Jämför sakliga förslag

A · med anledning av prop. 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning

2023/24 · HB022855 · Linus Lakso (MP); Elin Söderberg (MP); Katarina Luhr (MP)

B · med anledning av prop. 2024/25:72 Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning

2024/25 · HC023314 · Linus Lakso (MP); Rebecka Le Moine (MP); Katarina Luhr (MP); Emma Nohrén (MP); Nils Seye Larsen (MP)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.006 · ämneslikhet 0.797. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 13 yrkanden i A · 3 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkanden saknar motsvarighet

13 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om planeringsmål för 2030 och 2035 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett planeringsmål för grön baskraft till 2030 genom effekthöjningar, energilagring och flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energisäkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem till 2035 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra prioriterade åtgärder från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att korta tillståndsprocesserna utan att försämra näringslivets miljöarbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommuner och närboende ersättning, möjliggöra för närboende att bli delägare samt tidigarelägga det kommunala vetot och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på förnybara bränslen 2030 och planera för 10 TWh biogas till 2030 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utveckla Sveriges energieffektiviseringsmål och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktighet i energianvändningen genom att ta fram en nationell handlingsplan för energieffektivisering av byggnader, bostäder och lokaler och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att alla typer av byggnader omfattas av ett statligt stöd för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energieffektivisera statliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

3 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet även fortsättningsvis ska inkludera uppfyllandet av energirelaterade miljöpolitiska mål och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ersätta den särskilda satsningen på forskning och innovation på kärnkraftsområdet med en särskild satsning på forskning och innovation inom reglerbara energikällor, energilager samt flexibilitet i konsumentled och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följande områden bör få ett ökat fokus under perioden 2025–2028: resilient och robust energisystem; välfungerande energimarknader mot en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning; kompetensförsörjning och kompetensutveckling; ökat nyttiggörande av forskning och innovation i samhället; prioriterade värdekedjor för elektrifieringen, dvs. batterier och vätgas, samt resurseffektivitet och cirkularitet i energisystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget

Hela texten jämförs: A 2358 ord · B 1461 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om planeringsmål för 2030 och 2035 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett planeringsmål för grön baskraft till 2030 genom effekthöjningar, energilagring och flexibilitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energisäkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem till 2035 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra prioriterade åtgärder från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att korta tillståndsprocesserna utan att försämra näringslivets miljöarbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommuner och närboende ersättning, möjliggöra för närboende att bli delägare samt tidigarelägga det kommunala vetot och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på förnybara bränslen 2030 och planera för 10 TWh biogas till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utveckla Sveriges energieffektiviseringsmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktighet i energianvändningen genom att ta fram en nationell handlingsplan för energieffektivisering av byggnader, bostäder och lokaler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att alla typer av byggnader omfattas av ett statligt stöd för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energieffektivisera statliga byggnader och tillkännager detta för regeringen. Miljöpartiet avslår propositionen I regeringens proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning finns enbart två skarpa förslag för riksdagen att ta ställning till. Det ena förslaget är ett planeringsmål för elsystemet till 2045, och det andra handlar om att införa ett s.k. leverenssäkerhetsmål. I propositionen föreslår regeringen att Sverige ska planera för att kunna möta ett el behov om minst 300 TWh år 2045, motsvarande en knapp fördubbling jämfört med i dag. Bedömningar från både industri och myndigheter av hur elanvändningen kommer att öka till följd av elektrifiering av industri och transporter pekar mot en nära fördubb ling redan till 2035, det vill säga tio år tidigare än vad regeringen planerar för med sin proposition. Regeringens förslag om ett planeringsmål för 2045 har fått kritik för att inte hantera den ökade efterfrågan på el i närtid. En rad remissinstanser, däribland Energimyndigheten, Energiföretagen, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Kommuner och Regioner, Region Norrbotten, Svenskt Näringsliv och Västra Götalandsregionen, pekar i sina remissvar till regeringens promemoria Förslag om nya energipolitiska mål (KN2023/04578) på behovet av planeringsmål närmre i tid. Flera av de nämnda remiss instanserna pekar på behov av mål för år 2030 och 2035. När regeringen presenterade sin proposition stod det klart att man inte lyssnat varken på oppositionens inspel eller på de remissinstanser som förespråkat konkreta och siffer satta planeringsmål i närtid. En rad aktörer har kritiserat regeringens proposition för avsaknaden av mål i närtid. Kemiindustrins branschorganisation IKEM understryker att ”industrin kräver ambitiösa och välförankrade mål även på kort sikt” och pekar på att regeringen, genom att inte sätta planeringsdelmål, skapar stor osäkerhet för företagen. Elnätsföretaget Ellevio pekar på att regeringens ensidiga fokus på 2045 riskerar att leda till att ”viktiga investeringar och elnätsinsatser som måste göras nu helt enkelt skjuts på framtiden.” Regeringen föreslår även ett leveranssäkerhetsmål samt att Svenska kraftnät ska ge ett övergripande ansvar för att regelbundet följa upp målet från år 2030. Förslaget är otydligt formulerat och saknar tillräckliga konsekvensanalyser, något som flera av remissinstans erna pekar på i sina remissvar. Så som förslaget är utformat nu går det inte att ta ställning till det, givet de många frågetecken som kvarstår. Vidare är Miljöpartiet mycket kritiskt till att regeringen inte tagit initiativ till block överskridande förhandlingar om energipolitiken. Flertalet remissinstanser, företag och branschorganisationer har upprepade gånger efterfrågat en brett förankrad långsiktig inriktning för energipolitiken. Regeringen har inte lyssnat utan väljer i och med denna proposition att låta riksdagen besluta om mål som ska gälla för kommande 21 år, med tre mandats övervikt. Med anledning av det som anförs ovan bör riksdagen avslå proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning. Detta bör riksdagen besluta. Planeringsmål för 2030 och 2035 Miljöpartiet föreslår ett mål om att tillgängliggöra 100 TWh redan till 2030, samt ytter ligare 50 TWh till 2035, genom en kombination av ny förnybar elproduktion och energi effektiviseringar. Målen bygger på myndigheters och branschorganisationers bedömningar av realistiska potentialer för utbyggnaden av förnybart respektive energieffektivisering. Svensk Vindenergi bedömer att cirka 45 TWh ny vindkraft kan tillkomma mellan år 2023 och 2030 och att ytterligare 100 TWh kan tillkomma mellan år 2030 och 2035. Svensk Solenergi bedömer att det är möjligt med 30 TWh till 2030; redan i dag finns ansökningar motsvarande 50 TWh solenergi inlämnade. Det enskilt billigaste och snab baste sättet att få fram mer tillgänglig energi är energieffektivisering. Energimyndigheten bedömer att det genom lönsamma tekniska lösningar samt ökad flexibilitet är möjligt att frigöra ca 25 TWh till 2030. Se nedan Miljöpartiets förslag för att öka utbyggnaden av förnybar elproduktion respektive främja energieffektiviseringsåtgärder. Planeringsmål för grön baskraft till 2030 Vid sidan om ett planeringsmål för elproduktion ser Miljöpartiet även behov av mål för vad vi kallar grön baskraft. Av både ekonomiska skäl och tidsmässiga skäl kommer den tillkommande elproduktionen i Sverige inom överskådlig framtid att komma från förny bara energikällor som vindkraft och solkraft. Därför bör riksdagen anta ett planeringsmål som fokuserar på effekt. Redan i dag är det lagrad energi i form av vatten i våra vatten magasin som reglerar elsystemet i stor utsträckning. I begreppet grön baskraft inrymmer vi alla kraftkällor och tekniker som kan göra elsystemet mycket tryggare och säkrare än det är i dag. Här ingår höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet i och effekt från kraft värmen och gasturbiner drivna på förnybara bränslen. Även energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värme ingår samt flexibilitet i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning och smart styrning av t.ex. värmepumpar. Miljöpartiet föreslår ett mål om 10 GW grön baskraft till år 2030. För att stimulera och snabba på investeringar i tekniker som balanserar energisystemet och jämnar ut priserna vill vi upprätta en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för storskalig energilagring, såsom pumpkraft, värmelagring och vätgaslagring. Mer förnybar elproduktion i närtid Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energi och se strategier och konkreta mål för ökad produktion av vind- och solkraft. Vindkraften är redan i dag den överlägset billigaste energikällan, vilket har lett till att företag i dag står på kö för att bygga i Sveriges bästa vindlägen. Försvarsmakten stoppar i dag en alltför stor mängd förnybar energi. Försvaret bör i stället verka för att möjliggöra att mer förnybar elproduktion kommer till stånd som en del i det civila försvarsarbetet och arbeta mer konstruktivt för ökad samexistens genom exempelvis villkorade tillstånd. Incitamenten för kommuner och närboende att välkomna vindkraft behöver stärkas. Även solenergin har en stor potential i Sverige och ökar mycket snabbt. Hittills har dock solceller framför allt satts upp på villatak och lägenhetshus, något som gjort att hushållen sparat in pengar på sina elräkningar. Sverige har halkat efter vad gäller den storskaliga solenergiproduktionen. Både större solcellsparker och anläggningar för solvärme har potentialen att bidra till Sveriges klimatomställning. För att potentialen i utbyggnaden av ny förnybar energi ska realiseras krävs en kraft samling för snabbare tillståndsprocesser samt reformer och incitament som ökar accep tansen för ny förnybar elproduktion. Miljöpartiet ser att det brådskar att genomföra prio riterade åtgärder från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att korta tillståndsprocesserna utan att försämra näringslivets miljöarbete. Vi vill inrätta en lokal elbonus som ger Sveriges kommuner och regioner betalt för deras befintliga och till kommande förnybara elproduktion, reformera och tidigarelägga det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar samt ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vind kraftverk. Vi vill även återinföra det stöd för anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft som regeringen avskaffat. Miljöpartiet vill halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet. Energisäkerhetsmål för ökad beredskap och motståndskraft Regeringen föreslår ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet men missar helt att elsystemet bara är en del av Sveriges energisystem. För att både säkra klimatomställningen och industrins konkurrenskraft samt anpassa energisystemet för ett nytt säkerhetspolitiskt läge behövs ett betydligt bredare grepp. Miljöpartiet föreslår därför ett mål för energi säkerhet. I sitt remissvar till regeringens promemoria Förslag om nya energipolitiska mål (KN2023/04578) pekar Försvarsmakten på att det krävs stora satsningar på el- och energiberedskap för att säkerställa Försvarsmaktens och övriga totalförsvarets behov av en robust och planerbar energiförsörjning. I dag är Sverige kraftigt beroende av import av energi. Detta utgör en allvarlig sår barhet för Sverige. Vi har redan sett hur Europas djupa beroende av rysk energiförsörj ning allvarligt försämrat Europas säkerhet. Putins energikrig mot Europa har visat att övergången från det fossila till det förnybara också är akut utifrån ett renodlat säkerhets perspektiv. EU:s beroende av rysk energi är, och har varit, en enorm svaghet rent stra te giskt eftersom Putin kunnat justera flödet av framför allt gas som ett påtryckningsmedel. Exportintäkterna från ryska fossila bränslen har finansierat Putins krig. Ett energisystem baserat på förnybara energikällor, kompletterat med energilagring och smarta elnät, är inte bara bra för klimatet utan är dessutom en säkerhetspolitisk nödvändighet. Fungerande transporter är beroende av att energiförsörjningen fungerar. Det behövs också en inhemsk produktion av bränslen som biodrivmedel och vätgas. Miljöpartiet föreslår ett mål om att Sverige år 2030 ska vara självförsörjande inom hållbart producerade förnybara bränslen samtidigt som uttaget ur den svenska skogen måste ske på ett hållbart sätt. Den ökade efterfrågan i kombination med behovet att bevara biologisk mångfald visar att det krävs en bredd av åtgärder för att uppnå detta. Förnybara drivmedel ska i ökad omfattning komma från inhemsk produktion av bio drivmedel, samtidigt som elektrifieringen och ett minskat trafikarbete minskar efter frågan på bränslen inom vägtransporter. Över tid utgör förnybara drivmedel en allt större del i omställningen för flyg och sjöfart. ”För att stärka försörjningstryggheten för gas och för att minska användningen av fossila bränslen har regeringen därför som tydlig ambition att ersätta fossilgas med nationellt producerad biogas. En sådan utveckling stärker inte bara den nationella beredskapen utan möjliggör också för Sverige att nå de nationella klimatmålen.” Så skriver regeringen i propositionen men föreslår inget planeringsmål för biogasen och inte heller några åtgärder för att öka produktionen. Miljöpartiet föreslår därför att riksdagen beslutar om ett planeringsmål om 10 TWh biogasproduktion per år senast år 2030. Detta är i linje med vad industrin ser behov av. Ett fossilfritt energisystem till 2035 Sverige har sedan länge ett elsystem med en väldigt låg andel fossil energi. Över 98 procent av den el som produceras i Sverige är fossilfri. Regeringens nya mål LÄNK om ett fossilfritt elsystem till 2040 får därför anses måttligt ambitiöst. Sett till hela energi systemet, däremot, är Sverige fortsatt fast i ett tungt fossilberoende. Under 2021 kom 26 procent av den tillförda energin i Sverige från fossila bränslen. Den stora användningen av fossil energi i Sverige återfinns alltså inom industrin och transportsektorn, som till sammans med elsektorn är en del av Sveriges energisystem. För Sveriges del vore det relevant med ett mål om att hela energisystemet ska bli fossilfritt. Ska Sverige klara klimatomställningen behöver det ske till 2035. Miljöpartiet föreslår därför ett mål om ett hundra procent fossilfritt energisystem till senast år 2035. Energieffektivisering först Det enskilt billigaste, snabbaste och mest miljövänliga sättet att tillgängliggöra mer energi och minska hushållens energikostnader är att använda den energi som redan produceras smartare, så att den räcker till mer. Fossilfritt Sverige har tagit fram en strategi för en mer effektiv användning av energi och effekt med åtgärder för både fastigheter och industri. Utifrån strategin kan 19 TWh per år sparas bara genom åtgärder i bostäder och lokaler. Detta kan jämföras med kärnkraftverket Ringhals som år 2020 producerade 16,6 terawattimmar i Ringhals 1, 3 och 4. Ett tydligt politiskt fokus på energieffektivisering är helt avgörande för att möjliggöra industrins klimatomställning samt sänka hushållens kostnader. Inom ramen för EU:s klimatpaket Fit for 55 har Sverige även fått högre krav från EU om att energieffektivi sera. Enligt energieffektiviseringsdirektivet ska Sverige minska sin energianvändning med nästan 20 procent till 2030, jämfört med 2021. Sedan år 2018 har Sverige som mål att år 2030 ha en 50 procent effektivare energianvändning än år 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP). Trots allt detta skriver regeringen i sin proposition att den avser att se över Sveriges befintliga mål för energieffektivisering, med anledning av att nuvarande mål ”riskerar att stå i konflikt med Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045, eftersom industrins omställning till fossilfrihet bedöms innebära en betydande ökning i tillförd energi”. Resonemanget haltar betänkligt, dels eftersom målet mäts i relation till BNP, dels då omställningen av transportsektorn från fossila bränslen och förbränningsmotorer till eldrift kommer att innebära en stor energieffektivisering i sig. Miljöpartiet anser att Sveriges nationella mål för energieffektivisering ska behållas och utvecklas för att vara minst lika ambitiöst som det åtagande vi har genom EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Vi föreslår även en rad åtgärder för att främja energieffektivisering, såsom att ta fram en nationell handlingsplan för energieffektivisering av byggnader, bostäder och lokaler, att tillse att alla typer av byggnader omfattas av ett statligt stöd för energieffektivisering samt att energieffektivisera statliga byggnader. Linus Lakso (MP) Elin Söderberg (MP) Katarina Luhr (MP)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:3314 av Linus Lakso m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:72 Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet även fortsättningsvis ska inkludera uppfyllandet av energirelaterade miljöpolitiska mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ersätta den särskilda satsningen på forskning och innovation på kärnkraftsområdet med en särskild satsning på forskning och innovation inom reglerbara energikällor, energilager samt flexibilitet i konsumentled och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följande områden bör få ett ökat fokus under perioden 2025–2028: resilient och robust energisystem; välfungerande energimarknader mot en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning; kompetensförsörjning och kompetensutveckling; ökat nyttiggörande av forskning och innovation i samhället; prioriterade värdekedjor för elektrifieringen, dvs. batterier och vätgas, samt resurseffektivitet och cirkularitet i energisystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Inledning I proposition 2024/25:72 lämnar regeringen förslag på riktlinjer för den verksamhet kring forskning och innovation på energiområdet som finansieras via anslag 1:3 Energiforskning, utgiftsområde 21 Energi. Att skyndsamt fasa ut fossila bränslen och bygga ett resurseffektivt, långsiktigt håll bart och robust energisystem är avgörande för arbetet med att begränsa flera system hotande klimat- och miljöförändringar, stärka Sveriges motståndskraft och trygga näringslivets konkurrenskraft. Energiforskning ska fortsatt bidra till uppfyllandet av energirelaterade miljöpolitiska mål Miljöpartiet anser att regeringens förslag till nytt övergripande mål respektive resultat mål för forskning och innovation på energiområdet i stort är mycket lika tidigare beslu tade övergripande mål respektive resultatmål och tillstyrker därför delvis förslagen. Däremot motsätter sig Miljöpartiet strykningen av att insatser på området ska bidra till uppfyllandet av energirelaterade miljöpolitiska mål. I en tid där kopplingarna mellan klimatförändringar och exempelvis utarmning av biologisk mångfald blir allt mer kända, och fenomenen delar orsaker och förvärrar varandras konsekvenser, behövs mer forsk ning med ett brett perspektiv på ekologisk hållbarhet. Strykningen av ”energirelaterade miljöpolitiska mål” riskerar att leda till en nedpri oritering av energiforskning som kan bidra till uppfyllandet av miljömål som exempel vis Frisk luft, Ett rikt odlingslandskap samt Levande sjöar och vattendrag. Mot bakgrund av det som anförs ovan föreslår Miljöpartiet att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till uppfyllandet av de energi- och klimatpolitiska målen samt de energirelaterade miljömålen. Insatserna ska inriktas på områden som bidrar till en trygg energiförsörjning, stärkt svensk konkurrens kraft och en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning. Även de forskningspolitiska målen ska beaktas. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Särskild satsning på grön baskraft I propositionen skriver regeringen att den nya energipolitiska inriktningen innebär ett skifte till att fokusera på vad energi- och kraftsystemet ska prestera, snarare än på vilka energi- och kraftslag det ska bestå av. I tydlig strid med det påstådda nya fokuset gör regeringen samtidigt bedömningen att det behövs en särskild satsning på forskning och innovation på kärnkraftsområdet (fissionskraft) samt att målet bör vara att minst 600 miljoner kronor under perioden 2025–2028 används för forskning och innovation inom kärnkraftsområdet, varav 100 miljoner bör gå till pilot- och demonstrationsprojekt 2025. Miljöpartiet anser att regeringens särbehandling av kärnkraften, som kan ses i såväl forskningspropositionen som i regeringens övriga energipolitik, kraftigt riskerar att motverka det av regeringen föreslagna övergripande målet med energiforskningen, som anger att forskningsinsatser ska inriktas på områden som bidrar till en trygg energiför sörjning, stärkt svensk konkurrenskraft och en samhällsekonomiskt effektiv klimat omställning. En nyckelfråga för Sveriges klimatomställning och framtida konkurrenskraft är möjligheten att genom elektrifiering ställa om transporter och befintliga industrier till fossilfritt samt att etablera nya industrier som tillverkar fossilfria bränslen och produkter . Flera experter har pekat på att regeringens ansträngningar för att få ny kärnkraft att byggas riskerar att leda till att investeringar i fossilfri elproduktion, med potential att komma på plats i närtid, uteblir. I nästa steg riskerar det att leda till att investeringar i industriomställning och nyetableringar skjuts fram eller hamnar i andra länder. I propo sitionen för regeringen själv följande resonemang: ”Hur stor elanvändningen slutligen blir kommer bland annat att bero på hur många industrisatsningar som blir av, vilket i sin tur bl.a. beror på tillgången till el till konkurrenskraftiga priser.” En politiskt initierad satsning på specifikt kärnkraft (fissionskraft) riskerar att motverka målen om trygg energiförsörjning, stärkt svensk konkurrenskraft och en samhällsekono miskt effektiv klimatomställning. I övrigt anser Miljöpartiet att kärnteknisk grundforsknin g bör inriktas mot tekniker som är långsiktigt hållbara, som till exempel fusionsenergi. Oavsett Sveriges egna energipolitiska vägval är den större trenden i Europa att an delen förnybar elproduktion kommer att öka kraftigt. År 2021 kom 39 procent av EU:s el från förnybara energikällor. År 2023 hade andelen ökat till 45 procent, och prognoser pekar på en fortsatt snabb ökning. Eftersom Sveriges energisystem