Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.141 · ämneslikhet 0.940. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regler och ersättning för vigselförrättare förordnade av länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regler och ersättning för vigselförrättare förordnade av länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 256 ord · B 220 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1682
av Ulrika Heie (C)
Arvode för vigselförrättare
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regler och ersättning för vigselförrättare förordnade av länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Allt fler par vänder sig till borgerliga vigselförrättare. Det ställer stora krav på tillgäng
lighet och ofta finns olika former av alldeles särskilda önskemål för att bröllopsdagen ska vara ett minne för livet.
Att viga par är ett stort förtroende och ett stort ansvar. Den enskilde vigselförrättaren lyder under ett statligt reglerat förordnande. Den som är vigselförrättare åtar sig en juridisk handling men saknar i många fall utbildning och ett särskilt stöd för detta. Många kommuner har administrativa rutiner på olika sätt men det finns ingen garanti för detta. När det gäller utbildning till vigselförrättare och ansvar för arbetsmiljö är det ingens uttalade ansvar. Vissa kommuner har höjt ersättningarna för att överhuvudtaget få någon att ställa upp. Det som kan ses som ett hedersuppdrag är ändå komplext och ersättningen bör ligga i paritet med ansvaret.
För drygt 10
år sedan gjordes en utredning som rörde ersättningar med mera. Men den utredningen resulterade inte i några förändringar när det gäller arvodena, som varit
oförändrade i 30
år. Ersättningen från staten är idag 110
kr, men viger man två par samma
dag sjunker ersättningen för par nummer två till 30
kr.
Det är dags att tillsätta ytterligare en utredning för att se över både ersättningen och reglerna. Detta bör ges regeringen till känna.
Ulrika Heie (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1103
av Ulrika Heie (C)
Arvode till vigselförrättare
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regler och ersättning för vigselförrättare förordnade av länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Att gifta sig kan vara en av livets allra finaste dagar. Många gifter sig i kyrkan men många vänder sig också till en borgerlig vigselförrättare. Det ställer krav på tillgänglig
het och att man åtminstone kan uppfylla en del av de önskemål som brudparet har för sin stora dag. Att viga ett par är både ett stort förtroende och ett stort ansvar. Den enskilde vigselförrättaren lyder under ett statligt reglerat förordnande. Denne åtar sig en juridisk handling och det krävs att vigselförrättaren noggrant genomför det som åligger uppgiften. Många kommuner har administrativa rutiner men det finns ingen garanti för detta. När det gäller utbildning till vigselförrättare och arbetsmiljö så verkar det inte vara någons ansvar.
Vissa kommuner har höjt ersättningen för att få någon att ställa upp. I annat fall får vigselförrättaren 110
kr för att viga ett par och om det skulle vara två par samma dag så sjunker ersättningen för par två till 30
kr.
Det är dags att göra en ordentlig utredning av uppdraget, ersättningar och regler. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Ulrika Heie (C)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag