Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2700 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 500 405 4 836 1:2 Insatser för energieffektivisering 418 000 5 800 000 1:3 Energiforskning 1 447 723 100 000 1:4 Energimarknadsinspektionen 213 848 2 112 1:5 Energiplanering 265 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 25 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 77 016 761 1:8 Laddinfrastruktur 995 000 100 000 1:9 Biogasstöd 933 000 100 000 1:10 Energiberedskap 54 000 ±0 1:11 Elberedskap 675 000 ±0 99:1 Insatser för förnybar energiproduktion ±0 6 480 000 99:2 Kraftsteget ±0 3 000 000 99:3 Energiteknik ±0 400 000 Summa 5 604 320 15 987 709 Förbränning av fossila bränslen har skapat nästan 80 % av koldioxidutsläppen sedan den industriella revolutionen och är därför den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltemperaturen nu stiger i den snabbaste takten någonsin. Vetenskapen har tydligt visat hur en varmare värld påverkar möjligheten till mänskligt liv, säkerhet och välfärd negativt. Trots det använder vi fortfarande fossila bränslen överallt i våra samhällen. Fossila bränslen står idag för över 80 % av energianvändningen globalt. Problemen med fossila bränslen är dock fler än så. Putins energikrig mot Europa har visat att övergången från det fossila till det förnybara är akut också utifrån ett renodlat säkerhetsperspektiv. EU:s beroende av rysk energi är, och har varit, en enorm svaghet rent strategiskt eftersom Putin kunnat justera flödet av framförallt gas som ett påtryck ­ ningsmedel. Exportintäkterna från ryska fossila bränslen har dessutom finansierat Putins krig. Ett energisystem baserat på förnybara energikällor kompletterat med energilagring är inte bara bra för klimatet utan är dessutom en säkerhetspolitisk nödvändighet. Slutligen handlar det om att skydda hushåll och företag från alltför stora ekonomiska risker. Ingen familj ska behöva lämna hus och hem, och inga företag ska behöva gå i konkurs på grund av rusande energipriser. Beroendet av fossila bränslen innebär en risk eftersom deras kostnad varierar kraftigt beroende på godtycklighet från rena skurkstater. Dessutom är det ofta billigare att producera el och värme med förnyelsebar eller geo ­ termisk energi än med fossil energi. För att bli kvitt vårt skadliga beroende av fossila bränslen måste vi elektrifiera stora delar av våra samhällen – något som, enligt många bedömare, kommer resultera i att elanvändningen fördubblas till 2045. Detta kräver inte bara en större energiproduktion. Vi behöver också en effektivare användning av energin och ett smart elnät som kan hantera framtidens utmaningar. Storsatsa på förnybar, billig energiproduktion Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energiproduktion. Vindkraften är idag den billigaste energiproduktionen. Redan 2025 beräknas vindkraften vara Sveriges näst största kraftslag och producera 52 TWh. Företag står på kö för att bygga vid Sveriges bästa vindlägen. Svenska kraftnät har mottagit över 70 ansökningar för havsbaserade vindkraftsparker, motsvarande flera gånger Sveriges elbehov. Elproduktion mot ­ svarande 104 TWh ligger och väntar på regeringens bord. Vi vill att den lokala nyttan av att satsa på förnyelsebar energi ska öka genom att införa en lokal elbonus som ger kommunerna och regionerna betalt för den förnybara el som produceras lokalt och regionalt. I dagsläget stoppas cirka 80 procent av Sveriges vindkraftsprojekt av kommunerna. Genom att ersätta kommunerna för den förnybara el de producerar vill vi göra det mer attraktivt att öppna upp för ny vindkraft på fler ställen. Vi satsar därför på en lokal elbonus, där kommunerna får 10 miljoner för varje befintlig TWh förnybar el som de producerar, och 30 miljoner för varje tillkommande TWh förnybar el som de producerar. Miljöpartiet ser ett behov av denna typ av utbetalning även på lång sikt. Vi föreslår därför att den lokala elbonusen ligger fast till år 2050. Denna reform stärker kommunernas finanser med 470 miljoner kronor och regionernas finanser med 660 miljoner under 2024. Ge solenergin rätt förutsättningar Även solenergin har en stor potential i Sverige. Genom solceller på villatak och lägen ­ hetshus kan hushållen spara in pengar på sina elräkningar. Miljöpartiet vill slopa momsen på solpaneler och vill dessutom ta bort 500 kW-gränsen (se avsnittet om skatter). Solenergi på alla offentliga byggnader Miljöpartiet anser dessutom att det offentliga bör gå före genom att installera solenergi på alla offentliga byggnader. Vi satsar därför 5 miljarder för år 2024 på detta. Satsa på storskalig solvärme Med storskalig solvärme kan vi ersätta andelar av bioenergin och avfallsförbränningen för att producera värme till fjärrvärmenätet. Det möjliggör användning av biobränslen där de behövs allra mest, för att ersätta fossila bränslen. För att stimulera investeringar i solvärme satsar vi 350 miljoner på ett investeringsstöd för storskalig solvärme, under anslag 99:1 Insatser för förnybar elproduktion. Kraftiga satsningar på energieffektivisering för hushåll och företag Energieffektiviseringar är det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att minska kostnaderna och miljöpåverkan av energi. På kort sikt är energieffektiviseringar det effektivaste som vi kan göra för att minska hushållens och företagens energikostnader. Totalt satsar vi nästan 9 miljarder mer än regeringen på energieffektivisering under 2024. Det finns en mängd åtgärder man kan göra för att minska energiförbrukningen. För en familj eller fastighetsägare kan det handla om investeringar i ny teknik som värmer ett hus eller lokaler. Men det kan också handla om att optimera de olika system som redan existerar i en villa eller ett flerbostadshus, exempelvis genom att säkerställa att ventilation och värmesystem fungerar på bästa möjliga sätt tillsammans. För företag kan det handla om att investera i mer effektiv teknik. Miljöpartiet vill att staten tar en mer aktiv roll i att stötta hushållen och företagen i denna utveckling. Miljöpartiet vill att staten tar 60 procent av kostnaden för energi ­ effektivisering under en övergångsperiod. Vi satsar 5,8 miljarder för detta ändamål, varav 250 miljoner viks åt att återinföra Energisteget för att stötta näringslivets arbete med energieffektivisering. Inom dessa 5,8 miljarder avsätter vi även 155 miljoner för den kommunala energi- och klimatråd ­ givningen för att säkerställa tillräckligt stöd för privatpersoner. Vi satsar även 3 miljarder på energieffektivisering av flerbostadshus. Vi anser att detta är mer angeläget än att höja taket för rotavdraget och kan agera som en konjunkturstimulans inom byggbranschen. Bygg framtidens elnät och smarta energisystem Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling. Miljöpartiet vill uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät. För att EU ska kunna göra sig oberoende av fossil energi från skurkstater och klara klimatomställningen behöver vi samarbeta. Det kommer att underlätta för alla att bygga ut den billiga och miljövänliga förnybara energin och vi kan överföra stora mängder el mellan EU:s länder, på så sätt kan vi hjälpa varandra med våra energibehov. Men förnybar, variabel energi ställer nya krav på vårt energisystem. Därför satsar vi drygt 400 miljoner på teknik som kan hjälpa till att balansera nätet, Energiteknik. Här ingår också en satsning på testbäddar för att ta fram både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion, flexibel konsumtion och flexibla elnät. Det behövs mer forskning om hur det moderna, smarta energisystemet kan fungera. Miljöpartiet vill därför öronmärka 105 miljoner av anslag 1:3 Energiforskning till testbäddar för experiment med flexibla elnät. Kraftsteget för storskalig energilagring För att stimulera och snabba på investeringar i tekniker som balanserar energisystemet och jämnar ut priserna satsar vi 3 miljarder på ett teknikneutralt stöd för storskalig energilagring såsom pumpkraft, värmelagring och vätgaslagring inom det nya anslaget Kraftsteget. Vi vill bygga det moderna, smarta energisystemet. Vattenkraft För att Sverige ska kunna uppnå EU:s direktiv för god vattenstatus så behöver arbetet med vattenåtgärder öka och skalas upp. Många åtgärder behöver genomföras varav miljöanpassningen av Sveriges befintliga vattenkraft är en viktig åtgärd. Det är därför av vikt att arbetet med Nationell plan för omprövning av vattenkraft som antogs av regeringen 2020 fortsätter. Planen är utformad för att ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Linus Lakso (MP) Daniel Helldén (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Elin Söderberg (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3517 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 46 386 804 18 000 000 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 327 971 6 000 000 1:3 Trafikverket 6 531 201 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 353 808 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 85 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 662 013 −425 000 1:7 Trafikavtal 1 055 000 197 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 88 896 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 1 000 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 2 024 325 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 704 834 −10 000 1:13 Trafikanalys 80 268 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 939 330 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 65 000 30 000 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 346 000 ±0 1:18 Lån till körkort 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 318 763 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 153 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 323 814 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 295 385 ±0 2:7 Digital förvaltning 169 894 ±0 99:1 Sverigekortet ±0 11 100 000 99:2 Stadsmiljöavtal ±0 600 000 99:3 Investeringsstöd för kollektivtrafik ±0 4 000 000 Summa 106 704 772 39 492 000 Miljöpartiet vill att alla ska kunna resa hållbart och billigt i hela landet. Givet att vitt skilda förutsättningar råder i olika typer av storstäder, tätorter samt lands- och gles ­ bygder behöver politiken utformas efter devisen ”rätt lösning på rätt plats”. I städer och tätorter behöver biltrafiken minska och alternativ som kollektivtrafik, cykel och gång främjas. I lands- och glesbygder med långa avstånd där bilen är en förutsättning för att få ihop vardagen behöver fler ges möjlighet att byta eller konvertera till elbil eller bio ­ gasbil. Miljöpartiet vill genomföra stora investeringar i infrastruktur för framtidens hållbara transporter. Vi behöver rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer trans ­ porter behöver ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på järnvägen i Sverige. Vägtransporterna orsakar idag omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige och försämrar luftkvaliteten i städer och längs trafikleder. Barn och vuxna blir allvarligt sjuka av dålig luft och detta orsakar för tidig död för många människor. För att minska utsläppen från transporterna behöver vi arbeta med tre områden. Det handlar om att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och fossilfria bränslen, effektivisera transporterna och minska behovet av vägtransporter samt stimulera övergången till andra effektiva färdmedel. Vi kan minska behovet av transporter och förändra valet av färdmedel genom att planera samhället smartare. Styrmedel och politiska beslut ska driva på för mer energieffektiva lösningar och för att hållbar energi används för gods ­ transporter och personresor. Vi välkomnar nya tekniska innovationer som kan minska utsläppen och förändra beteendemönster och vi vill att lagstiftningen ska ligga i fram ­ kant och anpassas till morgondagens transportsystem. Låt fossilbolagen betala för omställningen År 2027 ska Sverige implementera EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 för framförallt transportsektorn. Handelssystemet omfattar i huvudsak fossila drivmedel men även uppvärmning av fastigheter och mindre industrier. Enbart styrningen från ETS2 kommer inte att räcka för att Sverige ska klara varken nationella klimatmål eller klimatåtaganden gentemot EU, därför krävs även nationella styrmedel. Miljöpartiet föreslår att det införs ett svenskt handelssystem som kopierar utformningen av EU ETS2 men styr mot snabbare utsläppsminskningar i linje med Sveriges klimatmål. Intäkterna från det svenska handelssystemet ska gå tillbaka till hushållen i form av utdelning/transportstöd och omfattande elbilsstöd. I stora delar av landet är bilen helt nödvändig för att vardagen ska gå ihop, men för att klara klimatmålen behöver användningen av fossila drivmedel snabbt fasas ut. Därför måste alternativen till fossilbilen bli billigare och tillgängliga för fler. Regeringen har arbetat för det motsatta genom att slopa stöd till elektrifiering och sänka priset på fossila drivmedel. Det har låst fast svenska hushåll i fossilberoendet och riskerar att slå hårt mot hushållens ekonomi när priset på fossila drivmedel går upp i samband med att EU:s nya utsläppshandelssystem träder i kraft 2027. Bygg ut järnvägen – fler ska komma fram fortare Vi behöver kraftigt rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer transporter behöver ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på järnvägen i Sverige. För att finansiera satsningar på framtidens järnvägsinfrastruktur som nya stambanor i södra Sverige med nav i Jönköping, dubbelspår på Nya Ostkust ­ banan, utbyggnad av Norrbotniabanan, Malmbanan samt Oslo–Stockholm behöver investeringarna i järnvägen höjas med 18 miljarder kronor per år under 2026 i anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur . Mer pengar behövs även till underhåll av järnväg genom en satsning på 6 miljarder kronor för 2026 i anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur . Medel behövs både i närtid och långsiktigt för att komma ikapp järnvägsunderhållet och öka tillförlitligheten för järnvägen. För att järn ­ vägsunderhållet ska bli effektivt och avsatta medel ska nå ut till underhållet av järn ­ vägen behöver järnvägsunderhållet tas tillbaka i egen regi. Idag ligger järnvägstrans ­ porterna betydligt närmare att stå för sina externa kostnader än vägtransporterna, framförallt inom godsleveranser. Exempel på externa effekter är avgasutsläpp, slitage, partiklar, trafikolyckor, buller och trängsel som påverkar andra negativt både i och utanför trafiksystemet. Miljöpartiet anser att alla trafikslag ska stå för sina externa kostnader och att styrmedel för detta behöver utvecklas där kilometerskatten för tunga fordon införs för att den tunga vägtrafiken ska bära sina kostnader. Sverigekortet – billigare och enklare att resa med kollektivtrafiken Det ska vara billigare att resa med kollektivtrafiken än med bilen. Men de senaste åren har priserna i kollektivtrafiken ökat mer än bränslepriserna. Vi föreslår att ett Sverige ­ kort införs som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet för 499 kronor per månad för vuxna och 250 kronor per månad för ungdomar, studenter och pensionärer. Sverigekortet beräknas kosta 11,1 miljarder kronor för 2026 i anslag 9:1 Sverigekortet . Stärk kollektivtrafiken Ett investeringsstöd för utveckling av kollektivtrafik införs för att bidra till att kollektiv ­ trafikhuvudmännen runt om i landet kan investera för att utveckla sin regionala kollektivtrafik. Satsningen är på 4 miljarder kronor för 2026 i anslag 99:3 Investerings ­ stöd för kollektivtrafik . Finansieringen av ett nationellt biljettsystem för kollektiv ­ trafiken behöver återställas i syfte att få till ett flexibelt robust system som inte stannar vid länsgränsen. Vi vill införa en kollektivtrafikmyndighet för att mer effektivt än idag kunna arbeta med dessa frågor. Stadsmiljöavtalen ska återinföras och utökas för mer och bättre infrastruktur för cykel och kollektivtrafik samt effektiva varutransporter. Miljöpartiet satsar 600 miljoner kronor för 2026 i anslag 99:2 Stadsmiljöavtal . Det finns flera viktiga regionala tåglinjer som är i behov av nationellt stöd. Vi gör ett tillskott på 197 miljoner kronor för år 2026 till anslag 1:7 Trafikavtal för att stärka till ­ gängligheten. Regeringen anslår inte de medel som Trafikverket anser behövs för att ens upprätthålla dagens tillgänglighet. Sedan tidigare har nattåg Göteborg–Norrland slutat rulla och nattåg till Trondheim kom aldrig igång eftersom att medel saknades. Även dessa linjer ingår i Miljöpartiets budget för 2026. Regeringen tar även bort medel för nattåg ut i Europa och Miljöpartiet tillför 30 miljoner kronor för 2026 i anslag 1:16 Internationell tågtrafik för att tågen ska fortsätta rulla. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för tåg ut mot Europa. Följande nu hotade linjer finns finansierade i Miljöpartiets budget för 2026: ‒ Tåg i Bergslagen ‒ Stångådalsbanan ‒ Norrtåg ‒ Samverkande inland (buss i de fyra nordligaste länen) ‒ Buss i norra Dalarna ‒ Nattåg Hamburg/Berlin Utöver dessa finansieras i Miljöpartiets budget för 2026 även den nedlagda nattågs ­ linjen Göteborg–Norrland samt den planerade nattågslinjen till Trondheim. Gör det lättare att cykla och åka kollektivt För att vi ska nå våra klimat- och miljömål måste samhället bli mer transporteffektivt. Elbilar är ett bättre val än fossildrivna bilar, men för många är det bästa alternativet att gå, cykla eller åka kollektivt när en resa väl behöver ske. Vi vill sänka taxorna och bygga ut kollektivtrafik med hög kvalitet och stor kapacitet, bland annat genom spår ­ trafik och bussfiler i fler städer. Med tät och pålitlig kollektivtrafik och med moderna och säkra cykelbanor ger vi fler möjligheten att i vardagen välja smidiga och effektiva alternativ framför bilen. Det kommer behövas statlig medfinansiering för regionala investeringar. De statliga investeringarna i cykelinfrastruktur behöver öka och service ­ nära cykelinfrastruktur på landsbygden behöver tillskapas. Miljöpartiet höjer som tidigare redovisat anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur med 18 miljarder kronor under 2026 för att möjliggöra fler nationella åtgärder som kommer regioner och kommuner till del inom, järnväg, kollektivtrafik och cykel. En viktig del i detta är höjda anslag för länsplanerna samt stadsmiljöavtal. Planera samhället hållbart Många aspekter av vårt transportsystem grundläggs när vi bygger transportinfrastruk ­ turen och planerar bostäder och samhällsservice. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket, Boverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transport ­ snålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet. Det behövs ett vägtrafikminskningsmål samt ett paket av åtgärder för att ge kommunerna fler verktyg för att kunna arbeta med detta mål. Ett vägtrafikminskningsmål behöver differentieras med olika målbilder beroende på storstad, större städer, tätort och landsbygd. En minskad vägtrafik i storstäder och tätorter innebär som bärande grundprincip att det inte behövs en fortsatt utbyggnad av vägnätet. Ny väginfrastruktur som är nödvändig utifrån nyetableringar av olika verksamheter kommer fortsatt behöva byggas, men det behövs inte kapacitetshöjande väginvesteringar. Regeringens anslag för väginvesteringar bör i ökad grad fokusera på åtgärder för ökad trafiksäkerhet samt vid behov kunna flyttas till drift och underhåll av statliga väg och spår. I ett transporteffektivt samhälle är det av största vikt att befintlig infrastruktur för såväl väg som spår håller en hög standard och god trafiksäkerhet i hela landet. Även statlig medfinansiering av fyrstegsprincipens steg 1- och steg 2-åtgärder ska kunna ske via nationell plan. Sammanslagningen av Banverket och Vägverket till Trafikverket har inte skapat den effektiva myndighet som var avsikten. Vi vill att Trafikverket delas upp i två myndigheter utifrån järnvägs- respektive vägansvar. Ett reformerat och rättvist reseavdrag Det reseavdrag som regeringen valt att behålla dras med omfattande fusk på flera miljarder kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden, ökar utsläppen från vägtrafiken och cementerar orättvisorna mellan trafikslagen. Miljöpartiet vill införa den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutat om och som regeringen valt att inte införa. Detta skulle inneburit ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas. Vi anser att det krävs en kostnadsneutral reform av reseavdraget. Flygets utsläpp ska minska För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen och på sikt elflyg och elektrobränslen för de flyg ­ resor som inte kan ersättas på annat sätt. Utbudet på förnyelsebara bränslen kommer sannolikt vara begränsat och tekniker kommer ta lång tid att utveckla och introducera brett på marknaden. Förnyelsebara bränslen kommer att följa EU:s reduktionsplikts ­ nivåer som ligger på låga nivåer. Flyget behöver betala för sina utsläpp enligt den princip som är väl etablerad om att förorenaren betalar. Men arbetet går idag för lång ­ samt. Driftsbidraget i anslag 1:6 Ersättning avseende flygplatser sänks med 425 miljoner kronor för 2026. Det totala anslaget för ersättning avseende flygplatser i denna utgifts ­ områdesmotion är därmed 116 miljoner kronor högre än i Miljöpartiets budget för 2025. Regeringens höjda anslag för flygtrafiktjänst och ersättning för beredskap för flygplatser behålls, samtidigt som att vi bedömer att det finns ett antal flygplatser i norra delen av landet som är i behov av ökat stöd. Anslaget 1:12 Transportstyrelsen sänks med 10 miljoner kronor för de medel som avser aktivt arbete för fler direktlinjer till Arlanda. Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Amanda Palmstierna (MP)