RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Reformering av flyktingkonventionen

2023/24 · HB021114 · Boriana Åberg (M)

Original hos Riksdagen

B · Reformering av flyktingkonventionen

2025/26 · HD021752 · Boriana Åberg (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.667 · ämneslikhet 0.993. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.788A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att Sverige inom EU och FN ska verka för en reformering av FN:s flyktingkonvention så att den anpassas till dagens förhållanden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att Sverige inom EU och FN ska verka för en reformering av FN:s flyktingkonvention så att den anpassas till dagens förhållanden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 435 ord · B 449 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1114 av Boriana Åberg (M) Reformering av flyktingkonventionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att Sverige inom EU och FN ska verka för en reformering av FN:s flyktingkonvention så att den anpassas till dagens förhållanden och tillkännager detta för regeringen. Motivering FN:s flyktingkonvention kom till 1951 för att hantera flyktingkrisen i efterkrigets Europa, då gränser ritades om och människor hade hamnat på fel sida gränsen. Enligt den allmänna definitionen i 1951 års konvention är en flykting en person som ”till följd av händelser, som inträffat före den 1 januari 1951, och i anledning av väl ­ grundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare”. Ett protokoll från 1967 utvidgade konventionen till att anslutna stater förbinder sig att tillämpa de väsentliga bestämmelserna i 1951 års flyktingkonvention, men utan datumgränsen 1951. Under decennierna som har förflutit sedan flyktingkonventionen skrevs har mycket förändrats. Möjligheterna att ta sig till andra delar av världen för att söka asyl har för ­ bättrats avsevärt. Man stannar inte längre i det första säkra landet. Flyktingar, men också människor på jakt efter ett bättre liv, är beredda att både satsa och riskera oerhört mycket för att komma till länder som exempelvis Sverige och Tyskland som erbjuder generösa villkor till dem som beviljas asyl. Det finns många länder i världen där såväl kulturen som statsmakterna är för ­ tryckande – för kvinnor, etniska, religiösa och sexuella minoriteter, politiska mot ­ ståndare och andra. Det krävs dock individuella skäl för att få asyl, något den stora majoriteten saknar, och vilket då resulterar i avslag på asylansökan, följt av mänskliga tragedier när skulderna till flyktingsmugglarna ska betalas tillbaka. Flyktingsmugglingen omsätter åtskilliga miljarder kronor årligen och göder den organiserade brottsligheten. Människor på jakt efter bättre liv används också i hybridattacker mot västvärlden. Ett exempel är Lukasjenkos försök att forcera gränsen mot Polen med hjälp av influgna migranter från Mellanöstern och Afrika. För Sverige har dagens system med universella rättigheter att söka asyl, baserat på en otidsenlig flyktingkonvention, lett till stora problem och enorma kostnader. Inte minst är den grova organiserade brottsligheten och de terrorhot vi idag upplever till stora delar en konsekvens av okontrollerad asylinvandring. Hade huvudprincipen i FN:s flyktingkonvention varit att asyl ska sökas i det första säkra landet hade många av Sveriges problem aldrig uppstått. Mot denna bakgrund framstår det som alldeles uppenbart att FN:s flyktingkonven ­ tion bör reformeras i grunden, för att anpassas till nutida förhållanden. Boriana Åberg (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:1752 av Boriana Åberg (M) Reformering av flyktingkonventionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att Sverige inom EU och FN ska verka för en reformering av FN:s flyktingkonvention så att den anpassas till dagens förhållanden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering FN:s flyktingkonvention kom till 1951 för att hantera flyktingkrisen i efterkrigets Europa, då gränser ritades om och människor hade hamnat på fel sida gränsen. Enligt den allmänna definitionen i 1951 års konvention är en flykting en person som ”till följd av händelser, som inträffat före den 1 januari 1951, och i anledning av väl ­ grundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare”. Ett protokoll från 1967 utvidgade konventionen till att anslutna stater förbinder sig att tillämpa de väsentliga bestämmelserna i 1951 års flyktingkonvention, men utan datumgränsen 1951. Under decennierna som har förflutit sedan flyktingkonventionen skrevs har mycket förändrats. Möjligheterna att ta sig till andra delar av världen för att söka asyl har för ­ bättrats avsevärt. Man stannar inte längre i det första säkra landet. Flyktingar, men också människor på jakt efter ett bättre liv, är beredda att både satsa och riskera oerhört mycket för att komma till länder som exempelvis Sverige och Tyskland som erbjuder generösa villkor till dem som beviljas asyl. Det finns många länder i världen där såväl kulturen som statsmakterna är för ­ tryckande – för kvinnor, etniska, religiösa och sexuella minoriteter, politiska mot ­ ståndare och andra. Det krävs dock individuella skäl för att få asyl, något den stora majoriteten saknar, och vilket då resulterar i avslag på asylansökan, följt av mänskliga tragedier när skulderna till flyktingsmugglarna ska betalas tillbaka. Flyktingsmugglingen omsätter åtskilliga miljarder kronor årligen och göder den organiserade brottsligheten. Människor på jakt efter bättre liv används också i hybridattacker mot västvärlden. Ett exempel är Lukasjenkos försök att forcera gränsen mot Polen med hjälp av influgna migranter från Mellanöstern och Afrika. För Sverige har dagens system med universella rättigheter att söka asyl, baserat på en otidsenlig flyktingkonvention, bidragit till stora integrationsproblem och enorma kostnader. Det stora utanförskapet som skapats i Sverige med parallella samhällen där arbetslösheten är hög, kunskaperna i svenska låga och otryggheten stor är till stor del en konsekvens av en okontrollerad asylinvandring och kravlös integrationspolitik. Hade huvudprincipen i FN:s flyktingkonvention varit att asyl ska sökas i det första säkra landet hade utanförskapet i Sverige, och de problem det medför, sannolikt varit mindre. Mot denna bakgrund bör det övervägas att reformera FN:s flyktingkonvention i grunden, för att anpassa den till nutida förhållanden. Boriana Åberg (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag