Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.654 · ämneslikhet 0.993. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.753A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell strategi för stärkt konsumenträtt och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för konsumenträtt och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 356 ord · B 383 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:806
av Tomas Eneroth (S)
En nationell strategi för stärkt konsumenträtt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell strategi för stärkt konsumenträtt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En undersökning från Sveriges Konsumenter visar att allt fler kommuner lägger ner eller försämrar sin konsumentvägledning. Sedan förra året har 11 kommuner lagt ner sin vägledning och i ett flertal kommuner är det uppenbart att ambitionsnivån sänkts – enbart 93 kommuner erbjuder någon form av fördjupad vägledning, i övrigt är det grundläggande vägledning eller bara rent allmän information som erbjuds. Med tanke på kommunernas svåra ekonomiska läge och det faktum att regeringen inte tycks vara beredd att skjuta till ytterligare resurser i form av ökade statsbidrag finns det en uppenbar risk att ytterligare kommuner tvingas att försämra sin konsumentvägledning.
Samtidigt lever vi i en tid då företag och inte minst e-handeln tar till allt aggressiv
are marknadsföringsmetoder med följden att än fler nekas bytesrätt, får felaktiga pris
uppgifter eller tvingas att acceptera varor som inte motsvarar uppgiven kvalitet. Så konsumenträtten borde snarare stärkas och inte minst tillgången till kvalificerad väg
ledning säkerställas.
I grunden har självklart handeln och marknaden själv ett stort ansvar, men modellen med kommunal konsumentvägledning, statliga stödfunktioner och ARN har ändå kunnat innebära en stärkt konsumenträtt och upprätthållande av normer och regler på marknaden och inte minst sett till att de företag som sköter sig på marknaden inte missgynnas. När modellen nu blir allt bräckligare till följd av kommunala besparingar finns det skäl för regeringen att agera för en stärkt konsumenträtt.
Det är bra att regeringen gett Konsumentverket i uppdrag att främja konsumenters prismedvetenhet, men att ensidigt fokusera på konsumenternas skyldighet att informera sig räcker inte när handeln blir allt aggressivare och det offentliga vägledningsstödet minskar. Sverige behöver en nationell strategi för stärkt konsumenträtt – där inte bara kommuner, civilsamhället, Konsumentverket och andra berörda myndigheter involv
eras. Regeringen bör ta fram en strategi som tydliggör ansvaret mellan myndigheter och andra aktörer och som samtidigt sätter tydliga mål för hur konsumenträtten kan stärkas i hela landet.
Tomas Eneroth (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1696
av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S)
En nationell strategi för stärkt konsumenträtt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för konsumenträtt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En undersökning från Sveriges Konsumenter visar att allt fler kommuner lägger ner eller
försämrar sin konsumentvägledning. Allt fler kommuner lägger ner sin vägledning och i ett flertal kommuner är det uppenbart att ambitionsnivån sänkts – enbart 93 kommuner erbjuder någon form av fördjupad vägledning; i övrigt är det grundläggande vägledning eller bara rent allmän information som erbjuds. Med tanke på kommunernas svåra eko
nomiska läge och det faktum att regeringen inte tycks vara beredd att skjuta till ytterligare
resurser i form av ökade statsbidrag finns det en uppenbar risk att ytterligare kommuner tvingas att försämra sin konsumentvägledning.
Samtidigt lever vi i en tid då företag och inte minst e
‑
handeln tar till allt aggressivare
marknadsföringsmetoder med följden att än fler nekas bytesrätt, får felaktiga prisuppgifter
eller tvingas att acceptera varor som inte motsvarar uppgiven kvalitet. Så konsumenträtten
borde snarare stärkas och inte minst tillgången till kvalificerad vägledning säkerställas.
I grunden har självklart handeln och marknaden själv ett stort ansvar, men modellen
med kommunal konsumentvägledning, statliga stödfunktioner och ARN har ändå kunnat
innebära en stärkt konsumenträtt och upprätthållande av normer och regler på marknaden
och inte minst sett till att de företag som sköter sig på marknaden inte missgynnas. När modellen nu blir allt bräckligare till följd av kommunala besparingar finns det skäl för regeringen att agera för en stärkt konsumenträtt.
Det är bra att regeringen gett Konsumentverket i uppdrag att främja konsumenters prismedvetenhet, men att ensidigt fokusera på konsumenternas skyldighet att informera sig räcker inte när handeln blir allt aggressivare och det offentliga vägledningsstödet minskar. Sverige behöver en nationell strategi för stärkt konsumenträtt – där inte bara
kommuner, civilsamhället, Konsumentverket och andra berörda myndigheter involveras
.
Regeringen bör ta fram en strategi som tydliggör ansvaret mellan myndigheter och andra
aktörer och som samtidigt sätter tydliga mål för hur konsumenträtten kan stärkas i hela landet. I strategin bör också stödet till civilsamhället och inte minst organisationer som Sveriges Konsumenter vara en viktig del. Engagerade medborgare som kräver sin rätt borde uppskattas i dessa tider.
Tomas Eneroth (S)
Monica Haider (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag