visar att det behöver tas fler steg för att minska klövviltets och i synnerhet vildsvinens skador inom jordbruket. En hållbar jakt- och viltvårdspolitik är grunden för det arbetet. Även inom skogsbruket skapar de höga klövviltspopulationerna varje år betydande och omfattande problem. Enligt Älgbetesinventeringen har varannan svensk ung tall skadats genom bete.
Fiskerinäringen
Fiskeripolitiken styrs till stor del genom den gemensamma havs- och fiskeripolitiken i EU. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna ha en bra fiskeförvaltning. Viktiga reformer har på senare år gjorts på EU-nivå men Sverige måste fortsätta att driva på för att de fiskekvoter som bestäms av EU ska vara långsiktigt hållbara och att EU varken i sina egna vatten eller i andra vatten i världen bidrar till utfiskning och urholkande av ekosystemen. Sverige har med sin långa kust och stora tillgång på vatten goda förutsättningar för att utveckla det hållbara vattenbruket, insjöfisket och det kustnära och regionala fisket. Fisk är ett livs
medel som innehåller många näringsämnen som vi människor behöver för att må bra och från ett sysselsättningsperspektiv har fisket en potential att skapa fler arbetstillfällen på den svenska landsbygden, såväl vad gäller odling och produktion som i förädlings
leden.
Det småskaliga svenska kustnära fisket är idag hotat. En del av problematiken ligger i svårigheter med regler kring arbetsredskap, lönsamhet och krånglig byråkrati. Även sälarnas konsumtion av fisk konkurrerar med fisket. Dessutom sprider sälen parasiten sälmask till torsken och förstör fiskarnas redskap. Ytterligare insatser behöver därför vidtas för att begränsa den stora sälpopulationen. Det behövs även insatser för att minska skadorna från skarv.
Ökad skoglig tillväxt för ekonomi och klimat
Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimatomställ
ningen. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i glesbygd och för att hela Sverige ska leva. För svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter som har sitt ursprung i skogen och för den biologiska mångfalden är skogs
brukarnas insatser viktiga. Skogsnäringen står i dag för ca
10
procent av Sveriges totala varuexport. Värdet av skogens nyttor som resurs för att ersätta fossila råvaror och stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin, som långsiktig kolsänka samt för ekosystem
tjänster kommer att öka eftersom de på olika sätt utgör förutsättningar för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutionseffekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara.
Naturvård med respekt för äganderätt och de som berörs
Äganderätten med egendomsskyddet är inskriven i Sveriges grundlag och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, men dess genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden behöver stärkas. Inte minst är det för svensk del viktigt att säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till. Viktiga steg togs i och med de två skogspropositioner som beslutades inom ramen för januariavtalet, men mycket återstår. Centerpartiet vill främst skydda skogar med höga naturvärden från avverkning genom ett utvecklat arbetssätt med frivilligt formellt skydd, certifieringar av skogsbruk och produktkedjor som redan finns, i syfte att stärka trovärdigheten för svenska biobaserade produkter.
Vi ser det även som prioriterat att de naturskyddsområden som redan har lösts in av
staten, såväl på land som till havs, återfår livskraftiga ekosystem och en större artrikedom
innan det bildas nya naturskyddsområden som med tiden även de degraderas. En ökad kvalitet av redan skyddad natur ska prioriteras av myndigheterna.
Ett livsmedelsförsörjningspaket bör införas
Utöver att Centerpartiet föreslår en förlängning av nuvarande dieselnedsättning vill Centerpartiet göra en mer långsiktig satsning för att möta målen i livsmedelsstrategin samt för att stärka den svenska mattryggheten. Ett konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är också grunden för en levande landsbygd, öppna landskap och bevarad biologisk mångfald.
Centerpartiet föreslår därför ett förstärkt krisstöd till animalieproduktionen om 500 miljoner kronor år 2023. För åren därefter bör 200 miljoner kronor per år investeras i ett
återinfört vallstöd, 150 miljoner kronor per år användas för en utökad budget för invester
ingsstöd
för jordbrukets konkurrenskraft samt stöd till unga jordbrukares etablering och 150 miljoner kronor per år användas för att utöka investeringsstödet för jordbrukets klimatanpassning.
Netto innebär detta att Centerpartiet föreslår att en halv miljard kronor per år avsätts för att stärka den svenska matförsörjningen.
Centerpartiets överväganden
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
533
764
−1
795
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
88
000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
171
348
−928
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
116
041
−868
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
740
665
−1
945
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
15
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
5
637
032
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
149
000
±0
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
27
200
±0
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
109
000
±0
1:14
Livsmedelsverket
327
670
−1
279
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
204
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
46
913
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2
068
306
500
000
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
468
013
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
92
330
±0
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
125
915
±0
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
160
339
−6
172
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
738
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Nedsättning av slakteriavgifter
81
837
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
21
000
±0
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
53
000
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
115
000
±0
1:30
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
000
000
±0
1:31
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
538
900
±0
Summa
19
373
352
575
013
Centerpartiet anser att markägare ska kompenseras ekonomiskt för inskränkningar i ägande- och brukanderätten samt att det ska finnas tillräckliga medel för att genomföra inriktningen i skogspropositionen från 2021, som bland annat handlar om att börja tillämpa fler flexibla skyddsformer samt att gå över till formellt skydd på frivillig grund. Av denna anledning föreslås anslag 1:2 öka med 110 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 100 miljoner kronor per år från och med år 2024. För att finansiera Centerpartiets satsning på stärkt äganderätt i skogen föreslås anslag 1:2 minska med 22 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 22 miljoner kronor per år 2024–2025.
Centerpartiet vill förstärka krisstödet för animalieproducerande bönder. Av denna anledning föreslås anslag 1:17 öka med 500 miljoner kronor år 2023.
Som en del av förslaget om ett livsmedelsförsörjningspaket anser Centerpartiet att ersättningen för odling av vall bör återinföras. Därför beräknas anslag 1:30 öka med 200 miljoner kronor per år 2024–2025. En annan del av det föreslagna paketet rör ett utökat investeringsstöd för jordbrukets konkurrenskraft samt etableringsstöd för unga, som Centerpartiet anser bör förstärkas. Av denna anledning beräknas anslaget öka med 150 miljoner kronor per år 2024–2025. Avslutningsvis anser Centerpartiet, inom ramen för livsmedelsförsörjningspaketet, att investeringsstödet för jordbrukets klimatanpassning bör utökas. Anslaget beräknas därför öka med 150 miljoner kronor per år 2024–2025.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
Daniel Bäckström (C)
Stina Larsson (C)
Rickard Nordin (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2479
av Daniel Bäckström m.fl. (C)
Livskraftiga gröna och blå näringar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka gårdarnas beredskap för kris och krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra det tidigare vallstödet i någon form och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda jordbrukets klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att välkomna ytterligare försök med och studier om virtuella stängsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till veterinärer för lantbrukets djur och stora djur på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det förebyggande arbetet mot smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en snabb hantering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang och i offentliga kök och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Livsmedelsverket ska bli bättre på att integrera ett småföretagarperspektiv i sitt arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårda redan skyddad skog bättre för att stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skogsbudgeten i syfte att värna äganderätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tillägg i jordförvärvslagen som begränsar möjligheten att testamentera bort jord- och skogsmark till juridiska personer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka statliga marker som kan avyttras i mindre poster för att stärka det enskilda ägandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bolags möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på deras mark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avverkningsanmälans framtida roll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att nationellt fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att det är staten som bär huvudansvaret för att utreda om det finns skyddade arter i ett område och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett långsiktigt hållbart fiske genom att minska och förändra EU:s fiskekvoter så att de får större säkerhetsmarginaler och tar fler hänsyn än i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta ytterligare åtgärder för att få ned hanteringskostnaderna för fällda sälar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla former av gårdsbaserat vattenbruk och gårdsbaserad fisketurism ska kunna undantas från strandskyddsreglerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka ansträngningarna för att belysa och hantera problematiken med förlorade fiskeredskap, s.k. spökgarn, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en moderniserad klövviltsförvaltning där dagens älgförvaltningssystem görs om till en flerartsförvaltning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över jaktlagstiftningen i sin helhet för att möjliggöra verksamma bestämmelser som hindrar eller förebygger viltskador, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förändring av den vitkindade gåsens klassning på EU-nivå samt om att det bör vidtas ytterligare åtgärder för att minska artens skador och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att flytta vargen från art- och habitatdirektivets bilaga
4 till bilaga
5 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för 2013 års riksdagsbeslut om vargstammens referensnivåer och att det bör ligga i det nedre spannet om 170 individer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som söker och utför skyddsjakt måste kunna sekretesskyddas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att legalisera långtidsförvaring av jaktvapen på tredje parts adress och tillkännager detta för regeringen.
Konkurrenskraftigt jordbruk
För att svenskt jordbruk ska kunna utvecklas långsiktigt och leverera alla de positiva saker som vi förknippar med svenskt jordbruk, så behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Ett långsiktigt konkurrenskraftigt jordbruk är också avgörande för att stärka den svenska beredskapen i kris. Då behöver regeringen prioritera förslag som sänker företagens kostnader och minskar deras administrativa bördor. Myndigheterna måste tydligare bidra till målen i den nationella livsmedelsstrategin om att produktionen ska öka. Sedan det övergripande målet i den nationella livsmedelsstrategin antogs av riksdagen 2017 har det blivit tydligare för myndigheterna att de ska prioritera svensk matproduktion, men fortfarande brister arbetet hos många myndigheter. Livsmedels
strategin är just nu föremål för en revidering, vilket välkomnas av Centerpartiet, men det får inte bli en ursäkt för att vänta med nödvändiga reformer.
Stärkt livsmedelsberedskap
Stärkt konkurrenskraft och ökad självförsörjning av livsmedel är viktiga beståndsdelar i att stärka svensk livsmedelsberedskap, men inte de enda. I en kris- eller krigssituation räcker det inte att vi kan producera mycket mat, om vi inte samtidigt kan säkra jord
brukets transporter, tillgången på diesel, gödsel, utsäde, växtskyddsmedel reservdelar, kompetens o.s.v. Hela livsmedelskedjan måste fungera för att maten ska hamna på tallriken. För att stärka motståndskraften inom primärproduktionen vill Centerpartiet att det snarast ska tas initiativ för att stärka gårdarnas beredskap genom ökad kunskap och rådgivning om säkerhet och beredskap. I Centerpartiets partimotion
Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder
går det att ta del av fler förslag för att stärka Sveriges försörjningsförmåga.
Återinfört vallstöd
Stöden i den gemensamma jordbrukspolitiken spelar en viktig roll för utvecklingen inom svenskt jordbruk och bidrar till såväl miljömålen som en ökad livsmedels
produktion. När S
‑
regeringen i december 2021 lämnade över den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 till EU-kommissionen valde den att inte ta med vallstödet som en åtgärd i planen. Det beslutet är Centerpartiet kritiskt till. Odling av vall, framför allt i slättbygd, har flera stora miljö- och klimatfördelar. Förbättrad markstruktur, kolinlagring, minskat växtnäringsläckage och en ogräs
sanerande effekt är några exempel. Centerpartiet anser att regeringen bör återinföra vallstödet i någon form.
Jordbrukets klimatanpassning
Det behöver även övervägas insatser för att rusta svenska lantbruksföretag mot klimat
förändringarna. Med ökat extremväder följer ökade risker med torka och foderbrist, översvämningar som förstör grödor och bete, stora bränder och nya djursjukdomar. Det är mindre kostsamt för samhället och lantbruksföretagen att hantera dessa kostnader nu än i framtiden. Trots det är investeringsbehoven redan i dag enorma. Lantbrukarnas Riksförbund har uppskattat att det enbart för att klara jordbrukets vattenförsörjning kommer att behöva investeras drygt 10 miljarder kronor i fler bevattningsdammar fram till 2050.
Djurskydd och djurhälsa
Centerpartiet vill att Sverige fortsätter att verka för ett starkt djurskydd på nationell och internationell nivå. Djurskyddet ska bidra till att djuren är friska, har det bra och kan bete sig så naturligt som möjligt. Partistyrelsen ser flera utmaningar med dagens djur
skydd. Det gäller inte minst bristerna inom djursjukvården samt utmaningarna med att åstadkomma mer likvärdiga djurskyddskontroller. På smådjurssidan har smugglingen av djur, framför allt hundar, blivit ett allt större problem på senare år. Det kräver krafttag från regeringen.
Virtuella stängsel
Genom forskning och utveckling kan vi främja utvecklingen av en ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthållig husdjursproduktion. Stora förhoppningar sätts till nya tekniker och innovationer. Bl.a. sätts förhoppningar till att virtuella stängsel ska komma på bred front de kommande åren som ska åstadkomma en väsentligt enklare och mer flexibel svensk betesdrift. Det vore positivt både för lantbruksföretagen och den biologiska mångfalden. Centerpartiet anser att regeringen bör främja ytterligare försök och studier som kan fastställa att stängslen klarar kraven i svensk djurskydds
lagstiftning.
Veterinärbristen
Under en längre tid har det varit brist på veterinärer och djursjukskötare i Sverige. Bristen på utbildad personal är särskilt allvarlig när det gäller tillgången till veterinärer för lantbrukets djur och stora djur på landsbygden. Den nya och växande marknaden för smådjurskliniker har inneburit en ännu högre konkurrens om de befintliga veterinärerna. Det har i sin tur inte underlättats av att det funnits stora brister inom distrikts
veterinärerna, som ska säkerställa veterinär service i hela landet.
Veterinärbristen drabbar inte bara yrkesgruppen veterinärer och djur i behov av vård, utan också allmänheten i form av försämrat smittskydd, och sämre förutsättningar att producera mat. Den ökar också sårbarheten vid kris och krig.
I budgeten för 2022 tog regeringen beslut att bygga ut antalet platser på landets veterinär- och djursjukskötarutbildningar. Beslutet var välkommet men kom sent och bidrar inte till att mildra de närmaste årens kompetensbrist. För det krävs att regeringen genomför ett antal förenklingar och förändringar i gällande regelverk. Centerpartiet vill bl.a. se snabbare handläggning för utländska veterinärer att få svensk legitimation, att det ska bli tillåtet med journalföring på engelska samt att det skapas förutsättningar för djurvårdare att fortsätta avlasta djurhälsopersonalen. Det behövs även särskilda insatser för att öka andelen veterinärer som vill arbeta med lantbruksdjur. Arbetslivserfarenhet eller tidigare studier inom lantbrukets djur bör vara meriterande vid ansökan till veterinärutbildningen och det bör även införas krav på att alla som utbildar sig till veterinärer ska göra praktik på både små- och lantbruksdjur.
Arbetet med att förhindra smittspridning hos djur
I Sverige kan vi vara stolta över ett gott djurhälsoläge. Många av de smittämnen som finns i andra länder förekommer inte alls eller i mycket begränsad omfattning hos djur i Sverige. En väl utvecklad samverkan mellan näringen och myndigheter brukar lyftas fram som en framgångsfaktor i detta. Samtidigt finns det utmaningar. Besättningarna blir allt större och i en globaliserad värld är det svårt att undvika smittor från andra länder att nå Sverige. Det har bidragit till att statens kostnader för utbetalade ersättningar har skenat på senare år.
Djursjukdomsutbrott av salmonella och fågelinfluensa m.m. har inte bara blivit en ekonomisk börda för staten. Det är också ett stort slag för berörda lantbrukare och innebär stora livsmedelsförluster. Enbart avlivningarna p.g.a. salmonella hos nöt, gris och fjäderfä 2020–juni 2022 motsvarar enligt Jordbruksverket 15 miljoner matportioner kött. Det visar hur viktigt det är att Sverige fortsätter att arbeta förebyggande med smittspridningen hos djur. Det kan kräva mer ekonomiska resurser, att samverkan mellan näringen och myndigheterna utvecklas ännu mer och att vi blir bättre på att ta tillvara ny kunskap och teknik för att förhindra smittspridning.
I september 2023 upptäcktes fall av afrikansk svinpest i Fagerstatrakten, Västmanland. Ett stort område fick stängas av och de grisgårdar som fanns i området tvingades att nödslakta sina grisar i förebyggande syfte. Förutom grisgårdarna drabbades även allmänheten, som fick sin rörlighet begränsad samt andra lantbruk, skogs- och besöksnäringen m.m. Utbrottet visar på behovet av en skyndsam hantering i dessa situationer. En brist som bl.a. identifierades i samband med svinpestutbrottet var att det saknades riktlinjer om vilka ersättningsprinciper som gäller för drabbade jord- och skogsbruk utan djur samt att det saknades besked om hur ersättningen skulle se ut till de jägare som deltog i smittskyddsarbetet. Dessa rutiner behöver bli tydligare inför framtida utbrott för att möjliggöra en snabbare hantering från myndigheterna.
Livsmedel
Den svenska matens kvaliteter gör att många konsumenter i dag aktivt söker efter svenska matvaror i butiken och det är i dag relativt enkelt att på förpackningar och skyltar se var maten kommer ifrån. Alla frivilliga märkningar som kan underlätta för konsumenter att göra medvetna val välkomnas av Centerpartiet.
Ursprungsmärkning av mat
På restauranger och i offentliga kök är däremot informationen om var maten är producerad mer svåråtkomlig och det har tyvärr inte skett någon förbättring över tid. Därför vill Centerpartiet att det ska införas nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang och i offentliga kök. För att ett sådant förslag om nationella bestämmelser ska kunna genomföras behöver utformningen ske på ett sätt som inte skapar onödig administration för företagen. EU tillåter i dag ursprungsmärkning på restauranger och offentliga kök ifall landet kan visa på samband mellan kvalitet och ursprung. Under januariavtalet påbörjades en dialog med kommissionen om det, men den dialogen avbröts strax efter att nuvarande regering tillträtt. Utsikterna att få igenom en ursprungsmärkning på restauranger och i offentliga kök borde vara relativt goda. Både Frankrike och Finland har infört liknande regelverk.
Livsmedelskontroll
Livsmedelsverket har arbetat fram en ny tillsynsmodell för livsmedel som ska träda i kraft 2024. Den bygger på en klassifikation av enheterna utifrån risk för avvikelser och baserar avgifterna på denna. Ett poängsystem där fler riskpoäng ger en ökad kontroll och en högre avgift. Modellen riskerar att leda till att små livsmedelsproducenter, styckerier, charkuterier och mejerier drabbas av kraftigt höjda avgifter. Centerpartiet anser att det står i strid såväl med ambitionerna i livsmedelsstrategin som arbetet med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Livsmedelsverkets tillsynsmodell måste därför få ett tydligare småföretagarperspektiv. Centerpartiet anser generellt att Livsmedels
verket behöver bli bättre på att integrera småföretagarperspektivet i sitt arbete. Regel
verk, kontroller och avgifter måste bli enklare för företagen att förstå och förutse samt bli mer proportionerliga till företagens storlek, omsättning och typ av verksamhet.
Gårdsförsäljning
Centerpartiet har under många år drivit frågan att lokala producenter av öl, vin och andra alkoholhaltiga drycker ska ges möjlighet att sälja en mindre volym till besökare i samband med visning, provsmakning eller övernattning. I december 2021 presenterades en utredning som visar att gårdsförsäljning inte äventyrar folkhälsan, att det är förenligt med EU-lagstiftning och att Systembolagets monopol inte hotas. Nu är det på tiden att gårdsförsäljning blir verklighet i linje med utredningens förslag. Gårdsförsäljning är ett sätt att stärka besöksnäringen och måltidsturism i hela landet. Det är också ett sätt att utveckla Sverige som mat- och dryckesproducerade land. Sverige är det enda landet i EU där gårdsförsäljning av vin och öl inte är tillåtet. Regeringen har aviserat att en lagändring kan äga rum tidigast 2025. Centerpartiet anser att det är ett otillfredsställande besked och att det borde gå att tillåta gårdsförsäljning tidigare än så. Senast 2024 bör lagstiftningen vara på plats.
Skog
Sveriges landyta täcks till 70 procent av skog i någon form. Att detaljreglera användningen av all skogsmark är varken önskvärt eller görbart. En politik som bygger på frihet under ansvar, med enkla men tydliga regler, är därför det bästa. Så åstad
kommer vi ett hållbart skogsbruk som klarar av att balansera miljö
‑
, klimat- och produktionsintressena.
Centerpartiet vill se en skogspolitik som utgår ifrån en stark ägande- och brukande
rätt och som bygger vidare på de positiva trenderna med dagens skogspolitik. Sedan nuvarande skogslagstiftning infördes i början av 1990-talet har mycket blivit bättre och den absoluta merparten av landets över 300
000 skogsägare tar ett stort ansvar för att skogen ska finnas kvar och skötas på ett bra sätt.
Effektivt skydd som värnar äganderätten
När Centerpartiet ställde sig bakom januariavtalet 2019 var äganderätten för skogen en central del i överenskommelsen. Efter flera års försummelser av tidigare regeringar fanns det behov av att tydliggöra på vilka äganderättsliga grunder svenskt skogsbruk skulle vila. Därför stoppades den rättsosäkra nyckelbiotopsinventeringen och därför förtydligades även rätten till ersättning vid nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog.
Den inriktningsproposition (prop. 2021/22:58) som beslutades av riksdagen i början av 2022 hade som inriktning att formellt skydd av skog som huvudregel ska vara frivilligt för markägaren och att det ska bli mer restriktivt för staten att tvinga någon att avsäga sig rätten att bruka sin mark.
Sedan regeringen tillträdde har den gjort stora budgetneddragningar inom skogs- och naturvårdspolitiken, för att sedan återföra en del medel i 2024 års budgetproposition. Centerpartiet befarar att denna brist på långsiktighet försämrar myndigheternas förmåga att bedriva ett effektivt arbete. Det hotar samtidigt att försämra allmänhetens tillgång till natur eller gå ut över bekämpandet av invasiva arter och granbarkborre. Dessutom räcker inte pengarna för de skyddade områden som är i behov av aktiv skötsel som efterliknar naturliga störningar för att naturvärden bäst ska kunna bevaras.
Det är även beklagligt att regeringen inte har möjlighet att prioritera frivilligt formellt skydd på markägarens initiativ på det sätt som var avsikten med den senaste skogspropositionen. Ännu mer beklagligt är när markägare nekas åtgärder med hänvisning till miljöbalken och artskyddsförordningen och går miste om ersättning p.g.a. budgetbrist. Det är inte värdigt en regering som säger sig värna en stark äganderätt.
Levande familjeskogsbruk
Centerpartiet värnar svenskt skogsbruk och i synnerhet det svenska familjeskogsbruket. Med familjeskogsbruket följer en mångfald i brukandet och en anpassningsförmåga som tjänar skogen och det omgivande samhället väl. Därför är vi måna om att ägarbalansen mellan enskilt ägd mark och mark som ägs av skogsbolag, kyrkan eller staten etc. inte ska förändras över tid, så att den enskilt ägda marken minskar. På uppmaning från Sveriges länsstyrelser vill Centerpartiet att det införs ett tillägg i jordförvärvslagen som begränsar möjligheten att testamentera bort jord- och skogsmark till juridiska personer. Med nuvarande lagstiftning går det att runda lagstiftningens intentioner, något som har gått upp för alltfler. Det är viktigt att regeringen skyndsamt ser över kryphålet i jordförvärvslagen innan konsekvenserna av att inte göra det blir för stora.
Den svenska staten äger mycket skog och bör alltjämt kunna vara en stor markägare eftersom många markinnehav bottnar i ett tydligt allmänintresse. I de fall det inte finns något tydligt allmänintresse anser Centerpartiet dock att staten bör avyttra sin mark i mindre poster i syfte att stärka det enskilda ägandet. Vi vill att regeringen utreder vilka statliga marker som kan bli föremål för försäljning. Framför allt berör det statliga Sveaskog, som är Sveriges största skogsägare och som äger över tre miljoner hektar produktiv skogsmark med huvuddelen i norra delen av landet, men det kan även beröra vissa myndigheters skogsinnehav. Direktiven till utredningen behöver även omfatta en översyn av Sveaskogs och skogsbolagens möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på skogsbolagens mark, så att bolagen inte utökar sin andel av den brukningsbara skogen och successivt leder till att enskilda får en svagare ställning på virkesmarknaden.
Artskydd
Hur artskyddet och den svenska artskyddslagstiftningen ska förenas med ett levande svenskt skogsbruk har länge debatterats. En liten förbättring av regelverken skedde 2022 när artskyddsförordningen förtydligades avseende hur fåglar är fridlysta, men fortfarande återstår mycket för regeringen att ta tag i. Om den inte gör det riskerar konflikterna i den svenska skogen att eskalera. Det vore olyckligt för Sverige, som är så beroende av sin skogsnäring och där många svenskar trots allt förenas i sin kärlek till skogen och naturen.
En anledning till att artskyddsbestämmelserna varit så omdebatterade på senare år är att förekomsten av arter som regleras av lagstiftningen är så hög. Det mest kända exemplet är orkidén knärot som förekommer på miljontals platser. Successivt har knärot och andra arter fått en allt mer begränsande effekt på svenskt skogsbruk, trots att det inte har skett några förändringar i lagstiftningen på senare år och trots att pågående markanvändning alltjämt är grundlagsskyddad.
