Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 21 Energi
2024/25 · HC023134 · Fredrik Olovsson (S); Monica Haider (S); Mattias Jonsson (S); Marianne Fundahn (S); Isak From (S); Aida Birinxhiku (S); Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 24 Näringsliv
2025/26 · HD023593 · Fredrik Olovsson (S); Monica Haider (S); Mattias Jonsson (S); Marianne Fundahn (S); Isak From (S); Aida Birinxhiku (S); Daniel Vencu Öhrlund Castro (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.005 · ämneslikhet 0.630. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
3 möjliga matchningar · 24 yrkanden i A · 54 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.862 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Yrkande A2 och B3 · textlikhet 0.607 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor (avsnitt 2.10.1), med den ändringen att kreditgarantierna får avse ny fossilfri energiproduktion.
B3
Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2026 ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar som, inklusive tidigare utfärdade garantier, uppgår till högst 80 000 000 000 kronor.
Yrkande A20 och B11 · textlikhet 0.506A: Avslag · B: Avslag
A20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för vätgas och tillkännager detta för regeringen.
B11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell innovationsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
21 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av långsiktighet i energipolitiken och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett mål om ytterligare minst 60 TWh ny fossilfri el till 2030 och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar för att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång på stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elnätsutbyggnad och intäktsregleringen och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny modell för anvisade avtal och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara regeln vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts tidigare uppdrag för anslutning av havsbaserad vindkraft ska återupptas och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjärr- och kraftvärmens villkor och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om solel och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria transporter och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig vätgasinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi och regelverk för fusionskraft och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse Svenska kraftnät till systemoperatör för vätgas, en s.k. TSO, och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggt och säkert elsystem och tillkännager detta för regeringen.
51 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en industripakt med näringslivet m.fl. och nya samverkansprogram för att stärka svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt system för korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja arbetet med ”gender due diligence” genom att integrera jämställdhetsarbetet i innovationssatsningar för att fler innovationer ska kommersialiseras och bidra till att stärka vår konkurrenskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge riktade uppdrag till Vinnova, Almi och Saminvest för att stärka kvinnors företagande och tillgång till riskkapital och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för en nationell plattform för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för life science-export och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för att fler kliniska prövningar ska hamna i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel och behandlingar och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över på vilket sätt fler testbäddar kan inrättas i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för fler industriprojekt och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma gemensamma färdplaner för den gröna och digitala omställningen av industrin för att stärka svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Business Swedens möjligheter att främja svenska startups och scaleups internationella affärer och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för ökad digitalisering hos myndigheter i syfte att underlätta kontakten mellan näringsidkare och myndighet och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta en konkursakut och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för deeptech och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta insatser för att främja livsmedelsindustrin och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa mål för turistnäringen och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om besöksnäringen som en del i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kunskapsprogram för kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för handelspolitiken ska vara en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en ny utrikeshandelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka exportfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Team Sweden ett utvidgat uppdrag som även omfattar importfrämjande insatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördjupa och utveckla EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska bedriva en öppen handels- och investeringspolitik gentemot omvärlden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det regionala exportfrämjandet och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små och medelstora företag ska få bättre stöd att nå nya marknader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en stödfunktion för svenska företag som drabbats av tullar och andra handelshinder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för nya frihandelsavtal och andra typer av handelssamarbeten och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera WTO:s regelverk och återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka handeln med Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kringgåendet av sanktioner mot Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för att utveckla det globala partnerskapet Global Deal och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i alla EU:s handelsavtal ska verka för höga krav på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelspolitiken ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa handelshinder för klimatsmarta lösningar och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den svenska exportens bidrag till global klimatnytta och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrera innovationspolitiken i handelsfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett samlat och strategiskt grepp för att öka kommersialiseringen och exporten av svenska innovationer och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges position inom strategiska och framväxande teknikområden och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och fördjupa strategiska internationella forsknings- och innovationssamarbeten och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Sveriges attraktionskraft för internationella investeringar och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över systemet för granskning av utländska direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen.
B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka användningen av patentinformation och tillkännager detta för regeringen.
B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot intrång i immateriella rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fungerande upphovsrätt i ljuset av utvecklingen inom AI och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett snabbspår för handläggning av patentansökningar inom grön teknik och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 7128 ord · B 8229 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3134
av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 21 Energi
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 400
000
000
000 kronor (avsnitt 2.10.1), med den ändringen att kreditgarantierna får avse ny fossilfri energiproduktion.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av långsiktighet i energipolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett mål om ytterligare minst 60
TWh ny fossilfri el till 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar för att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång på stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elnätsutbyggnad och intäktsregleringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny modell för anvisade avtal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara regeln vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts tidigare uppdrag för anslutning av havsbaserad vindkraft ska återupptas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjärr- och kraftvärmens villkor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om solel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria transporter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för vätgas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig vätgasinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi och regelverk för fusionskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse Svenska kraftnät till systemoperatör för vätgas, en s.k. TSO, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggt och säkert elsystem och tillkännager detta för regeringen.
Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 21 Energi
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens energimyndighet
585
557
±0
1:2
Insatser för energieffektivisering
415
000
100
000
1:3
Energiforskning
1
647
723
−100
000
1:4
Energimarknadsinspektionen
234
039
±0
1:5
Energiplanering
790
000
±0
1:6
Avgifter till internationella organisationer
33
328
±0
1:7
Elsäkerhetsverket
79
650
±0
1:8
Laddinfrastruktur
930
000
±0
1:9
Biogasstöd
985
000
±0
1:10
Energiberedskap
198
000
±0
1:11
Elberedskap
733
000
±0
99:1
Snabbhetsbonus vindkraft
±0
100
000
Summa
6
631
297
100
000
Anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering +100 miljoner
Anslaget tillförs 100 miljoner för att ge stöd till fastighetsföretag och bostadsrätts
föreningar som förbättrar sin styrning av energianvändningen på ett sådant sätt att de kan utjämna effekttoppar och delta i Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader.
Anslag 1:3 Energiforskning –100 miljoner
Vi minskar anslaget med 100 miljoner då vi inte ser behov av en ettårig satsning på en forskningsreaktor och prioriterar istället snabb tillförsel av ny el på anslag 1:12 nedan.
Anslag 1:12 nytt anslag Snabbhetsbonus vindkraft +100 miljoner
Kommuner som under 2025 omprövar ett tidigare avslag och ger tillstånd till vindkraft medges rätt till ersättning.
Politikens inriktning
Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elektrifiering – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila råvaror mot el. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att öka tillväxten, skapa välstånd och samtidigt nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Den kan även bidra till att minska utsläppen i andra länder genom export av klimatsmarta produkter. Målsättningen bör vara att energipolitiken ska bidra till klimatmålet för 2045. Elektrifiering kan bidra till stor energieffektivisering och minskade utsläpp från transporter. Den är också avgörande för att ställa om till fossilfria processer i stora industrier. Sveriges elförsörjning kan, under rätt förutsättningar, förbli en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till låga och konkurrenskraftiga priser.
Liksom näringslivet och energibranschen menar vi att långsiktiga och stabila villkor kommer att vara viktiga för att tillräckliga investeringar inom energisektorn ska komma på plats. Politiska beslut som fattas med få mandats övervikt en enskild mandatperiod är inte en tillräcklig grund för stora investeringar med långa tidsperspektiv. Därför bör regeringen arbeta för långsiktiga och breda överenskommelser om energipolitiken. Sverige behöver kunna använda alla konkurrenskraftiga fossilfria möjligheter som står till buds och öka utbyggnadstakten för den fossilfria elproduktionen redan i närtid. Dels för att en stor utmaning inte kan lösas i slutet på perioden men framförallt för att risken är stor att Sverige inom endast några år blir nettoberoende av elimport för vår elförsörj
ning och då sannolikt också förlorar viktiga investeringar och arbetstillfällen. Sverige ska även fortsättningsvis kunna vara en nettoexportör av el.
När det gäller leveranssäkerhet och ett mål för detta är vår uppfattning att de samhällsekonomiska effekterna behöver vara vägledande. Effekter av lagrings
möjligheter och efterfrågeflexibilitet behöver dessutom vägas in liksom sektors
kopplingar, inte minst när det gäller värme och vätgas. Ett mål behöver vara förenligt med låga priser för elanvändarna för att säkerställa industrins konkurrenskraft och värna hushållens ekonomi.
Det svenska elnätet behöver byggas ut snabbare men kostnadseffektivt. Svenska kraftnät bör ges en tydligare roll i fråga om att arbeta för att elsystemet ska kunna utvecklas i takt med behoven. I denna åtgärd ingår bland annat ett mer proaktivt arbete med nationell nätplanering. Svenska kraftnät bör även få i uppdrag att tydliggöra förutsättningar för att främja flexibilitet vid anslutning av nya elkrävande verksamheter. Det kan handla om att anpassa elanvändning för att minska effekttoppar och optimera nyttjandet av elnäten.
Säkerhetsläget i Sverige och Europa har försämrats drastiskt under de senaste åren vilket också synliggjort hur central en robust energiförsörjning är för hela samhället. Självförsörjningen i hela Europa behöver stärkas och beroendet av fossila energikällor minska snabbare. Sverige är nettoexportör av el och ska fortsatt spela en viktig roll genom export av fossilfri el till våra grannländer. Det måste ske på ett sätt som värnar svenska intressen och regeringen har ett ansvar att driva på för att grannländernas hantering av elmarknaden är rimlig och ändamålsenlig även ur ett svenskt perspektiv.
Omställning och konkurrenskraft kräver ett nytt energipolitiskt mål för 2030
Socialdemokraterna har återkommande lyft behovet av ett mål för mer fossilfri kraft redan till 2030. Anledningen är att ett tidsatt mål ställer krav på förslag och beslut om relevanta åtgärder som kan bidra till måluppfyllelsen. Vi menar att de nu beslutade kontrollstationerna, som vad vi förstår har målet 2045 som utgångspunkt, inte svarar mot samhällets behov av mer el i närtid. Regeringens försämringar av förutsättningarna för den nya produktion som är möjlig i ett kortare perspektiv reser allvarliga tvivel om hur seriöst menat talet om omställning är.
När det gäller elanvändningen 2045 menar vi att den osäkerhet som finns om elbehoven på längre sikt (mellan 200 och 340
TWh enligt en myndighetsgemensam rapport från december 2023) ökar utan ett tydligt preciserat och högt ställt mål för 2030. Enligt samma rapport kan nämligen elbehovet redan till 2035 i det närmaste fördubblas. Om inte industrin får möjlighet att genomföra sina planerade eller önskade investeringar i närtid torde behovet av ny el minska högst avsevärt även på längre sikt. Det skadar såväl klimatomställningen som det svenska näringslivet och en mycket stor mängd arbetstillfällen riskeras. Därför föreslår Socialdemokraterna liksom tidigare ett nytt energipolitiskt mål om ytterligare minst 60
TWh fossilfri kraft redan till 2030.
I det kortare perspektivet är det främst vindkraft som har betydande potential, men även solel, kraftvärme och nya gasturbiner, liksom effekthöjningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft behöver komma på plats.
Regeringen har tidigare föreslagit kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärn
kraft som uppgår till högst 400
000
000
000 kronor. Man anser att dessa kreditgarantier bör utformas med mer generösa villkor än nuvarande system för kreditgarantier för gröna investeringar. Något resultat av detta har emellertid inte kunnat observeras och systemet finns inte på plats. Socialdemokraterna anser att även andra storskaliga fossil
fria kraftslag och lösningar än kärnkraft bör få tillgång till subventioner och stöd på lika villkor. Det gäller inte minst vindkraft till havs som med rätt politik har betydande potential även på relativt kort sikt. Eventuella stödsystem för elproduktion bör så långt möjligt vara teknikneutrala för att åstadkomma låg systemkostnad och vara samhälls
ekonomiskt effektiva. Det gäller även för de föreslagna kreditgarantierna.
Den växande industrin kommer leda till fler arbetstillfällen åt elektriker, montörer, industriarbetare och många fler. Det är en stor möjlighet, men kräver också mer av vårt utbildningsväsende. Det är viktigt att säkra kompetensförsörjningen till de nya industrierna och verksamheterna runt dem. Vi vill på andra budgetområden skjuta till mer pengar för att garantera att kompetensbrist inte lägger till hinder för industrins utveckling. Vi har även föreslagit ett pilotprojekt för nationellt intag till yrkesvux, så att vuxna över hela landet kan söka utbildningar med säkra jobb i snabbväxande kommuner.
Låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag
Den svenska industrins konkurrenskraft behöver säkras genom trygg tillgång till el och effekt i energisystemet till konkurrenskraftiga priser på kort och lång sikt. Sverige har många tämligen unika fördelar som stora landytor och en lång kuststräcka som bör tas tillvara när elsystemet nu behöver byggas ut och även lång erfarenhet av att driva storskalig vattenkraft liksom kärnkraft.
Det är även av stor vikt att regeringen driver på för förslag på den europeiska nivån som kan leda till lägre svenska priser. Målsättningen måste vara att det svenska elpriset ska vara lågt i hela landet. Den klyvning av Sverige som vi har sett vad gäller elpriser måste arbetas bort. Det sker bäst genom utbyggd produktion i södra Sverige och förbättringar i överföringskapaciteten. Regeringens hantering av havsvindkraften driver nu istället upp priserna i de södra delarna av landet.
Men även beredskap vid mer tillfälliga prishöjningar behöver kunna hanteras.
Socialdemokraterna tog under förra mandatperioden initiativ till och förankrade med EU att de avgifter som betalats in till Svenska kraftnät och som inte kunde användas till nätförstärkande åtgärder skulle kunna återföras på kort sikt genom åtgärder som skulle sänka priserna, sänka nätavgifterna eller ge återbäring till hushåll och företag. Genomförandet av förslag med denna riktning från den nya högerregeringen utlovades efter valet men kom att försenas i flera månader och turerna kring stöden blev många, inte minst när det gällde kompensation till hushåll i norra Sverige liksom till företag. Vi kan nu också konstatera att regeringen trots ett EU-ordförandeskap misslyckades med att vidmakthålla den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att använda Svenska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder vid eventuella nya kraftiga elpris
höjningar. Vi menar att regeringen bör agera i EU för att en sådan mer flexibel användning av svenska folkets pengar ska vara möjlig även framöver. Viktigt är även att möjlighet till beskattning av övervinster hos kraftföretag vid behov kan utnyttjas. Det behövs en beredskap för att snabbt kunna få på plats ändamålsenliga stöd till särskilt utsatta hushåll om behov uppstår. Eventuella nya stöd ska skydda företag och hushåll som haft höga elkostnader men inte ge otillbörliga fördelar för de som har en stor förbrukning till fasta låga priser. Fördelningspolitiskt rimliga modeller kan med fördel tas fram i förväg, för att öka beredskapen i ett försämrat läge.
Svenska kraftnät och övriga systemansvariga för transmissionssystemet, s.k. TSO:er, i Europa håller som bäst på att genomföra en elområdesöversyn som genomförs gemensamt och koordinerat där alternativa elområdesindelningar för Sverige, Tyskland, Italien, Nederländerna och Frankrike utreds. Arbetet med modellering och utvärdering sker huvudsakligen på regionnivå (för Sveriges del Norden) medan en del aspekter utvärderas genom EU-gemensamma studier. Arbetet skulle ha presenterats i maj men är ännu inte slutfört. Förseningen av resultat och rekommendationer för elområdes
indelning i Norden förväntas inte påverka tidigare kommunicerad tidsplan för en eventuell implementering av nya elområden i Sverige som ska vara på plats tidigast 2027. Elområdesöversynen ska resultera i ett förslag om indelning i elområden, antingen genom att behålla den befintliga indelningen eller genom att införa en ny elområdesindelning. Översynen betyder alltså inte att nuvarande elområdesindelning nödvändigtvis förändras. Vi menar att det är de fysiska begränsningarna i nätet som är grunden för indelningen och att kravet på myndigheterna måste vara att helt arbeta bort dessa för att möjliggöra ett enhetligt svenskt elområde med ett lågt pris.
Förutom att bygga ut produktions- och överföringskapacitet för att möjliggöra att Sverige blir ett elområde är det viktigt att regeringen agerar för att elområden i vår närhet utformas på ett sätt som inte driver upp svenska elpriser. Det är därför bra att projektet Hansa Power Bridge inte drivs vidare, en fråga som vi lyfte redan förra hösten, med hänsyn till det sydsvenska elsystemets stabilitet och priserna i södra Sverige. Redan med dagens överföringskapacitet krävs en bättre ordning i framförallt Tyskland. Det är ett ansvar för regeringen att driva frågan såväl i EU som bilateralt för att värna konsumenter och företag i södra Sverige.
Det är fortsatt angeläget att hushåll ges möjlighet att på liknande sätt som stora kunder teckna långa kontrakt för elleverans till rimliga och stabila priser. I detta syfte har vi föreslagit ett system med s.k. folkhemsel, som innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktionsförfarande till lägsta pris, el som sedan levereras till hushållskunder på vissa villkor. Cirka 60 procent av ett hushålls normalförbrukning borde kunna levereras som folkhemsel. Eftersom detta både skapar stabila villkor för investeringar och ger hushållen stabila och låga priser bör regeringen skyndsamt arbeta vidare med en modell i linje med vad vi föreslagit.
Energieffektivisering sänker kostnader, ökar försörjningstryggheten och ger utrymme för investeringar i nya industrier
Sverige ska ha mycket och billig fossilfri energi men vi behöver också bli bättre på att använda energin mer effektivt. En effektiv användning av energi kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och minska klimat- och miljöpåverkan samt bidra till försörjningstryggheten på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det finns behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet till 2030.
Vi menar också att ett effektiviseringsmål hade behövts för att bättre kunna ta ställning till det nu beslutade planeringsmålet för 2045. ”Effektivisering först” har varit ingången för både EU och Sverige. Regeringens expertmyndighet pekar på att var sjunde kWh är lönsam att effektivisera. Det frigör också el och kapacitet för behoven på kort sikt samtidigt som priserna sänks.
I den uppdaterade nationella energi- och klimatplanen som lämnades till kommissionen i juni erkänner nu regeringen att de missar kraven i hela den centrala klimatlagstiftningen i EU. Dessutom misslyckas regeringen med att uppfylla obligatoriska krav om ökad andel förnybar energi och minskad energianvändning – trots att Sverige var med och som ordförandeland förhandlade fram dessa krav. Det blir nu alltmer tydligt att det inte finns någon plan för hur dessa krav ska kunna uppfyllas.
Vi vill att Energimyndigheten ska fortsätta arbetet med energieffektivisering och stötta energieffektivisering av både småhus och flerbostadshus liksom inom industrin. Syftet med åtgärderna är att bidra till klimatomställningen, skapa jobb, säkerställa en jämn tillgång till energi och minska risken för negativa effekter av volatilitet i energi
priserna. Regeringspartierna har utformat politiken så att flerbostadshus inte får del av åtgärderna. Den politiken bör utvärderas, vilket ger regeringen möjlighet att återkomma med en politik för energieffektivisering som är bättre utformad.
Vi vill underlätta för fastighetsbolag att bli en aktiv part i arbetet med att effektivisera energianvändningen och öka försörjningstryggheten. Det stöd till energieffektivisering av flerbostadshus som vi föreslår bör kompletteras med insatser för att fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar ska kunna förbättra sin styrning av fastighetsbeståndets energianvändning, i och med att de får förutsättningar att delta på stödtjänstmarknaden. Energimyndigheten eller en annan myndighet som regeringen anser bättre lämpad bör hantera stödet. Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att ta fram tekniska specifikationer som grund för stödsystemet. Den socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att föreslå ett kvotpliktssystem för energie
ffektivisering (s.k. vita certifikat). Syftet var att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kunde öka energieffektiviseringstakten i Sverige, bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nåddes samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället. Den nya högerregeringen beslutade dock den 22 december 2022 att avsluta utredningens arbete. Vi menar att arbetet med att ta fram ett förslag med denna inriktning bör återupptas. Energi
myndigheten har också i rapporter lyft betydelsen av kvotpliktssystem, som t.ex. vita certifikat, för att Sverige kostnadseffektivt ska kunna uppnå EU:s klimatlagstiftning på energieffektiviseringsområdet.
Utbyggnad av elnätet
För att möjliggöra den gröna omställningen, nya industrisatsningar och tusentals jobb behöver elen kunna transporteras dit den behövs. Det är också viktigt för en god tillgång på el i hela landet. Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ för att halvera tiden för tillståndsgivning. En rad lagändringar trädde ikraft, som möjliggjorde den största tidsminskningen för byggande av elledningar som gjorts sedan Sverige fick elektricitet. De nya lagarna förenklade processerna för att bygga ut elnätet i Sverige och gjorde dem mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. För nätföretagen blev det lättare att vidta åtgärder utan att ansöka om en ny så kallad nätkoncession, det vill säga det tillstånd som krävs för att bygga en kraftledning. Fler ledningar ska kunna byggas och användas med stöd av en nätkoncession för ett område. En nätkoncession för linje ska kunna ändras på ansökan av nätföretaget. Det ska gå att lägga samman olika nätkoncessioner men också att dela upp en nätkoncession för linje.
Sammantaget innebar förändringarna att arbetet kunde snabbas på avsevärt. Mer kan emellertid göras. Energimarknadsinspektionen behöver exempelvis tillräckliga resurser. Vid sidan om utbyggnad av nätkapaciteten behöver Svenska kraftnät som ansvarig för systemet säkerställa att även andra verktyg används för att klara den stora ökningen av användning och produktion. Digitalisering, AI, kraftelektronik och olika tekniker för lagring kan bidra till detta, liksom aggregering och flexibilitet.
Samtidigt som behoven av en stor och snabb utbyggnad av elnäten är det viktigt att kostnaderna för utbyggnaden av elnätet är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet man bor. Den utredning som haft i uppdrag att se över intäktsregleringen har haft ett viktigt uppdrag. Modellen behöver ta hänsyn till både användarnas behov av låga totala kostnader och elnätsföretagens förmåga till fortsatta investeringar. En ny modell behöver införas som sänker avkastningen för elnätsbolagen men som också ger betalt för insatser som effektiviserar användningen och innovationer.
Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte gör ett aktivt val av elleverantör. De flesta av dessa kunder har relativt låg förbrukning, är ofta äldre, har haft avtalet mer än ett år och har i avsaknad av aktivt val, ofta efter en flytt, tilldelats denna typ av avtal. Tanken med systemet är att elmarknadens aktörer ska få betalt för den el som förbrukas och att inaktiva elanvändare inte ska stå utan leverans av el. Priserna för kunder som anvisats elavtal har stigit i förhållande till rörliga elavtal och uppgick 2023 till i genomsnitt ca
40
öre mer per kWh. Det motsvarar en årlig merkostnad (för 2
000
kWh) på ca
800 kronor per år. Klagomålen från kundkollektivet ökade under 2023.
Socialdemokraterna förordar en reglering av samma typ som den som gäller i Norge.
Den modellen innebär krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder.
Regeringen bör även ta initiativ till en nationell kraftsamling kring kompetens
försörjning för elektrifieringen. Regeringens nedläggning av branschskolan för distributionselektriker skadar Sveriges möjligheter till en snabbare nätutbyggnad.
Infrastruktur för vätgas behöver utvecklas
Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är ökad användning av vätgas i produktion och för lagring av energi. Vätgas kommer därför att få en ökad betydelse inte minst som en förutsättning för industrins omställning. Socialdemokraterna vill satsa på svensk produktion av vätgas. För att underlätta och samordna detta arbete behöver Sverige en nationell strategi och plan för vätgas
utbyggnad och vätgasinfrastruktur, som behöver samplaneras med infrastrukturen för el. Idag är TSO:n, dvs den stamnätsansvarige, på gassidan ett privat företag. Vi menar att det ska vara en statlig aktör. När vätgasen blir en allt större resurs ekonomiskt och spelar en större roll i vårt energisystem är det rimligt att sådan infrastruktur ägs och drivs inom ramen för det offentligas kontroll. Regeringen bör inledningsvis ge Svenska kraftnät i uppdrag att samplanera vätgasinfrastruktur och elnät i hela landet. Vi vill även se en målsatt strategi för vätgasutbyggnaden, ny reglering och ett utökat statligt ägarskap.
Snabba och effektiva tillståndsprocesser
Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Investeringar i elnäts- och elproduktions
utbyggnad riskerar därmed att påtagligt försvåras. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för nyindustrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Moderna regelverk som utvecklas i takt med tekniken behöver utvecklas. Relevanta myndigheter ser exempelvis över förutsättningarna för både framtida och befintlig kärnkraft, så att vi kan fortsätta att nyttja befintlig kärnkraft i dess fulla kapacitet under hela dess livslängd.
Den omfattande elektrifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snabba tillståndsprocesser inte minst vad gäller elnät. Elnät som bidrar till till
förlitlig överföring av el till rimliga kostnader och där ökade effektuttag och nyans
lutningar beviljas inom rimlig tid är viktiga för en konkurrenskraftig och leveranssäker elförsörjning.
Den socialdemokratiska regeringen arbetade för att halvera ledtiderna för nya kraft
ledningar, från att behov identifierats till att ledningen står på plats. För att genomföra detta krävs resurser till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen och aktörerna på elnätssidan har även en viktig roll i fråga om att finna lösningar för att frigöra nätkapacitet och underlätta för nya kunder att ansluta till elnäten i tillväxt
områden. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir hållbar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Detta gäller brett, dvs för både industri, infrastruktur och inte minst el. Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd blir regel så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Vi menar att det med den nyligen föreslagna lagtexten finns en uppenbar risk att nuvarande förhållanden i stort sett vidmakthålls, dvs myndigheternas bedömningar blir fortsatt styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten. I förlängningen torde detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillstånds
processerna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd. Samma restriktiva tolkning som görs idag menar vi därför kommer att fortsätta att tillämpas. Vi menar i stället att genom att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändrings
tillstånd så finns det tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utredningens förslag.
Ytterligare ett område som regeringen bör uppmärksamma är att säkerställa fungerande tillståndsprocesser genom metodutveckling för samverkan mellan myndigheter inom ramen för befintlig lagstiftning. En metod för att korta den totala tidsutdräkten i tillståndsprocessen är att delarna hanteras parallellt snarare än sekventiellt. I den utsträckning ett sådant arbete inte kräver lagändring bör det genomföras skyndsamt.
Särskilt om kraftslagen
Socialdemokraterna menar att alla fossilfria kraftslag behövs för att Sverige ska klara av den stora elektrifiering som världen ska genomgå under de kommande decennierna. Den stora utbyggnaden av vårt elsystem kräver att all ny fossilfri el som går att få fram till konkurrenskraftiga priser också måste få möjlighet att nå hushåll och företag. Vi eftersträvar teknikneutralitet, hög samhällsekonomisk effektivitet och kostnads
effektivitet. De olika kraftslagen behöver emellertid delvis olika åtgärder för att få förutsättningar att bidra på dessa villkor.
Vattenkraften behöver utvecklas
Vattenkraften är ryggraden i det svenska elsystemet. Den osäkerhet som nu råder för verksamhetsutövarna till följd av den nationella planen för moderna miljövillkor och den återigen förlängda pausen i arbetet behöver snarast vändas till klarhet. Regeringen måste återkomma med förslag som gör att prövningarna kan återupptas på ett sätt som garanterar att de uttryckta intentionerna om att uppnå största möjliga miljönytta och effektiv tillgång till vattenkraftsel kan uppnås. Det uttryckta riktvärdet om 1,5
TWh behöver mötas.
Vattenkraftens potential behöver i övrigt också tas till vara. Vattenkraftens regler
barhet är en särskilt viktig del i energisystemet. Vikten av reglerbarhet ökar i takt med att förnybar energi från vindkraft och solkraft blir en större del av energisystemet. För att bidra med ytterligare effekt skulle vattenkraftens reglerbarhet behöva öka. Det kan ske genom att anlägga nya vattenkraftverk eller dammar i redan utbyggda vattensystem men framförallt genom att utöka produktion och reglerförmåga i befintliga anlägg
ningar. Reglerbarheten kan också öka genom att öka nätkapaciteten – idag finns mycket reglerförmåga ”inlåst” på olika platser i elsystemet eftersom det saknas tillräcklig överföringskapacitet. Det är centralt att nätutbyggnad kan ske snabbt och effektivt, och att tillstånd kan ges snabbare och mer förutsebart även för elnät. Ett ytterligare sätt att öka reglerbarheten i vattenkraften skulle vara att tillåta ökad vattenmagasinering eller magasinering på nya platser eller att komplettera vattenkraft med pumpkraft.
Tillståndsprocesser behöver fortsatt snabbas upp. Förslagen om ändringstillstånd i Miljöprövningsutredningen behöver genomföras för att processerna ska fungera bättre. Det är viktigt att regeringen tillser att det är möjligt att driften i vattensystem där kraftstationerna har olika ägare kan samverka för att få största möjliga effekt av nya investeringar. Vi vill se en statlig utredning som kartlägger alla de större kraft
producerande vattendragens potential samt förslag som undanröjer hinder och driver på processen att ta vara på möjligheterna.
Vindkraftens potential för snabbare elektrifiering ska tas tillvara
Sverige behöver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Den kan ge en kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i södra delarna av landet. Havsbaserad vindkraft bidrar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. De insatser som Svenska kraftnät tidigare planerat för anslutning av havsbaserad vindkraft behöver snarast återupptas, tid har förlorats efter regeringens förändrade uppdrag till Svenska kraftnät i oktober förra året. För en tillståndsgiven vindkraftpark med strategiskt läge i södra Sverige har den tänkta utvecklaren meddelat att de nu inte går vidare med sina investeringsplaner till följd av förändrade ekonomiska villkor för anslutning. Försvarsmaktens roll behöver tydliggöras och ett fungerande samspel med berörda myndigheter och aktörer säkerställas. Regeringen behöver skyndsamt besluta om de sex havsbaserade vindkraftsparker som idag ligger på regeringens bord och som har överlämnats från länsstyrelse till regeringen med rekommendation om beslut. Länsstyrelser har rekommenderat bifall för fem av de sex ansökningarna. Sammantaget skulle detta kunna innebära stora tillskott av el, främst i södra Sverige.
En ny modell för tillstånd för havsvind utreds för närvarande. Utgångspunkten är att den svenska modellen mer ska likna den som används i andra länder. Vi vill redan nu poängtera att byte av modell inte får försena tillståndsgivningen för de projekt som redan ligger för beslut. Även den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas tillvara. För att öka andelen beviljade tillstånd behöver kommunerna stärkta incitament att medverka till utbyggd vindkraft, och eventuella invändningar mot etableringar behöver komma tidigare i tillståndsprocessen. Den reformering av det kommunala vetot som föreslogs i proposition 2021/22:2010 om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft har två gånger lagts fram för beslut i riksdagen men avslagits av regeringspartierna med stöd av Sverigedemokraterna. Förslaget behöver skyndsamt genomföras.
Möjligheten att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkrafts
utbyggnad kan också behöva tydliggöras. Regeringen har kommunicerat att man ska bereda vidare förslagen som lagts fram i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18). Förslagen behöver läggas fram skyndsamt. Därutöver behöver regeringen också omgående återkomma med ett konkret regelverk för den aviserade inriktningen om ersättning till kommunerna motsvarande fastighetsskatten.
För att skynda på tillkomsten av ny vindkraft har Socialdemokraterna föreslagit en modell med avgifter från vindkraften till en kommunalt kontrollerad fond. Avgiften skulle motsvara 0,25 promille av ett prisbasbelopp per installerad MW. Förslaget kan emellertid inte enkelt kombineras med de aviserade förslagen från regeringen. Dock vill vi oaktat hur kommunerna ersätts att de kommuner som ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker som snabbt kan komma till stånd får en extra bonus om ett nytt positivt beslut ges under 2025. Stödet kan exempelvis utformas så att de första 400 vindkraft
verken av modern storlek får dela på pengarna som avsätts till ändamålet. Det skulle ge ett stöd på ca
250
000 kronor per verk.
Strategi för fjärr- och kraftvärmens bidrag till regional balans
Fjärrvärmen har en avgörande betydelse i det svenska energisystemet. Genom den effektiva värmedistribueringen, och att den i allt högre utsträckning produceras fossilfritt, minskar den också behovet av el. Även fjärrvärmen har karaktären av ett naturligt monopol, men där kunderna kan undvika monopoleffekterna genom egna alternativa investeringar. De prisökningar som rullar ut ur landet och som till del beror på bränslepriser, riskerar att öka övergången till andra lösningar än fjärrvärme, vilket i sin tur ökar elanvändningen i en situation när el bör användas till annat än uppvärmning. Vi ser ett behov av att förtroendet för fjärrvärmebolagen återskapas. Det kan endast göras genom att stärka kundens ställning. Dels handlar det om transparens där det behövs färre och tydligare taxemodeller. Vi vill även se förberedelser till en övergång till en skarpare prisreglering snarare än dagens misslyckade dialogmodell som Energi
myndigheten dessutom vill avveckla. En myndighet skulle därmed ytterst kunna få möjlighet att sätta en ram för priset, liknande den som gäller för elnät.
För att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärmen bör en hårdare reglering kombineras med sänkt elskatt på kraftverkens värmepumpar. Sektorn behöver även en mer rättvis hantering där materialåtervinningen av plast behöver öka och att effektiva styrmedel införs högre upp i avfallskedjan, för att skilja av och fasa ut fossilt plast
innehåll i avfallet som idag bidrar till ökade kostnader.
Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att säkerställa att fler investeringar kan göras i anläggningar som är viktiga för ett mer robust elsystem. Den fjärr- och kraftvärme
strategi som den tidigare regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram behöver tas vidare till beslut. Svenska kraftnät bör underlätta kraft- och fjärrvärmens deltagande på stödmarknader och Energimarknadsinspektionen ta fram en ändamåls
enlig nätnyttoersättning som korrekt prissätter bidraget till elsystemet.
Kärnkraften får fortsatt stor betydelse för elsystemet
Kärnkraften kommer under lång tid framöver att utgöra en viktig del av elsystemet. Tillsammans med vattenkraften ger den goda möjligheter till balansering och stabilitet i en elförsörjning som alltmer baseras på förnybara energislag som vindkraft och solenergi.
Socialdemokraterna ser möjligheter i fråga om förlängning av drifttid för befintliga reaktorer. Detta förutsätter givetvis en säker drift och att ev. säkerhetshöjande invester
ingar som krävs för detta genomförs. Även planerad effekthöjning vid befintliga reaktorer kommer att bli ett värdefullt tillskott till elförsörjningen. Med anledning av detta har Socialdemokraterna lyft frågan om betydelsen av att kraftverket i Oskarshamn får en svensk ägare. Reaktorn ägs idag ytterst av den tyska staten genom dess 99-procentiga ägande i ett kraftbolag. Den tyska staten är ålagd att avyttra sin del i detta bolag. Det är av stor vikt att den reaktor som finns i Oskarshamn, den största i Sverige, blir föremål för livstidsförlängning.
Riksdagen har beslutat om ändrade villkor för uppförandet av nya kärnkrafts
reaktorer. Sådana ska nu kunna uppföras på fler platser än där det idag finns reaktorer i drift och fler än tio nya reaktorer ska kunna byggas. Vi socialdemokrater har framfört att vi inte ser behov av något uttryckligt tak för antalet reaktorer på de platser där det redan idag bedrivs kärnkraftsverksamhet. Det bör vara upp till verksamhetsutövarna att utifrån den normala tillståndsprövningen hos berörda myndigheter och kommuner hantera ytterligare reaktorer på dessa platser. Givet den tekniska utveckling som pågår i branschen kan det bli aktuellt för aktörer att söka tillstånd för att uppföra effektmässigt mindre och modulära reaktorer, s.k. SMR. Det innebär att det tak som funnits på högst tio nya reaktorer kan komma att överskridas utan att elproduktionen kan förväntas öka lika mycket som vid mer konventionellt dimensionerad kärnkraft. Ur ett system
perspektiv kan mindre reaktorer också vara till fördel för elsystemet, som blir mindre känsligt vid bortfall av en enskild reaktor.
Regeringen har enligt vår mening dock inte kunnat visa att det är lämpligt att öppna för kärnkraftsetableringar på andra platser än på de som idag har kärnkraftsproduktion. Det förefaller tvärtom mer effektivt att använda den infrastruktur inklusive anslutningar, kompetens hos berörd personal och acceptans i det omgivande samhället som finns i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Dessa faktorer innebär att det blir både tids- och kostnadsmässigt mest effektivt att etablera eventuella nya reaktorer på befintliga platser.
Nuvarande reaktorägare är dessutom kollektivt ansvariga för kostnadsberäkning och finansiering av kärntekniska restprodukter och har byggt upp system för såväl bränsle- som avfallshantering. Det aktuella programmet uppges även kunna ombesörja omhändertagandet av kärnavfall vid förlängning av drifttiden för reaktorerna. Berörda länsstyrelser har kunskap om den samordnande roll kopplad till beredskap som krävs i samband med t.ex. en reaktorolycka.
Placeringen av kärnkraftverk är därtill en central fråga för ett land där det behöver finnas en tydlig demokratisk kontroll. Det har stora implikationer på energiförsörj
ningen men det får också tydliga säkerhetspolitiska konsekvenser, exempelvis gällande risk för terrorhot och påverkan från främmande makt. Staten behöver därför fortsatt ha både ansvar och kontroll i sådana för Sverige viktiga frågor som rör framtida säkerhet. Det bör inte lämnas öppet för marknadskrafterna. Staten behöver ha kontroll och ett ansvar för säkerheten, för att elbehoven möts och för att kärnkraft byggs där det är mest effektivt, vilket enligt vår uppfattning är på de platser där vi redan idag har kärnkraft.
Etableringar på nya platser kräver komplicerad prövning av berörda myndigheter och av aktuella kommuner. Den nära samverkan som finns på dagens platser understryker dessutom behovet av ett långt gånget kommunalt inflytande. Skulle dessutom fler nya platser behöva utredas parallellt, ställs ytterligare krav på myndighetsresurser. Även omhändertagande och transport av kärntekniska restprodukter torde komma att påverka valet av lokalisering.
Befintliga reaktorägare svarar idag via SKB för omhändertagande och finansiering av kärnavfallet. Nytillkommet avfall från nya aktörer torde komma att innebära att nya anläggningar för omhändertagande behöver byggas. Ytterligare frågor rör ändringar i lagen om ansvar och ersättning vid radiologisk olycka som nu är föremål för beredning efter tidigare utredning, bl.a. frågan om skadereglering. Även i det sammanhanget skulle frågor som rör fler reaktorer, ev. på andra platser än de befintliga och med nya ägare, behöva beaktas.
Regeringen redovisade sin bedömning avseende behovet av ny kärnkraft i en proposition i våras. Regeringen framförde där att ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer bör finnas på plats senast 2035, och att det till 2045 behövs en kraftfull utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer. Socialdemokraterna saknar en samhällsekonomisk analys av hur en långsiktigt stabil och konkurrenskraftig elförsörjning ska kunna åstadkommas och vilken roll olika kraftslag liksom flexibla lösningar, effektivisering och lagring har i detta sammanhang. Att ta ställning till regeringens bedömning om behovet av nya kärnkraftreaktorer till 2045 låter sig därför inte göras. Vad gäller behov av ny kärnkraft till 2035 har vi sedan en längre tid nu efterfrågat ett mål på ytterligare minst 60
TWh fossilfri kraft redan till 2030 och ser att vindkraft är det kraftslag som har bäst förutsättningar att komma på plats snabbt, men även effekthöjningar i befintliga anläggningar samt solel. Utan avsevärda tillskott av el de närmaste tio åren riskerar inte heller behoven föreligga för kärnkraft därefter.
Regeringen har nyligen redovisat resultaten från den utredning som haft i uppdrag att se över frågan om finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Utredningen har föreslagit en modell i tre delar som sammantaget syftar till att sänka kapitalkostnaderna i syfte att få till stånd nya investeringar i kärnkraft till låg kostnad. Statlig lånefinansiering ska möjliggöra en kapitalstruktur med en högre andel lånat kapital än vad som erhålls på marknadsmässiga villkor och till lägre ränta. För fyra storskaliga reaktorer uppskattas 300 miljarder kronor, vilket leder till en ökad stats
skuld, 100 miljarder förväntas komma från ägarna själva. Vidare föreslås ett pris
säkringsavtal av typen dubbelriktat differenskontrakt (CfD) där utredaren angav 80 öre per kWh som ett rimligt s.k. lösenpris, i 40 år. Om marknadspriset är lägre uppstår en kostnad för staten som föreslås finansieras med en skatt proportionerlig mot elkonsum
tionen och som omfattar hela elkundskollektivet. Om priset är högre erhåller staten en intäkt som kan föras vidare till elkunderna.
Slutligen föreslås att en risk- och vinstdelningsmekanism ska garantera projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. Mekanismen föreslås aktiveras utifrån en oberoende marknadsvärdering efter det att kärnkraftverket tagits i drift. Om avkast
ningen visar sig väsentligt bättre eller sämre än förväntat ska villkoren för de statliga lånen resp. differenskontraktet justeras. Förslagen är nu föremål för remittering under hösten.
Socialdemokraternas uppfattning är att förslaget har brister som riskerar att stå de svenska skattebetalarna dyrt i löpande kostnader och att det skulle ge en avsevärd effekt på offentliga finanser. Regeringen har inte redovisat hur sådana kostnader ska finansieras, vilka som blir de samhällsekonomiska effekterna eller vilka alternativa lösningar som står till buds. Utredningens förslag är nu på remiss och det är av stor vikt att ta del av remisskritiken innan frågan tas vidare.
Fusionskraft
Utvecklingen och forskningen av fusionsenergi och fusionskraft går framåt. Även i Sverige finns forskare och företag som kommit långt i ett internationellt perspektiv. Av den anledningen är det viktigt att snarast utreda hur regelverket kring fusionsenergi och fusionskraftverk kan uppdateras och anpassas för att bättre motsvara fusionsenergins tekniska och riskmässiga förutsättningar. Det behövs en nationell fusionsstrategi där staten ger en tydlig politisk signal om ett svenskt engagemang för fusionsenergins möjliga potential som grön kraftkälla i Sverige. Strategin bör bl.a. omfatta frågor om infrastruktur, kompetensförsörjning, investeringar och samarbeten både på nationell och internationell nivå.
Solkraft
Solkraften behöver en ökad tydlighet och ändamålsenliga regelverk. Solkraften har förutsättningar att bidra mer till den svenska elproduktionen. Det är kostnadseffektivt att sätta upp solpaneler på byggnader och strukturer som ändå ska uppföras. Den tekniska utvecklingen går snabbt och det finns ett stort intresse för solkraft hos hushållen, som ett sätt att balansera höga elkostnader och minska beroendet av andra, inte minst fossila, kraftslag. Det är därför olyckligt att regeringen valt att avisera försämrade villkor för solenergi. Det är ett typiskt exempel på hur snabba politiska förändringar försämrar förutsägbarhet och långsiktighet för såväl hushåll som företag. Vi anser att skatte
avdraget även under 2025 bör kunna utgå på nuvarande nivå. En stor potential av stor
skaliga parker ligger i större markbaserade anläggningar. Idag hämmas utvecklingen både av regelverket för att uppföra anläggningarna och av möjligheterna att ansluta dem till nätet. Vi vill därför att regeringen säkerställer att det tas fram nationella riktlinjer för länsstyrelserna i fråga om hur lagstiftning ska tolkas så att prövningen kan gå snabbt och bli likvärdig över landet. Energimarknadsinspektionen bör få i uppdrag att ta fram regelverk som kortar ledtiderna och säkerställer rimliga kostnader för anslutning till elnätet. Det är exempelvis viktigt med transparens i fråga om var det finns möjliga eller lämpliga inmatningspunkter i nätet. Kraven på nätägarna bör i det sammanhanget öka.
Hållbara fossilfria transporter och biodrivmedel, laddinfrastruktur och biogas
Användningen av fossil energi inom transportsektorn är fortsatt hög och står för en stor del av utsläppen. För att bryta transportsektorns fossilberoende behövs en ökad transporteffektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara förnybara drivmedel. Utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i en sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Energimyndigheten och Trafikverket bör ha i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för gas.
Dagens fossildrivna fordon kommer emellertid att fortsätta att rulla på våra vägar under många år. För att klara svenska klimatmål och bidra till svensk industriell utveckling behöver fossila drivmedel bytas mot förnybara. I dag används biogas framför allt i transportsektorn där den ersätter användning av bensin och diesel och bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn. Att utöka produktionen är möjligt och skulle även vara viktigt för industrins möjligheter att ersätta fossilgas med biogas.
Till följd av regeringens politik tappar Sverige investeringar i biodrivmedel, trots i grunden goda förutsättningar. Det är ett problem i klimatomställningen av fordons
flottan och en förlust för svenskt näringsliv. Det är av högsta vikt att marknadens aktörer kan få stabila förutsättningar för svensk produktion av biodrivmedel.
Tryggt och säkert elsystem
En allt snabbare energiomställning innebär betydande utmaningar för elsäkerheten. Nya tekniker används i åldrande elanläggningar och användningen sker också på ett annat sätt än tidigare, vilket elanläggningarna inte alltid är anpassade för. I takt med att allt mer avancerad elektronik integreras i elsystemen, t.ex. solceller och laddstolpar, ökar även risken för problem med elektromagnetiska störningar på radiokommunikation och el- och telenät samt utrustning ansluten till dessa. I syfte att förstärka arbetet med elektromagnetisk kompabilitet tillfördes Elsäkerhetsverket därför medel 2022. Vi ser att regeringen bör utvärdera satsningen.
Robustheten inom elförsörjningen behöver vara hög och åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en tillfredsställande beredskapsnivå. Förmåga och motståndskraft behövs för att hantera väpnade angrepp, cyberattacker och antagonistiska handlingar samt extrema väderberoende händelser såsom stormar, bränder och översvämningar. Den socialdemokratiska regeringen förstärkte därför insatserna för elberedskap så att sektorn bättre ska kunna förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Det inkluderar t.ex. områdena skydd och robusthet, reparationsberedskap, ödrift, ledningsförmåga, cybersäkerhet och samband. Ökade medel ger även stärkt förmåga att vägleda sektorn med planering för åtgärder före och under höjd beredskap. Vi ser positivt på de insatser på området som presenterats även under senare år och på de förstärkningar av det civila försvaret som följer på den breda försvarsöverenskommelsen.
Fredrik Olovsson (S)
Monica Haider (S)
Mattias Jonsson (S)
Marianne Fundahn (S)
Isak From (S)
Aida Birinxhiku (S)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3593
av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en industripakt med näringslivet m.fl. och nya samverkansprogram för att stärka svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2026 ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar som, inklusive tidigare utfärdade garantier, uppgår till högst 80
000
000
000 kronor.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt system för korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja arbetet med ”gender due diligence” genom att integrera jämställdhetsarbetet i innovationssatsningar för att fler innovationer ska kommersialiseras och bidra till att stärka vår konkurrenskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge riktade uppdrag till Vinnova, Almi och Saminvest för att stärka kvinnors företagande och tillgång till riskkapital och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för en nationell plattform för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för life science-export och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för att fler kliniska prövningar ska hamna i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel och behandlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell innovationsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över på vilket sätt fler testbäddar kan inrättas i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för fler industriprojekt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma gemensamma färdplaner för den gröna och digitala omställningen av industrin för att stärka svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Business Swedens möjligheter att främja svenska startups och scaleups internationella affärer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för ökad digitalisering hos myndigheter i syfte att underlätta kontakten mellan näringsidkare och myndighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta en konkursakut och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för deeptech och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta insatser för att främja livsmedelsindustrin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa mål för turistnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om besöksnäringen som en del i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kunskapsprogram för kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för handelspolitiken ska vara en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en ny utrikeshandelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka exportfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Team Sweden ett utvidgat uppdrag som även omfattar importfrämjande insatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördjupa och utveckla EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska bedriva en öppen handels- och investeringspolitik gentemot omvärlden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det regionala exportfrämjandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små och medelstora företag ska få bättre stöd att nå nya marknader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en stödfunktion för svenska företag som drabbats av tullar och andra handelshinder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för nya frihandelsavtal och andra typer av handelssamarbeten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera WTO:s regelverk och återupprätta ett fungerande tvistlösningssystem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka handeln med Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kringgåendet av sanktioner mot Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för att utveckla det globala partnerskapet Global Deal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i alla EU:s handelsavtal ska verka för höga krav på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelspolitiken ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa handelshinder för klimatsmarta lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den svenska exportens bidrag till global klimatnytta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrera innovationspolitiken i handelsfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett samlat och strategiskt grepp för att öka kommersialiseringen och exporten av svenska innovationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges position inom strategiska och framväxande teknikområden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och fördjupa strategiska internationella forsknings- och innovationssamarbeten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Sveriges attraktionskraft för internationella investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över systemet för granskning av utländska direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka användningen av patentinformation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot intrång i immateriella rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fungerande upphovsrätt i ljuset av utvecklingen inom AI och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett snabbspår för handläggning av patentansökningar inom grön teknik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
Anslaget tillförs 100
000
000 kronor för insatser inom strategiska teknologier.
1:4 Tillväxtverket
I anlaget ingår sedan tidigare 10
000
000 i anslag för Regelförenklingsrådet som vi fortsatt avvisar och i denna budget avvisar vi förstärkningen av arbetet med ytterligare 10
000
000. Eftersom regeringen aviserat ett nytt system för tillståndsprocesser avvisas också 10
000
000 till branschanpassad guidning. 25
000
000 kr anvisas till en konkursakut. Övriga medel används till andra satsningar inom utgiftsområdet.
1:5 Näringslivsutveckling
Regeringen flyttar 380
000
000 kr från UO 18 anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling till 1:5 för tillskott till Norrlandsfonden. Vi avvisar denna flytt. I en tidigare budget har regeringen anvisat 15
000
000 kr för utvärdering av näringspolitiska insatser under 2026. I staten finns redan flera myndigheter med uppdrag att följa upp och utvärdera statlig verksamhet. Vi avvisar därför dessa medel till förmån för andra satsningar inom utgiftsområdet.
1:7 Turismfrämjande
Vi ökar insatserna med 10
000
000 kr för att bättre marknadsföra Sverige som besöksland.
1:8 Sveriges geologiska undersökning
Regeringens tillskjutna medel om 20
000
000 kr för prospektering ska användas för prioriterade CRMA-projekt.
1:11 Bolagsverket
Vi tillför 25
000
000 kr för arbetet mot företag som brottsverktyg.
2:3 Exportfrämjande verksamhet
Vi ökar anslaget för exportfrämjande verksamhet med 10
000
000 kr för att öka svenska företags möjligheter att hitta nya marknader och nya företag att börja exportera.
2:4 Investeringsfrämjande verksamhet
Vi ökar anslaget för investeringsfrämjande med 10
000
000 kr så att fler utländska aktörer ska etablera verksamhet i Sverige.
99:1 Svensk tillväxtpakt
På nytt anslag hänvisas 300
000
000 kr till arbetet med en svensk tillväxtpakt.
Näringsliv
Ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft
I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande på innovation för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader.
För att klara den gröna omställningen behöver Sverige vara ett land som är attraktivt för nya industrietableringar. Den socialdemokratiska regeringen möjliggjorde flera satsningar som skulle attrahera investeringar i Sverige som både stärker vår konkurrens
kraft och bidrar till målet om världens första fossilfria välfärdsland.
De stora utmaningar samhället står inför kräver en såväl mångsidig som fördjupad samverkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer. Som ett litet land består Sverige av ett näringsliv med ömsesidigt beroende mellan såväl startup-företag, små och medelstora företag och globala storföretag som mellan industri och tjänsteföretag.
För att samla samhällets aktörer kring en gemensam framtidsagenda vill vi sluta en svensk industripakt. Tillsammans med industriföreträdare, forskning och arbets
mark
nadens parter ska en färdplan med genomförandeinsatser tas fram för att under de kommande tio åren stärka svensk industri och näringsliv med fokus på den gröna och digitala omställningen. Tyngdpunkten ska ligga på strategiska framtidsbranscher där Sverige har goda förutsättningar att skapa morgondagens välstånd.
I Sverige har vi alltid välkomnat ny teknik och antagit utmaningarna som ställts på såväl politik som näringsliv. Det är genom ny teknik som vi byggde välfärdssamhället och det är genom att fortsätta utveckla svensk industri och främja innovationer som vi kommer bygga morgondagens välstånd.
Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Unga innovativa företag är viktiga för omställning och stärkt konkurrenskraft. Dessa företag utgör en viktig del av Sveriges framtida näringsliv där många bidrar till klimatsmarta lösningar.
För att säkerställa en grön omställning och motverka en förlängd lågkonjunktur behöver arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi fortsätta att påskyndas. Genom omställning, teknikutveckling och innovation för cirkulära lösningar kan viktiga steg tas för stärkt konkurrenskraft. Genom hållbart nyttjande av naturresurser, en produktion och export av innovativa klimat- och miljösmarta samt cirkulära varor och tjänster kan det svenska näringslivets gröna omställning bidra till nationella och globala klimat- och miljömål.
För närvarande pågår eller planeras flera mycket stora industriinvesteringar som är drivna av klimatomställningen. Enligt regeringens eget accelerationskontor handlar det om investeringsnivåer på över 800 miljarder kronor i mer än 155 projekt på över 100 miljoner vardera. Det är centralt att det skapas goda förutsättningar för att dessa etableringar och expansionen i företagen kraftfullt kan bidra till omställningen och industrins konkurrenskraft. Det arbete som bedrivs inom Industriklivet behöver stärkas ytterligare för att svensk industri ska kunna ställa om snabbare och minska dess utsläpp. Detsamma gäller för de gröna kreditgarantierna som regeringen nu stoppar. Vidare behöver de satsningar som Sveriges geologiska undersökning har påbörjat beträffande mineral och metall från sekundära resurser fortsätta för att bidra till minskade utsläpp.
Sveriges elförsörjning ska utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leverans
säkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. För att skapa lång
siktighet i elsystemets utveckling behövs en blocköverskridande energikommission som omfattar alla fossilfria kraftslag. Att närmast fördubbla vår elanvändning kommer kräva stora insatser över lång tid och det är viktigt att arbetet kan ske i bred enighet.
Den socialdemokratiska regeringen tog fram en elektrifieringsstrategi i bred dialog med industri, energibransch, regionala företrädare och många fler. I samarbete med berörda myndigheter identifierades hinder för elektrifieringen och ett stort antal åtgärder som behöver genomföras för att förbättra förutsättningarna för elsystemet att utvecklas i takt med behoven. Elektrifieringsstrategin och dess åtgärder bör genomföras för att påskynda omställningen för att Sverige fortsatt ska vara ett konkurrenskraftigt land.
Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) är ett sätt att ge statligt stöd för att främja banbrytande innovation och infrastruktur av stor betydelse för miljö-, energi- och transportpolitiken. Sverige var det enda land i EU som initialt hade fler än ett projekt som omfattades av IPCEI-regelverket och vi socialdemokrater vill se att regeringen fortsätter lista projekt enligt regelverket och ser över på vilket sätt detta kan möjliggöras.
Sverige behöver fortsatt vara ett föregångsland i den gröna omställningen. EU har presenterat The Green Industrial Plan, Fit for 55-paketet och EU Green Deal. Vi ser hur den globala konkurrensen om framtidens industrier hårdnar och därför behöver Sverige visa ledarskap och vara i takt med näringslivet för att stärka svensk konkurrenskraft och inte bli förlorare i den gröna omställningen.
Ett utbildat folk
Redan idag är arbetsmarknadens behov av personal och kompetens stora och i framtiden ser den prognosen ut att hålla i sig och växa. Kompetensförsörjningsbehoven för alla nya gröna industrijobb som kommer i spåren av alla nya industrietableringar måste mötas samtidigt som stora behov även kommer utifrån välfärdssektorns behov.
Den gröna omställning som nu sker i samhället och i näringslivet kräver en aktiv stat som möter behoven av ny kunskap och kompetens för att individer ska kunna ta de nya jobb som växer fram. Gröna industriomställningen är avgörande för framtiden. Sverige har satt ett mål om att vara klimatneutrala 2045. För att kunna säkra
kompetensförsörj
ningen inom bland annat framväxande branscher måste vi kunna säkerställa att utbildning
kan ges genom hela livet. Kompetensförsörjningssystemet ska möta näringslivets behov och främja dess långsiktiga utveckling och Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka den industriella produktionen av varor och tjänster i Sverige.
Regeringen bör ta initiativ för att samarbeta med näringslivet och branscher för att
identifiera kommande kompetensbehov och se över möjligheten att utveckla utbildnings
former
som kan hjälpa till att säkerställa att utbildningen är relevant för de branscher där kompetensbrist råder.
Arbetsmarknaden är i snabb förändring. Yrken försvinner och skapas i takt med digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen. Det här ställer krav på flexibilitet från både arbetstagare och arbetsgivare. Partsmodellen på svensk arbetsmarknad är central för att det ska fungera och vi behöver fortsätta satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och attrahera internationell expert
kompetens.
Arbetsgivare behöver i hög grad prioritera kompetensutveckling för sina anställda och arbetstagare behöver i sin tur ha kunskap om omställningsstudiestödet. Det kräver utökade möjligheter till rådgivning och vägledning; det förbättrar förutsättningarna för omskolning till arbetstagarens fördel. Det behöver säkerställas att Arbetsförmedlingen och utbildningssystem har förutsättningarna att hantera och dra fördel av de nya möjlig
heter som nu växer fram.
Säkra den svenska arbetskraften
En viktig insats för att inte göra Sverige fattigare för vanligt folk är att möjliggöra för korttidsarbete. Under pandemin möjliggjorde den socialdemokratiska regeringen för korttidsarbete i syfte att rädda jobb, vilket det gjorde. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas i synnerhet i tider av lågkonjunktur. Det fusk och över
utnyttjande som har rapporterats efter pandemin visar på ett i vissa delar uppstramat regelverk. Därmed kan jobb med potential och goda förutsättningar skyddas från utslagning och människor behålla sina anställningar. Systemet för korttidsarbete måste vara konkurrenskraftigt i jämförelse med andra länder för att svenska företag inte ska missgynnas på den globala marknaden. Det utredningsförslag som sedan flera år ligger på regeringens bord bör därför snarast genomföras.
Stärkt svensk innovationskraft genom banbrytande teknik och ny industri
Sverige står inför stora samhällsutmaningar där klimatomställningen, digitaliseringen och den globala konkurrensen kräver en samlad och långsiktig strategi för innovation. Flera länder har redan utvecklat nationella innovationsstrategier som ger tydliga spel
regler, stabila villkor för investeringar och en riktning för forskning och utveckling. Utan en motsvarande strategi riskerar Sverige att förlora både konkurrenskraft och attraktionskraft för internationella investeringar. En nationell innovationsstrategi skulle skapa förutsättningar för att bättre samordna insatser mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor, sprida investeringar och kunskapsmiljöer till hela landet samt säker
ställa att satsningar på ny teknik bidrar både till hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen.
Vi ser att en sådan strategi bör ha tydliga delmål för att uppnå ökad tillväxt och
sänkta koldioxidutsläpp. Vidare bör det utredas på vilket sätt delmålen kan få tillräckliga
resurser för att de ska uppnås.
I Sverige ser vi att alltfler efterfrågar testbäddar för att fler innovationer ska kunna utvecklas i Sverige innan de introduceras på marknaden. Konkurrensen är stor och det finns en påtaglig risk att svenska innovationer flyttar utomlands när deras behov inte kan mötas nationellt. Därför vill vi se över på vilket sätt fler testbäddar kan skapas i Sverige och göras tillgängliga för företag.
Sverige har länge varit ett stolt industriland och det behöver vi fortsatt vara för att ha en stark tillväxt och skapa jobb i Sverige. Under den här mandatperioden har vi sett hur bristande politiskt ledarskap tillsammans med otydliga besked har försvårat industrins omställning och bidragit till sämre konkurrenskraft. Regeringen har inte krokat arm med näringslivet och pekat ut en färdriktning för framtidens välstånd. Vi vill se tydliga stöd till industriprojekt och kortare tillståndsprocesser som bidrar till ett långsiktigt och förutsägbart system för näringslivet att förhålla sig till. Politiken och industrin behöver ha samma ambitiösa mål för klimatomställningen och vi anser att staten och näringslivet tar fram gemensamma klimatfärdplaner för industrins omställning och konkurrenskraft.
Vidare anser vi socialdemokrater att Sverige fortsatt behöver fördjupa sina relationer med andra innovationsintensiva länder för att fortsatt vara ett av världens mest innova
tiva länder. Detta sker t.ex. genom fortsatt utveckling av de bilaterala strategiska innovationspartnerskapen och regeringens innovations- och forskningskontor i utlandet.
Kapplöpningen om de nya teknikerna sker på bred front. Flera länder har positionerat
sig för att attrahera investeringar och bygga robusta innovationsekosystem som stimulerar
utveckling. Hösten 2024 presenterade Vinnova sin rapport ”Strategiska tekniker för Sverige – Ett underlag för nationella prioriteringar” där sex strategiskt viktiga teknik
områden presenterades, bl.a. artificiell intelligens.
Vi vill se en nationell innovationsstrategi för Sverige och att vi ökar takten i flera
strategiskt viktiga teknikområden. Vi ser hur en stor del av näringslivet redan accelererat
inom exempelvis AI. Den nya etableringen i Strängnäs är ett bevis på att Sverige är attraktivt för AI-infrastruktur.
Vi vill därför se fortsatta satsningar på AI och se att Sverige fortsatt är aktiva med
finansiärer till EU:s DIGITAL-program som möjliggör finansiering av projekt inom
bl.a. AI. Vidare vill vi se ett bredare och mer robust samarbete mellan akademin, närings
livet
och politiken genom ett samverkansprogram för AI. Vi ska attrahera investeringar till Sverige men också bygga ett ekosystem som möjliggör att fler innovationer och forskningsresultat kommersialiseras.
Innovation för en hälsosammare befolkning
Det hållbara samhället innefattar även en befolkning som mår bra och är frisk. Sverige har en stark life science-sektor som bidrar med banbrytande läkemedel och medicin
teknik världen över.
Regeringens nyligen presenterade life science-strategi är omfattande men saknar väsentliga delar för att svensk life science-industri ska bli konkurrenskraftig. Enligt Business Sweden är life science-sektorn Sveriges tredje största expertkategori och en av
de mest konkurrensutsatta internationellt. För att stärka Sveriges position som en ledande
life science-nation föreslår vi att Sverige ska ha ett tydligt exportmål för life science-industrin och skapa förutsättningar för fler kliniska prövningar inom landet. Vidare ser
vi ett behov av att staten tar ett mer samlat grepp om introduktionen av nya behandlingar
och läkemedel. Detta för att undvika att regionerna ensamma bär ansvaret, vilket kan leda till att nya läkemedel inte introduceras på marknaden.
En startup- och scaleupscen i världsklass
Sverige är ett av världens mest attraktiva länder vad gäller startups och scaleups, men vi halkar efter. Därför vill vi socialdemokrater se vidare stöd till inkubatorer och acceleratorsprogram som ger utbildning, mentorer och arbetsutrymme till startups.
Vidare bör regeringen arbeta med utformandet av nya samverkansprogram som tar fasta på vad Sverige är bra på och samla olika branscher med syfte att stärka vår konkurrenskraft. För oss socialdemokrater är det givet att startups och scaleups bör vara en självklar del av dessa samverkansprogram. Sverige behöver en nationell plattform som löpande samlar och analyserar behov och utmaningar för startups och scaleups tillväxt. Det gör att berörda parter såsom politik, näringsliv och investerare kan rikta insatser där det ger störst effekt för startups och scaleups. En sådan plattform skulle även kunna rikta startups och scaleups till olika instanser för rådgivning, utbildning och stöd. Vidares ser vi behovet av en instans som samlar data om Sveriges innovations
system och våra höginnovativa bolag – detta skulle kunna göras via en nationell platt
form. Business Sweden är en viktig aktör för svenska startups och scaleups och vi ser
behovet av att se över på vilket sätt Business Sweden kan skapa ytterligare förutsättningar
för svenska startups och scaleups att utvidga sina internationella affärer.
Istället för att investera i våra höginnovativa bolag har regeringen genomfört ned
skärningar på innovationsområdet vilket har resulterat i att flera bolag inte kunnat kommersialisera sina viktiga innovationer. Vi socialdemokrater anser att regeringen bör öka stöden till Sveriges innovationssystem samt presentera en innovationsstrategi som tar fasta på vad vi i Sverige är bra på.
Ett jämställt näringsliv
Gender due diligence är ett angreppssätt som syftar till att systematiskt integrera jämställdhetsperspektiv i investeringar, innovationsprocesser och företagsutveckling. Metoden innebär att analysera hur en verksamhet påverkar kvinnor och män på olika sätt – exempelvis som anställda, ledare, entreprenörer, kunder eller användare – och därefter inkludera dessa aspekter i riskbedömning och strategiska beslut. Enligt Vinnova handlar detta inte bara om rättvisa, utan även om kvaliteten i innovationer. När jämställdhetsperspektiv inkluderas ökar sannolikheten att nya lösningar fungerar för fler, vilket stärker både samhällsnytta och marknadspotential (Vinnova, Gender and Innovation, 2018). Även OECD och UN Women har framhållit gender due diligence som ett verktyg för att minska systematiska snedfördelningar, exempelvis i tillgången till kapital eller representation i företagsledning, och därmed bidra till mer hållbara och inkluderande ekonomiska system. Sammantaget kan gender due diligence ses som en metod för att både minska risker och frigöra innovationskraft: företag och organisa
tioner som arbetar aktivt med jämställdhet får tillgång till fler perspektiv, kan bättre möta behoven i en bredare målgrupp och stärker därigenom sin långsiktiga konkurrens
kraft.
Vidare ser vi ett behov av att staten agerar normerande för att underlätta att fler kvinnor får se sina innovationer komma ut på marknaden genom statligt riskkapital. Men även andra sektorer än de som klassificeras som innovativa behöver se fler kvinnliga entreprenörer. I Sverige ligger andelen kvinnliga entreprenörer på 28
% jämfört med EU-snittet på 33
%. Vi behöver göra mer både via regleringsbrev till relevanta myndigheter men även genom ökat samarbete mellan stat, näringsliv och akademi.
Ett land värt att besöka
Besöksnäringen och turismen stärker Sverige som land och främjar en positiv Sverige
bild som bidrar till ökad handel och att fler investeringar hamnar i Sverige. Besöks
näringen innebär även att människor som lever och verkar på lands- och glesbygden får ökade möjligheter till välstånd när arbetstillfällen skapas som ett led i en utökad besöks
näring. Unga och nyanlända får sin första sysselsättning i besöksnäringen; en tredjedel av alla anställda är under 26 år och omkring 4 av 10 är utlandsfödda. Besöksnäringen är alltså den näring som sysselsätter högst andel utlandsfödda i Sverige och bör ses som en av de viktigaste integrationsmotorerna.
Vi socialdemokrater anser att besöksnäringen behöver få ett särskilt fokus i regering
ens arbete för att främja turism men även se till att fler arbetstillfällen skapas. Vi ser att Visit Sweden behöver prioriteras i de turismfrämjande insatser som behövs för att locka besökare till Sverige men även för att främja den inhemska turismen. Vidare anser vi att en övergripande analys av besöksnäringens villkor och förutsättningar behöver ske för att vi bättre ska kunna satsa på de delar som gör Sverige till en attraktiv plats att besöka. Regeringen har tagit bort det turismfrämjande målet för Sverige, vilket vi motsatt oss. Vi anser att riksdagen bör återinföra målen för turismnäringen för att på ett tydligare sätt rikta insatser för att stärka turismen.
Utöver turismfrämjande ser vi socialdemokrater att besöksnäringen är en viktig del i att underlätta den gröna omställningen. På flertalet orter sker det stora projekt som ämnar att göra Sverige till en grön industrination, men för att människor ska kunna ta jobben i de mindre orterna kräver det en utvidgad besöksnäring som kan erbjuda en variation av sysselsättningar som skapar levande samhällen. På sådant sätt stärks Sverigebilden, och det skapar arbetstillfällen och underlättar för investeringar och kompetensförsörjning. Här bör regeringen återkomma med en strategi för hur besöks
näringen ska kunna underlätta den gröna omställningen.
De kulturella och kreativa näringarna är avgörande för att se till att Sverige fortsätter vara ett attraktivt land att besöka men även som en katalysator för en stärkt Sverigebild. I regeringens strategi för de kulturella och kreativa näringarna lyfts behovet av ett samordnat och departementsövergripande arbete mellan berörda departement, dock saknas konkretion om tillvägagångssätt. Vår utgångspunkt är att strategin ska skapa förutsättningar för fler jobb, tillväxt och stärkt konkurrenskraft. I denna del vill vi även understryka att Tillväxtverket är en viktig, och möjligen samordnande, aktör.
Ett bättre företagsklimat
Vi välkomnar EU-kommissionens arbete med att förbättra regelverken inom unionen och minska den administrativa bördan för företag. Samtidigt är det avgörande att förenklingarna inte sker på bekostnad av klimatomställningen eller arbetstagares rättigheter.
I Sverige vill vi också se ett tydligt mål om ökad digitalisering hos myndigheter. Detta syftar till att småföretagare ska kunna få snabbare och mer effektiv service, vilket i sin tur leder till att kontakten mellan entreprenör och myndighet blir enklare och mer tillgänglig. Genom smart digitalisering kan vi både stärka företagens konkurrenskraft och underlätta för småföretagare i deras vardag.
Under den här mandatperioden har antalet konkurser skjutit i höjden och tusentals entreprenörer har fått se sina verksamheter gå omkull. Det är inte enbart ett problem och en sorg för den enskilda företagaren utan även för de anställda som bli av med sin sysselsättning. Enligt tillväxtanalys uppgick antalet konkurser år 2024 till 10
763 vilket är historiskt höga siffror. Småföretag är ryggraden i vårt näringsliv, och deras över
levnad är avgörande för både jobb och tillväxt. Vi vill därför vidta kraftfulla åtgärder för att minska antalet konkurser bland småföretag. Genom att erbjuda tidigt stöd och rådgivning kan företag få professionell hjälp innan problem blir akuta. Genom att stärka system som Early Warning Sverige kan fler företag undvika ekonomiska kriser. Vi vill också se en ökad digitalisering hos myndigheter för att småföretagare ska få snabb och enkel återkoppling kring skatter, tillstånd och regelverk. Detta är ytterligare ett steg för att förenkla kontakten mellan entreprenör och myndighet och frigöra tid för företagarna att fokusera på verksamheten. Vi ser även ett behov av utbildning och stöd i ekonomisk planering för småföretagare, i form av kurser, mentorskap samt förenklade administra
tiva rutiner, för att minska kostnader och regelbörda. Vi vill inrätta en konkursakut för företag och erbjuda nämnda åtgärder för att fler företag ska utvecklas istället för att läggas ned.
Vidare skapar långa betaltider stora problem för många företag, särskilt små och medelstora, som får svårt att hantera sin likviditet och planera sin verksamhet. När kapital binds upp i väntan på betalning ökar kostnaderna för finansiering vilket minskar möjligheterna till investeringar och tillväxt, samtidigt som risken för konkurser ökar. Kortare betaltider skulle stärka företagens förutsättningar och bidra till ett mer robust näringsliv. Regeringens motstånd till förändringar på området är kontraproduktivt och behöver ändras. Det är uppenbart att dagens regelverk inte är tillräckligt skarpt för att åstadkomma en nödvändig förändring.
För att fler småföretag ska kunna växa och överleva krävs ett målmedvetet regel
förbättringsarbete. Det handlar om att säkerställa hög kvalitet i regelgivning och tillämpning, men också om god service, korta handläggningstider och ett bemötande som underlättar istället för att försvåra. Regler måste vara proportionella och ändamåls
enliga så att den administrativa bördan minskar över tid.
Digitaliseringens möjligheter behöver utnyttjas bättre för att stärka servicen i förvalt
ningen och frigöra tid för företagare att utveckla sina verksamheter. Små och medelstora företag står dessutom inför stora omställningar, vilket kräver att kompetens kan tillföras och att myndigheter arbetar närmare näringslivet. Ett starkt regelförenklingsarbete är därför avgörande för att skapa ett företagsklimat där fler entreprenörer kan lyckas och därmed bidra till jobb och tillväxt.
Vi socialdemokrater värnar en rättvis och sund konkurrens. Det är en viktig fråga, inte minst för mindre och växande företag. Här ser vi att en utvecklad roll för Konkurrensverket behövs.
Ett viktigt område att växla upp insatserna kring är bekämpandet av ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt. Den brottsligheten undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten och hotar seriösa aktörer på marknaderna. Bolagsverket spelar en avgörande roll för att komma åt den organiserade brottslighetens ekonomi genom att fokusera på att motverka penningtvätt och bolagsmålvakter och stärka skyddet mot oseriösa bolag inom välfärden och andra sektorer. Vi socialdemokrater anser att regeringens uppdrag till Bolagsverket om att stärka myndighetens brottsförebyggande arbete är bra, dock ser vi att det behövs mer resurser för att myndigheten ska kunna utföra sitt arbete. Regeringen bör komma med åtgärder som gör det svårare för de gängkriminella som i dagsläget använder företag som ett verktyg för att begå brott. Bland annat bör regeringen återinföra revisionsplikten, se över om fler brott ska leda till näringsförbud, utöka Bolagsverkets befogenheter och ställa högre krav på personlig inställelse. Vidare ser vi att Bolagsverket bör få ökade möjligheter till informations
delning och samverkan med andra myndigheter och näringslivet för att kunna förhindra att oseriösa näringsidkare registrerar sina verksamheter.
Många små och medelstora företag, där en stor del är underleverantörer, står nu inför stora omställningsutmaningar, som kräver att kompetensen hos existerande medarbetare stärks och att företagen kan få in ny kompetens i sina verksamheter. Här ser vi att regeringen bör ge fler myndigheter i uppdrag att i dialog med näringslivet underlätta kontakten med myndigheter.
Sveriges företagare ska kunna känna tillit till vårt trygghetssystem. Det behövs ett gott grundskydd för företagare. Det handlar i huvudsak om sjukförsäkring, föräldra
försäkring och att skapa ett system för trygghet oavsett företagsform. Vidare anser vi att ett högkostnadsskydd vid sjukskrivning är väsentligt för att fler företagare och löntagare ska känna sig trygga vid sjukskrivningar. Avskaffandet av högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader innebär en direkt kostnadsökning för små och medelstora företag. Tidigare fick cirka 65
000 företag ersättning på i genomsnitt 26
000 kronor per år – pengar som ofta var avgörande för att klara likviditeten. Utan skyddet riskerar en enda sjukskrivning att bli en ekonomisk belastning som hotar jobb och investeringar. För många småföretagare kan det handla om skillnaden mellan att kunna växa eller tvingas dra ned. Högkostnadsskyddet är därför en viktig trygghet som stärker företagens stabilitet och långsiktighet.
Kooperativa företag
I ett osäkert geopolitiskt läge behöver Sverige ett motståndskraftigt och hållbart närings
liv. Kooperativa företag, som ägs och drivs av sina medlemmar, har visat sig vara stabila, långsiktiga och samhällsbyggande. Trots att de 100 största kooperativa företagen omsätter över 600 miljarder kronor och sysselsätter cirka 100
000 personer präglas Sverige av en stark aktiebolagsnorm och stor okunskap om den kooperativa modellen. Detta hindrar framväxten av nya företag och leder till sämre villkor än i länder som USA, Frankrike och Spanien, där staten aktivt stärker kooperativt företagande.
För att Sverige inte ska hamna på efterkälken behövs ett nationellt kunskapsprogram. Det bör öka förståelsen för kooperativa företagsformer hos myndigheter, rådgivare, finanssektorn och inom högre utbildning. Ett sådant program stärker förutsättningarna för långsiktiga, lokalt förankrade företag som bidrar till beredskap, sysselsättning och levande samhällen.
Gruv- och mineralpolitik
Sverige är ett framstående gruvland och vår industriella bas är nära förknippad med metall- och mineralutvinning. EU:s råmaterialstrategi betonar vikten av att säkerställa tillgången till kritiska råmaterial, inklusive strategiska jordartsmetaller, för att stödja den gröna omställningen och Europas industriella konkurrenskraft. Sverige, med sina rika mineraltillgångar, spelar en nyckelroll i denna strategi. Genom att öka gruv
brytningen av dessa metaller kan vi inte bara bidra till EU:s mål utan också skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i våra gruvregioner.
Gruvkommuner står inför specifika utmaningar som kräver riktade insatser för att säkerställa en hållbar utveckling och god livskvalitet för invånarna. Ökad gruvbrytning kommer att kräva statliga åtgärder för bättre infrastruktur, fler bostäder och mer utbildningsinsatser samt forskning, inte minst vad gäller att utvinna även lägre halter av sekundära mineral. Koldioxidfri stålproduktion, batterifabriker, eldrivna tunga lastbilar och återvinning av gruvavfall skapar nu tusentals nya jobb i hela landet. Bra jobb, med svenska löner och kollektivavtal där arbetet med en trygg och god arbetsmiljö fortsätter även i den gröna industrin. De satsningar som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har påbörjat beträffande mineral och metall från sekundära resurser behöver fortsätta för att bidra till minskade utsläpp.
I dag kontrolleras en stor del av de kritiska metaller och mineral som EU behöver av ett fåtal länder som genom sin kontroll kan påverka världsmarknadspriset. Vi har också sett rapporter om dåliga arbetsvillkor och barnarbete i gruvor i dessa länder.
Det finns gott om efterfrågade metaller som kobolt, grafit, nickel och koppar i Sverige. Metallerna finns både i marken och i gammalt gruvavfall. Bara LKAB kan producera motsvarande 30 procent av EU:s import av sällsynta jordartsmetaller från sitt gamla gruvavfall. För Sverige innebär det en möjlighet att bidra med metaller och mineral som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt än i gruvor med stora miljöutsläpp och barnarbete. Men tillståndsprocesserna för att ta hand om detta är i dag krångliga och oförutsägbara och riskerar att ta lång tid. Det behöver säkerställas att samhällsviktig verksamhet som inte kan lösas på annat sätt ges nytt tillstånd som ska gälla högst fem år men kunna förlängas med två år, och det ska kunna ges även om tidigare tillstånd saknas och om frågan prövas i domstol samtidigt.
Den socialdemokratiska regeringen gav ett tillfälligt tillstånd till Cementa för fortsatt brytning i Slite. För att undvika att Sverige hamnar i situationer där verksamheter som är samhällsviktiga tvingas stänga ska en permanent möjlighet för regeringen att tillståndspröva sådan verksamhet införas. Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd blir huvudregel så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. En instans som kan granska och bedöma om en miljökonsekvensbeskrivning är komplett bör införas så att miljöprövning i domstol kan påbörjas när fullgott underlag är tillgängligt. Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse både för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet, och för att klara den globala klimatkrisen. Men vi ska aldrig tumma på våra höga miljöambitioner – de är en konkurrensfördel för Sverige och våra företag. För en hållbar försörjning av metaller och mineral måste dock större hänsyn tas till klimatnyttan och dess samhällsnytta
Givet att gruv- och mineralfrågor får en allt större betydelse och att området är i förändring, inte minst på grund av ett ökat intresse från EU, bör den svenska mineral
strategin uppdateras. Det är av stor betydelse att regeringen på ett samlat sätt beskriver sin strategi för att ta vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska nationella intressen i mineralpolitiken. Strategin bör även inkludera prospektering och strategiska råmaterial. Nya verktyg och incitament kan behöva tas fram för att möjlig
göra kommersialisering av små strömmar av viktiga metaller och material.
Socialdemokraterna vidhåller att Sverige inte tillåter gruvor för uran. Däremot ska det vara möjligt att använda uran som en biprodukt vid annan gruvdrift. En större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar borde komma lokalsamhället till del. De regelverk som reglerar återvinning och återanvändning av metaller och mineral bör ses över.
Handelspolitik
En ny utrikeshandelsstrategi
Handelspolitiken handlar för oss socialdemokrater om att stärka Sveriges välstånd och välfärd. För ett exportberoende land som Sverige är handeln med omvärlden avgörande för både dagens och morgondagens jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Sverige har en lång tradition av att stå upp för en fri, hållbar och rättvis handel. En sådan handelspolitik säkerställer att handelns fördelar kan komma alla till del och upprätthåller således förtroendet för frihandel även när den är satt under stor press.
Det osäkra och oroliga omvärldsläget ställer emellertid nya krav på vår handels
politik. Protektionistiska krafter växer, geopolitiska spänningar tilltar och den globala konkurrensen hårdnar för varje dag som går. Nya tullar och handelshinder skapar oro på marknaderna och riskerar att få allvarliga konsekvenser för svenska exportföretag och jobb. I en tid med låg tillväxt, hög arbetslöshet och hushåll som pressas av kostnadskris krävs en handelspolitik som stärker vår konkurrenskraft såväl som motståndskraft.
Vi socialdemokrater vill därför se en ny utrikeshandelsstrategi med fem övergripande målsättningar, vilka redovisas nedan. Strategin ska bygga på att vi dels tar tillvara svenska styrkeområden, dels stärker Sveriges position inom de områden som driver framtidens välstånd. För att genomföra dessa målsättningar bör en färdplan tas fram med konkreta insatser inom strategiskt viktiga framtidsområden. Med rätt politik kan Sverige ta en ledande roll i den gröna och digitala omställningen och säkerställa att framtidens jobb och investeringar hamnar här.
Mål 1: Sveriges handel ska öka och partnerskap stärkas
Svensk export är en av de bärande pelarna i vår ekonomi. När den globala konkurrensen hårdnar behöver insatserna för att öka exporten, både i absoluta tal och som andel av BNP, stärkas ytterligare. Det handelsfrämjande arbetet ska även säkerställa möjligheten till import, särskilt av insatsvaror som är avgörande för den gröna omställningen. Team Sweden bör därför få ett utvidgat uppdrag som även omfattar importfrämjande insatser. Sverige bör i detta sammanhang driva på för att EU avskaffar eller kraftigt sänker tullar på insatsvaror och utvecklar en starkare infrastruktur för varuimport.
Grunden för svensk handelspolitik fastställs inom EU, där den inre marknaden utgör vår hemmamarknad och världens största gränsfria ekonomiska samarbete. Sverige bör vara en tydlig röst för att den inre marknaden fördjupas, utvecklas och anpassas till nya förutsättningar. Lika viktigt är att EU fortsätter bedriva en öppen handels- och invester
ingspolitik gentemot omvärlden. Kritiska beroenden bör i största möjliga utsträckning hanteras genom diversifierade värdekedjor och fler fördjupade partnerskap, för att minimera de negativa effekterna för svensk handel.
En central del i detta är att EU ingår nya frihandelsavtal. I dagens osäkra handels
politiska läge är nya handelsvägar och fler handelspartners viktigare än på länge. Sverige bör verka för att EU även driver på för andra typer av handelssamarbeten som kan genomföras snabbare, särskilt på tillväxtmarknader och inom strategiskt viktiga sektorer.
WTO:s regelverk behöver moderniseras och stärkas, inte minst genom att återupp
rätta ett fungerande tvistlösningssystem. Sverige bör driva på för att länder inom WTO som vill gå längre inom vissa områden ges möjlighet att göra detta, särskilt när det gäller regelverk av stor betydelse för svenska företag, såsom globala e-handelsregler.
Vidare ska Sverige vara en tydlig röst för att stärka handeln med Ukraina. Det är samtidigt viktigt att motverka kringgående av sanktioner mot Ryssland och att förbättra den nationella sanktionsefterlevnaden.
Mål 2: Svenska företag ska öka sin export och nå nya marknader
Det statliga exportfrämjandet är avgörande för att stärka Sveriges närvaro på de snabbt växande marknaderna utanför EU. Särskilt viktigt är att ge små och medelstora företag bättre förutsättningar att etablera sig internationellt. Regionala exportcentrum och exportsamverkan, som initierades av den tidigare socialdemokratiska regeringen, bör därför utvecklas vidare. Genom att underlätta marknadstillträde, minska risker och främja långsiktiga partnerskap kan fler företag i hela landet växa och exportera. Mot bakgrund av det rådande omvärldsläget bör det även inrättas en särskild stödfunktion för svenska företag som drabbats av nya tullar och andra handelshinder i syfte att stärka exportverksamheten.
Mål 3: Sverige ska vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel
Sverige har en lång tradition av att föra en framgångsrik politik där handel, utvecklings
samarbete och skydd av arbetstagares rättigheter såväl som höga klimatambitioner går hand i hand. Vi ska fortsätta driva på för att stärka den sociala dialogen, förbättra arbets
villkor och vidareutveckla det globala partnerskapet Global Deal. I de handelsavtal som EU sluter ska Sverige verka för att det ställs krav på respekt för mänskliga rättigheter,
goda arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption. Vidare ska vi driva på för att handels
politiken
bidrar till genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet, till att avskaffa handelshinder för klimatsmarta lösningar och till att öka den svenska exportens bidrag till global klimatnytta. En fri, hållbar och rättvis handel ska bidra till att skapa mer jämlika och konkurrenskraftiga samhällen.
Mål 4: Sveriges innovationsledarskap ska stärka vår handel
Sveriges ledande ställning inom forskning och innovation ska omsättas till ökad export och fler internationella affärer. Det kräver starka forsknings- och innovationsmiljöer, fler internationella samarbeten och ett samlat grepp för kommersialisering och export av svenska innovationer. Vi behöver tydligare integrera innovationspolitiken i handels
främjande insatser. Detta är en förutsättning inte bara för den gröna och digitala omställningen, utan även i ljuset av att de geopolitiska spänningarna alltmer yttrar sig i en hårdnande konkurrens om tekniskt ledarskap. För att stärka svensk konkurrenskraft och motståndskraft behöver Sverige både utveckla befintliga styrkeområden och bygga kapacitet inom strategiska och framväxande tekniker som driver framtidens värde
skapande. Detta kräver fortsatta satsningar på teknikutveckling och initiativ för att etablera och utveckla fler strategiska samarbeten med partnerländer.
Mål 5: Sveriges attraktionskraft för internationella investeringar, spetskompetens och besökare ska öka
Ett öppet investeringsklimat innebär inte bara nya jobb, utan också nya marknader, kompetenser och kapital. Vi vill se en ny riktning för investeringsfrämjandet där det statliga främjandet fokuserar på investeringar som: utvecklar svenska styrkeområden, ökar takten i den gröna och digitala omställningen, främjar jobb och tillväxt i hela landet och stärker svensk motståndskraft. Dessa fyra prioriteringar bör vara vägledande
för arbetet med att attrahera, behålla och utveckla investeringar som bygger hela Sverige
starkare. Samtidigt måste Sverige ha ett effektivt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Det nuvarande systemet riskerar att vara för långtgående och leda till att strategiskt viktiga investeringar inte hamnar i Sverige över huvud taget, vilket slår både mot vår motståndskraft och konkurrenskraft. Mot bakgrund av detta bör det nuvarande systemet ses över.
Immaterialrätt
En offensiv nationell strategi
Världsekonomin har under de senaste decennierna skiftat från fysiska till immateriella tillgångar. I dag skapas en stor del av det ekonomiska värdet genom uppfinningar, affärsidéer, musik, film och design. Vi lever i en kunskapsekonomi där upphovsrätt, varumärken och patent är avgörande för företag, jobb och tillväxt. De immaterialrätts
intensiva näringarna står för över en tredjedel av alla arbetstillfällen och nästan 40 procent av BNP. Trots detta uppfattas immaterialrätt i Sverige ofta främst som ett skydd, snarare än som ett strategiskt verktyg. I den moderna kunskapsekonomin är immaterialrätten lika mycket en grund för värdeskapande genom kommersialisering, export och innovation. Sverige är en stark kunskapsnation, men behöver bli bättre på att omsätta kunskap till fler arbetstillfällen, högre exportintäkter och lösningar på samhälls
utmaningar. Mot denna bakgrund bör en nationell innovationsstrategi tas fram med en bred ansats som säkerställer att vi tar till vara våra kunskapsbaserade tillgångar på bästa möjliga sätt. Detta har efterfrågats av näringslivet, akademin och flera andra aktörer. Sverige måste möta den hårdnande globala konkurrensen, särskilt när det gäller den gröna och digitala omställningen.
Öka kunskapen om immaterialrätt
Kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag och inom universitet och högskolor. Mindre innovatörer saknar ofta grundläggande kunskap om hur och när innovationer bör skyddas. Även offentlig upphandling bör präglas av högre kunskap om hantering av immateriella tillgångar. Mot denna bakgrund vill vi se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetens
centrum enligt finsk modell. Ett sådant centrum kan fungera som en kunskapshubb som inte bara höjer kvaliteten på våra forskningsinsatser, utan även bidrar till att höja kompetensen i hela samhället.
Öka användningen av patentinformation
Det är hög tid att vi börjar använda patentinformation på ett systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av våra innovationssatsningar. På så sätt kan vi undvika dubbelforskning, påskynda utvecklingen av nödvändiga innovationer och analysera
utvecklingstendenser runt om i världen. Genom att använda patentinformation i forskning
och beslutsfattande kan vi avgöra var Sverige har störst möjlighet att konkurrera och bidra med nya klimatsmarta lösningar. I detta sammanhang utgör Patentstyret i Norge, som gör djupgående patentanalyser varje år, en förebild för hur vi kan satsa forsknings
medel där de gör störst nytta.
Öka anpassningen till AI och digitalisering
Utvecklingen inom AI och digitalisering går snabbt medan det immaterialrättsliga
regel
verket halkar efter. Den nya tekniska verkligheten gör att befintliga utmaningar kopplade
till de immateriella rättigheterna blir än större. Därför är det viktigt att regelverket moderniseras och harmoniseras för att kunna hålla jämna steg med utvecklingen.
Öka insatserna mot immaterialrättsintrång
För att stoppa det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver vi göra mycket mer, både nationellt och inom EU. Det gäller oavsett om det handlar om exempelvis illegal ip-tv, varumärkesförfalskning eller piratkopiering av film och data
spel. Alla former av intrång i immateriella rättigheter är stöld. Även om varje enskilt intrång kan låta harmlöst handlar det om miljardbelopp som omsätts illegalt och som finansierar organiserad kriminell verksamhet. Konsekvenserna blir uteblivna skatte
intäkter, förlorade svenska arbetstillfällen och företag samt kulturskapare som tvingas att lägga ned. Vi socialdemokrater är stolta över de straffskärpningar som vi har genom
fört i regeringsställning när det gäller de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång. Ett viktigt steg nu är att göra det enklare att stoppa illegala tjänster, stärka informations
insatserna och öka medvetenheten om intrångens konsekvenser.
Särskilt om upphovsrätten
En fungerande upphovsrätt är avgörande för ett dynamiskt kulturliv, fler svenska jobb och en starkare svensk export. Detta gäller inte minst i ljuset av att de kulturella och kreativa näringarna ökar, vilka nästan uteslutande producerar varor och tjänster av immateriellt värde. Därtill kommer att upphovsrätten även påverkar investeringar och digitala innovationer i allt större utsträckning. Vi socialdemokrater har sedan dag ett stått upp för en modernisering av upphovsrätten eftersom det är en förutsättning för att regelverket ska fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle. För att möta den snabba utvecklingen inom AI och digitalisering behöver vi ha ett välfungerande regelverk på plats även på den digitala marknaden. Här ser vi hur den kulturella och kreativa sektorn, som är helt grundläggande för vår ekonomi och vårt kulturliv, just nu står inför stora utmaningar. Vi behöver säkerställa att rättighetshavares möjligheter att utöva sina rättigheter inte urholkas.
Särskilt om varumärkes- och mönsterrätten
På dagens konkurrensutsatta marknad har varumärkes- och mönsterrätten kommit att bli allt viktigare. Vi socialdemokrater ser positivt på det arbete som skett på EU-nivå för att harmonisera och modernisera regelverken. Dock behöver Sverige vara pådrivande för ett starkare skydd för reservdelar då detta är av central betydelse för den svenska fordonsindustrin.
Särskilt om patenträtten
Patenträtten är grundläggande för att företag och andra ska våga och vilja investera i forskning och innovation. Genom ett fungerande patenträttsligt skydd ges företag och forskare förutsättningar att exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt, vilket skapar tillväxt och nya jobb. Patenträtten spelar vidare en viktig roll i industrins gröna omställning eftersom den skapar förutsättningar för att utveckla klimatsmarta tjänster och grön teknik. Flera länder har i dag initierat olika program för snabbare handläggning och beslut när det gäller patentansökningar inom grön teknik. Vi bör utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige.
Små och medelstora företag samt enskilda forskare har i dag begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader, vilket begränsar deras möjligheter att exploatera och kommersialisera sina innovationer. Därför har vi socialdemokrater i regeringsställning genomfört en domstolsreform för att öka förutsebarheten och minska kostnaderna för mindre innovatörer. Vi har även drivit på arbetet för ett enhetligt patentsystem på EU-nivå, vilket gör det enklare och billigare för svenska innovatörer att ta till vara sina idéer. Därutöver vill vi utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång. En sådan försäkring skulle sannolikt fungera avskräckande för potentiella patentintrångsgörare samt öka intresset för patentering bland små och medelstora företag.
Fredrik Olovsson (S)
Monica Haider (S)
Mattias Jonsson (S)
Marianne Fundahn (S)
Isak From (S)
Aida Birinxhiku (S)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)