Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
2022/23 · HA022200 · Catarina Deremar (C); Anne-Li Sjölund (C); Anna Lasses (C)
Original hos RiksdagenB · Kultur, civilsamhälle och medier
2024/25 · HC022958 · Catarina Deremar (C); Anne-Li Sjölund (C); Rickard Nordin (C); Martina Johansson (C); Christofer Bergenblock (C); Anders W Jonsson (C); Alireza Akhondi (C); Niels Paarup-Petersen (C); Jonny Cato (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.013 · ämneslikhet 0.761. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 23 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
23 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ett brett kulturliv i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett fritt kulturliv och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en god infrastruktur för kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i skolan och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler barn och unga tillgång till kulturskoleverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en kompletterande filmutredning för att se över finansieringen av filmstödet, möjlighet att upprätta ett nytt filmavtal samt frågan om ökat politiskt oberoende och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den inlösenersättning som en upphittare får om det är under andra omständigheter än kring en fornlämning och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dokumentation av och kunskapsutveckling om kyrkliga kulturminnen och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgängliggöra och säkra kulturarv genom digitalisering och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningar för kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett helhetsgrepp för att främja språket som grund för delaktighet i samhället och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja resiliens vid motgångar och kriser och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja konkret tillgång till den fria bildningen och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av metodutveckling för att ge fler barn och unga tillgång till en aktiv fritid och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokrativillkoret i statens stöd till trossamfund och civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att redan tidigt under 2025 göra en första bedömning av hur det nya mediestödet uppfyller syftet och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna långsiktighet och oberoende för public service och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny utredning av förutsättningarna för de allmännyttiga lotterierna att bidra till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla allmännyttiga lotterier ska behandlas lika oavsett huvudman och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydlig avsändare på lotterier för allmännyttiga ändamål och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantagen för restaurangkasinon inom licenspliktig spelverksamhet ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa konventionen mot matchfixning (Macolinkonventionen) i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en nationell spelstrategi och inkluderande av spelbranschen i ordinarie näringslivsstrukturer, exempelvis Vinnova och Exportkreditnämnden, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1627 ord · B 3852 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2200
av Catarina Deremar m.fl. (C)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Motivering
Kultur, media, idrott och civilsamhället behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta tillvara och säkra möjligheterna för ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver här bidra med att skapa goda förut
sättningar.
Pandemin har fått konsekvenser för både verksamheter och deltagande inom bland annat kulturen, idrotten och civilsamhället. Nu påverkas många verksamheter av de höga energipriserna. Hur deltagande kan värnas för framför allt barn och ungdomar på dessa områden behöver följas noga.
Kultur i hela landet
Alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Kultur stärker självförtroende och gör att fler tar tillvara yttrande
friheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Ett brett och fritt kulturliv i hela landet underlättar för alla att kunna ta del av det. En stor del av kulturen bärs av våra språk, och då behöver språkrikedomen i landet tas tillvara och bland annat de nationella minoritetsspråkens position stärkas.
Coronapandemin har fått stora effekter på kulturlivet och riskerar att få långvariga konsekvenser. Situationen har blivit väldigt svår för många av de som arbetar inom kultursektorn. Kvarvarande effekter av coronapandemin för kulturen behöver noga följas för att se om ytterligare åtgärder kan behövas för att säkra ett starkt kulturliv i hela landet även framöver. Det gäller även för de delar av kulturlivet som inte behöver något offentligt stöd men andra typer av förbättrade förutsättningar. Det kan exempelvis röra sig om skattelättnader, som ett avskaffande av den så kallade dansbandsmomsen. Vidare behöver också konsekvenserna av pandemin på tillgängligheten till kultur för barn och unga studeras och åtgärder eventuellt vidtas.
För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultur
samverkansmodellen, i syfte att regionerna ska få ett större inflytande. Vi vill också att regionerna, i samverkan med den nationella nivån, tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt att stärka kulturlivet i hela landet är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår, då en ny svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. De nationella kulturinstitutionerna måste också sprida sin verksamhet i hela landet.
Tillgång till allsidig och oberoende nyhetsbevakning
Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Det är då extra viktigt att bevaka områden som är särskilt utsatta, där nyhetsbevakning saknas eller har lägre frekvens och analysera vad mer som kan göras för att förbättra situationen. Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige. Den bredden ger också en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en kris, då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillförlitlig källa.
Stärkt civilsamhälle
Inom exempelvis idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns stor förmåga att skapa en grogrund där människor kan stärkas och utvecklas, och de bidrar dessutom till verklig integration när människor möts utifrån intresse och delar erfarenheter. Civil
samhället behöver få bättre möjligheter att utveckla sin verksamhet, vilket bland annat kräver att det är en högre andel grundstöd i statens bidrag.
Civilsamhället behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Det behövs för att ta tillvara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för civilsamhället att utveckla sin verksamhet. För att åstad
komma detta bör det vara en högre andel grundstöd i statens bidrag. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion en civilsamhällessatsning, som bland annat ger stöd till allmänna samlingslokaler, som är en del av infrastrukturen för mötesplatser i hela landet. Idrott är den största folkrörelsen i Sverige och har mycket att ge i form av hälsa och samvaro. Idrotten behöver bli tillgänglig för fler och därför ökade fria resurser. Inom folkhögskolan finns också möjlighet till utbildning som rustar för arbets
marknaden. Dessa är exempel på civilsamhällets verksamheter. Staten behöver bidra genom att skapa goda förutsättningar.
Idrott tillgänglig för alla
Idrott har mycket att ge i form av hälsa och samvaro. Därför bör ett brett idrottsliv främjas i hela landet, där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler.
Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Det är därför viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sättas in. Centerpartiet anser att en utredning av vad som hindrar jämställd idrott bör tillsättas, så att Riksidrottsförbundet utifrån det kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott.
Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra. Därför bör
en utredning tillsättas vars syfte ska vara att identifiera hinder för personer med funktions
nedsättning och åtgärder som istället underlättar utövande och tävlande inom parasport.
Utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bland annat jämställdhets
‑
, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv.
Centerpartiets överväganden
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
71
187
−148
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
532
082
±0
1:3
Skapande skola
201
464
±0
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
45
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
852
±0
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
700
935
±0
1:7
Myndigheten för kulturanalys
18
659
−67
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1
131
287
−3
857
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
251
614
±0
2:3
Statens musikverk
98
521
−350
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
205
735
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
133
363
−567
3:3
Institutet för språk och folkminnen
74
001
−525
4:1
Statens konstråd
11
347
−81
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
947
±0
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
11
844
−12
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
46
069
±0
5:1
Konstnärsnämnden
23
702
−77
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
568
530
±0
6:1
Riksarkivet
455
002
−3
167
7:1
Riksantikvarieämbetet
291
835
−1
635
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
276
042
±0
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460
000
±0
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
±0
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1
406
004
−11
585
8:2
Centrala museer: Stiftelser
273
714
±0
8:3
Bidrag till vissa museer
79
718
±0
8:4
Forum för levande historia
50
757
−175
8:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
9:1
Myndigheten för stöd till trossamfund
16
600
−82
9:2
Stöd till trossamfund
81
919
±0
10:1
Filmstöd
553
444
±0
11:1
Sändningar av TV Finland
9
671
±0
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
488
−5
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
533
±0
11:4
Statens medieråd
24
401
−77
11:5
Stöd till taltidningar
48
456
±0
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
59
690
−191
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
290
680
−50
000
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
22
000
±0
13:1
Stöd till idrotten
2
091
811
−15
000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
10
000
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
97
785
±0
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
123
758
−55
000
14:1
Bidrag till folkbildningen
4
337
783
85
000
14:2
Bidrag till tolkutbildning
48
831
±0
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
30
000
±0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
202
158
±0
15:1
Spelinspektionen
78
332
−287
Summa
16
667
948
−47
888
Anslag 12:2 föreslås minska med 50 miljoner kronor år 2023 till följd av att en före
slagen förstärkning på motsvarande belopp, ämnad att stärka ungdomsorganisationer, avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 50 miljoner kronor per år 2024–2025.
Som en del i Centerpartiets civilsamhällessatsning föreslås anslag 13:1 öka med 110 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 110 miljoner kronor per år 2024–2025. För att finansiera andra prioriterade reformer, inklusive Centerpartiets civilsamhällessatsning, föreslås anslag 13:1 minska med 25 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 50 miljoner kronor år 2024–2025. Anslaget föreslås minska med 100 miljoner kronor till följd av att före
slagen förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 100 miljoner kronor per år 2024–2025.
Som en del av Centerpartiets civilsamhällessatsning föreslås anslag 13:2 öka med 10
miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 10
miljoner kronor per år 2024–2025.
För att finansiera andra prioriterade reformer, inklusive Centerpartiets civil
samhällessatsning, föreslås anslag 13:5 minska med 75 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 75 miljoner kronor per år 2024–2025. Som en del av Centerpartiets civilsamhällessatsning föreslås anslaget öka med 20 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 20 miljoner kronor per år 2024–2025.
Som en del av Centerpartiets civilsamhällessatsning föreslås anslag 14:1 öka med 85 miljoner kronor. Resurserna är primärt ämnade att gå till folkhögskolornas viktiga verk
samhet. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 85 miljoner kronor per år 2024–2025.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna med undantag för anslag 1:6.
Catarina Deremar (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Anna Lasses (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2958
av Catarina Deremar m.fl. (C)
Kultur, civilsamhälle och medier
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ett brett kulturliv i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett fritt kulturliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en god infrastruktur för kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler barn och unga tillgång till kulturskoleverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en kompletterande filmutredning för att se över finansieringen av filmstödet, möjlighet att upprätta ett nytt filmavtal samt frågan om ökat politiskt oberoende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den inlösenersättning som en upphittare får om det är under andra omständigheter än kring en fornlämning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dokumentation av och kunskapsutveckling om kyrkliga kulturminnen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgängliggöra och säkra kulturarv genom digitalisering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningar för kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett helhetsgrepp för att främja språket som grund för delaktighet i samhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja resiliens vid motgångar och kriser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja konkret tillgång till den fria bildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av metodutveckling för att ge fler barn och unga tillgång till en aktiv fritid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokrativillkoret i statens stöd till trossamfund och civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att redan tidigt under 2025 göra en första bedömning av hur det nya mediestödet uppfyller syftet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna långsiktighet och oberoende för public service och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny utredning av förutsättningarna för de allmännyttiga lotterierna att bidra till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla allmännyttiga lotterier ska behandlas lika oavsett huvudman och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydlig avsändare på lotterier för allmännyttiga ändamål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantagen för restaurangkasinon inom licenspliktig spelverksamhet ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa konventionen mot matchfixning (Macolinkonventionen) i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en nationell spelstrategi och inkluderande av spelbranschen i ordinarie näringslivsstrukturer, exempelvis Vinnova och Exportkreditnämnden, och tillkännager detta för regeringen.
Kultur
Kulturen behöver vara fri och tillgänglig för alla, oavsett var man bor, om man har någon
funktionsnedsättning eller vilken bakgrund och livssituation man har i övrigt. Den be
höver också vara tillgänglig både att ta del av och för eget skapande. Det vilar ett särskilt
ansvar för att skapa dessa förutsättningar för barn och unga, bland annat genom att erbjuda
kultur inom ramen för skolan och visa vägar mot föreningslivet. Det ekonomiska läget med hög inflation riskerar att minska möjligheterna att både skapa och ta del av kultur, och hur det utvecklar sig framöver behöver följas noga bland annat utifrån jämställdhet och jämlikhet (yrkande 1).
För att säkra den konstnärliga friheten behöver konsten skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga, det som brukar kallas principen om armlängds avstånd.
Det behövs också modeller för offentlig-privat samverkan så att armlängds avstånd gäller
även där. När stöd ges till olika verksamheter bidrar det till förutsättningar för kultur
utövande och konsumtion inom det området. Även om styrningen genom bidragen inte handlar om innehållet så påverkas utbudet på detta sätt. Därför är det viktigt att ofta om
pröva stöd så att det kan bli en större variation av verksamheter som får dessa förbättrade
förutsättningar. Kulturen blir också friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör ofta inte ersättas. Men samtidigt bör möjligheterna till privat finansiering förbättras. Det rör bland annat frågor som att underlätta kultur
sponsring, sänka dansbandsmomsen, införa avdragsrätt för företag vid förstahandsinköp av konst och andra former av åtgärder som främjar privat finansiering (yrkande 2).
Med en god infrastruktur för kulturlivet kan det blomstra i hela landet. En del av denna
infrastruktur som finns i alla kommuner är folkbiblioteken. De kan också fungera som mötesplatser för fler former av kultur än böcker och läsning. Folkbildningen har också verksamhet som har möjlighet att nå långt ut i bygderna och kan erbjuda bland annat kulturaktiviteter men också exempelvis replokaler för bland annat unga. Betydelsen av bland annat studieförbundens möjlighet att verka i hela landet är stor för ett nära och tillgängligt kulturliv för alla. Inte minst för detta behövs allmänna samlingslokaler men
också teknisk möjlighet att ta emot olika typer av kulturevenemang. Det offentliga måste
,
genom stat, regioner och kommuner, medverka till att skapa bästa möjliga förutsättningar
och rimliga villkor för allmänna samlingslokaler med generösa utrymmen för bland annat kulturverksamhet (yrkande 3).
Det är viktigt att alla får tillgång till ett brett kulturutbud i hela landet. Inte minst är det centralt att alla barn får möta många olika kulturyttringar så att de kan finna sina egna uttryck. Det skapar också en grogrund för bildning att bära med sig genom livet. Det finns alltså fler skäl för att satsningen på Skapande skola på sikt bör breddas till att
gälla även gymnasieskolan. Dessutom ger det professionella kulturskapare arbetstillfällen
på skolor när de arbetar med barn och kultur. Skapande skola stimulerar de ungas krea
tivitet och skapar möten med professionella kulturskapare (yrkande 4).
I de allra flesta kommuner finns kulturskolor som erbjuder utbildning inom olika ämnen även om tyngdpunkten ofta ligger inom musiken. Kulturskolan är en kommunal verksamhet som kan erbjuda en verksamhet som är utformad utifrån de lokala förutsätt
ningarna. Det är väldigt värdefullt att denna verksamhet finns, och många barn och unga
trivs och utvecklas där. Det finns dock mycket mer att göra för att nå ut bredare så att fler
kan få chansen att ta del av verksamheten. Det har stor betydelse både för den enskilda individen och för samhället i stort och för att bredda rekryteringen till det professionella
musiklivet och annan kulturverksamhet. Statligt stöd har bidragit till detta, men i grunden ligger ansvaret på kommunerna. Staten har däremot en viktig uppgift när det gäller att ut
bilda lärare till kulturskolan (yrkande 5).
Film tillhör de mest tillgängliga kulturformerna i Sverige. Biografer bidrar själva till en kulturell upplevelse samt utgör en viktig del i en infrastruktur som sammantaget ger
tillgång till ett brett kulturliv i hela landet. När dåvarande regering 2015 sa upp filmavtalet
,
som under åren 1963–2016 finansierade filmpolitiken, och ersatte det med en statlig film
politik var vi kritiska. Bland annat för att finansieringen skedde genom att momsen på biobesök höjdes, vilket trädde i kraft 2017. Vi har också drivit på för att se över hur man kan få en bättre parts- och branschsamverkan inom filmområdet sedan filmavtalet sagts upp. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för att göra svensk film. Produktion
av film sker på fler sätt än tidigare. Detsamma gäller hur man tar del av film som nu sker
på fler plattformar som exempelvis via de många streamingtjänster som kommit. Den
utredning av den nationella filmpolitiken som regeringen tillsatt ska lämna sitt betänkande
senast den sista februari 2025. Den har i uppdrag att se över vissa delar av filmpolitiken men den har bland annat inte i uppdrag att se över finansieringen av den. Det behövs nu en ny filmutredning för att se över filmpolitiken i stort inklusive finansieringen av film
stödet, möjlighet att upprätta ett nytt filmavtal samt frågan om ökat politiskt oberoende (yrkande 6).
Bevarandet av kulturminnen är ett givet uppdrag för vårt samhälle. Lagstiftningen på detta område kan ibland medföra komplikationer vid exploatering av nya områden. Det är exploatören som bekostar arbetet kring undersökningar av fornlämningar. Staten går bara in och bidrar i speciella fall. Det händer att dessa kostnader blir så stora att tänkt ny
bebyggelse inte blir av. Vi vill därför utreda hur ett alternativt sätt att fördela kostnaderna
kan se ut. Det finns också anledning att utvärdera kulturmiljölagstiftningen avseende den inlösenersättning som en upphittare får om det är under andra omständigheter än kring en fornlämning i syfte att ge större möjlighet att upphittaren av fornfynd får ersätt
ning för hela fyndet. Nu gäller att det bara är det föremål som upphittas som man kan få
ersättning för och inte ifall en arkeologisk utgrävning skulle visa att det finns fler föremål
på samma plats (yrkande 7).
Det kyrkliga kulturarvet är allas. Alla som lever och vistas i Sverige har rätt till del
aktighet i det. Där finns spår från bygdens och landets historia. Detta kulturarv behöver göras mer tillgängligt för alla. Digitalisering av det kyrkliga kulturarvet ger möjligheter att ytterligare tillgängliggöra detta kulturarv. Då har också digital dokumentation, från enkla fotografier med mobilkamera till 3D-skanning och andra mer avancerade metoder, en betydelse. Samtidigt skapar den ökande digitaliseringen av historiskt källmaterial, bland annat i regi av Riksarkivet men även civilsamhällesaktörer, nya möjligheter till dokumentation av och kunskapsutveckling om kyrkliga kulturminnen. Det är viktigt att både Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har kompetens för att se och utnyttja dessa möjligheter eller har de resurser som behövs för att använda sig av extern kompetens (yrkande 8).
Ett sätt att göra kulturen mer tillgänglig för alla är genom digitalisering. Möjligheten
att både ta del av kultur och själv skapa genom digital teknik måste tas tillvara. Då är till
gång till bredband i hela landet centralt vilket ger goda förutsättningar för såväl privat
personer som föreningar, offentliga kulturinstitutioner och företag. En digitalisering av kulturarvet bidrar till att bevara det inför framtiden och till att göra det tillgängligt för fler. Beredskapen kring det svenska kulturarvet behöver förbättras och digitaliseringen ske i ett högre tempo för att bidra till att skydda vårt kulturarv mot risker av olika slag (yrkande 9).
Förutsättningar för kulturarbetare behöver förbättras. Det finns många olika vägar att
göra det. Tillgången på samlingslokaler i hela landet ger möjlighet för kulturskapare inom
bland annat teater, musik och litteratur att få uppdrag och nå nya grupper. Skapande skola
ger också uppdrag till kulturarbetare över hela landet. Vi anser också att allianserna är en form som bör utvecklas. Många kulturarbetare är företagare och frilansare och vi vill förbättra möjligheterna för dessa att ta del av socialförsäkringarna. Det kan också finnas behov av särskilda informationsinsatser till företagare eftersom det är en grupp som ofta kan vara utan detta skydd (yrkande 10).
Språket är en nyckel för att både förstå sig själv, kommunicera med andra och delta aktivt i samhällslivet. Ofta när det talas om språket så är fokus på vikten av att behärska
svenska för att kunna klara skolan och få ett arbete. Ibland handlar det om hur andra språk
än svenska ska behandlas i Sverige. Återkommande är samtal och förslag på ytterligare åtgärder för att främja läsning. Det görs satsningar kring läsning och det är viktigt och
bra, men språket är så mycket mer än så. De institutioner som man brukar tala om är ofta
skolan och biblioteken. Men språket finns, behövs och utvecklas överallt i samhället. Alla har inte samma språkliga förutsättningar att delta i samhället fullt ut av olika skäl, men i samhället finns ett gemensamt ansvar för att bidra till språklig delaktighet och en inkluderande demokrati. Därför bör det göras en bred översyn av hur samhället kan bidra till en ökad språklig delaktighet (yrkande 11).
Civilsamhälle
Det finns ett värde i sig i att arbeta tillsammans frivilligt för att vara med och arbeta för ett bättre samhälle. Det bidrar också till att stärka resiliensen vid motgångar och kriser. Det behövs fler åtgärder för att förbättra villkoren för civilsamhället, vilket också blivit mer aktuellt när det har uppstått en kommersiell marknad på områden där det tidigare inte har funnits. Ett exempel är andrahandsmarknaden för möbler, husgeråd med mera som delar av det civila samhället har drivit och också ofta använt som en plats för att erbjuda till exempel arbetsträning. Nu utvecklas också en kommersiell marknad för åter
använda varor vilket är mycket positivt ur miljöhänseende. Det påverkar ändå delar av civilsamhällets verksamheter. Det finns därmed ett behov av en föreningsrättsutredning, med syftet att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna (yrkande 12).
Kontakter med andra och bildning är centralt för att kunna orientera sig, forma själv
ständiga uppfattningar och delta aktivt i samhället. Här spelar civilsamhällets alla delar en mycket viktig roll. Ett exempel är folkbildningen där vi skapar rum för reflektion och gemensamt får djupare kunskap om vår värld. Därför är det bland annat så viktigt att
studieförbundens verksamhet inte urholkas, och det behövs också konkreta sammanhang
för att mötas och utveckla den fria bildningen. Folkbildningen kan också ge människor en chans till nystart. En möjlighet att exempelvis gå en kurs på en folkhögskola kan ge ny kraft, inspiration och kunskap som bidrar till att komma vidare i livet och där det också finns möjlighet att läsa in gymnasiekompetens. Denna verksamhet fyller en viktig funktion i samhället och kan inte ersättas av utbildningar som arrangeras av det offent
liga eller utbildningsföretag eller av offentligt arrangerad kultur. Det är viktigt att värna den fria bildningen. Den finns bara i demokratier eftersom den bygger på att människor
kan bilda sig fritt och inte utifrån statlig styrning. Principen om armlängds avstånd mellan
politiken och bildningen behöver upprätthållas (yrkande 13).
Alla barn och unga behöver få tillgång till kultur, idrott och civilsamhället i stort. Det får inte hindras av om man exempelvis har långt avstånd till aktiviteterna, om man har någon funktionsnedsättning eller om familjen har knappa ekonomiska resurser. Dessa verksamheter kan ha så stor betydelse för många unga. De bidrar med hälsa, gemenskap och en bättre förståelse för hur samhället fungerar. För vissa fungerar också dessa verk
samheter som en fristad från skolans krav eller från mindre gynnsamma hemförhållanden
eller umgängeskretsar. Det behövs fler insatser samt metodutveckling för att ge alla barn
och unga dessa positiva, utvecklande och stärkande upplevelser som också kan skydda mot utanförskap av olika slag (yrkande 14).
De trossamfund och organisationer inom civilsamhället som tar emot statliga bidrag
måste åta sig att upprätthålla grundläggande demokratiska principer. Det är också grunden
för den proposition som regeringen lade under 2024 om demokrativillkor för statens stöd
till trossamfund och civilsamhället. Trots det valde regeringen att så kallad omvändelse
terapi för hbtqi-personer enbart skulle strida mot demokrativillkoret om den riktade sig mot unga personer och alltså inte personer i alla åldrar. Centerpartiet anser, i ljuset av den utsatta situation en betjänad ofta befinner sig i i förhållande till trossamfundet och
dess företrädare, att det måste framgå att all omvändelseterapi står i strid med demokrati
villkoret och därför utgör en exkluderingsgrund (yrkande 15).
Media
Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Det är välkommet att ett nytt och teknikneutralt mediestöd kommit på plats samt att fokus ligger på tillgång till lokal och regional nyhetsförmedling som är så betydelsefull för en väl fungerande demokrati. Det nya mediestödet har snart varit på plats i ett år och då är det dags för en första bedömning av hur det nya mediestödet har fungerat i praktiken för att få en första uppfattning av hur träffsäkert det blivit och om syftet med mediestödet uppfylls på bästa sätt. Det är centralt för att ha en beredskap ifall det kommer att krävas fler åtgärder för att stärka förutsättningarna för den lokala och regionala journalistiken (yrkande
16).
Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet. Den behövs sida vid sida
med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Vi har i Sverige haft en
tradition att finna breda politiska överenskommelser kring public service. Denna tradition
behöver värnas. Det bidrar till en möjlighet att utveckla verksamheterna i ett långsiktigt perspektiv, men det bidrar också till ett större politiskt oberoende. Ett fortsatt brett upp
drag ger en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en
kris, då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillförlitlig källa. Centerpartiet värnar public services viktiga uppdrag att granska makten. Vi vet också att public services kapa
citet och opartiskhet i många fall varit bland de första offren när auktoritära och illiberala
ledare tar makten. Public services oberoende bör därför skyddas (yrkande
17).
Spel
Många människor i Sverige spelar om pengar. Delar av spelmarknaden står för viktiga inkomstkällor för civilsamhället och andra delar är helt kommersiella. En ny reglering
av spelmarknaden trädde i kraft den 1 januari 2019. Det är oerhört viktigt att värna kanal
iseringen inom den nu omreglerade marknaden, det vill säga att en mycket stor andel av spelandet sker hos bolag med licenser. Det är en förutsättning för ett gott spelarskydd, för alternativet med en lägre kanalisering gör istället att spelande sker oreglerat och därmed utan krav på spelarskydd. Förutsättningarna för de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att även fortsatt ge inkomster till civilsamhället och dess verksamheter har
försvårats efter omregleringen av spelmarknaden. En ny utredning behövs kring
förutsätt
ningarna för de allmännyttiga lotterierna att bidra till civilsamhället
. Inriktningen bör vara att minska byråkrati och kostnader för mindre lotterier samt att Spelinspektionen
kan fokusera på de stora aktörerna på licensmarknaden. Exempel på frågor som en sådan
utredning bör behandla är en översyn av beloppsgränser, Spelinspektionens fördelning av finansiering samt ett överfört tillsynsansvar till kommuner för mindre lotterier. Det skulle skapa förenklad administration, ett stärkt civilsamhälle samt ökat fokus på att bekämpa osunt spelande bland de stora aktörerna (yrkande 18).
Regeringen och Sverigedemokraterna har utrett undantagsregleringen för allmännyttiga
lotterier i spellagstiftningen. Innan utredningen är klar och ett färdigt förslag finns från regeringen är det enligt oss för tidigt att ta ställning i sakfrågan. Vår ingång är att alla
allmännyttiga lotterier skall behandlas lika oavsett huvudman. Den likheten inför lagen bör
regeringen värna (yrkande
19).
Det är också viktigt med konsumentupplysning. Eftersom lotterierna säljs för allmän
nyttiga ändamål är det också viktigt att det i högre grad redovisas vart överskottet från lotterierna går. Det är rimligt att mindre lotterier helt undantas, men för större lotterier
är det rimligt att redovisa vilka som tar del av vinsterna från lotteriet. På samma sätt som
det är konsumentupplysning att redovisa vinstplan är det minst lika viktigt att redovisa vart överskottet går. Det finns tydliga exempel på lotterier där detta inte alls är tydligt, vilket försvårar för konsumenter att göra ett upplyst val (yrkande
20).
Alla typer av kommersiella spel bör också vara lika inför lagen. När den nya spelregler
ingen
infördes var restaurangkasinon en verksamhet på tydlig nedgång och ansågs därför
inte behöva samma reglering. På senare år har dock utvecklingen vänt och vissa restau
rangkasinon har en mycket omfattande verksamhet utan att behöva omfattas av samma
regelverk som andra casinon eller annan spelverksamhet. Det innebär ett betydligt sämre
konsumentskydd än för andra spelverksamheter. Exempelvis kan du inte stänga av dig vid problemspelande, och registrering av spelare saknas. Det är inte rimligt att en så tydlig del av spelmarknaden ska sakna sådan reglering. Undantagen i kravställningen för licensinnehavare av restaurangkasinon bör därför upphöra (yrkande
21).
Det finns också ett alltför utbrett problem med organiserad brottslighet inom penga
spel. Matchfixning förekommer både nationellt och internationellt. För att stärka arbetet mot matchfixning finns sedan ett antal år tillbaka ett internationellt regelverk. Konven
tionen mot
matchfixning (Macolinkonventionen)
har tagits fram för att gemensamt skapa
verktyg mot den organiserade brottslighet som huserar på spelmarknaden. Sverige har
ännu inte skrivit under och än mindre ratificerat konventionen utan har endast status som
observatör. Sverige borde göra ett betydligt aktivare arbete mot matchfixning och reger
ingen bör därför ta initiativ till att införa konventionen i svensk lagstiftning (yrkande
22).
Det svenska spelundret är fantastiskt. Varje år exporteras spel från svenska spelstudios för mångmiljardbelopp. I kronor räknat är det svenska spelundret faktiskt betydligt större
än det svenska musikundret. Ändå har spelbranschen levt på undantag politiskt. Alltför ofta blandas spel om pengar ihop med det som är spel för underhållning eller nyttospel. Pengaspelet är en hel egen bransch och behandlas inte här. Sverige har länge saknat en
konkret politik för näringslivsgrenen spel. Detta trots att industrin omsätter mångmiljard
belopp och har potential att växa ännu mer. Våra grannländer börjar vakna och har nu inrättat strategier för spelande och stöttar branschen på olika sätt. Samtidigt har Sverige inte ens införlivat spelandet i kulturbegreppet enligt Kulturrådet och än mindre hanterat
de stuprör som olika verksamheter innebär i den offentliga sektorn. Många spelutvecklare
vittnar om att det är svårt att få stöd via Vinnova, eftersom det inte är en fysisk produkt som skapas. Här skulle Vinnovas verksamhet behöva ses över för att bättre hantera digi
tala produkter och tjänster.
Detsamma gäller Exportkreditnämnden vars inriktning mesta
dels handlar om tillverkande industri. Små bolag som är ”born global” eller ”born digital
” har extremt svårt att få stöttning, trots att det kanske är de som behöver det bäst och där potentialen är störst att växa. Här behöver staten se över verksamheten för att i högre grad kunna låta spelutvecklare och spelstudios dra nytta av det fantastiska kunnande och
nätverk som institutioner som Exportkreditnämnden besitter. Dessa exempel är bara några
i en uppsjö av byråkratiska hinder som spelstudios och spelutvecklare möter i kontakten med det offentliga. Sverige har varit en föregångare i världen när det kommer till spel
utveckling, men riskerar nu att halka efter. En viktig start är därför att regeringen får i uppdrag att upprätta en nationell spelstrategi för att ta vara på spelbranschens potential och undanröja byråkratiska hinder. Det handlar inte om att få specialdestinerade bidrag.
Det handlar om att få samma möjligheter att utvecklas och tillgång till samma institutioner som
övriga näringslivet redan har. En nationell spelstrategi vore ett första steg i det arbetet (yrkande
23).
Catarina Deremar (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Rickard Nordin (C)
Martina Johansson (C)
Christofer Bergenblock (C)
Anders W Jonsson (C)
Alireza Akhondi (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Jonny Cato (C)