Jämförelse a983dd644568135bca6afbfb
Underlagets kontrollsumma: caa1367d7e261e269d8593520204258b60ec5a183b80c97d00c8f91133f9002b

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB022230: Rättigheten till skolform utifrån behovet av stöd ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022230

Motion till riksdagen
2023/24:2230
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rättigheten till skolform utifrån behovet av stöd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att rätten till anpassad skola kopplas till behovet av stöd utifrån diagnos och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den ordinarie skolan är inte skapad för att ta emot den variation på elevunderlag som samhället innebär. Alla är långt ifrån lika och alla passar inte in i skolformen, varför det blir svårt för några elever att kunna nå sin fulla potential inför ett fortsatt vuxenliv. Vi ser en stor grupp barn och unga som utifrån diagnoser som autism, adhd, ADD, adhd-DCD m.fl. av olika anledningar inte finner sig till rätta i det stora klassrummet med såväl mängder av intryck, som är svåra att sortera bort, som en ljudvolym man inte själv kan påverka. Tillsammans gör det att vi har lavinartade kurvor över antalet barn som blir så kallade hemmasittare. Där skolan blev övermäktig vilket i sin tur riskerar att skapa ett livslångt utanförskap och ett glapp till såväl kunskaper som sociala relationer med andra.
Med en möjlighet att ha grupperingar som i större utsträckning svarar upp mot behovet av att möta varje elev där den är och därmed skapa trygghet och förtroende för skolvärlden, kan vi hitta dessa elevers förmåga och vilja att vara i skolan och utvecklas på sin nivå utifrån sina förutsättningar. Därför behöver regelverket för vem som kan omfattas av anpassad skola mjukas upp i syfte att alla ska kunna komma till sin rätt i skolan. Som det ser ut idag faller många barn med en NPF-diagnos utanför de kriterier som ger rätt till anpassad skola. Genom att våga visa med trygg hand att vi är olika, lär olika och kommer ut olika, men med en trygghet i att alla duger som de är och behövs utifrån sina förutsättningar, kan vi sluta sätta stämpel på barn och istället utgå från deras fulla potential i såväl liten som stor grupp.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)

=== HC022557: Rättigheten till skolform utifrån särskild prövning ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022557

Motion till riksdagen
2024/25:2557
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rättigheten till skolform utifrån särskild prövning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att rättighet till skolform kan kopplas till behovet av stöd utifrån diagnos och genom särskild prövning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skolsystemet idag är inte gjort för att ta emot den variation på elevunderlag som samhället innebär. Alla är långt ifrån lika och alla passar inte in i skolformen för att kunna nå sin fulla potential inför ett fortsatt vuxenliv. Vi ser en stor grupp barn och unga som utifrån diagnoser som autism, adhd, ADD, adhd-DCD m.fl. av olika anledningar inte finner sig till rätta i det stora klassrummet med såväl mängder av intryck som är svåra att sortera bort som ljud man inte själv kan påverka nivån av. Tillsammans gör det att vi har lavinartade kurvor över antalet barn som blir så kallade hemmasittare. Där skolan blev övermäktig och i sin tur riskerar att skapa ett utanförskap och ett glapp till såväl kunskaper som sociala relationer med andra som blir livslångt.
Med en möjlighet att ha grupperingar som i större utsträckning svarar upp mot behovet av att möta varje elev där den är och i sin tur skapa trygghet och förtroende för skolvärlden kan vi hitta dessa elevers förmåga och vilja att vara i skolan och utvecklas på sin nivå utifrån sina förutsättningar. Helklass är inte alltid eftersträvansvärt för eleven med behov av stöd. Inte heller är en klassrumssituation som mer får hantera elever i behov av särskilt stöd än den stora klicken elever att eftersträva. Om vi vågar visa med trygg hand att vi är olika, lär olika och kommer ut olika, men med en trygghet i att alla duger som de är och behövs utifrån sina förutsättningar, kan vi sluta sätta stämpel på barn och istället utgå från deras fulla potential i såväl liten som stor grupp.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)