Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.008 · ämneslikhet 0.592. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.739 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabellen i motionen.
Hela texten jämförs: A 757 ord · B 604 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2209
av Martina Johansson m.fl. (C)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Motivering
Föräldraförsäkringen finns till för att alla föräldrar ska ges förutsättningar att ge sina barn en god omsorg samt att bygga upp den viktiga anknytningen mellan barn och förälder under de första levnadsåren. Centerpartiet vill se en enkel, modern och tydlig föräldraförsäkring som tar avstamp i principen om barnets bästa. En sådan försäkring måste vara anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv, olika familjekonstella
tioner och premiera ett jämställt uttag av föräldradagar.
Pappors uttag av föräldraledighet ökar men väldigt sakta. Det återstår en lång bit innan man kan tala om en jämställd fördelning av föräldraledigheten. Fortfarande möts både kvinnor som tar ut mindre ledighet och män som tar ut mer ledighet av förvåning, misstro och misstänksamhet.
Den ojämlika fördelningen av föräldraledighet leder till negativa konsekvenser för såväl samhället i stort som för enskilda individer. Centerpartiet anser att vi behöver en bred samhällsdiskussion om hur vi kan riva de strukturer som hindrar män från att utnyttja sin föräldraledighet och kvinnor att kombinera ett gott föräldraskap med ett gott arbetsliv.
Bostadsbidraget är ett träffsäkert verktyg för att bistå ekonomiskt utsatta familjer och därmed ett viktigt inslag i de svenska välfärdssystemen. Samtidigt finns det med dagens konstruktion betydande risker för den som tar emot bidraget.
När familjer bryts upp är det inte ovanligt att föräldrarnas ekonomiska villkor förändras på helt olika sätt. De regler kring särlevande med underåriga barn som rör bostadsbidrag fungerar idag inte väl. För föräldrar som har barnen tidvis boende hos sig gäller att bostaden måste ha minst två rum och kök samt vara minst 40 kvadratmeter stor. Motsvarande krav gäller inte för föräldrar med hemmavarande eller växelvis boende barn. En annan faktor som påverkar bostadsbidraget är antalet dagar som respektive förälder har barnet boende hos sig, vilket avgör om barnen betraktas som hemmavarande eller umgängesbarn. Enligt samtal med Försäkringskassan är den gränsen tolv dagar per månad, dvs ca tre dagar per vecka.
Detta leder till ekonomisk osäkerhet och en osäkerhet för såväl barn som förälder kring boendet. Centerpartiet menar att bostadsbidragets konstruktion bör ses över för att
förstärka skyddet för ekonomiskt utsatta familjer och motverka negativa marginaleffekter.
Centerpartiets överväganden
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
33
389
255
−1
300
000
1:2
Föräldraförsäkring
49
662
693
−200
000
1:3
Underhållsstöd
2
897
838
466
000
1:4
Adoptionsbidrag
14
784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
081
900
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
4
485
381
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
9
063
100
±0
1:8
Bostadsbidrag
4
564
633
±0
Summa
105
159
584
−1
034
000
Centerpartiet välkomnar regeringens förslag om att förlänga den tillfälliga förstärk
ningen av bostadsbidraget för barnfamiljer. Förslaget är ett träffsäkert sätt att värna pressade hushållsekonomier i ett läge av stigande inflation och urholkad köpkraft.
För att finansiera andra prioriterade reformer föreslår Centerpartiet att flerbarns
tillägget för det andra barnet avskaffas. Införandet av ett flerbarnstillägg redan för det andra barnet minskade barnbidragets omfördelande profil, samtidigt som förstärkningen av familjers ekonomi var marginell. Till följd av detta förslag föreslås anslag 1:1 minska med 1
300 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 1
300 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Centerpartiet föreslår att föräldraförsäkringen reformeras och att dagarna med lägsta ersättningsnivå, det vill säga de dagar där ersättningen inte baseras på en persons sjuk
penninggrundande inkomst (SGI), avskaffas. En stor majoritet av dessa dagar betalas ut till kvinnor, och studier visar att dessa dagar delvis kan liknas vid ett vårdnadsbidrag och innebära inlåsningseffekter för de som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden. Förslaget innebär att dagarna gradvis fasas ut för personer som inte redan har rätt till föräldrapenning. Av denna anledning föreslås anslag 1:2 minska med 200 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 500 miljoner kronor år 2024 och med 700 miljoner kronor år 2025.
Centerpartiet föreslår att underhållsstödet höjs med 100 kronor. Det är en träffsäker åtgärd för att stötta hushåll som generellt har små ekonomiska marginaler. Av denna anledning föreslås anslag 1:3 öka med 466 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 466 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Jonny Cato (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3600
av Martina Johansson m.fl. (C)
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
Vårt nuvarande pensionssystem trädde i kraft 1999 och fasades in successivt för de som är födda från och med 1938. Den första årskullen som får sin pension enbart från det nya systemet är de som är födda 1954 och uppnådde således 65 års ålder under 2019.
Bakgrunden till pensionsreformen var bland annat att det tidigare ATP-systemet inte var ekonomiskt hållbart och att det inte premierade arbete. Nuvarande pensionssystem bygger på de medel som var och en har jobbat ihop under sitt arbetsliv. Centerpartiet står bakom pensionsöverenskommelsen och principerna för vårt nuvarande pensions
system. En grundförutsättning för att pensionssystemet har varit politiskt stabilt har varit det gemensamma ansvarstagandet som vårdats av partierna i Pensionsgruppen. Under våren 2023 gjordes ett viktigt arbete av dessa partier när det gäller att bekräfta pensionssystemets principer samt skriva ner de arbetsformer som har varit grund
läggande för att kunna arbeta med pensionssystemet på ett klokt sätt. Efter att detta genomförts erbjöds övriga tre partier att bli en del av Pensionsgruppen framåt och de är nu en del av den.
Utgångspunkten för den pensionsöverenskommelse som ingicks i december 2017 var höjda nivåer på pensionerna. Som en kortsiktig lösning kom Pensionsgruppen överens om att införa ett pensionstillägg. Centerpartiet står givetvis bakom överenskommelsen, men vi är samtidigt angelägna om att detta tillägg så snart som möjligt kan ersättas av en långsiktigt hållbar lösning som hedrar pensionssystemets principer. Centerpartiet anser att det är positivt att Pensionsgruppen har enats om ett mer flexibelt uttag av tjänstepension som även kan pausas.
Under 2025 tog Pensionsgruppen ett beslut om att införa en gas i pensionssystemet. En gas innebär att överskottet i inkomstpensionssystemet ska börja delas ut till pensionärers och pensionssparandes plånböcker. Det finns sedan tidigare en broms i pensionssystemet som infördes i samband med den nya pensionsöverenskommelsen 1998. Bromsen justerar utbetalningarna av inkomstpensionen så att skulderna aldrig överstiger tillgångarna i pensionssystemet. Men tillgångarna i inkomstpensionssystemet har växt och nu införs också en gas som ger Sveriges arbetstagare en större del av pensionskakan. Gasen kommer med principer som ska säkerställa att utdelning av överskott sker på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Pensionsgruppen har enats om att utdelning av överskott endast ska ske när balanstalet överstiger 1,15 – det vill säga när tillgångarna överstiger skulderna med mer än 15 procent. Gasen föreslås träda i kraft i januari 2027.
Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt höja pensionerna är att människor jobbar längre. Därför är det viktigt med en höjd pensionsålder. Det är även viktigt att arbets
miljön och möjligheten att omskola sig under yrkeslivet förbättras, så att människors förmåga att vara kvar i arbetslivet ökar.
Pensionssystem är könsneutralt, men eftersom arbetsmarknaden fortfarande är ojämställd blir även utfallet av pensionssystemet ojämställt. För att uppnå jämställda pensioner behöver både arbetslivet och familjelivet bli jämställt.
Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Garantipension till ålderspension
29
757
600
±0
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
7
446
600
±0
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
13
855
700
±0
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1
625
800
±0
1:5
Inkomstpensionstillägg
5
795
000
±0
2:1
Pensionsmyndigheten
841
091
−4
400
Summa
59
321
791
−4
400
Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löne
omräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investerings
anslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter.
Martina Johansson (C)
Jonny Cato (C)
Anders W Jonsson (C)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag