Jämför sakliga förslag
A · Arbetsmarknad och arbetsmiljö
2022/23 · HA02961 · Magnus Persson (SD); Ann-Christine From Utterstedt (SD); Michael Rubbestad (SD); Erik Hellsborn (SD); Ulf Lindholm (SD)
Original hos RiksdagenB · med anledning av skr. 2025/26:72 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning
2025/26 · HD023877 · Magnus Persson (SD); Ann-Christine Frohm (SD); Sara Gille (SD); Mats Arkhem (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.012 · ämneslikhet 0.794. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 16 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A9 och B2 · textlikhet 0.478A: Avslag · B: Avslag
A9
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att koppla lönebidragstaket till det index som följer den allmänna löneutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en höjning av taket i lönebidragen samt möjligheten att införa en indexering som gör att bidraget följer arbetskostnadsutvecklingen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
15 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa lärlingsanställningar och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta begreppet nedsatt arbetsförmåga med ett icke-diskriminerande begrepp och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att säkerställa att myndigheten har det stöd och den specialistkompetens som personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har rätt till, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för införandet av en nationell resurs riktad till synskadade och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ge rehabiliterande insatser och hjälpmedel till dem som drabbas av en funktionsnedsättning samtidigt som de är i anställning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och ge förslag till en ny finansieringsmodell för tolktjänster i arbetslivet för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga till parametern funktionsnedsättning i de stora befolkningsundersökningarna och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen det fulla ansvaret för arbetsinriktat stöd och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge en annan myndighet i uppdrag att utreda Arbetsförmedlingens arbetsprocess gentemot Samhall och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en ny individbaserad ersättningsmodell för Samhall och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över fackförbundens företrädesrätt att utse lokala skyddsombud, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att avveckla lönesubventioner som utgår ifrån födelseland, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med syftet att klargöra målgruppens behov samt analysera hur Arbetsförmedlingen kan arbeta strategiskt och operativt för att möta dessa behov och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2132 ord · B 1032 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:961
av Magnus Persson m.fl. (SD)
Arbetsmarknad och arbetsmiljö
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa lärlingsanställningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta begreppet nedsatt arbetsförmåga med ett icke-diskriminerande begrepp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att säkerställa att myndigheten har det stöd och den specialistkompetens som personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har rätt till, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för införandet av en nationell resurs riktad till synskadade och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ge rehabiliterande insatser och hjälpmedel till dem som drabbas av en funktionsnedsättning samtidigt som de är i anställning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och ge förslag till en ny finansieringsmodell för tolktjänster i arbetslivet för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att koppla lönebidragstaket till det index som följer den allmänna löneutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga till parametern funktionsnedsättning i de stora befolkningsundersökningarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen det fulla ansvaret för arbetsinriktat stöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge en annan myndighet i uppdrag att utreda Arbetsförmedlingens arbetsprocess gentemot Samhall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en ny individbaserad ersättningsmodell för Samhall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över fackförbundens företrädesrätt att utse lokala skyddsombud, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att avveckla lönesubventioner som utgår ifrån födelseland, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Arbetsmarknadspolitikens inriktning
Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik har som mål att säkerställa att löntagarna har ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och att arbetssökande får stöd vid arbetslöshet som är kostnadseffektivt och som leder till reguljära anställningar. Stöd till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är centralt för oss och vi vill se att Arbetsförmedlingen får ett övergripande ansvar för dessa stöd.
Sverigedemokraterna värnar den svenska partsmodellen och ser negativt på den pågående maktförskjutningen från Sverige till EU inom det arbetsmarknadspolitiska området.
Arbetsmiljöpolitikens inriktning
Under 2021 omkom 39 personer på en arbetsplats i Sverige. Arbetsmiljöarbetet är livsviktigt. Ingen ska avlida på eller till följd av sitt arbete. Både det regionala och lokala arbetsmiljöarbetet måste fungera och fler ska ges möjlighet att delta i arbetet. På sikt bör regeringen se över huvudmannaskapet för de regionala skyddsombuden med syfte att avpolitisera och stärka det regionala arbetsmiljöarbetet.
Lärlingsanställningar
Möjligheten att införa en form av lärlingsanställningar ska utredas. Internationellt finns flera olika varianter av framgångsrika former för detta. Möjligheten att skapa en svensk modell för sådana anställningar behöver ses över utifrån de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. En lärlingsanställning ska inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande, utan ska styras av behov. Lärlingarnas ersättningar ska bestå av en viss procentsats av den av parterna överenskomna ingångslönen inom respektive bransch.
Preskriptionstiden
för
arbetsmiljöbrott
Vid utredningar av arbetsmiljöbrott involveras flera myndigheter – Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Utredningstiden är ofta lång och den genomsnittliga utredningstiden för brottet vållande till annans död på arbetsplats är betydligt längre än en utredning om vållande till annans död som inte har samband med någon arbetsplats. Utredningsläget är komplicerat utifrån sakfrågans natur.
Entreprenader sker ofta i flera led, och tekniskt kan det vara komplicerade orsaks
förlopp och även komplicerade organisatoriska förhållanden som råder. Det är ofta flera aktörer involverade och det är i skarven mellan aktörerna som utredningsläget försvåras. Utifrån den samlade bilden av problematiken i dessa utredningar behöver preskriptions
tiden utökas. Preskriptionstiden för normalgraden av arbetsmiljöbrott är i dag två år. Vid grova brott är den fem år. Dessa preskriptionstider är för korta, och preskriptions
tiden bör utökas till det dubbla, det vill säga fyra år för normalgraden samt tio år för grova brott.
Begreppet nedsatt arbetsförmåga
Arbetsförmedlingen gjorde under 2018 en översyn av termen nedsatt arbetsförmåga. Myndighetens sammantagna bedömning var att termen i en del fall har negativ effekt på personer som är direkt berörda och att termen också kan ha en negativ påverkan på den allmänna bilden av gruppen. Arbetsförmedlingen gjorde bedömningen att det behövs ett nytt språkbruk och föreslog att termen nedsatt arbetsförmåga avskaffas så som den används inom arbetsmarknadspolitiken idag. Regeringen bör skyndsamt fastställa ett nytt icke-diskriminerande begrepp, med syftet att skapa förutsättningar för målgruppen att hantera anställningsförfaranden på samma sätt som alla andra.
Arbetsförmedlingens specialistkompetens
Reformeringen av Arbetsförmedlingen har lett till att personer med funktionsnedsätt
ning som medför nedsatt arbetsförmåga har förlorat etablerade kontakter inom myndigheten. Arbetsförmedlingen bör ges ett förnyat uppdrag om att säkerställa stödet och specialistkompetensen för arbetssökande med funktionsnedsättning. Det gäller inte minst utifrån Arbetsförmedlingens satsning på digitala tjänster, som kan innebära att personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
, inte får det stöd de har rätt till. En stor andel arbetssökande med funktionsnedsättning behöver ha tillgång till personligt stöd redan från inskrivning, under hela vägen till arbete, men ibland också under sitt fortsatta yrkesliv. Specialistkompetensen hos externa aktörer måste också utvecklas och säkerställas.
Nationell resurs för synskadade
Socialstyrelsen beräknar att det finns cirka 120
000 synskadade i Sverige. Regeringen bör utreda hur man kan utveckla ett sammanhållet stöd till blinda och gravt synskadade. Sådan kompetens är svår att upparbeta lokalt eftersom gruppen är förhållandevis liten. Därav borde en nationell resurs ge bättre effekt, exempelvis i form av ett kunskaps
center. Denna nationella resurs skulle kunna samla erfarenheter, initiera forskning och utveckla metoder som leder till arbete för målgruppen. Resursen skulle också kunna vara ett stöd för andra aktörer inom synområdet, särskilt med koppling till arbetslivs
inriktad rehabilitering.
Möjlighet till stöd för anställda som drabbas av en funktionsnedsättning
Personer som drabbas av en funktionsnedsättning samtidigt som de har en anställning ska inte först behöva slås ut från arbetsmarknaden för att sedan få rehabilitering och stöd. I dag hänvisas i stor utsträckning till arbetsgivarnas rehabiliterande åtgärder. Detta är inte optimalt eftersom det krävs specialistkunskaper för att hitta fungerande lös
ningar. Försäkringskassan agerar först då personen blir sjukskriven. Arbetsförmedlingen bör ges i uppdrag att ge stöd och rådgivning till dessa personer och arbetsgivare med syfte att öka möjligheterna för de som förvärvar en funktionsnedsättning i vuxen ålder att behålla en befintlig anställning. Regeringen bör också se över möjligheten att ge Arbetsförmedlingen rätt att bevilja lönebidrag till nuvarande arbetsgivare för den arbetstagare som förvärvar en funktionsnedsättning.
Arbetsförmedlingens arbete med rehabiliterande insatser och hjälpmedel
Regeringen bör utreda förutsättningarna för att ge Arbetsförmedlingen det fulla ansvaret för allt arbetsinriktat stöd, inklusive arbetshjälpmedel. Dagens uppdelning mellan Arbets
förmedlingen och Försäkringskassan är inte optimal utifrån de sökandes perspektiv.
Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning
Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, påverkas enbart marginellt av konjunkturläget. Det finns begränsat med statistik att tillgå. Regeringen bör tillsätta en utredning som bringar klarhet i varför målgruppens sysselsättningsgrad inte påverkas av konjunkturläget. Syftet är att kunna säkerställa att de stöd staten erbjuder är ändamålsenliga.
En ny finansieringsmodell för tolktjänster i arbetslivet
Arbetsgivarna har med rätta stort ansvar för sina anställda och för arbetsmiljön, men det innebär att finansieringen av tolktjänster kan bli kostsam. De bidrag som finns att söka som arbetsgivare är begränsade och det finns behov av flexiblare insatser och förenklad administration för att förbättra möjligheten för personer i behov av tolktjänster. Reger
ingen bör utreda fler möjliga finansieringsmodeller med syfte att underlätta möjligheten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet att få och behålla arbete.
Lönebidragstaket
Regeringen bör
utreda kostnaden och möjligheten till att koppla lönebidragstaket till det index som följer den allmänna löneutvecklingen
. Personer med lönebidrag ska inte halka efter i löneutvecklingen jämfört med sina arbetskollegor.
Funktionsnedsättning som en parameter
Regeringen bör ge de för ärendet aktuella myndigheterna i uppdrag att lägga till parametern funktionsnedsättning i de stora befolkningsundersökningarna. I redan existerande insamlingar av data, som kartlägger bland annat kön, ålder och utländsk härkomst, vore det lämpligt att tillföra funktionsnedsättning som parameter. Det skulle exempelvis vara informativt i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Datainsamlings
metoden bör i och med detta anpassas efter målgruppen.
Förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel
Tillgång till välfungerande arbetshjälpmedel är för många med en funktionsnedsättning en förutsättning för att behålla ett fotfäste på arbetsmarknaden. Vi har uppmärksammats på brister i tillgången till arbetshjälpmedel. Ett ökat antal människor nekas arbetshjälp
medel och det har funnits fall där Försäkringskassan nekat sökande arbetshjälpmedel om dessa hjälpmedel är av en sådan karaktär att de behövs även på fritiden. Förord
ningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel behöver förändras och förtydligas för att säkerställa att personer med behov av arbetshjälpmedel erhåller det.
Granskning av Arbetsförmedlingens arbetsprocess gentemot Samhall
2019 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att Samhall bör återgå till sitt grunduppdrag och skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Bakgrunden till riksdagens tillkännagivande var att det uppdagats att över hälften av deltagarna på Samhall var utrikes födda, något som också Statskontoret konstaterade i rapporten
En analys av processen och förutsättningarna för anställningar hos Samhall AB
. Språkförbistring ska inte ses eller behandlas som en funktionsned
sättning och språksvaga personer ska under inga omständigheter placeras på Samhall. Dels tar det resurser från de personer som faktiskt behöver Samhalls stöd, dels är det ogynnsamt för de personer som med rätt insatser istället skulle kunna komma ut på den reguljära arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen har tidigare fått fyra utredningsuppdrag kopplat till riksdagens tillkännagivande. Vi anser att en annan aktör, exempelvis Statskontoret, bör ansvara för att utreda och granska Arbetsförmedlingens arbetsprocesser gentemot Samhall. Detta bör inte skötas av den myndighet det berör.
En ny individbaserad ersättningsmodell
Vi anser att dagens ersättningsmodell försvårar uppföljning och kvalitetsgranskning av de insatser som ges till personer som anvisas till Samhall. För att komma till rätta med detta anser vi att regeringen bör utreda och införa en ny modell för stödet till Samhall som redovisas på individnivå, på samma sätt som gäller när privata företag anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utan uppföljning av stöden på individnivå går det inte att utvärdera stödet på ett korrekt sätt.
Lokala skyddsombud
Enligt Arbetsmiljöverkets statistik har det skett 37 arbetsolyckor med dödlig utgång såhär långt under 2022. Vi är således fortfarande långt ifrån nollvisionen.
Dessa siffror visar på behovet av att bygga en ny modell för arbetsmiljöarbetet, som når samtliga löntagare på samtliga arbetsplatser i Sverige. För att säkerställa genomförandet av det lokala arbetsmiljöarbetet måste antalet lokala skyddsombud öka. I dagens modell har fackförbunden företrädesrätt till att utse lokala skyddsombud. Dessvärre innebär det att ett stort antal löntagare utestängs från att axla rollen som skyddsombud.
Under LO-kongressen 2016 togs beslut om att den fackliga organisationen och de fackliga företrädarna ska ha facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna. I praktiken innebär det att de som är politiskt aktiva i andra partier än Socialdemokrat
erna, utestängs från att erhålla fackliga förtroendeposter, trots kunskap, engagemang och medarbetarnas förtroende. Det finns flera exempel på hur fackligt aktiva personer tvingats välja mellan sina politiska uppdrag och sin fackliga roll. Vi vänder oss mot den här politiseringen av arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöarbetet är avgörande för löntagarnas trygghet och hälsa och detta arbete måste bedrivas så effektivt som möjligt. Den som är lämplig och har intresse för och kunskap om arbetsmiljöarbete ska kunna bli skyddsom
bud. Makten att utse företrädare ska ligga hos arbetsplatsens anställda, utan inskränk
ningar. Detsamma ska gälla när arbetstagarrepresentanter utses till skydds
kommitté. Detta är särskilt relevant i en tid då den fackliga organisationsgraden minskar.
Den arbetsmarknadspolitiska insatsfloran
I Tidöavtalet finns en skrivning om att den arbetsmarknadspolitiska insatsfloran bör förenklas, med färre, kostnadseffektiva insatser som leder till jobb. Vi anser att regeringen även bör se över och på sikt avveckla särlösningar baserade på födelseland.
Magnus Persson (SD)
Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Michael Rubbestad (SD)
Erik Hellsborn (SD)
Ulf Lindholm (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3877
av Magnus Persson m.fl. (SD)
med anledning av skr. 2025/26:72 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med syftet att klargöra målgruppens behov samt analysera hur Arbetsförmedlingen kan arbeta strategiskt och operativt för att möta dessa behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en höjning av taket i lönebidragen samt möjligheten att införa en indexering som gör att bidraget följer arbetskostnadsutvecklingen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Statistiska centralbyråns undersökning visar att i befolkningen i åldern 16–65 år har omkring 12
procent (778
000 personer) en funktionsnedsättning och 8
procent har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Personer med en funktionsnedsätt
ning som medför nedsatt arbetsförmåga har en dokumenterat svår situation på arbets
marknaden. Arbetslösheten för gruppen är avsevärt högre än för övriga befolkningen. Under 2024 var arbetslösheten 21
procent för gruppen jämfört med 8
procent för övriga. Sysselsättningsgraden är lägre, och många har upplevt diskriminering i arbetslivet. En effektiv och ändamålsenlig funktionshinderspolitik är således avgörande för att denna grupp ska kunna delta på arbetsmarknaden på lika villkor.
Den övergripande frågeställningen i Riksrevisionens granskning gäller huruvida genomförandet av arbetsmarknadspolitiken för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är effektiv. Riksrevisionen har utifrån detta ställt tre delfrågor.
Arbetar Arbetsförmedlingen effektivt med att identifiera och bedöma personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga?
Granskningen visar att arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inte identifieras och bedöms på ett effektivt sätt. Det tar lång tid för Arbetsförmedlingen att identifiera funktionsnedsättningar. Under 2023 fick var tionde inskriven person vänta över tre år på att få sin funktionsnedsättning identifierad. Granskningen visar också att det finns stora skillnader i väntetider mellan olika grupper, där äldre och utrikes födda har särskilt långa väntetider.
Arbetsförmedlingens förmåga till tidig identifiering har försämrats över tid. Detta beror till viss del på Arbetsförmedlingens digitala och ärendebaserade arbetssätt.
Arbetar Arbetsförmedlingens effektivt för att stödja personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga?
Granskningen visar på att Arbetsförmedlingen brister i att tillhandahålla stöd och insatser i rimlig tid och efter den enskildes förutsättningar. Möjligheterna att ta del av stöd och insatser är inte likvärdiga. Hälften av dem med en identifierad funktionsned
sättning saknar varaktigt insatser eller aktiviteter. Vid observationstillfället 2024 visar det sig att 57 procent aldrig hade fått ta del av särskilda insatser trots att de fått en registrerad funktionsnedsättning.
Bidrar regeringens styrning på ett effektivt sätt till att Arbetsförmedlingen kan stödja personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga?
Granskningen visar att regeringen har vidtagit åtgärder för att målgruppen ska ges stöd men att styrningen delvis dragit åt olika håll. Det saknas kunskaper om målgruppens arbetsmarknadssituation, och granskningen visar exempel på när insatser och arbetssätt för personer med en funktionsnedsättning införts på ett sätt som försvårar analys, uppföljning och utvärdering. Vidare har regelverket för de särskilda insatserna inte justerats i större omfattning trots förändringar i målgruppen.
Sverigedemokraternas inställning
Vår bestämda uppfattning är att alla ska ges möjlighet att arbeta hundra procent av sin förmåga. Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har rätt att erhålla det stöd som krävs för att uppnå detta. Det är av största vikt att regeringen hörsammar de rekommendationer som lämnas av Riksrevisionen, inte minst de rekommendationer som berör Arbetsförmedlingen.
Bilden som framträder utifrån Riksrevisionens granskning är djupt bekymmersam. Personerna i målgruppen får vänta orimligt lång tid på att bli utredda och få en funk
tionshinderkod registrerad trots att det är fastställt att tidig identifiering leder till tidigare utskrivning. Att få en funktionshinderskod registrerad öppnar i teorin dörren till i stort sett hela Arbetsförmedlingens verktygslåda. Dessvärre används inte stöden i önskad utsträckning. En stor del av målgruppen står utan åtgärd efter att ha fått en registrerad funktionshinderskod. Att så många saknar insatser och aktiviteter grundar sig delvis i att många arbetssökande har så låg arbetsförmåga att de inte kan tillgodo
göra sig de insatser som erbjuds. Till detta hör att gruppen har förändrats över tid. De vanligaste funktionshinderskategorierna är psykisk funktionsnedsättning, nedsatt eller begränsad rörelseförmåga samt generellt nedsatt inlärningsförmåga. En och samma person kan dessutom ha flera funktionshinder samtidigt. Granskningen visar också att det är tämligen vanligt med en social problematik, såsom fattigdom, svåra hemförhållanden och hemlöshet som påverkar arbetsförmågan.
Vår uppfattning är att det behövs en större genomlysning av politikområdet. En stor del av de inskrivna på Arbetsförmedlingen beskrivs av myndigheten som begränsade i sin konkurrensförmåga. Ett stort antal personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga missas helt. Utifrån detta behövs en bredare diskussion kring om myndighetens digitalisering varit ändamålsenlig.
Det är också högst sannolikt att delar av Arbetsförmedlingens riktade insatser behöver göras om utifrån hur målgruppens behov ser ut idag. Det fyller inget syfte att ha en bredd av insatser om den tilltänkta målgruppen inte kan tillgodogöra sig innehållet.
Lönebidrag är den största av de särskilda insatserna för målgruppen sett till utgifter och antal deltagare. Inte heller här når Arbetsförmedlingen sina målnivåer. Myndigheten påtalar att ett av skälen till detta är att den högsta bidragsgrundande lönekostnaden om 20
000 kronor har legat på samma nivå sedan 2020. Taknivån urholkar värdet av löne
bidraget sett till löneutvecklingen i stort, och kompensationen till arbetsgivarna motsvarar inte den anställdas faktiska nedsättning av arbetsförmågan. Det behöver också beaktas att personer med högre utbildning och kompetens som medför ett högre löneläge i praktiken utestängs från möjligheten att anställas på lönebidrag.
Sverigedemokraterna efterlyser en långsiktig och stabil politik för målgruppen. Det krävs mer kunskap kring hur målgruppens behov ser ut samt hur Arbetsförmedlingen strategiskt och operativt ska arbeta för att möta dessa behov. En sådan genomlysning tar tid, men det finns åtgärder att ta till redan nu. I budgetunderlaget för 2026–2028 lyfter Arbetsförmedlingen behovet av att höja taket i lönebidragen till 25
000 kronor och införa en indexering som gör att bidraget följer arbetskostnadsutvecklingen för att motverka fortsatt urholkning. En sådan höjning skulle möjliggöra för fler branscher och yrken att delta i systemet. Vi ställer oss positiva till Arbetsförmedlingens förslag, vilket också ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
Magnus Persson (SD)
Ann-Christine Frohm (SD)
Sara Gille (SD)
Mats Arkhem (SD)