Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:148 av Eva Lindh (S) Arbetsmarknadskunskap i gymnasieskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skolan ger elever obligatorisk kunskap om den svenska arbetsmarknadsmodellen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Gymnasieelever uppfattar i allt mindre utsträckning att skolan förbereder dem för arbetsmarknaden. Tydligast är det på de yrkesförberedande programmen. En rapport visar också att bland dem som riskerar en osäker framtid på arbetsmarknaden, där är också kunskapen om fackliga rättigheter som lägst. Med bristande kunskaper om fackliga rättigheter, skyldigheter och arbetsmiljöfrågor är våra unga sämre rustade för arbetslivet. I svensk skola är det nämligen inte längre obligatoriskt att ge elever kunskap om kollektivavtal, arbetslöshetsförsäkringar eller arbetsmiljöfrågor. Risken för att utnyttjas på jobbet ökar med bristande kunskap. I förlängningen kommer denna bristande kunskap att få en avgörande betydelse för såväl enskilda personer som den svenska arbetsmarknaden i sin helhet. Det är viktigt att veta om sina rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden för att undvika svårigheter. I Sverige har den svenska modellen på arbetsmarknaden tjänat såväl arbetstagare som arbetsgivare mycket väl. För att den ska fortsätta att fungera på ett bra sätt behöver den arbetsrättsliga kunskapen öka. Det krävs en förändring. Det borde i framtiden vara obligatoriskt att under gymnasietiden få grundläggande kunskap om arbetslivet och arbetsrättsliga frågor. Eva Lindh (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1217 av Eva Lindh (S) Arbetsmarknadskunskap i gymnasieskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skolan ger elever obligatorisk kunskap om den svenska arbetsmarknadsmodellen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Allt fler gymnasieelever upplever att skolan inte förbereder dem tillräckligt för arbets ­ marknaden. Det märks allra tydligast på de yrkesförberedande programmen – alltså bland de elever som snart ska ta steget direkt ut i arbetslivet. En rapport visar också något djupt oroande: just bland unga som riskerar en osäker framtid på arbetsmarknaden är kunskapen om fackliga rättigheter som allra lägst. Många vet inte vad kollektivavtal innebär, vilka skyldigheter man har i arbetslivet eller vilket skydd arbetslöshetsförsäkringen kan ge. När unga inte får den kunskapen blir de mer sårbara. Risken för att utnyttjas på jobbet ökar. Och i förlängningen hotar det hela vår svenska arbetsmarknadsmodell, som i decennier byggt på balans mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den svenska modellen har tjänat oss väl – både arbetstagare och arbetsgivare. Men för att den ska fortsätta fungera krävs att unga rustas med grundläggande arbetsrättslig kunskap. Det är inte rimligt att elever kan ta studenten utan att veta vilka rättigheter och skyldigheter de har på arbetsmarknaden. Vi behöver en förändring. Därför borde det bli obligatoriskt att gymnasieelever får undervisning i arbetslivet och arbetsrättsliga frågor. Det är en investering – inte bara i ungas trygghet, utan också i en starkare, mer rättvis och hållbar arbetsmarknad för framtiden. Eva Lindh (S)