Jämförelse aa8ec1e97c4ccd11bc77a71e Underlagets kontrollsumma: 977841f26fa4ff3f8ad421179e7298f3edb6466c23c60e9009caaaabee545c3a Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021496: Utredning av det solidariska betalningsansvaret för skadestånd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021496 Motion till riksdagen 2024/25:1496 av Marléne Lund Kopparklint (M) Utredning av det solidariska betalningsansvaret för skadestånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillsätta en utredning om det solidariska betalningsansvaret gällande skadestånd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det solidariska betalningsansvaret innebär att flera personer som döms för en viss gärning kan krävas att gemensamt utge det utdömda skadeståndet. Ur ett brottsoffer ­ perspektiv är detta fördelaktigt, och brottsoffret ska alltid stå i främsta rummet och som regel få sitt skadestånd, men detta handlar om att det finns risker för att det solidariska ansvaret används på ett sätt som hindrar återanpassningen av dömda personer till sam ­ hället. Brottsoffret ska givetvis alltid ha rätt till ersättning, men man behöver samtidigt finna ett system så att rehabiliteringen av personer som begått brott underlättas. Brotts ­ offret borde rimligtvis kunna få sitt skadestånd utan ett solidariskt betalningsansvar från de som gjort sig skyldiga till brottet. När flera personer tillsammans ska betala ett skadestånd har brottsoffret rätt att vända sig till vem som helst av de skyldiga för att få ut sina pengar, oavsett den enskildes faktiska inblandning. Om en person tvingas att betala hela skadeståndet eller en större andel än de övriga, kan denne visserligen kräva sina medgärningsmän på deras del. Men i många fall står den betalande med en fordran på personer som saknar möjlighet eller vilja att betala tillbaka. Detta kan leda till att den som vill lämna det kriminella livet bakom sig och göra rätt för sig får bära ett tyngre ekonomiskt ansvar än andra medskyldiga. Det solidariska ansvaret tar inte hänsyn till i vilken utsträckning den dömde varit inblandad i gärningen eller vilken vinning personen kan ha haft. Det saknas mekanismer för att ställa det solidariska ansvaret i proportion till den enskildes delaktighet. Den gemensamma betalningsskyldigheten kan innebära en övermäktig skuld som försvårar möjligheten att bryta med kriminalitet och påbörja ett normalt liv. Därför finns det anledning att se över det nuvarande systemet med solidariskt betal ­ ningsansvar, för att hitta en balans mellan brottsoffrets ovillkorliga rätt till ersättning och behovet av att främja återanpassning av dömda personer. En utredning bör tillsättas för att undersöka hur det solidariska betalningsansvaret kan justeras så att det bättre tar hänsyn till den enskildes delaktighet och förutsättningar, utan att äventyra brottsoffrets rätt till ersättning. Frågan har tidigare uppmärksammats, bland annat genom en motion under riksmötet 2019/20 och 2021/22, men den är fortfarande aktuell. Med anledning av detta bör reger ­ ingen se över möjligheten att tillsätta en utredning om det solidariska betalningsansvaret för skadestånd. Marléne Lund Kopparklint (M) === HD023242: Brottsoffrets rätt till ersättning och rättvis fördelning av betalningsansvaret === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023242 Motion till riksdagen 2025/26:3242 av Marléne Lund Kopparklint (M) Brottsoffrets rätt till ersättning och rättvis fördelning av betalningsansvaret Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att, utöver den pågående utredningen om brottsoffers rätt till ersättning, särskilt se över hur det solidariska betalningsansvaret kan justeras så att ansvaret i högre grad fördelas proportionerligt mellan gärningspersonerna, utan att på något sätt äventyra brottsoffrets rätt till full ersättning, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Brottsoffer ska alltid garanteras sin rätt till ersättning. Men dagens system med solidariskt betalningsansvar riskerar att lägga ett oproportionerligt tungt ekonomiskt ansvar på enskilda gärningspersoner, ofta den som har bäst betalningsförmåga eller störst vilja att göra rätt för sig. Detta kan resultera i övermäktiga skuldbördor som försvårar återanpassningen till samhället, även för dem som vill lämna kriminaliteten bakom sig. Det pågående utredningsarbetet (Ersättningsregler med brottsoffret i fokus, SOU 2025:23) syftar till att stärka brottsoffers ställning, bland annat genom att de ska kunna få brottsskadeersättning direkt från staten när domen får laga kraft. Dessa förslag är viktiga och välkomnas. Däremot berör utredningen inte i tillräcklig omfattning frågan om det solidariska betalningsansvaret. Här behövs ett komplement: en analys av hur ansvarsfördelningen mellan gärnings ­ personer kan bli mer rättvis och proportionerlig, samtidigt som brottsoffrets rätt till ersättning alltid står i främsta rummet. Ett mer nyanserat system skulle inte bara stärka rättssäkerheten utan också öka chanserna till framgångsrik återanpassning för dömda personer. Marléne Lund Kopparklint (M)