Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 22 Kommunikationer
2022/23 · HA022195 · Ulrika Heie (C); Anders Ådahl (C); Daniel Bäckström (C)
Original hos RiksdagenB · med anledning av skr. 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037
2025/26 · HD024164 · Ulrika Heie (C); Anders Karlsson (C); Daniel Bäckström (C); Madeleine Atlas (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.001 · ämneslikhet 0.757. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 13 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
13 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver återkomma till riksdagen med fler förslag på projekt som kan genomföras med alternativ finansiering och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för de större stråk som behöver färdigställas för att öka kapaciteten på svensk järnväg och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för när underhållsskulden i järnvägsnätet ska vara hanterad och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta förtroendet för transportpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det när planer som denna tas fram också ska göras en gedigen konsekvensanalys som bl.a. tar upp hur hänsyn tas till hela landets behov och som tydligt belyser landsbygdsperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av intermodalitet och av att alla delar av transportsystemet samverkar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hamnstrategi och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska nå klimatmålet för transporter och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strategier för flygets och sjöfartens omställning och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeln behöver få en mer framträdande roll i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningen bör ges högre prioritet i kommande planer och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2928 ord · B 2297 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2195
av Ulrika Heie m.fl. (C)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Motivering
En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Att näringslivets godstransporter fungerar är likaledes viktigt för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter och en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till att fortsatt goda kommunikationer i hela landet kan ske utan att miljö och klimatpåverkan ökar.
Centerpartiet är pådrivande för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar på 70 procent till 2030 från våra inrikes transporter. I det arbetet har de statliga infrastrukturinvesteringarna en viktig roll att spela. Centerpartiet prioriterar att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansieringslösningar, göra satsningar på elektrifiering, förnybar energi, bibehållen reduktionsplikt och mer kollektivtrafik samt ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad samt förbättrad mobiltäckning. Det är de fem transport
slagen tillsammans som skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta.
Eftersom Centerpartiet värnar hela landets utveckling är det också av största vikt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över hela landet.
Vi behöver förstärka möjligheterna att driva företag och bo utanför storstäderna. För det behövs en fossiloberoende fordonsflotta och investeringar i bättre vägar och järn
vägar, bättre kollektivtrafik i form av exempelvis buss, tåg och taxi i hela landet, utan att straffbeskatta de som har långa avstånd. Även bredbandsfunktionaliteten och tillgången till mobiltäckning är central.
Ökad mobilitet med minskad klimatpåverkan
Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn till år 2030 ska minska med 70 procent. Det är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovatörer med teknikskiften till det förnybara och ökad energi- och resurseffektivitet. Centerpartiet vill skärpa såväl den nationella politiken som EU-lagstiftningen på området.
Förbättrad framkomlighet för cyklister
Cykeln tar mindre plats än bilen och genererar inga utsläpp, samtidigt som cykling är bra för folkhälsan. Därför vill Centerpartiet öka framkomligheten med cykel genom att bygga fler lokala och regionala cykelbanor och så kallade cykelmotorvägar samt minska barriäreffekter från korsande spår och vägar. Det ska vara enkelt och tryggt att cykla såväl i stad som på landsbygden.
Ett jämställt transportsystem
Centerpartiet anser att vårt transportsystem ska vara likvärdigt i förhållande till kvinnors respektive mäns olika behov. Transporter är grundläggande för vår vardag och jäm
ställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar till exempel
vis arbetspendling, utbildningspendling och förskolehämtning. Centerpartiet vill även se en bättre jämlikhet inom transportpolitiken avseende funktionsnedsättningar.
Flyget är viktigt för tillgängligheten i vårt land
Sveriges stora avstånd – samt att vi ligger långt norrut – gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjlighet för människor, näringslivet och myndigheter att lätt kunna ta sig till andra destinationer inom landet, och vidare ut i världen.
För Centerpartiet är det viktigt att också flyget blir en del av klimatomställningen. Det kräver insatser inom forskning och utveckling för att öka andelen förnybart bränsle. Centerpartiet vill också underlätta introduktionen av elflyg i Sverige. Miljö- och klimat
påverkan från flyget måste minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden utan att riskera tillgänglighetsmålet. En snabb teknik
utveckling sker just nu inom luftfarten, bland annat med fokus på el- och hybridflyg. Denna utveckling måste värnas och stödjas.
Effektivare planering av vägar och järnvägar är nödvändigt
Regelverket för strategisk och ekonomisk planering av vägar och järnvägar är komplext och svåröverskådligt, delvis på grund av att det tillkommit vid olika tider och tillämpats med olika syften. Detta gör det svårt att göra en realistisk planering som tar hänsyn till flera olika mål, som exempelvis fastslagna miljö- och klimatmål och krav på kostnads
effektivitet. Planeringen av vägar och järnvägar behöver bli effektivare och mer transparent.
Effektivare regelsystem för vägföreningar
En väl fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för en levande landsbygd. De samfällt enskilda vägarna är en viktig del i detta, och inte minst den förvaltning som sker genom samfällighetsföreningar och vägföreningar. Denna förvaltningsform är den till vägsträckan största i landet näst det rena skogsvägnätet. Mer än en miljon människor startar sin dag med en resa på en vägsamfällighet. Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) har därför föreslagit regeringen att utreda förenklade och rättssäkra regler för ändring av inaktuella andelstal efter förebild från Finland. Centerpartiet driver också på för ökade underhållsresurser till denna typ av vägar.
Utveckla svensk sjöfart
Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet med mer än 52 hamnar och utmärkta inre vattenvägar. Det gör att vi har goda möjligheter att utveckla sjöfarten ännu mer. Skandinavien och Sverige kan till viss del betraktas som en ö. Det gör sjöfartsnäringen av central betydelse för vårt välstånd och vår handel. Den är en relativt miljövänlig transportform, med en stor potential att ytterligare minska sin miljöpåverkan. Svensk sjöfartstradition är förknippad med hög sjösäkerhet. Genom en stark svenskflaggad handelsflotta kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten.
Internationellt klimatarbete för flyg och sjöfart
Vi behöver finna system för att göra flyg, sjöfart och tåg mer miljövänligt. Flyget knyter ihop orter och länder och är en förutsättning för företagande och boende i hela landet. Flyget står för en mindre del av Sveriges utsläpp av växthusgaser och flygplanen blir allt mer energieffektiva. En liknande utveckling ser vi inom sjöfarten, med allt mer bränslesnåla fartyg och bättre bränslen. Vi anser att både flyget och sjöfarten ska bära sina miljökostnader och på så sätt stimuleras till energieffektivisering och framställning av förnybara bränslen. Det är av största vikt att nationella och internationella regelverk samverkar i denna omställning.
Nya stambanor i Sverige
Idag råder kapacitetsbrist på det svenska stambanesystemet och därför finns behov av nya stamlinjer som väl integreras med befintlig infrastruktur. Trängseln omöjliggör att i någon större utsträckning lyfta över långväga godstransporter på järnväg. En väl utbyggd infrastruktur knyter ihop Sverige och skapar förutsättningar för fler jobb och företag i hela landet. Det leder också till att möjligheten att ta en anställning längre från bostaden ökar, vilket möjliggör för fler hållbara transporter, minskad klimatpåverkan och att nya jobb och bostäder kan växa fram. Snabbare tåg skapar dessutom möjlighet till enklare och effektivare pendling. Det handlar om modern och grön infrastruktur som knyter samman Sverige och som Centerpartiet därför har en positiv inställning till.
Ett samlat grepp för posten inom ramen för Postfinansieringsutredningen
Sedan hösten år 2020 har det skett en rad förändringar i det svenska postväsendet. Ett exempel är att Postnord inledde varannandagsutdelning i Skåne hösten år 2020 och kommer att rulla ut denna distributionsmodell över hela landet de kommande åren. Centerpartiet vill se en samlad hantering av hur posten och Postnord ska utvecklas framöver. Nu har regeringen tillsatt en utredning, Postfinansieringsutredningen (dir. 2020:101), som ska jobba fram till våren 2023. Centerpartiet anser denna utredning bör få arbeta i lugn och ro, i syfte att undvika att privatpersoner och företagare oroas över om deras brev och paket kommer fram i tid när verksamheten reformeras på flera fronter.
Se över regler och lagar för A-traktorer
Den 15 juli år 2020 förenklades de tekniska kraven vid ombyggnation av en bil till A
‑
traktor. Förändringen genomfördes för att det skulle vara möjligt att också bygga om automatväxlade bilar till A
‑
traktorer. Efter förändringen har antalet A
‑
traktorer ökat kraftigt. Enligt vägtrafikregistret har cirka 7
800 A
‑
traktorer registreringsbesiktats efter den 15 juli 2020 och totalt finns i dag mer än 36
000 A
‑
traktorer i landet. Tyvärr är regelefterlevnaden på sina håll bristfällig. Detta kommer sig sannolikt av att regelverken är krångliga och att hastighetsgränsen på 30
km/h upplevs som obegriplig, när en EU-mopedbil får gå i 45
km/h. Att se över, förenkla och anpassa regelverket för fordon för ungdomar och göra regelverken för A
‑
traktor och EU-moped mer enhetliga är angeläget.
Inför en enklare förvaltning för enskilda vägar
Av det svenska vägnätet består 43
000 mil av enskilda vägar, medan endast ca
10
000 mil är statliga och 4
100 mil kommunala. Ansvariga för de enskilda vägarna är väghållarna, exempelvis enskilda markägare, vägföreningar eller samfällighets
föreningar. Av dessa får 7
700 mil statsbidrag som ska bidra till att vägarna är allmänt tillgängliga, tillgodoser behoven och håller hög transportkvalitet. Riksdagen beslutade den 7 maj 2019 att tillkännage regeringen att snarast utreda frågan om en enklare förvaltning för landets samfälligheter. Beslutet – följt av en regelförenkling – kan innebära att landets tusentals samfälligheter, vägsamfälligheter med flera, själva ges mandat att besluta om förändrade andelstal med mera.
Bredband skapar förutsättningar för tillväxt och trygghet
Globalisering och digitalisering för människor närmare varandra och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. För Centerpartiet är it ”det femte transportslaget”, som vid sidan av väg, järnväg, sjöfart och flyg möjliggör liv, arbete och boende i hela landet. Tack vare teknikutvecklingen ökar användningsområden för telefoner och surfplattor. Ökad täckning och allt högre överföringshastighet efterfrågas för att möjliggöra att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt. Framförallt i glesbefolkade områden kan trådlös infrastruktur bli ett mer ekonomiskt sätt att nå ut till alla bostäder och verksamhetsställen i avvaktan på att fast fiber byggs ut. En väl utbyggd infrastruktur för mobiltelefoni- och bredbands
tjänster är en förutsättning för fortsatta möjligheter för människor att bo kvar, driva företag, delta i undervisning och utöva kultur och sociala kontakter också på lands
bygden.
Öppna data
Det offentligas data ska som utgångspunkt vara öppna. Samtliga myndigheter ska arbeta konsekvent med publicering av öppna data. Så skapar vi fler jobb och en samhällsvinst i miljardklassen enligt flera rapporter och erfarenheter från andra länder. Myndigheten för digital förvaltning (Digg) bör ges i uppdrag att förbereda statliga myndigheter för publicering av öppna data inför genomförandet av öppna data-lagen.
Liksom offentliga data bör ha öppenhet som grund, bör även den kod som betalas av det offentliga bli öppen källkod. Så kan vi minska risken för beroende av andra länder och minska kostnaden för utveckling när myndigheter kan använda samma kod. Diggs och Arbetsförmedlingens rekommendationer på området bör följas av fler myndigheter.
Inkludera laddningsstolpar längs kusten för elbåtar i Trafikverkets uppdrag
För att nå fossilfrihet år 2045 behöver vi ställa om samtliga våra aktiviteter till hållbara alternativ. Detta inkluderar omställningen av våra fritidsbåtar, vars utsläpp nyligen kartlagts av Transportstyrelsen. Under 2020 beslutade regeringen om en förordning som ger Trafikverket i uppdrag att utdela statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon i anslutning till större vägar. Centerpartiet vill nu bredda detta uppdrag för att inkludera utbetalning av statligt stöd för laddningsstolpar längs kuststräckor, för att påskynda omställningen från motorbåtar till elbåtar. De miljö
kvalitetsmål som skulle påverkas positivt med denna satsning är Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ingen över
gödning, Bara naturlig försurning, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan.
Mobiltäckning på tåg behöver bli bättre
Idag har bara 50–60
% av de trafikerade järnvägssträckorna god mobiluppkoppling, enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Resenärer får därmed svårt att utnyttja restiden till jobb eller nöjen. Resultatet blir att många väljer bort tågen till förmån för flyg eller bil. Centerpartiet vill se flera åtgärder för ökad mobiltäckning i hela landet, för klimatets, jobbens och hela Sveriges bästa. Idag finns redan ett mobiltelesystem på plats längs järnvägen, som används för att lokförarna ska kunna kommunicera med trafikledningen. Centerpartiet föreslår att Trafikverket låter mobiloperatörerna använda den digitala infrastruktur som redan finns på plats. På så sätt skulle mobiltäckningen kunna för
stärkas kraftigt. Infrastrukturen finns redan på plats, men regeringen behöver ge Trafikverket i uppdrag att tillsammans med mobiloperatörerna öppna upp systemen.
Centerpartiet vill att det ska bli mer attraktivt att ta tåget. Alla ska kunna vara en del av klimatomställningen genom smarta val i vardagen. Bättre mobiltäckning på tågen är också en fråga om att kunna bo, leva och driva företag i hela landet.
3 kronor lägre pris vid pump
Det är anmärkningsvärt hur tre av fyra partier i regeringsunderlaget inför valet lovade 5, 9 respektive 10 kronor lägre pris vid pump, för att i budgetpropositionen föreslå en sänkning av skatten med 80 öre. Jämfört med nivån hösten 2022 innebär denna sänkning cirka 40 öre lägre pris vid pump, bland annat eftersom regeringen väljer att behålla den så kallade överindexeringen av bränsleskatterna.
Centerpartiet anser att det är prioriterat att till del kompensera vissa hushåll för de ökade kostnaderna för drivmedel. Kostnadsökningarna är delvis en effekt av Rysslands krig mot Ukraina. Kostnaderna för kriget, inklusive de självpåtagna och rimliga kostnader som Sverige, EU och stora delar av världen tagit på sig till följd av sanktioner mot Ryssland, måste fördelas rättvist. En rättvis fördelning av kostnaderna skapar också möjlighet till ett uthålligt och brett stöd för Ukraina.
För Centerpartiet är det naturligt att det primärt är hushåll på landsbygden som är beroende av bilen, i bemärkelse att de saknar rimliga alternativ, som i första hand bör kompenseras. Det är därför olyckligt att regeringen väljer att föreslå en bred sänkning av skatten på bensin och diesel för alla, inklusive boende i våra storstäder.
I kombination med regeringens förslag om att avskaffa klimatbonusen för bilar med låga utsläpp och öka den fossila inblandningen i reguljär bensin och diesel innebär också regeringens förslag till skattesänkning att det är rimligt att tro att utsläppen från den svenska transportsektorn kommer att öka. Det är också anmärkningsvärt att reger
ingen föreslår att klimatbonusen avskaffas, men väljer att behålla de förhöjda fordons
skattenivåer som motiverats av att de ska finansiera samma bonus.
Centerpartiet föreslår i stället ett mycket mer kraftfullt, men fokuserat, stöd för att möta de höga pumppriserna. Vi vill ge bilägare på landsbygden en nedsättning mot
svarande tre kronor, för en körsträcka upp till 2
000 mil. För en person som nyttjar denna nedsättning maximalt innebär detta 3
600 kronor per år i lägre kostnader. För en person som kör 2
000 mil om året, och har en bil som förbrukar 0,6 liter diesel per mil, innebär regeringens förslag en minskad kostnad för bränsle om 1
200 kronor. Centerpartiets förslag är alltså tre gånger kraftigare för denna person.
Centerpartiets överväganden
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
34
468
391
−1
000
000
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
30
950
890
200
000
1:3
Trafikverket
1
455
481
−3
863
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
533
308
−300
000
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
62
284
±0
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
151
013
±0
1:7
Trafikavtal
1
098
000
±0
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
83
179
−343
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
550
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1
648
987
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
407
440
−21
953
1:13
Trafikanalys
70
527
−245
1:14
Trängselskatt i Göteborg
920
705
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
600
000
±0
1:16
Internationell tågtrafik
95
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
351
000
±0
1:18
Lån till körkort
151
466
±0
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
119
862
−24
205
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
131
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
90
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
1
549
014
200
000
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
162
410
−614
2:7
Digital förvaltning
215
744
±0
99:1
Nedsättning av bränslepriser på landsbygden
±0
6
300
000
Summa
78
952
417
5
348
777
För att finansiera förslag för ökat underhåll av vägar på landsbygden och en ökad utbyggnad av bredband i hela landet föreslås anslag 1:1 minska med 1
000 miljoner kronor år 2023.
För att permanent förstärka vägunderhållet, inte minst av vägar på landsbygden, föreslår Centerpartiet att anslag 1:2 förstärks med 200 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 200 miljoner kronor per år från och med år 2024.
För att finansiera andra prioriterade reformer föreslås anslag 1:4 minska med 300 miljoner kronor. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 300 miljoner kronor år 2024.
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att avveckla klimatbonusen, varför anslag 1:12 föreslås minska med 15 miljoner kronor år 2023.
Anslag 2:1 föreslås minska med 24 miljoner kronor år 2023 till följd av att reger
ingens föreslagna förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 24 miljoner kronor per år 2024–2025.
Ökad tillgång till snabbt bredband och bättre mobiltäckning är avgörande för att det ska gå att bo, arbeta och driva företag på landsbygden. För att ytterligare förbättra denna typ av infrastruktur föreslås anslag 2:5 öka med 200 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 200 miljoner kronor per år från och med år 2024.
För att finansiera Centerpartiets förslag om att sänka skatten vid pump med tre kronor föreslås att ett nytt anslag, 99:1 Nedsättning av bränslepriser på landsbygden, skapas. Anslaget bör få användas för att finansiera ett stödsystem där bilägare på landsbygden ges en rabatt på drivmedel. Vidare föreslås att anslaget tilldelas 6
300 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget uppgå till 6
300 miljoner kronor per år 2024–2025.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Anslag 1:1 och 1:2 undantas dock från detta förslag.
Ulrika Heie (C)
Anders Ådahl (C)
Daniel Bäckström (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:4164
av Ulrika Heie m.fl. (C)
med anledning av skr. 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver återkomma till riksdagen med fler förslag på projekt som kan genomföras med alternativ finansiering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för de större stråk som behöver färdigställas för att öka kapaciteten på svensk järnväg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för när underhållsskulden i järnvägsnätet ska vara hanterad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta förtroendet för transportpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det när planer som denna tas fram också ska göras en gedigen konsekvensanalys som bl.a. tar upp hur hänsyn tas till hela landets behov och som tydligt belyser landsbygdsperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av intermodalitet och av att alla delar av transportsystemet samverkar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hamnstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska nå klimatmålet för transporter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strategier för flygets och sjöfartens omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeln behöver få en mer framträdande roll i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningen bör ges högre prioritet i kommande planer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den nationella planen för transportinfrastrukturen är ett viktigt dokument. Planen lägger grunden för hur vi rustar, bygger och planerar för framtiden. De satsningar som görs på infrastrukturen behöver avspegla det Sverige vi vill se framåt. För Centerpartiet är det en självklarhet att infrastrukturen ska bidra till att utsläppen går ned, att jobben blir fler och att hela Sverige fungerar.
Centerpartiet har länge drivit på för ett Sverigelyft, med massiva satsningar på infra
struktur de kommande decennierna. Dessa satsningar borde redan ha påbörjats, och mycket av det som regeringen inte mäktar med att hantera i den nationella plan man nu lagt fram hade vi redan kunnat vara på gång att göra om det funnits ett större fokus på framtiden och de investeringar som Sverige behöver. I stället har regeringen under mandatperioden hållit emot och bl.a. stoppat planerna på nya stambanor. Delar av dessa stambanor lyfts nu återigen in i planeringen. Men man tar inte tag i helheten, varför den
påtagliga kapacitetsbristen på svensk järnväg kvarstår. Förr eller senare kommer nya stam
banor att behöva byggas. Tyvärr kommer det då troligen att bli dyrare än vad det hade behövt vara eftersom regeringen avvisat den medfinansiering från EU som hade varit möjlig.
På samma sätt hade regeringen också kunnat få fler investeringar gjorda om man varit
mer aktiv med att driva på för alternativ finansiering av större projekt. För vissa insatser aviserar man nu i planen att alternativ finansiering ska till, men det är inte tillräckligt. Det råder ingen tvekan om att det finns viktiga projekt där intresset redan är stort för att bygga inte minst järnväg i samverkan med näringslivet. Tyvärr har alldeles för lite skett
i den frågan. Besked behöver komma kring den utredning som genomförts, och inspiration
kan hämtas från våra grannländer. Tempot behöver öka. Regeringen behöver skyndsamt göra ett omtag och återkomma till riksdagen med fler förslag på projekt som kan genomföras med alternativ finansiering.
Totalförsvarets behov är mot bakgrund av omvärldsläget och Sveriges Natomedlemskap
av största vikt. Vi noterar och välkomnar att regeringen i vissa delar gått fram med för
slag om investeringar i transportinfrastruktur som är prioriterade för det militära försvaret.
Av de 50 miljarderna till följd av den blocköverskridande överenskommelsen om för
svarets finansiering beräknas ca 30 gå till infrastrukturen. Dock läggs mycket av sats
ningarna på vägar och befintlig infrastruktur, och det behov av bl.a. fler fasta väst-östliga
förbindelser som pekats ut som nödvändiga för försvaret tar man inte fullt ut hänsyn till.
Regeringens huvudsakliga prioritering är vägarna. Det är bra att man i den nationella planen slår fast att den stora underhållsskulden i vägnätet ska byggas bort. Det kommer att öka såväl framkomligheten som trafiksäkerheten i stora delar av landet. Följden av
regeringens stora satsningar på att underhålla främst vägnätet får följden att de nya invester
ingarna
får stå tillbaka. Givetvis är inte statens tillgångar oändliga, och ska mer göras så
kommer det också att kosta mer. Men som vi redan tidigare framhållit från Centerpartiets
sida, när vi presenterat våra förslag om ett Sverigelyft, så behöver satsningarna öka och infrastrukturen prioriteras. Ökade investeringar skulle dessutom kunna leda till att vi kan färdigställa hela stråk i stället för att som regeringen fortsätta ”snuttifiera” invester
ingarna. Det säger sig självt att det är när hela Ostkustbanan moderniserats, när hela Norrbotniabanan byggts, när hela Västkustbanan åtgärdats, när hela den nya järnvägen
mellan Stockholm och Oslo är på plats – det är då den sortens järnvägar fullt ut levererar
i form av samhällsekonomisk nytta. De korta sträckor längs vissa av dessa och andra järnvägar som regeringen har med i planen kommer inte att bli lika lönsamma som om man hade sett till att ta ett helhetsgrepp. Självklart behöver prioriteringar göras, och det är ett digert arbete att planera för framtidens transportinfrastruktur, men vi hade väntat oss en mer framåtsyftande produkt från regeringen än den plan man nu redovisat. Vi är heller inte helt övertygade om att regeringen i sina redovisade satsningar i planen i alla delar gjort rätt prioriteringar. Vi menar framför allt att regeringen behöver presentera en plan för de större stråk som behöver färdigställas för att bygga ihop Sverige och öka kapaciteten på svensk järnväg.
På samma sätt bör man också, likt hur man tagit sig an
vägarna, presentera en plan för när underhållsskulden i järnvägsnätet ska vara hanterad
. För att klara allt detta är det, som nämnts, nödvändigt att där det är lämpligt också
överväga alternativ finansiering av investeringarna. Vi menar därtill att regeringen bör
hörsamma Centerpartiets förslag och tillsätta en infrastrukturberedning som likt Försvars
beredningen kan arbeta för en långsiktig och sammanhållen planering av de totala behoven av transportinfrastruktur.
En viktig uppgift för politiken måste vara att återupprätta förtroendet för transport
politiken. Den Sverigeförhandling som genomfördes och låg till grund för den av reger
ingen slopade satsningen på nya stambanor blev i slutändan ett gigantiskt svek från statens
sida. I flera kommuner följde man sina åtaganden och har bl.a. byggt bostäder vars värde
inte kan väntas vara detsamma som om den järnväg de skulle ligga i anslutning till hade
byggts. Också i denna nationella plan är det tydligt att regeringen varit mer frikostig med
sina löften om vad som ska åstadkommas än vad man nu avser att genomföra. Det på
verkar givetvis kommunsektorns och medborgarnas förtroende för staten. Det är nöd
vändigt att regeringen för dialog med de kommuner som på olika sätt drabbats av statens
svikna löften.
Av regeringens skrivelse framgår att man gör omprioriteringar som innebär att 10 projekt
får stå tillbaka till förmån för 27 nya. Noteras kan att endast 1
av dessa 27 nya projekt
som regeringen fogat till planen återfinns norr om Stockholm. Det understryker hur reger
ingen återigen misslyckas med att se till hela landets behov. Därtill kan man ifrågasätta prioriteringen mot bakgrund av totalförsvarets behov då norra Sverige på många sätt är i
stort behov av infrastruktur för försvarets och det civila försvarets behov. Till denna fråga
hör också länsplanerna. Under den senaste tioårsperioden kan det konstateras att dessa minskat som andel av de totala satsningarna på infrastrukturen. Det behöver i dialogen med kommuner och regioner skickas tydliga signaler om att det finns en helhetssyn.
Vi menar att när planer som denna tas fram ska det också genomföras en gedigen konsekvens
analys som bl.a. tar upp hur hänsyn tas till hela landets behov och som tydligt belyser landsbygdsperspektivet i planeringen. Långsiktiga lösningar för rimliga priser när det gäller trafiken till Gotland måste på plats. På samma sätt är det viktigt att säkerställa nattågstrafiken till Norrland.
Sammantaget måste alla delar av transportsystemet samverka. Det behövs intermodalitet
i systemet som gör att mer gods kan transporteras till hamn med järnväg. Sjöfarten spelar
en oerhört viktig roll för helheten, också för totalförsvaret. Det behövs redundans i hamn
kapaciteten, bl.a. för att Sverige ska klara vår försörjning vid höjd beredskap eller krig. Därför behövs en uttalad hamnstrategi inom ramen för den långsiktiga infrastruktur
planering
som måste till. Också flyget behöver bli en integrerad del i ett framtida transport
system med minskande utsläpp.
Ytterligare en brist i regeringens skrivelse, och ett exempel på ovanstående, är att man
inte i tillräcklig utsträckning tar höjd för de effekter som en färdig tunnelförbindelse under Fehmarn Bält kan väntas få. Vissa satsningar i södra Sverige görs, men det är väl
känt att det behövs fler insatser än de som här planeras. Ett omtalat exempel är förbindel
sen Helsingborg–Maria. Överlag är det svårt att se att den ökade trafik, inte minst när det gäller gods, som Fehmarn Bält-förbindelsen antas generera kommer ”få plats” i det svenska transportsystemet. Konstateras kan att man genom stora investeringar på kort tid kraftigt förstärkt det danska transportsystemet, och det gör att det är i Sverige som kapacitetsbristerna riskerar få de största konsekvenserna. Det är inte önskvärt att alla dessa ökande godsmängder och andra transporter som är att vänta ska vältras över på vägnätet.
Den grundläggande uppgiften för planeringen av transportinfrastrukturen är att se till så att människor och gods kan transporteras från punkt
A till punkt
B så effektivt som möjligt. Men transportsystemet är samtidigt en av nycklarna för att sänka utsläppen och klara den gröna omställningen. Det behövs högre ambitioner om vi ska klara detta. Ut
gångspunkten måste vara att Sverige ska nå klimatmålet för transporter. Regeringen måste förtydliga hur man avser att lösa den uppgiften.
På klimatområdet efterfrågar Centerpartiet alltjämt tydliga strategier för flygets och
sjöfartens omställning. Det handlar om att öka tillgången till svenskt och fossilfritt bränsle,
men även för flyget och sjöfarten behöver vi öka takten i elektrifieringen. Beroendet av importerat fossilt drivmedel är allt annat än riskfritt; den senaste tidens händelser har med all önskvärd tydlighet visat just detta. Sverige kan mer, och vi måste göra mer. För flygets del behövs också långsiktiga förutsättningar för att öka resandet inom den upp
handlade flygtrafiken. Av Trafikverkets tolv upphandlade linjer i inrikestrafiken är fem nu nedläggningshotade. Nedläggning skulle riskera att slå hårt mot bygder som redan har bristande kommunikationer. Elflyg på kortare sträckor kan fylla en viktig funktion och är ett bra exempel på hur vi kan utveckla förutsättningarna i hela landet.
För att återvända till vägnätet så är det positivt att anslagen till enskilda vägar ökat över
tid. Vi kan dock konstatera att ytterligare behov finns. Klimatförändringarna riskerar att
få allvarliga konsekvenser inte minst för det enskilda vägnätet. Vi har redan sett exempel
på det, bl.a. till följd av de allvarliga skyfallen i bl.a. Västernorrland häromåret. Detta understryker att den nationella planen behöver lägga större fokus på klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall och liknande naturkatastrofer.
Såväl enskilda som statliga och kommunala vägar är flitigt använda av cyklister, och cykeln behöver få en mer framträdande roll i infrastrukturplaneringen. Behovet av fler lokala och regionala cykelbanor ökar. Det gynnar klimatet, miljön och hälsan samt minskar trängseln i våra städer. En stor del av de beslut som rör cykeltrafik sker lokalt
eller regionalt, men den nationella nivån måste aktivt föra dialog och skapa förutsättningar
för regionalt och kommunalt samarbete. Staten behöver dock vara aktiv också i byggandet
av cykelinfrastruktur och det behövs lagändringar så att friliggande cykelvägar kan byggas utan samband med en anslutande bilväg.
I den nationella planen är det tydligt att regeringen nedprioriterat forskningen. Enskilda
företrädare för regeringssidan har till och med ifrågasatt om forskningen på området är nödvändig eller ens önskvärd. Detta är naturligtvis allvarligt och det förstärker bilden av en regering som saknar visioner och som inte bygger och investerar för framtiden. En annan del av samma problematik är givetvis också att regeringen under mandatperioden valt att öka vårt beroende av fossila drivmedel, något som i sin tur också får säkerhets
politiska konsekvenser för Sverige. I kommande nationella planer behöver forskningen få en högre prioritering.
Sverige kan mer. Vi behöver ett sammanhållet transportsystem för framtiden. Väg, järnväg, sjöfart och luftfart med sänkta utsläpp behöver komplettera varandra och skapa goda transportmöjligheter för såväl människor som gods i hela landet. På så sätt kan
transportsystemet bidra till växande och stärkta arbetsmarknadsregioner, fler jobb, sänkta
utsläpp och ökad tillväxt i svensk ekonomi. För att minska behoven av flygresor behövs
också ett arbete för att bygga samman Sverige med våra grannländer. Det skulle dessutom
vara mycket viktigt för tillväxten i våra gränsregioner. Därtill skulle det på allvar bidra till de behov som finns ur ett totalförsvarsperspektiv. På det här området menar vi att regeringen har en läxa att göra. Samarbetet om infrastruktur inom Norden behöver bli starkare.
Ulrika Heie (C)
Anders Karlsson (C)
Daniel Bäckström (C)
Madeleine Atlas (C)