Jämför sakliga förslag
A · En hållbar besöksnäring
2022/23 · HA021124 · Elisabeth Thand Ringqvist (C); Rickard Nordin (C); Niels Paarup-Petersen (C); Martin Ådahl (C); Alireza Akhondi (C); Ulrika Heie (C); Stina Larsson (C); Helena Lindahl (C); Daniel Bäckström (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Ådahl (C)
Original hos RiksdagenB · En näringspolitik för tillväxt
2023/24 · HB022492 · Elisabeth Thand Ringqvist (C); Rickard Nordin (C); Anders Ådahl (C); Martin Ådahl (C); Alireza Akhondi (C); Ulrika Heie (C); Stina Larsson (C); Helena Lindahl (C); Daniel Bäckström (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Karlsson (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.042 · ämneslikhet 0.751. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 24 yrkanden i A · 32 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A24 och B17 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A24
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
B17
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
23 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av konkurrenskraften inom turistnäringen och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en genomlysning av besöksnäringens infrastruktur och transportbehov och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och att undanta ägaren och dennes familj från kravet på att skriva in sig i personalliggaren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över alkohollagstiftningen och anpassa den till dagens samhälle och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i enlighet med riksdagens beslut bör avskaffa kravet på danstillstånd helt och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta lokala producenter av öl, vin och andra alkoholhaltiga drycker att sälja en mindre volym till besökare och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att efterhandsdebitering av tillsynsavgifter (Rättviksmodellen) bör göras till regel hos myndigheter i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa hotelltillstånd för mindre verksamheter och ersätta detta med anmälningsplikt och och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att besöksnäring och naturturism bör främjas, bl.a. genom omfattande regelförenklingar, och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett fungerande flyg och regionala flygplatser som ger möjlighet för människor och näringslivet att lätt ta sig till andra destinationer inom landet och därmed skapar arbetstillfällen, förbättrar möjligheterna till turism och binder samman Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter utöver sina tillsynsuppdrag även bör få ett främjandeuppdrag, t.ex. regelförenkling, för att stimulera den inhemska besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter ska samordna sig kring främjandeuppdraget för att stimulera besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter årligen ska rapportera hur främjandet och samordningen avseende besöksnäringen har gått och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mulbetesrätten ska förtydligas i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantag för småskalig verksamhet ska tillämpas frekvent och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur kommunerna ska göra en s.k. turistöversiktsplan (TÖP) och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska ta med besöksnäringen i sin nyttoutvärderingskalkyl och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildningar av hög kvalitet, möjlighet till kompetensutveckling, yrkesväxling samt information om de karriärmöjligheter som finns inom besöksnäringsbranschen och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella mål för täthet av laddinfrastruktur med hög kapacitet ska tas fram och att man i dessa bör ge akt på besöksnäringens behov och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitala marknadsplatser måste präglas av sund konkurrens, transparens och fokus på konsumenternas möjligheter att fatta underbyggda beslut och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att Visit Sweden kan bedriva en ändamålsenlig och effektiv marknadsföring av Sverige och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i den kommande nationella strategin för besöksnäringen ska formulera en strategi för internationella möten och evenemang samt ta en aktiv roll i att visa att nationen ställer sig bakom arrangörer och städer i ett urval av stora kultur- och idrottsevenemang och tillkännager detta för regeringen.
31 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskningsinstituten och inkubatorerna och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som utmynnar i en svensk immaterialrättsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapitalförutsättningar för små och stora innovationer och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sortera ut gamla lagar och regler och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya EU-regler ska implementeras på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom det nordiska samarbetet stärka samverkan kring implementering av EU-regler för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Regelrådet så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regler för små företag och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Konkurrensverket bör ha som en prioriterad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för besöksnäringen samt incitament för berörda företag att växa och anställa och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre förutsättningar för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för nyindustrialiseringen och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till stånd fler frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna EU:s inre marknad ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för en höjning av mineralavgiften samtidigt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en proportionalitetsprincip i miljötillståndshanteringen och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsanalyser bör vara ett självklart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken samt att de stöd som företag kan söka bör utformas så att de också i högre grad söks och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga medel för företagande bör fördelas mer jämställt och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till mikrolån och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för människor med skyddad identitet att driva företag och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 3457 ord · B 5748 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1124
av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
En hållbar besöksnäring
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av konkurrenskraften inom turistnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en genomlysning av besöksnäringens infrastruktur och transportbehov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och att undanta ägaren och dennes familj från kravet på att skriva in sig i personalliggaren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över alkohollagstiftningen och anpassa den till dagens samhälle och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i enlighet med riksdagens beslut bör avskaffa kravet på danstillstånd helt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta lokala producenter av öl, vin och andra alkoholhaltiga drycker att sälja en mindre volym till besökare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att efterhandsdebitering av tillsynsavgifter (Rättviksmodellen) bör göras till regel hos myndigheter i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa hotelltillstånd för mindre verksamheter och ersätta detta med anmälningsplikt och och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att besöksnäring och naturturism bör främjas, bl.a. genom omfattande regelförenklingar, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett fungerande flyg och regionala flygplatser som ger möjlighet för människor och näringslivet att lätt ta sig till andra destinationer inom landet och därmed skapar arbetstillfällen, förbättrar möjligheterna till turism och binder samman Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter utöver sina tillsynsuppdrag även bör få ett främjandeuppdrag, t.ex. regelförenkling, för att stimulera den inhemska besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter ska samordna sig kring främjandeuppdraget för att stimulera besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter årligen ska rapportera hur främjandet och samordningen avseende besöksnäringen har gått och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mulbetesrätten ska förtydligas i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantag för småskalig verksamhet ska tillämpas frekvent och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur kommunerna ska göra en s.k. turistöversiktsplan (TÖP) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska ta med besöksnäringen i sin nyttoutvärderingskalkyl och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildningar av hög kvalitet, möjlighet till kompetensutveckling, yrkesväxling samt information om de karriärmöjligheter som finns inom besöksnäringsbranschen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella mål för täthet av laddinfrastruktur med hög kapacitet ska tas fram och att man i dessa bör ge akt på besöksnäringens behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitala marknadsplatser måste präglas av sund konkurrens, transparens och fokus på konsumenternas möjligheter att fatta underbyggda beslut och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att Visit Sweden kan bedriva en ändamålsenlig och effektiv marknadsföring av Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i den kommande nationella strategin för besöksnäringen ska formulera en strategi för internationella möten och evenemang samt ta en aktiv roll i att visa att nationen ställer sig bakom arrangörer och städer i ett urval av stora kultur- och idrottsevenemang och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Besöksnäringen är viktig för Sverige. Den omsatte 337 miljarder kronor år 2018. Besöks
näringens
tillväxt skapar arbetstillfällen både på landsbygden och i staden. Branschen drabbades sedan mycket kraftigt av pandemin. Besöksnäringen är en viktig väg in på arbetsmarknaden för unga och många nyanlända. Det är också fler kvinnor än män som får sitt första jobb i denna sektor. Men även om besöksnäringen växer så finns det ett antal flaskhalsar som gör att näringen inte kommer upp i sin fulla potential. En av för
klaringarna som lyfts fram är matchningsproblemen. De kompetenser som branschens arbetsgivare efterfrågar finns inte bland de arbetssökande. För närvarande råder ex
em
pelvis akut brist på kockar. Det övergripande problemet är att det saknas utbildnings
platser med tillräcklig näringslivsförankring, som på yrkeshögskolenivån eller inom Yrkesvux.
För att svensk besöksnäring ska vara långsiktigt konkurrenskraftig behövs en ny översyn av konkurrenskraften inom besöksnäringen. Besöksnäringen är en syssel
sätt
ningsmotor och skapar jobb över hela landet. Näringen kan bland annat sysselsätta nyanlända, ungdomar och personer som saknar högre utbildning. Därför är det viktigt att identifiera och presentera incitament så att företag kan växa och anställa fler. Efter
som många av besöksnäringens företag är små eller medelstora är det viktigt att ge dem rätt förutsättningar att anställa. Att anställa en person är kostsamt för ett litet företag och ofta ett hinder för att anställa. Vi vill därför se en utredning som identifierar och presen
terar incitament som förenklar för företag att växa och anställa inom turist- och besöks
näringen. Vidare ser vi med oro på regeringens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för bland annat unga, vilket inte minst kommer att slå mot besöksnäringen. Därutöver finns skäl att se över förekomsten av orättvisa skatteregler som drabbar näringen, såsom de jämfört med andra branscher höga kostnaderna för el.
Besöksnäringens utveckling är beroende av att besökare kan ta sig till och från platser på ett effektivt sätt. Därför måste det finnas en god infrastruktur som skapar tillgång till transporter, transportförsörjning och fungerande transportmedel som flyg, tåg, buss och båt. För att tillgodose en god infrastruktur vill Centerpartiet att Trafik
verket får i uppdrag att i samarbete med besöksnäringen undersöka förslag till relevanta infrastruktur- och transportsatsningar som matchar besöksnäringens behov.
Regelförenkling och ökad besöksnäring hör ihop
Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Det tar tid och kostar pengar som i stället skulle kunna läggas på verksamheten. Lagar, regler och myndigheternas verk
samheter måste utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administra
tiva börda och gör det enkelt. Företag ska inte behöva lämna samma uppgifter till myn
digheter flera gånger och till flera olika ställen.
Se över behovet av personalliggare och kassaregister
I skatteförfarandelagen finns bestämmelser om att företag i bland annat restaurang
branschen ska anteckna verksamma personer i en personalliggare. Om ett företag har missat att skriva in någon i personalliggaren blir det skyldigt att betala en kontrollavgift till Skatteverket. Avgiften är minst 12
500 kronor första gången och minst 25
000 kronor om ytterligare brister hittas inom ett år. Att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggare visar på att lagen inte har förståelse för hur ett litet familjeföretag fungerar. Ofta lever och verkar man i företaget dygnet runt. Systemet med personalliggare har sedan det infördes utvidgats vid ett flertal tillfällen och senast 2018 till att exempelvis inkludera alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet att behöva registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten. Systemet har redan genomgått översyn vid flera tillfällen. Nu är det dags för en reell förändring. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system. Detta är viktigt för de småföretagare som vill utveckla och investera i sin verksamhet.
Även sett med hänsyn till att allt färre personer i dag hanterar kontanter till förmån för digitala betalningslösningar, kan frågan resas angående behov av certifierade kassa
register. Dagens regler för kassaregister gör det onödigt krångligt för handlare att be
driva sin verksamhet, bland annat på marknader. Centerpartiet var i regeringen drivande för att kraven bättre skulle anpassas till småföretagarnas verklighet och arbetar i riks
dagen för att en översyn av reglerna ska inledas. Reglerna bör ses över och reformeras.
Alkohollagens krav på tillhandahållande av lagad eller på annat sätt tillredd mat innebär att det måste finnas ett flertal förrätter, huvudrätter och desserter att välja bland. Det är inte rimligt att generellt kräva ett sådant matutbud. Kravet på att företrädare för den som söker serveringstillstånd ska avlägga kunskapsprov måste ses över och förtyd
ligas. Bestämmelsen om så kallat cateringtillstånd har i vissa fall tolkats som att till
ståndet endast kan omfatta servering i lokaler, det vill säga inomhus. Detta är en orimlig tolkning som saknar stöd i förarbetena till lagstiftningen.
Riksdagen tillkännagav redan 2016 för regeringen att avskaffa danstillståndet, som är ett tillstånd för att gäster på till exempel en restaurang, nattklubb eller bar ska få dansa. Om någon dansar utan tillstånd kan företagaren riskera att drabbas av böter eller fängelse i högst sex månader. I juni 2018 överlämnades promemorian ”Tillstånd till offentlig tillställning” (Ds 2018:20) till regeringen. Utredningen föreslår i första hand – trots att riksdagen redan 2016 gav uttryck för att danstillståndet ska avskaffas – att tillståndskravet ska vara kvar för vissa danstillställningar. Detta är en lagstiftning från en annan tid och ett annat Sverige och den borde avskaffas helt.
En tillåten gårdsförsäljning – gör det lätt att göra rätt
En viktig del i turismens och besöksnäringens utveckling är att erbjuda upplevelser av olika slag. I andra länder i hela världen kan man med självklarhet resa runt och smaka och köpa med sig olika drycker – ofta vin, men även öl eller destillerade drycker. Gårdsbesöken kan i sig själva vara en reseanledning.
Centerpartiet har under många år drivit frågan att lokala producenter av öl, vin och andra alkoholhaltiga drycker ska ges möjlighet att sälja en mindre volym till besökare i samband med visning, provsmakning eller övernattning. I december år 2021 pre
sen
terades utredningen En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Den visar att gårdsförsäljning inte äventyrar folkhälsan, att det är förenligt med EU-lagstiftning och att Systembolagets monopol inte hotas. Centerpartiet anser därför att det är på tiden att gårdsförsäljning blir verklighet i linje med utred
ningens förslag. Gårdsförsäljning är ett sätt att stärka besöksnäringen och måltids
turismen i hela landet. Det är också ett sätt att utveckla Sverige som mat- och dryckes
producerande land. Sverige är det enda landet i EU där gårdsförsäljning av vin och öl inte är tillåtet.
Företag inom besöksnäringen betalar många olika avgifter till myndigheter i samband med ansökningar och tillstånd. Exempel på sådana är avgifterna för tillsyn enligt alkohol-, livsmedels- och miljölagstiftningen. Att en avgift ska motsvaras av en motprestation måste anses vara en självklarhet rent allmänt, men det är också en laglig förutsättning för att avgiften inte ska utgöra en otillåten beskattning. Således måste det också vara huvudregel att myndigheterna tar ut avgifter från berörda företag först när motprestationen – i detta fall tillsynen – faktiskt är utförd. Centerpartiet förespråkar därför en ordning som tillämpas exempelvis inom ramen för ”Tillväxt & tillsyn” eller ”Rättviksmodellen” och anser att det i gällande regelverk bör göras till en tydlig grundprincip att tillsynsavgifter ska debiteras företagen i efterhand. Efterhandsbetalning av tillsynsavgifter bör göras till regel och införas av alla myndigheter i Sverige.
Hotellagen kräver bland annat att den som bedriver hotell- eller pensionat
verk
sam
het måste ha tillstånd från polisen och att föreståndaren måste vara godkänd. Den som driver verksamhet utan tillstånd eller godkänd föreståndare kan dömas till böter. Denna gamla lagstiftning är otidsenlig, och säkerhet och tillsyn sköts genom annan lagstiftning. Hotellagens bestämmelser och krav är onödiga och bör upphävas eller ersättas med ett enklare förfarande, exempelvis anmälningsplikt.
Naturturismen kan få ett uppsving
Sveriges natur är fantastisk. Därför har den del av besöksnäringen som kallas natur
turism bra förutsättningar att öka. Idag är stora naturområden skyddade av staten. Dessa områden behöver göras tillgängliga, exempelvis genom att vandringsleder rustas och sköts. Här har staten ett ansvar att ta för att genom förenklingar och förbättringar öka tillgängligheten och attraktionskraften, till exempel genom marknadsföringsinsatser genom Visit Sweden.
Enklare andrahandsuthyrning gynnar besöksnäringen
Tillgången till rum och bostäder skulle gynna säsongsanställda på de orter där det förekommer turism i synnerhet under några månader om året. Om det blir enklare att hyra ut delar av eller hela bostaden kommer detta att gynna besöksnäringen. Center
partiet vill därför att man utreder liberalare skatteregler för andrahandsuthyrning och för att hyra ut delar av den egna bostaden. Genom skattereduktioner skulle uthyrningen av tomma bostäder och övernattningslägenheter öka.
De regionala flygplatserna är viktiga för besöksnäringen
Landets 30-tal regionala flygplatser är väldigt viktiga för den svenska besöksnäringens möjligheter att växa utanför storstadskärnorna. Dessa flygplatser ägs i regel av de kommuner och regioner där de ligger och har under många år brottats med ekonomiska problem och riskerar nedläggning. Centerpartiet vill att staten i större utsträckning ska gå in med ekonomiska garantier och se till så att verksamheten fungerar. Denna diskus
sion har blivit än mer relevant efter coronapandemin som slagit hårt mot flygtrafiken och därmed intäkterna till de regionala flygplatserna.
Ge myndigheterna främjandeuppdrag
Besöksnäringen kommer som regel i kontakt med en eller flera myndigheter. Det är då viktigt att myndigheterna agerar på ett sätt som förenklar för den enskilde företagaren. Om myndigheterna får i särskilt uppdrag att främja den inhemska besöksnäringen kan en stor positiv kraft utvecklas i denna riktning. Centerpartiet anser därför att varje myndighet som kommer i kontakt med besöksnäringen ska främja dess verksamheter. Myndigheterna ska också vid behov samordna sig så att företagen får en väg in och för att minimera regelkrångel och byråkrati. Hur myndigheterna arbetar med detta ska följas upp och återrapporteras i den årliga myndighetsdialogen. Främjandeuppdragen kommer att tolkas olika utifrån myndighetens verksamhet men ska ytterst syfta till att stötta och utveckla besöksnäringen och ska inte i sig utgöra en källa till ytterligare regelkrångel.
Mulbetesrätten ska förtydligas i lagstiftningen
Fäbodbruk och besöksnäring hänger nära samman. Centerpartiet föreslår därför att regeringen ska arbeta fram en samlad handlingsplan för att värna ett levande fäbodbruk. Våra fäbodar är mycket viktiga bland annat för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla natur-, byggnads- och kulturmiljöer och för att värna utrotningshotade husdjursraser. Allt detta kan ligga till grund för naturturism och besöksnäring. Öppna landskap skapar ett attraktivt område som ger landsbygden förutsättningar till turism och tillväxt. Därför är det viktigt att den så kallade mulbetesrätten värnas. För att värna den fria betesrätten (mulbetesrätten), som är avgörande för fäbodbruket, behövs ett klargörande av rättsläget när det gäller ägofredslagstiftningen.
Undantag för småskalig verksamhet
Livsmedelslagstiftningen ska vara så flexibel att besöksnäring i mindre skala – till exempel små bed and breakfast – ska kunna driva sin verksamhet utan att ställas inför likadana krav som större hotell. För att kunna starta upp en verksamhet utan rädsla för att få myndigheterna efter sig anser Centerpartiet att undantag från småskalig verksamhet ska tillämpas frekvent.
En ”turistöversiktsplan” kan stimulera besöksnäringen
I dag är kommunerna skyldiga att göra en översiktsplan för att visa hur man tänker sig att kommunen ska utvecklas. Den hanterar områden som byggnation av bostäder, företagsområden, bevarande av kulturvärden, klimatavtryck med mera. Många företag inom besöksnäringen behöver hjälp för att kunna planera för investeringar, med mera, i sin verksamhet. I dag omfattar kommunernas planeringsskyldighet inte hur man ska underlätta för turismen.
Med en ökande besöksnäring anser Centerpartiet att kommunerna kan behöva ta fram planer för hur man kan utveckla turismen. Det kan handla om behov av utveckling av campingområden, naturområden för naturturism, sammanlänkning av kollektiv
trafikstråk med mera. Kommunerna bör åläggas att lyfta in dessa frågor i övriga planer eller göra en särskild Turismöversiktsplan, TÖP. Genom att fokusera på dessa frågor finns det stor potential för det lokala och regionala näringslivet att växa och skapa fler intäkter till kommunerna.
För att skapa en hållbar besöksnäring behöver alternativen till egen bil när det gäller att transportera sig utvecklas. Kommuner, regioner och Trafikverket har ett stort ansvar i att se till så att kollektiva färdmedel i högre grad kan nyttjas. Det är viktigt att binda samman olika trafikslag inom kollektivtrafiken så att det blir smidigt att resa kollektivt till olika utflyktsmål. Men för att få möjlighet till utveckling i alla delar av länen krävs även att Trafikverket lägger större vikt vid besöksnäringen i sin planering. Den behöver därför komma in i nyttoutvärderingskalkylen.
Stärk kompetensförsörjningen inom besöksnäringen
Besöksnäringen är en snabbt växande, arbetskraftsintensiv näring, vilket ökar behovet av kompetens, både på lång och kort sikt. Centerpartiet anser att det är av stor betydelse att det finns utbildningar av hög kvalitet, möjlighet till kompetensutveckling, yrkes
växling samt information om de karriärmöjligheter som finns inom branschen. Det är en näring där många får första jobbet, men förutsättningarna ska vara sådana att fler också har sista jobbet här.
Laddinfrastruktur med hög kapacitet viktig för besöksnäringen
Besöksnäringen underlättas av en god infrastruktur och till denna hör att kunna stanna och ladda sin bil. Laddningsenheter växer fram snabbt i Sverige men utan översyn finns risken att det uppstår ”döda zoner”. Centerpartiet vill att det tas fram nationella mål för täthet av laddningsinfrastruktur med hög kapacitet och att man i dessa ger akt på besöksnäringens behov. Detta gynnar även klimatomställningen på så sätt att det blir enklare att bila grönt runt om i landet.
Sund konkurrens
Ett fungerande näringsliv bygger på sund konkurrens. Många av de förändringar som sker i besöksnäringen har sin bakgrund i delvis nya beteenden hos konsumenterna i kombination med en allt snabbare digitalisering. Ur ett företagsperspektiv innebär digitaliseringen en mängd positiva effekter som till exempel kortare väntetid för gäster, ökad kundkännedom, bättre och individanpassade tjänster samt inte minst lägre kostnader. Men digitaliseringen kan å andra sidan medföra utmaningar som, om de inte åtgärdas, riskerar att hämma konkurrenskraften inom näringen.
Konkurrenshindrande regler mellan ”plattformarna” och företagen vad avser pris
sättning i olika marknadsföringskanaler behöver åtgärdas och så kallade ”boostade” rankningar och andra marknadsföringsmetoder som ger konsumenterna en missvisande bild ska motverkas. Centerpartiet anser att målsättningen måste vara att digitala marknadsplatser ska bli en tillgång och inte ett hinder för branschens fortsatta utveckling.
Fortsätt marknadsföra Sverige genom Visit Sweden
Sverige som turistland är fantastiskt. Samtidigt präglas den globala turismen av hård konkurrens och andra länder marknadsför sina länder offensivt. Här får Sverige inte halka efter. Centerpartiet anser att det bör säkerställas att Visit Sweden kan bedriva högkvalitativ marknadsföring av Sverige.
Utveckla Sverige som arrangörsland
Sverige har förutsättningar för att bli värd för stora globala megaevent. Vi har infra
strukturen, erfarenheten och ordning och reda. Att arrangera stora arrangemang sätter Sverige på kartan både som eventvärd och som turistland. Det ger stora intäkter och skapar arbetstillfällen och kunskap hos dem som arbetar på plats med arrangemanget. Centerpartiet vill se en tydligare strategi för internationella möten och evenemang samt ta en aktiv roll i att visa att nationen ställer sig bakom arrangörer och städer i ett urval av stora idrottsevenemang.
Policy för sund konkurrens mellan privata och offentliga aktörer
Ibland uppstår det gränsdragningar mellan vad som är osund konkurrens från en offentlig verksamhet (skattefinansierad). Många gånger handlar det om kommunalt driven verksamhet, men det har även förekommit fall där statliga myndigheter drivit affärsverksamheter på den öppna marknaden.
Affärsverksamheter som det offentliga bedriver på konkurrensutsatta områden – genom aktiebolag eller på annat sätt – riskerar ofta att snedvrida konkurrensen. I konkurrenslagen finns särskilda bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, som innebär att staten, kommuner och landsting kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen. Kommuner och landsting kan dessutom helt förbjudas att bedriva viss säljverksamhet.
För att identifiera dessa gråzoner och kunna undvika dem vill Centerpartiet att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Rickard Nordin (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Stina Larsson (C)
Helena Lindahl (C)
Daniel Bäckström (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2492
av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
En näringspolitik för tillväxt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskningsinstituten och inkubatorerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som utmynnar i en svensk immaterialrättsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapitalförutsättningar för små och stora innovationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sortera ut gamla lagar och regler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya EU-regler ska implementeras på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom det nordiska samarbetet stärka samverkan kring implementering av EU-regler för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Regelrådet så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regler för små företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Konkurrensverket bör ha som en prioriterad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för besöksnäringen samt incitament för berörda företag att växa och anställa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre förutsättningar för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för nyindustrialiseringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till stånd fler frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna EU:s inre marknad ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för en höjning av mineralavgiften samtidigt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en proportionalitetsprincip i miljötillståndshanteringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsanalyser bör vara ett självklart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken samt att de stöd som företag kan söka bör utformas så att de också i högre grad söks och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga medel för företagande bör fördelas mer jämställt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till mikrolån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för människor med skyddad identitet att driva företag och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi befinner oss i en bekymmersam tid. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har en stor påverkan på svensk ekonomi och svenska företag. På samma gång påverkar kriget ekonomin i hela vår omvärld. Inflationen har stigit kraftigt, liksom räntorna. Vi står inför en lågkonjunktur som fel hanterad kan få allvarliga konsekvenser. I detta läge behövs en politik som leder till bättre förutsättningar för tillväxt och som leder till ett bättre företagsklimat i hela landet.
Sverige påverkas dock inte enbart av omvärldshändelser. Våra egna regelverk och skatter har en direkt påverkan på näringslivet. Vi kan konstatera att produktiviteten är för låg och att färre företag startas jämfört med tidigare. I lågkonjunkturens spår följer också konkurser, byggandet har helt avstannat och med detta drabbas många underleverantörer samtidigt som människor förlorar sina jobb.
Det finns samtidigt ljuspunkter att ta fasta på. Innovationer, kommersialisering och storskaliga satsningar på klimatomställningen ger hopp om hållbar tillväxt. Sverige har förutsättningar att bli en stark grön industrination.
Företagens möjlighet att växa är avgörande för Sveriges tillväxt och skapandet av nya jobb. Statens roll ska vara att underlätta för företagen att koncentrera sig på sina affärer, skapa en marknad som är konkurrensneutral inom landets gränser och säkerställa att internationella konkurrensvillkor för svenska bolag är i världsklass. Det är en stor uppgift, men nödvändig för Sveriges konkurrenskraft och för framtidens arbetsmarknad.
Innovation och kommersialisering för långsiktig tillväxt
Det enda som kan driva företagens och landets tillväxt är nya idéer som omsätts i produkter och tjänster. Bakom dessa finns alltid människor som skapar ny teknik, nya processer eller nya sätt att bemöta andra människor. Den tillväxt vi ser i dag baseras till stora delar på befolkningsökning och tilltagande köpkraft hos svenska konsumenter. Med högre inflation och stigande räntor är det avgörande att innovationen och produk
tiviteten ökar.
Forskning, innovation och patent
Innovation går inte sällan hand i hand med forskning. En omfattande och oberoende akademi med fri grundforskning av hög kvalitet, goda testbäddar för modern teknik och gedigna investeringar från näringslivet är nödvändiga för att Sverige långsiktigt ska ha en hög och hållbar ekonomisk tillväxt och där nya innovationer och företagsidéer kan växa fram.
Att skapa goda förutsättningar för innovationer innebär att det behövs ett dynamiskt system för demonstration och uppskalning av nya idéer. I grunden behövs en dialog mellan forskningsinstitutioner, berörda myndigheter och entreprenörer som underlättar för en innovationsdriven tillväxt. Med goda förutsättningar för detta kan också kommersialisering och uppskalning underlättas.
Sverige är ett av de länder i världen som har flest patent per capita. Tyvärr är vi inte lika duktiga på att kommersialisera och få till stånd investeringar i alla patent och innovativa produkter. Förbättrad kommersialisering skulle innebära att vi behåller mer av värdet som skapas från innovationer i Sverige. Villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering behöver därför förbättras i Sverige. För att all den fantastiska verksamhet som genomförs på svenska universitet och hög
skolor ska få fullt genomslag och bidra till innovationer, företag och välståndsskapande behövs också mer samverkan. Det handlar om att stärka samverkan om grundutbild
ningen och forskningen mellan lärosäten och med näringslivet, men också genom delade professurer mellan lärosäten och näringslivet.
Redan i dag satsar näringslivet stora summor på forskning och utveckling, men de samlade forskningsanslagen behöver öka genom ett handslag där såväl näringslivet som det offentliga ökar sina satsningar. Vi vill stärka forskningsinstituten och inkubatorerna, då de har en viktig roll i att knyta ihop akademi, grundforskning och näringsliv genom att erbjuda mötesplatser och testbäddar/demonstrationsanläggningar som är viktiga för framgångar i innovationsprocessen och för framgångsrik kommersialisering.
Möjligheten att skydda innovationer genom patent är viktig för framväxten av nya företag, affärsidéer och jobb. I förlängningen är det avgörande för Sveriges konkurrens
kraft. Information om hur man söker patent för nya idéer måste finnas enkelt tillgänglig också för små företag och nya innovatörer som inte har de förkunskaper som behövs för att finna sig tillrätta i myndighetsfloran. Hur detta organiseras bör utredas, och för att åstadkomma ett sammanhållet och välfungerande innovationssystem bör en sådan utredning också utmynna i en svensk immaterialrättsstrategi. Något som flera av våra grannländer redan infört.
Kapitalförutsättningar för små och stora innovationer
För att innovationer ska kunna kommersialiseras krävs kapital. Det som karaktäriserar innovationer är att de sällan omedelbart har en given marknad och betalande kunder. I stället krävs år av utveckling, piloter och uppskalning innan kunder är beredda att betala fullt pris. Kapital, som inte är lån, kommer i första steget från familj och vänner. I nästa steg ofta av affärsänglar, därefter institutionellt kapital.
Privat kapital är grunden för innovationer. Men statligt kapital har en viktig komplet
terande
roll att spela. Det kan handla om innovationer som har längre väg till framgång eller att risken är så hög att investerare inte vill bära den helt själva. I vissa fall har entreprenören en bakgrund som innebär att startkapitalet inte går att få ihop. Därför behöver vi hitta sätt att säkerställa en god miljö för fler innovationer och då är det viktigt att staten kan gå in som medfinansiär. Men statligt kapital behövs också för de
satsningar som gör att svenska företag ska kunna bidra för att nå de globala klimat
målen. Många andra länder har här mycket generösa villkor och aggressiva skatte
rabatter för att säkra att just deras land ska bli en vinnare. Det är egentligen inte rätt väg att gå,
men Sverige måste göra en välgrundad analys av hur vår omvärld ser ut. Och vi måste jobba ännu mer på att hämta hem de internationella medel som finns för uppskalning av innovationer och se till att de växer sig starka på hemmaplan.
Regelförenkling och lika spelregler för tillväxt
En fungerande och fri marknad kräver spelregler. Men regelverken kan ibland också tjäna som exempel på att det bästa lätt blir det godas fiende. På samma sätt som regler för företagen är nödvändiga för att skapa jämlika spelregler mellan företag, liksom mellan företag och konsumenter, så måste de hållas till ett minimum för att indirekta och direkta kostnader för att följa reglerna inte ska bli för betungande för företagen.
Många regler kan slå mot företagen i flera led. Ett sådant exempel är penningtvätts
lagen.
Den kräver ett omfattande arbete för banker som sedan skickar vidare omfattande fråge
underlag till alla företag. Regler har oftast ett rimligt syfte, men myndigheter som skriver instruktioner ska tydligare åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt. På den punkten måste den statliga nivån vara mycket tydlig i sin myndighets
styrning. Många av dem som berörs av reglerna behärskar inte myndighetsspråk, och många har ett annat modersmål än svenska. Därför är insatser av denna typ viktiga såväl för tillväxten som för integrationen.
Sortera ut gamla regler
Det krävs ett aktivt arbete för att sortera ut de regler som inte längre behövs eller som kostar mer än den nytta de bidrar med. Detta kräver att departement och myndigheter systematiskt går igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer. Allt för att säkerställa att de som upplevs som svårast och krångligast hanteras först. Detta kommer att kräva tid och resurser men i slutändan kan det leda till sänkta kostnader, fler jobb och en starkare ekonomisk tillväxt. Därför är det också en klok satsning.
Som det är i dag har Regelrådet en för svag roll, med för få verktyg, för att begränsa regelbördan för svenska företag. Rådet behöver få större befogenheter och ges ett utökat uppdrag att också följa upp de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter, samt bistå i arbetet med att sortera ut och förenkla befintliga regler.
Minimera effekterna av krångliga EU-regler
En stor del av alla regler som drabbar företagen kommer från EU och tid måste läggas på att förstå vilken effekt olika typer av implementeringar direktivet kommer att få hos de svenska företagen. Myndigheter har ett stort ansvar för att dessa implementeras utan onödigt regelkrångel. I princip är det ofta klokt att implementeringen av nya EU-regler
sker på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger. Om EU-regler implemen
teras
på annat än miniminivå ska också detta tydligt motiveras. Också på detta område är det av central betydelse med tydlig styrning av berörda myndigheter.
Det är på samma sätt viktigt att Sverige vinnlägger sig om att implementeringen av EU-regler inte väsentligt skiljer sig från den i andra länder. I synnerhet i jämförelse med
våra viktigaste handelspartners. Som ett exempel bedriver svenska företag en omfattande
handel med våra nordiska grannländer. Här bör en tätare dialog föras och i det nordiska samarbetet bör det finnas en ambition att samverka kring regelfrågor för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas.
Stoppa ny dålig reglering
Nya regler tillkommer dagligen. Sedan nästan 20 år tillbaka måste utredningar, departement och myndigheter skriva konsekvensanalyser för ny reglering. Dessa analyser ska sedan skickas till Regelrådet. Tillväxtverket har i rapporten ”Förslag och genomförda åtgärder för att konsekvensutredningarnas kvalitet ska höjas” konstaterat att kvaliteten på de konsekvensutredningar som medför effekter av betydelse för företag fortsatt är alltför låg. Myndigheten lämnar också förslag på hur dessa kan förbättras bland annat genom att Regelrådet involveras tidigare i processen.
Arbetet med regelförenkling är grundläggande för att Sverige ska kunna erbjuda ett gott företagsklimat. Centerpartiet vill att Regelrådet förstärks för att få den förmåga och autonomi som exempelvis Lagrådet har, men också mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen. Regelrådet ska också ges utökat uppdrag att följa upp både de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter. I tillägg till detta bör också Regelrådet ges i uppdrag att bistå andra myndigheter i arbetet med att sortera ut gamla och kostsamma regler.
Syftet med dessa förändringar är att det ska vara möjligt att stoppa ny dålig reglering som inte når sitt syfte eller som allvarligt drabbar företagandet. Det skapar också en möjlighet till bättre överblick över regelfloran.
Kortare handläggningstider och ”en väg in”
Uppgiftslämnandet för företagen är omfattande. För att detta inte ska leda till onödigt krångel måste allt uppgiftslämnande samlas under en myndighet. Det krävs stora insatser från Regeringskansliet i fråga om gemensamma och enhetliga åtgärder mot alla myndigheter som samlar in uppgifter från företag. Digitalisering och olika portaler eller tekniska lösningar diskuteras frekvent men blir först av värde när information kan delas mellan berörda myndigheter. Det är delningen av information som ger de samhälls
ekonomiska vinsterna i sammanhanget, inte på vilket sätt informationen kan skickas in till myndigheterna. För att det ska vara möjligt måste det finnas en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnandet i olika konkreta fall vilket är en absolut förutsättning om företagens uppgiftslämnarbörda ska kunna minska.
Verksamhet som kräver nationella, regionala och lokala tillstånd måste samordnas. Industrietableringar i stor skala av en sort som många trodde att vi aldrig mer skulle få se, kräver i dag omfattande prövningar på många nivåer och för olika lagrum. Viss typ av verksamhet använder gammal reglering därför att det inte finns någon för den typ av verksamhet som saken gäller. Detta är typiskt för till exempel fusionskraft som regleras med lagstiftning för fissionskraft, eller bränsleceller som inte heller har en uppdaterad lagstiftning. Här krävs att myndigheter för en dialog sinsemellan. För att Sverige ska vara ett attraktivt land för investeringar behövs ”en väg in” som både kan rikta sökande rätt och initiera parallella processer där så är möjligt.
Anpassa regler för små företag
Lagar och regler behöver fungera för alla typer av företag. Det är stor skillnad mellan att driva små- eller enmansföretag jämfört med stora bolag och koncerner. Regelbördan
påverkar inte sällan de små företagen allra tydligast, eftersom de inte har en organisa
tion
som är anpassad för att hantera komplicerade regelverk. Denna typ av hänsyn behöver hela tiden tas och beaktas när nya regler införs. Det behövs en översyn av den
lag
stiftning som berör företagen som gör en differentiering av vilken storlek på företagen
som ska beröras av den aktuella lagstiftningen.
Underlätta för företagens tillväxt
Svensk ekonomi står inför stora förändringar. Många regioner och kommuner ges inte tillräckliga förutsättningar att växa och blomstra. Men Sverige har också fantastiska möjligheter. I hela landet omvandlas idéer till små och växande företag som skapar jobb. Många av Sveriges mest dynamiska orter finns utanför storstadsområdena och visar att med rätt förutsättningar kan hela Sverige växa. Sverige har stora möjligheter att bli vinnare i framtidens ekonomi. För detta krävs dock viktiga och riktiga reformer.
För att ta vara på människors drivkrafter behöver villkoren för näringslivet, inte minst för småföretagen och entreprenörerna, bli bättre. Människor som lägger ner tid och kapital behöver känna att samhället uppmuntrar och belönar detta. I stället för att försvåra, försämra och begränsa för företagande bör staten säkerställa goda ramvillkor, säkerställa en sund konkurrens och underlätta och uppmuntra dem vill som vill starta och driva företag.
Begränsa konkurrensen från offentlig verksamhet
Det offentliga ägandet bör minska. Vi har i dag en uppsjö offentligt ägda bolag som konkurrerar med det privata näringslivet, inom områden som inte tillhör det offentligas
huvudsakliga verksamhet. Offentliga utförare ska som regel inte agera på den konkurrens
utsatta
marknaden och bidra till osunda konkurrensvillkor. För att motverka detta behöver konkurrenslagstiftningen skärpas och Konkurrensverket bör ha som en priori
terad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag. Vidare bör både staten och kommuner göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela eller de delar av bolag som med fördel kan bedrivas av andra aktörer.
Ibland uppstår det svåra gränsdragningar mellan vad som är osund konkurrens från en offentlig verksamhet (skattefinansierad). Många gånger handlar det om kommunalt driven verksamhet men det har även förekommit fall där statliga myndigheter drivit affärsverksamheter på den öppna marknaden. Affärsverksamheter som det offentliga bedriver på konkurrensutsatta områden – genom aktiebolag eller på annat sätt – riskerar ofta att snedvrida konkurrensen. I konkurrenslagen finns särskilda bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, som innebär att staten, kommuner och
regioner kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som begränsar konkur
rensen.
Kommuner och regioner kan dessutom helt förbjudas att bedriva viss säljverksamhet. För att identifiera dessa gråzoner och kunna undvika dem vill Centerpartiet att offentliga aktörer ska ha en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas. Generellt finns behov av att sprida goda exempel på hur man på olika områden skapar en sundare konkurrens.
Besöksnäringen är en tillväxtmotor
Besöksnäringen är viktig för Sverige, och dess tillväxt skapar arbetstillfällen både i landsbygder och i städer. Branschen drabbades sedan mycket kraftigt av pandemin. Glädjande nog lockas återigen turister till Sverige. Samtidigt måste konstateras att den ekonomiska utvecklingen också innebär hot för näringen.
Besöksnäringen är en viktig väg in på arbetsmarknaden för unga och många nyanlända. Det är också fler kvinnor än män som får sitt första jobb i denna sektor. Däremot vittnar branschen om betydande svårigheter att rekrytera de kompetenser man behöver. Ett allvarligt problem är att det saknas utbildningsplatser med tillräcklig näringslivsförankring, som på yrkeshögskolenivån eller inom yrkesvux.
För att svensk besöksnäring ska vara långsiktigt konkurrenskraftig behövs en ny översyn av konkurrenskraften inom besöksnäringen. Därför är det viktigt att identifiera och presentera incitament så att företag kan överleva, växa och anställa fler. Eftersom många av besöksnäringens företag är små eller medelstora är det viktigt att ge dem rätt förutsättningar att anställa. Att anställa en person är kostsamt för ett litet företag och ofta ett hinder för att anställa. Vi vill därför se en utredning som identifierar och presenterar incitament som förenklar för företag att växa och anställa inom turist- och besöksnäringen. Målet bör vara en samlad strategi för besöksnäringen. Strategin bör även belysa det nordiska perspektivet för att på olika sätt marknadsföra Norden som en attraktiv region för turism. Inte minst kan ett sådant nordiskt samarbete stärka gräns
regioners attraktivitet som turistmål. Till detta hör också ett stärkt nordiskt samarbete kring infrastruktur och transporter.
Sverige är ett fantastiskt turistland. Centerpartiet anser att det bör säkerställas att Visit Sweden kan bedriva högkvalitativ marknadsföring av Sverige. Sverige har förutsättningar för att bli värd för stora globala megaevent. Vi har infrastrukturen, erfarenheten och ordning och reda. Att arrangera stora arrangemang sätter Sverige på kartan både som eventvärd och som turistland. Centerpartiet vill se en tydligare strategi för internationella möten och evenemang samt ta en aktiv roll i att visa att nationen ställer sig bakom arrangörer och städer i ett urval av stora idrottsevenemang.
Delningsekonomin behöver förutsättningar för långsiktig tillväxt
Den moderna tekniken har gett upphov till helt nya branscher och marknader. Vi har också sett hur den lett till framväxten av en delningsekonomi som ur ett hållbarhets
perspektiv har mycket stor potential. Utvecklingen har gått och kommer fortsätta att gå fort. Tyvärr har lagstiftnings- och regelarbetet inte gått lika fort och det är på sikt ett hot mot den fortsatta utvecklingen. Inte minst handlar det om skatteregler som är illa anpassade till delningsekonomins förutsättningar. Som Centerpartiet beskriver i bland annat vår partimotion Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder behövs en bred skatteöversyn och det bör vara en självklarhet att i en sådan bred översyn också se över de regler som berör delningsekonomin. Men också på andra områden bör en översyn göras för att skapa bättre förutsättningar för delningsekonomin.
Nyindustrialiseringen skapar tillväxt i hela landet
Investeringarna i basindustrin som aviserats från näringslivet är mycket glädjande. Dessa
projekt sätter fokus på behovet av en rad reformer inom en rad områden. Exempelvis behövs investeringar i utbildningsväsendet, en översyn av inkomst
beskatt
ningen, bättre vägar, järnvägar och flygplatser och en översyn av miljöbalken och en förenkling och effektiva tillståndsprövningar för miljöpåverkande verksamheter. Från statligt håll borde man säkerställa att det blir mer attraktivt för utrikesbaserad spetskompetens inom det aktuella industrifältet att söka sig till Sverige. I denna internationella kontext spelar inte minst inkomstbeskattning en relativt stor roll och det är knappast någon hemlighet att Sverige behöver bli mer konkurrenskraftigt på detta område. På samma sätt har Sverige en dokumenterat sönderreglerad bostadsmarknad där det är svårt och dyrt att bygga nytt.
Industrin upplever, precis som många andra branscher, en mycket stor brist på utbildad arbetskraft. Att se till så att svenska företag kan finna den kompetens man behöver är av central betydelse för att de investeringar som görs ska falla i god jord. Detta är därför något som måste prioriteras de kommande åren. Kompetensbristen understryker också vikten av att svenska företag även fortsatt kan rekrytera personal utomlands. Regeringens ambitioner att kraftigt försvåra för arbetskraftsinvandringen är därför ett allvarligt hot mot tillväxten och de svenska företagen.
Internationell konkurrenskraft driver tillväxt
Sverige är ett exportberoende land vars välstånd byggs av fria människor som verkar på en fri och öppen marknad. Samhällen och ekonomier mår bäst om de är jämställda och får influenser utifrån, eftersom det är när människor och kulturer möts som innovation och dynamik uppstår. Det är därför en självklarhet att grunda vår ekonomiska politik på öppenhet och nyfikenhet gentemot omvärlden. Centerpartiet kommer fortsatt verka för att svenska företag ska kunna delta i globala samarbeten och värdekedjor, och för att Sverige även i framtiden ska ha en öppen och liberal arbetskraftsinvandring. Vi kommer på alla nivåer att fortsätta slåss för rivna gränshinder, lägre tullar och ökad integration.
Handel är en viktig faktor för att vi ska kunna tillverka all den miljöteknik som krävs
för den gröna omställningen. Samtidigt skapar handelsavtal gemensamma standarder, vilket gör att företag runt om i världen i många fall behöver stärka sitt miljöarbete för att få sälja sina produkter på den europeiska marknaden. För att möjliggöra den gröna
omställningen behöver därför EU:s roll i världen stärkas och vi måste teckna fler moderna
och hållbara frihandelsavtal.
Nya frihandelsavtal och reformering av WTO
En stor del av det vi producerar i vårt land går på export och bidrar på så sätt mycket till vår egen ekonomi. Samtidigt är det viktigt att Sverige och EU i tecknande av
frihandels
avtal inte gör avkall på våra höga krav inom områden såsom miljö, livsmedel, antibiotika,
djurhållning, hälsa och konsumentskydd.
För Sverige och EU bör det vara prioriterat att få till stånd fler frihandelsavtal. Ett långtgående frihandelsavtal mellan EU och USA på detta. Samtidigt behöver WTO reformeras för att nya globala handelsavtal återigen ska kunna tecknas. Ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO. Som ett första led bör EU gå före och ta bort importtullar på miljö- och klimatteknik.
Fortsätt forma inre marknaden
EU är världens största integrerade marknad. Den ökade rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital som EU möjliggjort har bidragit till tillväxt och jobbskapande, inte minst i Sverige. EU och dess medlemsländer står dock inför stora utmaningar. Centerpartiet vill öppna EU:s inre marknad ytterligare. Särskilt gäller det inrättandet av en digital inre marknad, med stark nätneutralitet. EU måste också öppna sig mer mot omvärlden och aktivt arbeta för upprättandet av fler globala frihandelsavtal.
De svenska företagens hemmamarknad är den europeiska. Handelsutbytet har gjort, och gör, Sverige och Europa rikare. Därför ser vi med oro på att vissa vill sätta upp hinder inom, in till och ut från den inre marknaden – vi vill tvärtom fortsätta att fördjupa den inre marknaden. Framför allt tjänster och digitala produkter behöver bli lika lätt att handla över gränserna som det är att beställa en vara från Tyskland eller Italien. Ett viktigt steg för en mer integrerad tjänstemarknad är att förbättra möjligheterna för människor att temporärt jobba och ta uppdrag i olika EU-länder.
Att Sverige är en del av den inre marknaden är av stor betydelse för såväl stora som små företag. För stora företag är ofta steget ut på den internationella marknaden litet. För små företag kan det vara betydligt svårare. Därför behövs en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad.
Handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar
En radikalt förändrad säkerhetspolitisk situation får implikationer också för handels
politiken. I den bästa av världar skulle fri handel och öppenhet råda. Dock måste regler till för att skydda svenska säkerhetspolitiska intressen. Denna typ av hänsyn behöver tas i högre utsträckning än tidigare och därför behöver en analys göras av vilka åtgärder som behöver vidtas från Sveriges och regeringens sida. Ett sådant exempel är utländska direktinvesteringar. I grunden ska Sverige vara en öppen ekonomi som välkomnar investeringar, men samtidigt behöver det finnas möjlighet att granska investeringar i exempelvis samhällsviktig infrastruktur och liknande.
Mineralpolitik för grön tillväxt
Gruv- och mineralnäringen är betydelsefull för Sverige och bidrar till såväl jobb som tillväxt på orter där det ofta är ont om arbetstillfällen. Men den svenska gruv- och mineralnäringen bidrar också till byggandet av det hållbara samhället. Gruvorna är början på långa växande värdekedjor som kommer hela samhället till del, för med de metaller och mineral som utvinns i Sverige kan vi bygga den teknik som behövs för förnybar energi, solceller, batterier, elbilar och mycket mer.
Ersättning för utvinningen
För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga försörjningen av de
innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik. I dag är Sverige och EU i hög grad beroende av importer från ett fåtal länder vilket gör tillgången
sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndigheter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket
också skapar betydande exportmöjligheter. Storskalig återvinning är viktigt men kommer
inte kunna tillgodose framtidens behov. För att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos markägaren och hos lokalbefolkningen. Vi vill därför undersöka förutsätt
ningarna för en höjning av mineralavgiften samtidigt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället vars närmiljö påverkas.
Förutsättningar för utvinning
Kartläggningar visar också att de nordiska länderna tillsammans har fyndigheter som
potentiellt skulle kunna innebära att Europa skulle kunna minska sitt beroende av import
betydligt.
I dag har mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt en central roll för svensk gruvprövning, då det är den mark- och miljödomstol som handlägger flest ansökningar om tillstånd till gruvdrift och dylika omprövningsärenden. Den är redan och sedan lång
tid hårt belastad av flera och komplexa ärenden och står inför utmaningar på rekryterings
sidan.
För att dessa tillståndsprocesser inte ska pågå orimligt länge måste därför mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt tillföras nödvändiga resurser.
Med målet att halvera tillståndsprocesserna är det viktigt att inte ha fler domstolsmål än nödvändigt. Det som kan anses vara petitesser bör därför inte fälla en hel tillstånds
ansökan på tusentals sidor. För att undvika det bör därför en proportionalitetsprincip införas. Är felaktigheten av liten eller ringa betydelse bör tillstånd ändå kunna ges, istället för att den återförvisas till bolaget med alla förseningar det medför. Sådan återförvisning är sannolikt mycket samhällsekonomiskt kostsam och ett slöseri med samhällets tid och resurser, samtidigt som konkurrenskraft och omställning hämmas. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att utreda och införa en sådan proportionali
tetsprincip i miljötillståndshanteringen.
Regeringen kan förutom att avgöra bearbetningskoncessionsärenden, låta utreda och göra en genomgripande översyn och modernisering av minerallagen. Sverige behöver
en reform som bland annat beaktar Sveriges folkrättsliga åtaganden gentemot det samiska
folket och den internationella diskussionen om konceptet ”social license to mine”, nämligen den berörda befolkningens acceptans för en gruva. Ska Sverige i högre grad kunna utvinna olika mineraler och metaller måste grunden läggas för att detta kan ske utan utdragna processer och konflikter. Staten bör därför skapa förutsättningar för att
finna vägar framåt för att det blir lättare att få fram platser där det kan bli tal om utvinning
och gruvdrift. Hänsyn måste tas till lokalbefolkning och lokala förhållanden. I det fall gruvetableringar negativt påverkar andra näringar behöver dessa kompenseras för eventuellt produktionsbortfall. Läggs en god grund för detta kan handläggningstider och beslutsprocesser kortas avsevärt.
Jämställd näringspolitik och kvinnors företagande
Cirka 30 procent av de svenska företagen ägs av kvinnor. I många branscher är köns
balansen betydligt snedare än så. Trots att nyföretagandet bland kvinnor ökat, ligger
Sverige vid en jämförelse med övriga EU i bottenskiktet när det gäller andelen kvinnliga
företagare. Samtidigt visar statistik att de varor och tjänster som säljs av företag drivna av kvinnor i högre grad är innovativa och är nya för Sverige eller världen. Sammantaget är detta naturligtvis orimligt. Mycket arbete återstår för svenskt vidkommande där det kommer till ekonomisk jämställdhet.
Jämställd tillgång till kapital ger ökad tillväxt
Fakta och statistik kring kvinnors företagande, kvinnors ledning av företag och kvinnors ägande av företag är i dag bättre än tidigare men fortsatt bristfälligt. Det leder till ett osynliggörande som måste förändras. Ska förutsättningar för kvinnors företagande, ledning och ägande förbättras, då är bättre fakta ett måste. Jämställdhetsanalyser bör vara ett självklart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken. I linje med detta behöver de stöd som företag kan söka utformas så att de också i högre grad söks. Detta
gäller såväl kvinnodominerade branscher som mansdominerade. Frågan om hur företagar
politiken
effektivare kan bidra till såväl jämställdhet som tillväxt, och hur det arbetet ska organiseras, bör utredas. Till detta hör också hur stöden bättre kan anpassas för att bidra till tillväxt och utveckling i hela landet.
Det behövs ett tydligt och strategiskt arbete för att öka jämställdheten inom närings
livet. Här spelar det roll hur statliga aktörer agerar. Berörda myndigheter – såsom Vinnova, Almi och Tillväxtverket – måste ges tydliga och mätbara mål. En
grund
läggande utgångspunkt ska vara att statliga medel för företagande fördelas mer jämställt.
Det är viktigt att se företagandets potential både som integrationsmotor och för jämställdheten. För många kvinnor som kommit till Sverige från andra länder kan företagande vara den enda möjligheten till ett jobb. Därför behövs också en särskild
satsning på kvinnor med utländsk bakgrund för att de lättare ska kunna välja företagande
som ett sätt att få ett jobb. En sådan satsning kan exempelvis bestå i att återupprätta och utöka programmet Investera i invandrarkvinnor. För dessa grupper, men också i vidare perspektiv, bör tillgången till mikrolån förbättras. Mikrolånen kan vara av stor betydelse för den som vill ta ett första steg till eget företagande.
Möjlighet att driva företag för den med skyddad identitet
Också människor som lever med skyddat identitet bör ha möjlighet att driva företag och engagera sig i näringslivet. Det finns en rad exempel på människor som har stöd i lag och som får stöd av myndigheter för att skydda sin identitet. Ett exempel på detta är våldsutsatta kvinnor. Dessa människor kan inte vara utestängda från möjligheten att driva företag eller sitta i bolagsstyrelser. I dag finns dock hinder för detta.
Enligt sekretessgruppen hos Skatteverket så kan man inte ha sekretess hos Bolags
verket. Det gör det möjligt att söka på personnummer och få upp bolagen där en person har styrelseuppdrag. Bolagens adresser kan då avslöja i vilken region personen med skyddad identitet befinner sig, vilket innebär stora risker för den enskilda. Det finns skäl för dessa regler. Men det bör utredas olika möjligheter för att inte utestänga exempelvis våldsutsatta kvinnor från en karriär i näringslivet.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Ådahl (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Stina Larsson (C)
Helena Lindahl (C)
Daniel Bäckström (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Karlsson (C)