Jämförelse a8dd78ab4ba4df1922243d98 Underlagets kontrollsumma: f179b9ad2c1e4d072cf1def7f492acd9f868ecec9e4fdb81804556c85d4b555e Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02390: Stärkt va-beredskap === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02390 Motion till riksdagen 2022/23:390 av Hanna Westerén och Peder Björk (båda S) Stärkt va-beredskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga nya stöd och finansieringsformer för att stärka svensk beredskap på va-området och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att hela Sverige ska ha ledningsnät och fungerande vattenrening som säkrar rent dricksvatten och inte utsätter befolkningen för vattenburen smitta eller skadliga ämnen måste omfattningen av investeringarna i va-anläggningar öka avsevärt. Varje år inve ­ steras ca 16 miljarder kronor i va-anläggningar, men det är emellertid inte tillräckligt. Bedömningen som Svenskt Vatten gör är att omfattningen bör ligga på ca 23 miljarder kronor per år. Det är medel som svenska kommuner har svårt att avsätta och som måste matchas av ökade avgifter från avgiftskollektivet. Eftersom kommunerna bedömer va ‑ behovet och avgiftskollektivet betalar, riskerar vi att viktiga satsningar för att säkra dricksvatten försenas eller helt uteblir. Därtill behöver arbetet med en bättre och mer effektiv dagvattenhantering skyndas på för att ännu mer vatten ska kunna tas tillvara. Det är därför av yttersta vikt att investeringstakten i svenskt va ökar. Det är viktigt för att säkerställa att vi även fortsättningsvis ska kunna bo runt om i vårt avlånga land i redan befintlig bebyggelse, men också för att kunna möjliggöra ny. Dessutom behöver svensk industri långsiktiga förutsättningar och spelregler där vatten som resurs är en helt avgörande faktor, inte minst kopplat till grön omställning. Den oro vi ser i omvärlden med bl.a. ett krig i vårt närområde och klimatförändring ­ arna medför att dricksvatten av god kvalité i allt större utsträckning är en strategisk resurs. Sveriges försörjningsförmåga måste öka och vår beredskap bli avsevärt bättre. I det perspektivet är tillgången på rent dricksvatten och funktionell vatten- och avlopps ­ verksamhet helt oundgänglig. Ur beredskapssynpunkt är tillgången på rent vatten förknippat med skydd för liv och hälsa. Ett va-system med för låg om- och utbyggnadstakt riskerar därför vår gemensamma försörjnings- och försvarsförmåga. Med detta i beaktande bör det övervägas att tillskapa nya stöd och finansieringsformer för kommuner vars va-system är hårt ansträngt eller där vattenkvalitén är undermålig så att vi kan ta ett gemensamt ansvar för vatten av god kvalité i hela Sverige. Hanna Westerén (S) Peder Björk (S) === HD02635: Stärkt va-beredskap === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd02635 Motion till riksdagen 2025/26:635 av Hanna Westerén m.fl. (S) Stärkt va-beredskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga nya stöd och finansieringsformer för att stärka svensk beredskap på va-området och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att hela Sverige ska ha ledningsnät och en fungerande vattenrening som säkrar rent dricksvatten och inte utsätter befolkningen för vattenburen smitta eller skadliga ämnen måste omfattningen av investeringarna i va-anläggningar öka avsevärt. De senaste årens översvämningar visar tydligt att dagens va-system inte är tillräckligt robust för att klara de effekter som klimatförändringarna medför. Varje år investeras omkring 20 miljarder kronor i va-anläggningar, men det är inte tillräckligt. Enligt bedömningar från Svenskt Vatten bör omfattningen ligga på cirka 30 miljarder kronor årligen. Det är resurser som många kommuner har svårt att avsätta och som måste matchas av ökade avgifter från avgiftskollektivet. Eftersom kommunerna gör behovsbedömningen och avgiftskollektivet står för finansieringen riskerar viktiga sats ­ ningar att försenas eller utebli. Dessutom begränsar speciallagstiftningen kommunernas förutsättningar att samverka, exempelvis genom utjämnande taxor mellan olika kommuner. Klimatanpassning och beredskap är centrala delar i samhällsbyggandet. En stärkt nationell förmåga att säkra tillgången till dricksvatten av hög kvalitet är en strategisk fråga för både människors hälsa och Sveriges försörjningsförmåga. Dricksvatten är en grundläggande rättighet och en strategisk resurs som måste skyddas och långsiktigt tryggas i hela landet. Det är därför av största vikt att investeringstakten i svenskt va-system ökar. Det handlar om att trygga möjligheten att bo i hela landet, säkerställa en långsiktig industriell utveckling – inte minst kopplat till den gröna omställningen – och att rusta Sverige för de ökade krav som följer av klimatförändringar och säkerhetspolitiska utmaningar. Ur beredskapssynpunkt är tillgången till rent vatten direkt förknippad med skydd för liv och hälsa. Ett va-system med för låg om- och utbyggnadstakt riskerar därför vår gemensamma försörjnings- och försvarsförmåga. Mot denna bakgrund bör nya stöd och finansieringsformer för kommuner med särskilt ansträngda va-system eller undermålig vattenkvalitet övervägas. Det är ett nationellt ansvar att säkerställa att alla delar av Sverige har tillgång till vatten av god kvalitet. Hanna Westerén (S) Peder Björk (S) Niklas Karlsson (S) Eva Lindh (S) Åsa Eriksson (S)