Jämförelse a9d306874d32de3bb3c10a2d Underlagets kontrollsumma: 1b1c6aaf6757d3abbad73f8745300c245e1a918d54b297366203f1b2e24d1af5 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022424: Åldersgräns för juridiskt könsbyte === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022424 Motion till riksdagen 2023/24:2424 av Mikael Oscarsson (KD) Åldersgräns för juridiskt könsbyte Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga hur många utredningar och behandlingar för könsdysfori som har påbörjats och hur trenden ser ut och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att säkerställa att sjukvården har tillräcklig kunskap om behandlingen och om dem som ångrar sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att säkerställa att underlaget för behandlingen är faktagranskat och grundat på vetenskap och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Läkemedelsverket i uppdrag att analysera och forska på användningen av pubertetshämmande och könskonträra läkemedel som sker off label, dvs. där klinisk forskning inte genomförts för användandet av läkemedlen vid denna typ av behandling, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera erfarenheter från Finland gällande psykologisk behandling vid vård av könsdysfori och överväga att införa dessa riktlinjer i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åldersgränsen för juridiskt könsbyte och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslag bör tas fram för att införa åldersgränser för irreversibla ingrepp och tillkännager detta för regeringen. Motivering KD säger nej till att sänka åldersgränsen för juridiskt könsbyte. Vi vänder oss emot idén att juridiskt kön är något som människor ska kunna byta fritt, och att det skulle kunna göras av minderåriga. Antalet personer som vill byta kön har ökat explosionsartat de senaste åren. Särskilt handlar det om en grupp unga flickor som ofta har en samsjuklighet som kan inkludera ångest, autism, ätstörningar och annan psykisk ohälsa. Allt fler specialistläkare inom psykiatrin varnar – nu senast i SVT:s nya dokumentär Transkriget som visades i september 2023 – och menar att ändringen av juridiskt kön för barn skulle kunna förstärka könsdysforin och innebära ett första steg mot hormonbehandling, med irreversibla konsekvenser, följt av oåterkalleligt ingrepp i könsorganen. Det finns ingen forskning som visar att barn med könsdysfori mår bättre efter könskorrigerande behandling. Dessutom växer antalet som ångrar att man gjort könskorrigerande behandling. I september 2019 begärde undertecknad en interpellationsdebatt med socialministern angående att regeringen i en lagrådsremiss hade föreslagit att barn så unga som 15 år ska kunna genomgå kirurgiska ingrepp i könsorganen. Enligt regeringen skulle detta kunna ske utan föräldrarnas medgivande och utan att föräldrarna fick insyn i eller information om åtgärderna. I Uppdrag granskning, där frågan togs upp i april 2019, svarade Statens medicinsk-etiska råd (Smer): – Sjukvården kan för lite om behandlingen och om dem som ångrar sig. (Hur många är de? Varför ångrar de sig?) – Det vetenskapliga underlaget för behandlingen är bristfälligt och inte faktagranskat. Smer uppmanade senare regeringen att ge ett uppdrag åt Läkemedelsverket, Social ­ styrelsen och SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) i syfte att stärka kunskapsunderlaget för utredning och vård av barn och ungdomar med köns ­ dysfori och om dem som ångrar sig. I en uppföljning av SVT och Uppdrag granskning sa Lundströmmottagningen i Göteborg att de inte hade ”fullgod evidens för det vi gör” samt att de sedan några år nödgats erbjuda traumabehandling för dem som ångrat sig. I Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd från april 2015 God vård av barn och ungdomar med könsdysfori uttrycks att det för kirurgiska ingrepp gäller 18-årsgräns, men ”i lagen regleras endast ingrepp i de primära könsorganen. Det finns inga åldersgränser i könstillhörighetslagen för när hormonbehandlingar eller kirurgiska ingrepp för sekundära könskarakteristika tidigast kan bli aktuella”. Det vill säga att flickor kan ges stopphormoner och manligt könshormon, och vice versa, tidigare. Med uttrycket ”sekundära könskarakteristika” menas här primärt bröst, som enligt Uppdrag granskning opererats bort från 14 års ålder i Stockholm. Mot bakgrund av ovan föreslår jag att åldersgränser för irreversibla ingrepp införs och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag kring det. En åldersgräns på 25 år motsvarande den som gäller för sterilisering bör införas för irreversibla ingrepp i könsorganen. Dagen innan interpellationsdebatten den 20 september 2019 gav statsrådet ett nytt uppdrag till Socialstyrelsen att analysera om den föreslagna åldersgränsen på 15 år för ett kirurgiskt ingrepp i könsorganen är en lämplig ålder eller om en annan åldersgräns ska gälla. I Socialstyrelsens rapport som lämnades i april 2020 avrådde myndigheten, med hänvisning till avsaknad av forskning, från en sänkning av gränsen för köns ­ korrigerande kirurgi. Man bedömde att det vid en sänkt åldersgräns ”i dagsläget skulle bli svårt att säkerställa en fördelaktig balans mellan nytta och risk, såväl för enskilda individer som på gruppnivå”. Den 6 maj 2021 avslöjade SVT att Karolinska sjukhuset i Stockholm stoppade hormonbehandling av minderåriga patienter med könsdysfori. Enligt sjukhusets nya riktlinjer är skälet att dessa behandlingar är kontroversiella och kan innebära risker: I Karolinskas nya riktlinjer uppmärksammas nu de potentiella biverkningarna: kardiovaskulär sjukdom, benskörhet, infertilitet, cancer och trombossjukdom. Sjukhuset skriver också att behandlingen har låg evidens att nå önskad effekt och att det i dag finns mycket lite kunskap om säkerheten på lång sikt. En annan aspekt är risken för ånger. I Storbritannien har en ung kvinna, som i dag ångrar sin hormonbehandling, startat en rättsprocess mot vården. Den har lett till att en domstol i princip stoppat bruket av pubertetsblockerare och könskonträra hormoner till personer under 18 år. I Uppdrag granskning 2019 framträdde personer som hade ångrat sin köns ­ bekräftande behandling. Flera var mycket kritiska mot vården, som de menade inte tagit sitt ansvar. ”Vården vet inte vad dom håller på med. Dom har ingen vetenskap bakom detta. Dom prövar på en ung generation som har hela livet framför sig. Jag känner inte till något annat område inom medicinen där man prövar en behandling på det här viset”, sa Mika, som lever med konsekvenserna av en irreversibel hormonbehandling. De nya riktlinjerna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att inga nya minderåriga kommer att få hormonbehandling, annat än inom ramen för kliniska studier. För patienter som redan är under behandling ska läkare göra en ”noggrann individuell bedömning om behandlingen bör avslutas eller fortgå”. Nya finländska riktlinjer om könsdysfori hos unga framhåller att vården måste vara försiktig, så att psykiatrisk sjukdom eller ungdomligt identitetstestande inte feldiagnos ­ tiseras som transsexualism. Psykologisk behandling sätts in först, och man är mycket återhållsam med att utföra oåterkalleliga medicinska och kirurgiska ingrepp på barn och ungdomar. Sverige borde studera erfarenheter från Finland och överväga att införa dessa riktlinjer även i Sverige. Mikael Oscarsson (KD) === HD023106: Åldersgräns för könsbyte === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023106 Motion till riksdagen 2025/26:3106 av Mikael Oscarsson (KD) Åldersgräns för könsbyte Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 25-årsgräns för kirurgiska och andra irreversibla könskorrigerande ingrepp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka de psykologiska och psykiatriska stöden för unga som upplever könsdysfori, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till unga och deras familjer genom rådgivning, psykosocialt stöd och långsiktig vård och tillkännager detta för regeringen. Motivering Frågan om könsdysfori och könskorrigerande behandlingar har under senare år blivit alltmer aktuell. Antalet unga som söker vård för könsdysfori har ökat kraftigt, särskilt bland tonårsflickor. Samtidigt finns en växande oro bland forskare, läkare och psykologer för att många unga påbörjar en behandling som de senare ångrar. Riskerna med irreversibla ingrepp Kirurgiska och hormonella behandlingar som syftar till könskorrigering är ofta irreversibla och kan medföra livslånga konsekvenser. Det handlar om ingrepp som påverkar fertilitet, sexuell funktion, kroppens utveckling och den psykiska hälsan. Beslut av denna omfattning bör därför fattas med största försiktighet. I dag finns fall där unga människor har ångrat sina beslut efter att ha genomgått om ­ fattande behandlingar. Dessa erfarenheter visar tydligt att samhället har ett ansvar att skydda unga från att fatta oåterkalleliga beslut i en ålder då identiteten ännu inte är fullt utvecklad. 25-årsgräns – en rimlig skyddsregel Forskning inom neurovetenskap visar att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän i mitten av 20-årsåldern. Förmågan att fatta långsiktiga och konsekvensbaserade beslut mognar sent. Därför är en 25-årsgräns för irreversibla könskorrigerande ingrepp en rimlig skyddsregel. Det innebär inte att man förnekar människor rätten att leva i enlighet med sin könsidentitet, men det innebär att samhället tar ansvar för att de mest avgörande besluten skjuts upp tills individen har större mognad. Förstärkt psykologiskt stöd För unga som upplever könsdysfori behövs i stället ett förstärkt psykologiskt och psykosocialt stöd. Det kan handla om samtalsterapi, stöd till familjen och hjälp att hantera psykisk ohälsa. Det är viktigt att inte blanda ihop behovet av stöd med behovet av medicinska ingrepp. Internationella erfarenheter I flera länder har man redan börjat ompröva tidigare mer tillåtande linjer. I Storbritannien och Finland har vården skärpts och tonvikten lagts på psykologiskt stöd snarare än medicinska behandlingar för minderåriga. Denna utveckling bör Sverige ta intryck av. Vi behöver en modell som sätter ungas långsiktiga hälsa främst. Barnets bästa ska stå i centrum Barnkonventionen, som är svensk lag, slår fast att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Att införa en åldersgräns för kirurgiska och irreversibla ingrepp är i linje med denna princip. Det skyddar barn och unga från att fatta beslut som de senare kan komma att ångra, samtidigt som det ger dem tid att mogna och pröva olika vägar. Samhällets ansvar Att leva med könsdysfori är ofta svårt och förknippat med psykisk ohälsa. Samhället måste möta dessa unga med respekt och stöd. Men lösningen kan inte vara att i unga år erbjuda irreversibla behandlingar. Samhället har ett ansvar att sätta gränser där riskerna är för stora. En 25-årsgräns för kirurgiska och andra irreversibla ingrepp, i kombination med för ­ stärkt psykologiskt stöd och långsiktiga insatser för unga och deras familjer, är därför en nödvändig reform. Mikael Oscarsson (KD)