Förändringarna har konkret yttrat sig så att myndigheterna allt mer börjat behandla avverkningsanmälningar som att de vore tillståndspliktiga. Det har medfört en mängd rättstvister och fått till följd att skogsägare fått orimliga krav på sig att genomföra omfattande utredningar och inventeringar. Den här förskjutningen har sedan utnyttjats av aktivister som sett en chans att stoppa avverkningar med nuvarande artskyddsbestämmelser samt genom att sätta i system att överklaga avverkningsanmälningar. Skogsstyrelsen har noterat en snabb ökning av antalet ärenden där information kommer in från externa aktörer och även en snabb ökning av antalet ärenden som är föremål för prövning i domstol. Den här utvecklingen behöver brytas och regeringen behöver därför snarast gå till botten med problemen och gå vidare med de tillkännagivanden och förtydliganden som riksdagen fattade beslut om 2022:
Att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
Att markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
Att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägare.
Regeringen behöver även se över hur dagens system med avverkningsanmälan ska fungera i framtiden. Skogsstyrelsen har deklarerat att de vill ersätta dagens system där myndigheten granskar varje enskild avverkning med en övergripande systemtillsyn. Det skulle enligt myndigheten väsentligt förenkla myndighetens arbete. Samtidigt varnar skogsägare för att det skulle leda till en ökad osäkerhet och ökade administrativa bördor hos företagen. Det finns även förslag på att förändra avverkningsanmälan istället för att avskaffa den. Allt detta skulle behöva analyseras djupare.
Fiske
Östersjön och Västerhavet, Sveriges två närmaste hav, mår inte bra. De utsätts årligen för stora påfrestningar i form av utsläpp av miljögifter, marint skräp och övergödande ämnen. Det som en gång var levande ekosystem med stora fiskbestånd har börjat ersättas av döda havsbottnar, giftiga algblomningar, plaster och en utarmad biologisk mångfald. För att motverka en fullständig ekologisk kollaps och istället börja återställa förutsättningar för livet i haven måste vi agera. En förändrad fiskeripolitik är en del i detta. Fisket behöver vara hållbart. Det är en överlevnadsfråga inte bara för våra fiskbestånd och hav utan också för vår fiskerinäring och våra kustsamhällen på längre sikt.
EU:s fiskekvoter
Fiskeripolitiken regleras i hög utsträckning av politiska beslut på EU-nivå. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna bedriva en effektiv fiskeförvaltning. Sverige måste fortsätta driva på för att de fiskekvoter som bestäms av EU ska vara långsiktigt hållbara och att EU varken i sina egna vatten eller i andra vatten i världen bidrar till utfiskning och urholkande av ekosystemen.
Centerpartiet vill utveckla det kvotsystem som i dag används inom EU för att fastställa hur mycket som får fiskas. De råd om kvoter som används bygger på uppskattningar om vad som är havens maximalt hållbara avkastning (MSY), men enligt många bedömare är uppskattningarna alltför svaga och osäkra. För Östersjön exempelvis skulle det sannolikt behövas en mycket större säkerhetsmarginal som inte bara fokuserar på fiskarnas biomassa utan även tar hänsyn till fiskarnas faktiska storlek, ålder, reproduktionsförmågan, Östersjöns mående etc. Med en bättre uppskattning av fiskmängden kan vi åstadkomma ett mer hållbart fiske som förhoppningsvis kan ge möjlighet till större uttag över tid. Detta är något som Sverige bör driva på EU-nivå.
Tillfälligt stopp för pelagisk industritrålning av sill/strömming
Östersjöns bestånd av stor sill och strömming har minskat påtagligt de senaste åren, vilket har medfört att även fångsterna från kustfisket och det regionala fisket minskat kraftigt. Ett skäl till att utvecklingen ser ut som den gör är det ökade storskaliga trålfiske som bedrivits i Östersjön de senaste decennierna. Dessa båtar använder sina fångster framför allt för framställning av fiskmjöl och fiskolja och brukar benämnas industritrålare. För att stävja industritrålningens påverkan på Östersjöns sill- och strömmingsbestånd uppmanade riksdagen regeringen 2021 att flytta ut trålgränsen, från fyra till tolv sjömil för stora trålare (båtar över 24
m). Ett arbete har sedan påbörjats hos Havs- och vattenmyndigheten med ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som mot
svarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Öster
sjön. Dock beräknas arbetet behöva pågå i flera år innan utvärdering och förslag på förvaltningsåtgärder kan bli aktuellt. Givet det akuta läge som det svenska kustfisket och regionala fisket av sill/strömming i Östersjön befinner sig i, så anser Centerpartiet att regeringen under tiden bör verka för ett tillfälligt stopp av allt uttag av sill/ström
ming med pelagisk industritrålning ur svenska fiskevatten för att värna det svenska yrkesfisket på längre sikt. Ett nationellt beslut om utflyttning av trålgränsen eller ett nationellt beslut om tillfälligt stopp av pelagisk industritrålning av sill/strömming ur svenska fiskevatten skulle enbart gälla svenskt fiske, och inte det fiske våra grannländer bedriver in till fyra sjömil. Centerpartiet ser därför behov av en överenskommelse mellan berörda länder för att regleringarna ska få önskad effekt. Det kommer även att behövas åtgärder för omställning.