är sammankopplat med våra grannländers kommer vi oavsett att behöva rusta och anpassa vårt energi system för den utvecklingen. I sitt underlag till regeringens forsknings- och innovations proposition skriver Vetenskapsrådet följande: ”Eftersom energisystemet kommer att kräva en allt större flexibilitet genom ökat genomslag för så kallade intermittenta energi källor, såsom vind- och solkraft, behöver forskningen ett tydligt systemperspektiv som inkluderar reglerbara energikällor och energilager, men även flexibilitet i konsument ledet.” Miljöpartiet har tidigare föreslagit både planeringsmål och investeringsstöd för s.k. grön baskraft, i vilket vi inrymmer reglerbara energikällor, energilager samt efter frågeflexibilitet. Investeringsstödet för grön baskraft ska likt Industriklivet kunna användas till bl.a. forskning och förstudier. Med anledning av det som anförs ovan föreslår Miljöpartiet att regeringens särskilda satsning på forskning och innovation på kärnkraftsområdet ersätts med en särskild sats ning på forskning och innovation som rör reglerbara energikällor, energilager samt flexi bilitet i konsumentled. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Energiomställningen kräver ökat fokus på resurseffektivitet och cirkularitet I propositionen anger regeringen att följande områden bör få ett ökat fokus under perioden 2025–2028: i) resilient och robust energisystem, ii) välfungerade energi marknader mot fördubblad elanvändning, iii) kompetensförsörjning och kompetens utveckling, iv) ökat nyttiggörande av forskning och innovation i samhället samt v) prioriterade värdekedjor för elektrifieringen: kärnkraft, batterier och vätgas. Mot bakgrund av det som anges i avsnittet ovan om att satsningar på ny kärnkraft riskerar att bromsa Sveriges elektrifiering föreslår Miljöpartiet att man i det femte utpekade fokusområdet ska stryka kärnkraft som en prioriterad värdekedja för elektrifieringen. Miljöpartiet invänder delvis mot det andra utpekade fokusområdet, ”välfungerande energimarknader mot fördubblad elanvändning”. Miljöpartiet har tidigare föreslagit att regeringens planeringsmål om 300 TWh till 2045 ska ersättas med planeringsmål till 2030 och 2035 i syfte att möjliggöra en snabb elektrifiering av transportsektorn och befintliga industrier liksom nya etableringar som kan bidra till den gröna omställningen. Här är det viktigt att skilja mellan ett mål och ett planeringsmål. Med planeringsmål menar vi att det ska vara möjligt att uppnå mängden producerad el i den mening att våra myndig heter ska vara förberedda för en sådan utveckling. Men var behovet landar exakt vid en given tidpunkt avgörs av flera faktorer. Därför ser Miljöpartiet inte att en fördubblad elanvändning i sig självt bör vara ett utpekat mål. Ökad elanvändning ska vara ett sätt att uppnå en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning. Därför föreslår Miljöpartiet i stället följande formulering för det femte fokusområdet: välfungerande energimarknader mot en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning. Utöver detta föreslår Miljöpartiet även ett sjätte fokusområde: ett resurseffektivt och cirkulärt energisystem. Framgångsrik forskning har resulterat i nya fossilfria tekniker som kan användas för att fasa ut fossila bränslen ur våra samhällen. Samtidigt medför tekniker och resurser som är oumbärliga i ett fossilfritt energisystem, som batterier, vind kraftverk och biobränslen, andra typer av hållbarhetsproblem. Ökad efterfrågan på bio massa, ökad utvinning av metall och mineral samt ohållbar hantering av avfall skapar problem kopplade till planetära gränser som förändrad markanvändning, biologisk mång fald och förändring i färskvatten. För att säkra en långsiktigt hållbar och säker utveckling behöver vårt energisystem utvecklas för att på sikt rymmas inom samtliga nio planetära gränser. För att nå dit krävs ett stort forskningsfokus på resurseffektivitet och cirkularitet i energisystemet. Genom innovationer i alternativa material, smart design, cirkulära flöden och nya lösningar på efterfrågesidan kan det gå att få ihop resurspusslet kring energi systemet. Mot bakgrund av det som anförs ovan föreslår Miljöpartiet att följande områden ska få ett ökat fokus under perioden 2025–2028: resilient och robust energisystem; välfunge rande energimarknader mot en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning; kompe tensförsörjning och kompetensutveckling; ökat nyttiggörande av forskning och innovation i samhället; prioriterade värdekedjor för elektrifieringen: batterier och vätgas, samt resurs effektivitet och cirkularitet i energisystemet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Nils Seye Larsen (MP)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag