Jämförelse adf01c547b9291eff749dea2 Underlagets kontrollsumma: cf664eec3693a13942f6e2fe307bbc96f74b4eac1b0fa13829c1ac651ec97b21 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021660: Översyn av det kommunala utjämningssystemet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021660 Motion till riksdagen 2022/23:1660 av Ulrika Heie (C) Översyn av det kommunala utjämningssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av skatteutjämningssystemet bör göras med syftet att skapa incitament för företagande, jobb och tillväxt samtidigt som gleshet i högre grad måste beaktas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Jag anser att det är angeläget att genomföra en översyn av hela det kommunala utjämningssystemet. Det nya kostnadsutjämningssystemet som trädde i kraft den 1 januari 2020 är endast en del av en helhet. Eftersom det finns en rad brister i dagens system behöver en översyn göras. Systemet bör vila på en rad grundläggande principer. Det bör utgå från en garanterad servicenivå i hela landet och det bör vara utformat så att det skapar incitament för företagande, jobb och tillväxt. Dessutom måste gleshet i högre grad än i dag beaktas inom ramen för utjämningssystemet. Idag skiljer det 6 kronor i kommunalskatt mellan de kommuner som betalar minst och de som betalar mest. Detta vore kanske inte så konstigt om det vore så att den kommun som har de högsta kommunalskatterna hade den bästa servicen. Tyvärr är det tvärtom. Detta beror till stor del på faktorer som ligger utanför kommunernas möjlighet att påverka. Sverige har kommuner med långa avstånd, med dålig tillgång till infra ­ struktur, som tappat halva sin befolkning, är mycket glest befolkade och har en demografi med många äldre. Dessa kommuner har en situation som kräver att skatte ­ utjämningssystemet reformeras om vi menar att hela landet ska kunna leva med en servicenivå som är någorlunda lika över hela landet. Några storstadsregioner får idag ett ganska stort stöd genom det kommunala skatteutjämningssystemet och det kan finnas anledning att se över incitamentet för dessa befolkningsrika regioner så att företagande, jobb och tillväxt stimuleras i högre grad. Jag anser att det är hög tid att på nytt genomföra en översyn av det kommunala utjämningssystemet. Detta bör ges regeringen till känna. Ulrika Heie (C) === HB022615: Översyn av det kommunala utjämningssystemet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022615 Motion till riksdagen 2023/24:2615 av Ulrika Heie och Anne-Li Sjölund (båda C) Översyn av det kommunala utjämningssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av skatteutjämningssystemet ska göras med syfte att skapa incitament för företagande, jobb och tillväxt samtidigt som gleshet i högre grad måste beaktas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi anser att det är angeläget att genomföra en översyn av hela det kommunala utjämnings ­ systemet. Det nya kostnadsutjämningssystem som trädde i kraft den 1 januari 2020 är endast en del av en helhet. Eftersom det finns en rad brister i dagens system behöver en översyn göras. Systemet bör vila på en rad grundläggande principer. Det bör utgå från en garanterad servicenivå i hela landet och det bör vara utformat så att det skapar incitament för företagande, jobb och tillväxt. Dessutom måste gleshet i högre grad än i dag beaktas inom ramen för utjämningssystemet. Idag skiljer det strax över 6 kronor i kommunalskatt mellan de kommuner som betalar minst och de som betalar mest. Detta vore kanske inte så konstigt om det vore så att den kommun som hade de högsta kommunalskatterna hade den bästa servicen. Tyvärr är det tvärtom. Detta beror till stor del på faktorer som ligger utanför kommunernas möjlighet att påverka. Sverige har kommuner med långa avstånd, med dålig tillgång till infrastruktur, som tappat halva sin befolkning, som är mycket glest befolkade och som har en demografi med många äldre. Dessa kommuner har en situation som kräver att skatteutjämnings ­ systemet reformeras om vi menar att hela landet ska kunna leva med en servicenivå som är någorlunda lika över hela landet. Några storstadsregioner får idag ett ganska stort stöd genom det kommunala skatte ­ utjämningssystemet och det kan finnas anledning att se över incitamentet för dessa befolkningsrika regioner så att företagande, jobb och tillväxt stimuleras i högre grad. Vi anser att det är hög tid att på nytt genomföra en översyn av det kommunala utjämningssystemet och det med större fokus på gleshet och övriga ovan nämnda områden. Detta bör ges regeringen till känna. Ulrika Heie (C) Anne-Li Sjölund (C)