Förbud mot bottentrålning
Bottentrål är en omdiskuterad fiskemetod som används efter fisk och skaldjur som lever på eller nära havsbottnen. Eftersom bottentrålen dras längs med botten har den en fysisk påverkan på känsliga bottenlevande organismer, och i studier av trålpåverkade bottnar ser man en lägre artrikedom i områden som trålas mycket. Centerpartiet vill därför se strängare tag mot bottentrålning i samtliga svenska vatten genom ökade insatser för yrkesfiskare att ställa om till mer skonsamma fiskeredskap. Inom ramen för januari
avtalet togs det fram en utredning med uppdrag att föreslå hur ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjligheter till begränsade undantag kan genomföras innanför den s.k. trålgränsen. Den utredningen bör regeringen i närtid kunna gå vidare med samtidigt som vi värnar den samförvaltning som etablerats längs västkusten.
Åtgärder mot skador från säl och skarv
Det hållbara yrkesfisket bidrar till levande kust- och insjösamhällen, jobb och en växande besöksnäring. För att andelen fisk som går till humankonsumtion ska öka behöver flera saker sammanfalla. En faktor som ofta lyfts fram av fiskenäringen själva är att minska de skador som säl och skarv orsakar. När det gäller säl kan Naturvårds
verket sedan en tid besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Problemet är att jakten är väldigt tidskrävande och förenad med kostnader för den enskilde jägaren. På grund av EU-regler kan inte en jägare heller sälja sälskinn eller -kött, vilket Centerpartiet länge kritiserat och vill förändra. Tills det är möjligt anser Centerpartiet att det är motiverat med ytterligare åtgärder för att få ned hanteringskostnaderna för fällda sälar. De alternativ som i dag står till buds är otillräckliga.
Vattenbruk
Vattenbruk, både på land och i havet, har en stor potential när det kommer till att skapa jobb och tillväxt i hela landet. Vattenbruket kan dessutom substantiellt öka den svenska livsmedelsförsörjningen och göra det på ett klimatsmart sätt. Tyvärr hämmas många företag av regelverk och tillståndsprocesser som gör det dyrt, osäkert och komplicerat att starta vattenbruk i Sverige. Centerpartiet verkar för att regelverken ska bli bättre anpassade till vattenbruksnäringens förutsättningar och att det ska finnas medel till forskning, innovationer och investeringar.
Strandskyddslagstiftning är ett exempel på hur svenskt vattenbruk motarbetas av gällande regelverk. Där klassas ostronskörd som en areell näring vilket innebär en avsevärd förenkling då den kan undantas från strandskyddsreglerna. Däremot jämställs musselodling med fiskodling som kräver dispens och en omfattande tillståndsprocess för den enskilde näringsidkaren. Centerpartiet vill att alla former av gårdsbaserat vattenbruk och gårdsbaserad fisketurism ska kunna undantas från strandskyddsreglerna. Att samtidsanpassa och modernisera regelverket kring de areella näringarna måste vara en prioriterad fråga för regeringen.
Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet
Det svenska havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 är en del av genomförandet av EU:s gemensamma havs- och fiskeripolitik och syftar till att främja ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk i Sverige. Programmet innehåller stöd till projekt och investeringar som kan sökas av till exempel yrkesfiskare, vattenbruksföretag, universitet, branschorganisationer och myndigheter. Centerpartiet välkomnar ökade ansträngningar inom programmet för att belysa och hantera problematiken med förlorade fiskeredskap, s.k. spökgarn, som finns i haven och som bryts ned väldigt långsamt. Dessa lämpar sig inte minst väl för det småskaliga kustfisket med sin särskilda kompetens och fartyg väl lämpade för insamling av förlorade fiskeredskap.
Jakt och viltvård
Jakt tillhör för många svenskar livets stora glädjeämnen. Det är förknippat med så mycket: spänning, gemenskap, nyttigt och klimatsmart kött, naturupplevelser m.m. Den absoluta majoriteten av alla jägare känner ett ansvar gentemot sin omgivning och viltet. Det visade sig inte minst i samband med utbrottet av afrikansk svinpest i september 2023 där jägarna tidigt spelade en central roll. Utan den jakt och viltvård som jägarna bedriver skulle vi ha betydligt sämre kontroll på våra viltstammar och deras påverkan på jord- och skogsbruket; den biologiska mångfalden skulle försämras och antalet trafikolyckor, stopp och störningar i tågtrafiken skulle öka.
Älgförvaltningen
Älgjakten är den jaktform som många svenska jägare håller allra högst. Utvecklingen för älgstammen oroar många jägare och i delar av Sverige finns det inte tillräckligt med älg för att det ska kunna bli någon jakt. Älgstammen hämmas av flera faktorer. Omfattningen på jakten, högt rovdjurstryck och inte minst foderbrist påverkar utvecklingen. Foderbristen beror delvis på den ökande konkurrensen om foder från dovhjort, kronhjort och rådjur. På denna punkt har inte nuvarande älgförvaltningssystem hängt med och Centerpartiet anser därför att regeringen ska verka för en moderniserad klövviltsförvaltning där övriga hjortdjur inkluderas i en flerartsförvaltning. Det skulle bidra till en mer balanserad älgstam av hög kvalitet och med friska djur.
Viltskador
Centerpartiet anser sedan flera år tillbaka att det ska göras en översyn av jaktlagen. Även riksdagen har ställt sig bakom en sådan översyn och beslutat om ett tillkänna
givande till regeringen. Samtliga nuvarande regeringspartier stod bakom det, men inga initiativ har ännu tagits av sittande regering. Centerpartiet anser att det är hög tid att jaktlagsutredningen tillsätts. Under en längre tid har det stått klart att nuvarande jaktlag inte fungerar så väl som den borde. Nuvarande jaktlag utgår från förhållanden som rådde 1987, när lagstiftningen antogs. Då var stammarna svaga och i behov av en aktsam vård. I dag är utmaningarna ofta det omvända, med för stora stammar som drabbar oss alla, men framför allt markägare och trafikanter.
Skador från stora fåglar, såsom gäss, tranor och sångsvan, är ett exempel på skador som har ökat dramatiskt de senaste åren. Risken är stor att situationen förvärras ytterligare om inte kraftfulla åtgärder genast sätts in. Ett problem i sammanhanget är att den vanligt förekommande vitkindade gåsen skyddas av EU:s fågeldirektiv. Den klassningen gäller trots att populationerna av vitkindad gås ökat väldigt snabbt på senare år. Centerpartiet vill se en förändring av den vitkindade gåsens klassning på EU-nivå samt att regeringen generellt tar initiativ för att minska de stora fåglarnas skadeverkningar.
Rovdjur
I dag har Sveriges samtliga fem stora rovdjur – björn, varg, lodjur, järv och kungsörn – gynnsam bevarandestatus. Det är positivt. Centerpartiet vill se livskraftiga rovdjurs
stammar av samtliga dessa arter i Sverige. Samtidigt behöver rovdjurspolitiken ta större hänsyn till de människor som bor och verkar i områden där det finns rovdjur. Konflik
terna kring rovdjurspolitiken har genom åren varit många och framför allt har de rört vargstammen.
I dag regleras den svenska vargförvaltningen i hög grad av att EU listar den svenska vargstammen som strikt skyddad i art- och habitatdirektivet. Centerpartiet menar att det är en felaktig klassificering. Bevarandestatusen för varg i Sverige är i dag så stabil att arten bör kunna flyttas från art- och habitatdirektivets bilaga
4 till bilaga
5. Där skulle vargen fortsatt vara skyddad men möjligheten att vidta åtgärder i Sverige, till exempel skyddsjakt, skulle öka.
Riksdagen beslutade 2013 att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus ska vara 170–270 individer för att uppnå minsta livskraftiga population. Trots det ser vi i dag en vargstam som är betydligt större än så. Det har resulterat i omfattande varg
angrepp i delar av Sverige och skadar förtroendet för politiken. 2022 ställde sig Center
partiet bakom ett tillkännagivande till regeringen, som betonade att det är viktigt att riksdagens beslut om vargstammens storlek efterlevs i praktiken och att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av varg. Under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, ansågs referensvärdet behöva ligga i det nedre spannet om 170 individer. Centerpartiet anser att regeringen snarast bör verka för att tillkännagivandet genomförs.
När angrepp sker trots förebyggande åtgärder ska skyddsjakt kunna genomföras. Centerpartiet driver sedan flera år tillbaka flera förslag för att åstadkomma en effektivare och snabbare skyddsjakt på rovdjur. Det har bl.a. resulterat i tillkänna
givanden till regeringen, som riksdagen fattade beslut om 2020. Ett exempel på en fråga kopplad till skyddsjakt, som är prioriterad för Centerpartiet, är att de som söker och utför skyddsjakt måste kunna sekretesskyddas eftersom de utsätts för hot och våld.
För att minska koncentrationen av rovdjur i det mellansvenska förvaltningsområdet vill Centerpartiet se en ökad fördelning av vargstammen i Sverige (utanför den alpina regionen och Gotlands län). Vi vill även att det ska gå att besluta om regionala förvaltningsplaner för att reglera antalet vargar på regional nivå. Sedan länge driver Centerpartiet även frågan om en ökad gemensam förvaltning av den skandinaviska vargstammen. Det är enligt Centerpartiet en naturlig utgångspunkt givet att den svenska vargpopulationen ständigt rör sig över gränsen mellan Norge och Sverige.
Förvaring av jaktvapen
Centerpartiet vill legalisera långtidsförvaring av jaktvapen på tredje parts adress. Samtidigt får det inte gå ut över de legala vapen som finns i vårt samhälle och som handhas ansvarsfullt av bland annat våra jägare. Dagens regelverk är alltför rigida och behöver bli mer flexibla. Det har blivit allt vanligare att jägare är folkbokförda på en annan adress än där jaktmarkerna finns. Det gör det besvärligt för många att transportera sina vapen till och från jakten, och de möjligheter till undantag som finns är långtifrån tillräckliga. Centerpartiet ifrågasätter dessutom om dagens regelverk är att föredra utifrån ett säkerhetsperspektiv då det är bättre att vapen inte transporteras i onödan i offentliga rum såsom i kollektivtrafiken.
Daniel Bäckström (C)
Stina Larsson (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Karlsson (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Helena Lindahl (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)