Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.755 · ämneslikhet 0.965. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bättre långsiktiga förutsättningar för yrkeshögskoleutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bättre långsiktiga förutsättningar för yrkeshögskoleutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bättre möjligheter för utbildningsarrangörer att bedriva särskilt förberedande utbildningar för studenters behörighet till yrkeshögskoleutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bättre möjligheter för utbildningsarrangörer att bedriva särskilt förberedande utbildningar för studenters behörighet till yrkeshögskoleutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 297 ord · B 303 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2004
av Johanna Rantsi (M)
Yrkeshögskolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bättre långsiktiga förutsättningar för yrkeshögskoleutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bättre möjligheter för utbildningsarrangörer att bedriva särskilt förberedande utbildningar för studenters behörighet till yrkeshögskoleutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Yrkeshögskolan är en utbildningsform där utbildningen bedrivs i samverkan med näringsliv och olika branscher, utifrån det behov av arbetskraft och kompetens som finns. Studenter från yrkeshögskolan kommer snabbt i arbete efter avslutad utbildning, vilket är ett bra resultat sett till samhällsnyttan. Utbildningsformen yrkeshögskola bör därför underlättas och det behöver bli lättare för utbildningsaktörer att bedriva ett långsiktigt arbete för fler i arbete anpassat till arbetsmarknadens behov. Idag ges till
stånd att bedriva yrkeshögskoleutbildningar på max två år endast för två utbildnings
omgångar i taget. Det är kort tid, vilket gör det svårt för utbildningsarrangörer att möta behovet där efterfrågan på arbetskraft bedöms vara hög under en längre tid. Tillstånden bör ges på längre sikt och fler utbildningsomgångar än så där utbildningsbehov finns.
Antalet sökande till yrkeshögskolan ökar och Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att det största tillväxthindret för företag är kompetensbrist. Det krävs därför bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Yrkeshögskolan kan vara en sådan. Därför behöver fler få möjlighet att bli behöriga till skolformen. För att under
lätta karriärbyten, ge fler behörighet och öka utbildningsplatserna till bristyrken bör det finnas bättre möjligheter för utbildningsarrangörer att
bedriva särskilt förberedande utbildningar för studenters behörighet till yrkeshögskoleutbildningar.
Därför bör riksdagen ställa sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge mer långsiktiga förutsättningar att bedriva yrkeshögskola inom de områden som bedöms lämpligt.
Johanna Rantsi (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:641
av Johanna Rantsi (M)
Långsiktiga förutsättningar för yrkeshögskolan för fler i arbete
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bättre långsiktiga förutsättningar för yrkeshögskoleutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bättre möjligheter för utbildningsarrangörer att bedriva särskilt förberedande utbildningar för studenters behörighet till yrkeshögskoleutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Yrkeshögskolan är en utbildningsform där utbildningen bedrivs i samverkan med näringsliv och olika branscher, utifrån det behov av arbetskraft och kompetens som finns. Studenter från yrkeshögskolan kommer snabbt i arbete efter avslutad utbildning, vilket är ett bra resultat sett till samhällsnyttan. Utbildningsformen yrkeshögskola bör därför underlättas och det behöver bli lättare för utbildningsaktörer att bedriva ett lång
siktigt arbete för fler i arbete anpassat till arbetsmarknadens behov. Idag ges tillstånd att bedriva yrkeshögskoleutbildningar på max två år endast för två utbildningsomgångar i taget. Det är kort tid, vilket gör det svårt för utbildningsarrangörer att möta behovet där efterfrågan på arbetskraft bedöms vara hög under en längre tid. Tillstånden bör ges på längre sikt och för fler utbildningsomgångar än så där utbildningsbehov finns.
Antalet sökande till yrkeshögskolan ökar och Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att det största tillväxthindret för företag är kompetensbrist. Det krävs därför bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Yrkeshögskolan kan vara en sådan. Därför behöver fler få möjlighet att bli behöriga till skolformen. För att under
lätta karriärbyten, ge fler behörighet och öka utbildningsplatserna till bristyrken bör det finnas bättre möjligheter för utbildningsarrangörer att bedriva särskilda förberedande utbildningar för studenters behörighet till yrkeshögskoleutbildningar.
Därför bör riksdagen ställa sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge mer långsiktiga förutsättningar att bedriva yrkeshögskola inom de områden som bedöms lämpligt.
Johanna Rantsi (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag