Jämförelse adabc357619c617d62c81302 Underlagets kontrollsumma: 394253005d09ed8e147b2992cd5266c67fbd4aed7be1b01045ac844eb903e896 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022506: Stark idrottsrörelse i hela landet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022506 Motion till riksdagen 2023/24:2506 av Anna Wallentheim (S) Stark idrottsrörelse i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till svensk idrott ska vara fortsatt starkt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha föreningslivet i åtanke när statlig ekonomisk kompensation ges på grund av ökade kostnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevaka och stödja idrottsrörelsen kring anläggningsbristen samt renoveringsbehoven och tillkännager detta för regeringen. Motivering Idrottsrörelsen utgör själva ryggraden i vårt samhälle med sina drygt 3,2 miljoner engagerade medlemmar spridda över hela vårt land. Det är en siffra som belyser den osvikliga betydelsen av en stark idrottsrörelse för både barn och vuxnas behov av rörelse och gemenskap. Majoriteten av våra barn och ungdomar har under sin uppväxt varit en del av någon form av idrottsförening. Det är i idrotten, efter familjen och skolan, som många barn och unga finner sitt nästa hem. Detta imponerande samhällsengagemang är en spegling av den styrka som vår svenska idrottsrörelse innehar. Med sina cirka 750 000 ledare, varav de flesta arbetar ideellt, och med de tusentals föräldrar och frivilliga som gör allt från att vara match ­ värdar till att sälja lotter, stå i entréerna, grilla korv, tvätta kläder och lämna till och hämta efter träning, utgör de själva ryggraden i denna folkrörelse. Deras insatser är ovärderliga och går långt utöver idrottsarenan. Tillsammans utgör de en kollektiv kraft som bidrar till att bygga ett starkare, friskare och tryggare Sverige. Dock är detta en siffra som minskar och detta bör vi ta på allvar. Som politiker är det vårt uppdrag att skapa de bästa förutsättningarna för idrotten att fortsätta att blomstra. Idrotten tjänar som en folkrörelse, en demokratisk skola, en mötesplats, en främjare av fysisk rörelse, ett verktyg för brottsförebyggande, och en källa till elitsatsningar. Vi måste också förbli dedikerade till att stötta och uppmuntra dess arbete för jämställdhet, inte bara för unga tjejer i Sverige utan för att fortsätta vara förebilder över hela världen. Men vi behöver inte diktera för idrotten dess egen styrka och vikt. Det har den för ­ stått i årtionden. Vad som istället krävs är att vi skapar de rätta förutsättningarna för dess fortsatta utveckling. Vi måste bygga våra samhällen och städer så att det finns tillräckligt med arenor och grönområden för fysisk aktivitet. Vi måste erbjuda kom ­ pensation och stöd när kostnaderna ökar, för att hålla trösklarna och medlemsavgifterna låga och tillgängliga för alla. Vi måste skydda dess frihet att agera som en motvikt till privata aktörer och kommersialisering. Och framför allt måste vi fortsätta att försvara det statliga idrottsstödet. Ett stabilt och långsiktigt stöd är av avgörande betydelse för att bevara idrottsrörelsens värden, dess omfattande föreningsverksamhet och dess starka fokus på barn- och ungdoms ­ verksamheter. I en tid när stillasittande och isolering blir alltmer påtagliga problem är idrotts ­ rörelsen en kraft att räkna med. Den främjar hälsa, gemenskap och en sund livsstil, och den förtjänar politikens fulla stöd. För en bättre framtid, för vårt land och för våra medborgare, måste vi fortsätta bidra till en politik som gör idrottsrörelsen stark i hela landet. Anna Wallentheim (S) === HD021369: Stöd till idrotten === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd021369 Motion till riksdagen 2025/26:1369 av Anna Wallentheim (S) Stöd till idrotten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell anläggningsfond bör anrättas som kan stötta kommuner och föreningar när nya idrottsytor, hallar och planer behöver byggas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka stödet till idrottsrörelsen så att föreningar kan hålla nere avgifter, satsa på ledarutbildning och utveckla inkluderande verksamhet i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen har presenterat förslaget om ett så kallat fritidskort. Ambitionen är att öka barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter genom att ge en ekonomisk subvention direkt till den enskilde. Det kan vid en första anblick framstå som en positiv satsning. Men jag menar att förslaget i sin nuvarande utformning inte på ett effektivt sätt möter de stora och långsiktiga utmaningar som den svenska idrottsrörelsen står inför. Problemen för svensk idrott handlar i första hand inte om att barnen saknar ett kort i handen, utan om att tillgången till anläggningar är otillräcklig och att föreningar brottas med brist på resurser och ledare. Idag är det vanligt att föreningar tvingas tacka nej till barn eftersom träningsytor saknas, att lag får nöja sig med sena och splittrade tränings ­ tider och att barn hamnar i kö för att kunna börja idrotta. I många kommuner finns dessutom en växande klyfta mellan områden där det finns goda möjligheter till idrotts ­ utövning och områden där bristen på anläggningar är skriande. Denna ojämlikhet i förutsättningar riskerar att cementera skillnader mellan barn utifrån bostadsort och socioekonomisk bakgrund. Fritidskortet adresserar inte dessa problem. Tvärtom riskerar systemet att bli både administrativt kostsamt och ineffektivt, samtidigt som det inte bygger långsiktigt starkare strukturer för föreningslivet. Det finns en påtaglig risk att satsningen blir kortsiktig och i praktiken inte når dem som behöver stödet mest. För att fler barn och unga ska kunna delta i idrotten krävs istället satsningar som stärker föreningslivet och förbättrar förutsättningarna för långsiktig verksamhet. Staten bör därför rikta resurser till: En nationell anläggningsfond som kan stötta kommuner och föreningar när nya idrottsytor, hallar och planer behöver byggas. Detta är avgörande för att minska köer, fördela tider mer rättvist och möta det växande behovet. Ökat stöd till idrottsrörelsen så att föreningar kan hålla nere avgifter, satsa på ledarutbildning och utveckla inkluderande verksamhet i hela landet. Idrottsrörelsen är en av Sveriges största folkrörelser och spelar en central roll för barns och ungas hälsa, sociala utveckling och integration. För att den ska kunna fortsätta bära det uppdraget krävs långsiktiga investeringar i anläggningar och i föreningslivet självt, inte kortsiktiga symbolpolitiska lösningar. Anna Wallentheim (S)