Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2666 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 46 639 119 10 700 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 690 200 16 823 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 17 320 177 1:4 Folke Bernadotteakademin 210 633 2 132 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 22 857 222 Summa 48 630 129 10 719 354 Höj biståndsramen till 1,25 % av BNI De senaste årens kriser har varit allra tuffast mot redan fattiga länder och det är deras invånare som drabbats hårdast av klimatkrisen, pandemin, kriget i Ukraina och de ökade råvarupriserna. Mer stöd behövs på flera fronter. Det är vår politiska övertygelse att Sverige klarar av att möta kriserna i vårt närområde, bland annat genom vårt stöd till Ukraina, samtidigt som vi fortsätter att ha en generös biståndsnivå globalt. Notan för att stödja Ukraina ska inte skickas till världens fattigaste, vilket regeringens agerande kommer resultera i. Vi står fast vid att biståndet ska vara 1 % av BNI och vill på sikt höja det till 1,25 %. Avräkningarna från biståndet ska minimeras Miljöpartiet motsätter sig ett urholkat bistånd där kostnader för att ta emot flyktingar i Sverige tas från biståndet och vi vill att avräkningarna minimeras. Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom, inte till administrativa kostnader eller militära insatser. Under våren 2022 var avräkningarna så höga att Sveriges kommuner riskerade att bli den största mottagaren av svenskt bistånd. Klimatbistånd Klimatet, miljöförstöringen, utrotningen av den biologiska mångfalden, pandemier, krig och konflikter – vår tids stora utmaningar är ofta globala och gränsöverskridande och kräver gemensamma ansträngningar för att stoppas. Genom klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i deras utveckling och deras genomförande av Parisavtalet. Medan vi och övriga västländer byggt vårt välstånd på fossil grund kan inte de växande ekonomi ­ erna upprepa de misstagen. Klimatbiståndet måste öka i både kvantitet och kvalitet. Storskalig finansiering för klimatåtgärder krävs för investeringar i både minskade utsläpp och mer klimatanpassade samhällen i den fattiga delen av världen. Vi behöver stödja utvecklingen av hållbara livsmedelssystem som kan stå emot klimatförändringarna. Klimat- och miljöinvesteringar, i Sverige liksom i världen, krävs snabbt nu om vi ska ha en chans att klara klimatmålen. Fredssatsning Folke Bernadotteakademin är den svenska myndigheten för fred, säkerhet och ut ­ veckling. Utan fred, ingen utveckling. Sverige har unik kompetens som världens konflikter så väl behöver och Sveriges röst i världen förknippas sedan länge med ett starkt arbete för att förhandla och uppnå fred. Vi skjuter till 2 miljoner årligen samt 6,8 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Demokrati och mänskliga rättigheter Utöver att världens välståndsutveckling nu stannat av så är demokratin i världen satt under stark press. En stor del av världens människor lever idag i länder där demokratin är på tillbakagång. Journalister, politiker och människor som försvarar miljön och mänskliga rättigheter trakasseras, förföljs och mördas. Hets och hat förgiftar sam ­ hällsdebatten. Polariseringen ökar. Demokratiska processer undergrävs och de ekono ­ miska klyftorna ökar. Mänskliga rättigheter, jämställdhet och inte minst sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) begränsas allt mer. Samtidigt ser vi hur människor världen över, ofta med kvinnor och unga i främsta ledet, samlas på gatorna och organiserar sig kring gemensamma krav på mer inkludering, mänskliga rättigheter och hejdade klimatförändringar samt kräver ansvar från ledare, minskad korruption och mer demokrati. Nordiska Afrikainstitutet Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för samhällsvetenskaplig forskning om Afrika som också har i uppgift att stärka samarbetet mellan afrikanska och nordiska forskare. Både kunskap och samarbete i världen måste stärkas, inte minskas. Därför gör vi inga besparingar på Nordiska Afrikainstitutet. Janine Alm Ericson (MP) Jacob Risberg (MP) Emma Berginger (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3524 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Via Statens servicekontor kan invånare få stöd och vägledning gällande tjänster från bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Statens servicekontor spelar en viktig roll i att tillhandahålla service på landsbygder och i glesbygder samt i socialt utsatta områden. Tidöpartierna har genomfört stora nedskärningar på servicekontoren vilket går ut över den statliga servicen, framförallt i lands- och glesbygd och områden med stort utanförskap. Vi föreslår att anslag 1:14 stärks med 40 miljoner kronor för att stärka tillgången till statlig service. Vi avvisar de medel som tillförs på anslag 1:11 för genomförande av kärnkraftsprövningsutredningens förslag, varför anslaget minskas med fyra miljoner kronor. Forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande statliga stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både i effekthöjningar och livstidsförlängningar av befintlig elproduktion och i ny förnybar elproduktion. Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen. En försenad elektrifiering leder till högre totala utsläpp. Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kammarkollegiet 179 196 ±0 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 33 050 ±0 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 279 000 ±0 1:5 Finanspolitiska rådet 12 360 ±0 1:6 Konjunkturinstitutet 76 622 ±0 1:7 Statskontoret 325 130 ±0 1:8 Statistiska centralbyrån 711 961 ±0 1:9 Bidragsfastigheter 515 000 ±0 1:10 Finansinspektionen 893 410 ±0 1:11 Riksgäldskontoret 400 432 −4 000 1:12 Bokföringsnämnden 15 028 ±0 1:13 Vissa garanti- och medlemsavgifter 264 626 ±0 1:14 Statens servicecenter 913 560 40 000 1:15 Finansmarknadsforskning 33 353 ±0 1:16 Upphandlingsmyndigheten 125 311 ±0 1:17 Utbetalningsmyndigheten 258 219 ±0 Summa 22 038 701 36 000 Janine Alm Ericson (MP) Nils Seye Larsen (MP) Leila Ali Elmi (MP) Annika Hirvonen (MP) Malte Tängmark Roos (MP)