Jämförelse a7a0333af1dd288672ddb269 Underlagets kontrollsumma: 93ab9228a5b2d1410f31c7cc44fc93f4011d695a1e435c7f0e318498b2d0ac4b Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022916: med anledning av prop. 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022916 Motion till riksdagen 2023/24:2916 av Emma Nohrén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag på obligatorisk omprövning av moderna miljövillkor för miljöfarlig verksamhet som sker 20 år efter att dom eller beslut meddelats för att möjliggöra ett samtidigt genomförande med regeringens förslag om ändringstillstånd som huvudregel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen avslår proposition 2023/24:152 i den del som avser att gå vidare med förslaget om att tillståndsmyndigheten ska få förlänga giltighetstiden för ett vid tidpunkten för ansökan gällande tillstånd för en miljöfarlig verksamhet eller en vattenverksamhet eller ett gällande Natura 2000-tillstånd med högst tre år. Riksdagen avslår proposition 2023/24:152 i den del som avser att Kammarkollegiet inte längre ska vara partsmyndighet. Motivering För att begränsa de kumulativa växthusgasutsläppen så långt som möjligt behöver den gröna industriomställningen ske snabbt och på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. För att möjliggöra detta behöver tillståndsprocesserna genomföras snabbare med bibehållen miljöprestanda. Av nämnda anledning gav Miljöpartiet i regeringsställning i augusti 2020 en särskild utredare i uppdrag att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Resultatet av utredningens arbete överlämnades till regeringen i juni 2022 i form av SOU 2022:33 Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen, också omnämnd som Miljöprövningsutredningen. Miljöpartiet har under de senaste åren flertalet gånger motionerat om att genomföra förslag från Miljöprövningsutredningen, senast i samband med vår följdmotion (2023/24:2819) på regeringens klimathandlingsplan (skr. 2023/24:59). I maj 2023 överlämnade regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige till regeringen en rapport som listade tolv utredda förslag för mer effektiva tillståndsprocesser, varav tio av förslagen kom från Miljöprövningsutredningen. I stället för att agera på uppmaningarna från bl.a. Fossilfritt Sverige valde regeringen i juni 2023, ett år efter det att Miljö ­ prövnings ­ utredningen överlämnat sina förslag, att tillsätta en ny utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Det hann gå ytterligare ett helt år innan regeringen lade fram delar av förslagen från SOU 2022:33 Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen i proposition 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Regeringens senfärdighet får anses ha gett betydande negativa konsekvenser för Sveriges industri ­ omställning, med avseende inte minst på svenska företags konkurrenskraft samt Sveriges chanser att nå klimatmål på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå. Miljöpartiet ställer sig bakom flertalet av förslagen i propositionen, som kommer ur den utredning vi var med och tillsatte 2020, och beklagar regeringens undermåliga hantering av en så för Sverige avgörande fråga. Ett fåtal förslag ser vi tydligt riskerar att leda till ett försvagat miljöskydd, varför vi nedan ger förslag med anledning av propositionen. Ändringstillstånd som huvudregel Regeringen föreslår att ändringstillstånd blir huvudregel vid ändring av en miljöfarlig verksamhet. Det innebär att tillståndet ska begränsas till att enbart avse ändringen, om det inte är olämpligt eller om ansökan avser tillstånd för hela verksamheten. Förslaget syftar till att göra verksamhetsutövarens yrkande mer styrande än vad det är i dag, för att förenkla och snabba på prövningsprocessen. Samtidigt behåller prövnings ­ myndig ­ heten en skyldighet att avgöra om ett ändringstillstånd är lämpligt. Utredningens förslag innebär att tillståndet alltid ska begränsas till att enbart avse ändringen om inte ansökan avser tillstånd för hela verksamheten, dvs. att det inte ska göras någon bedömning av om det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen av verksamheten. Utredningen anger dock att förslaget om ändrings ­ tillstånd ska läsas tillsammans med dess förslag om obligatorisk omprövning. Utredningen föreslår en obligatorisk omprövning av domar och beslut för att förse miljöfarliga verksamheter med moderna miljövillkor. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län och Naturskyddsföreningen, framhåller att utredningens förslag till utökad möjlighet till ändringstillstånd förutsätter att även det föreslagna systemet för obligatorisk omprövning införs. Regeringen skriver i propositionen att man delar den bedömningen. Ändå finns i propositionen inget förslag om att införa en sådan obligatorisk omprövning. I sitt remissvar instämmer Naturvårdsverket i förslaget om att ändringsprövning ska vara huvudregel vid ansökan om att ändra en miljöfarlig verksamhet, men enbart under förutsättning att tiden för obligatorisk omprövning sätts till en kortare tid än 40 år, och föreslår en yttre gräns om 20 år. Miljöpartiet ser den problematik som många verksamhetsutövare står inför givet omfattande tillståndsansökningar och att en utökad användning av ändringstillstånd kan möjliggöra snabbare och enklare miljöprocesser. Samtidigt anser vi att det är grund ­ läggande att prövningens omfattning är ändamålsenlig, och med ett föråldrat grund ­ tillstånd som exempelvis byggts på med påbyggnadstillstånd och/eller ändringstillstånd är risken stor att det blir svårt att avgöra. Resultatet kan bli ett lägre miljöskydd. Vi anser därför att en bredare användning av ändringstillstånd måste kopplas till en obligatorisk omprövning av tillstånd då grundtillståndet är äldre än miljöbalken. En obligatorisk omprövning måste ske efter maximalt 20 år, för att uppfylla målet om bästa möjliga teknik enligt miljöbalken, och bättre tillvarata kunskapsutveckling gällande miljöskydd, klimataspekter och människors hälsa. Genom en prövning med miljöbalken som grund följer även viktiga aspekter som krav på exempelvis artskydd, miljökvalitets ­ normer för vatten och lämplig lokalisering. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag på obligatorisk omprövning för moderna miljövillkor för miljöfarlig verksamhet som sker 20 år efter att en dom eller ett beslut meddelats, för att möjliggöra ett samtidigt genomförande med regeringens förslag om ändringstillstånd som huvudregel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Giltighetsförlängning Miljöpartiet ser stora risker för att människors hälsa och miljön påverkas på ett otillåtet sätt vid en generell möjlighet till giltighetsförlängning av tillstånd för en miljöfarlig verksamhet utan krav på MKB. Vi anser att riskerna är särskilt stora då systemet med obligatorisk omprövning av föråldrade tillstånd ännu inte införts. Därför yrkar vi på avslag på regeringens förslag. Detta bör riksdagen besluta. Kammarkollegiets roll som partsmyndighet Till Kammarkollegiets uppgifter hör att föra allmänhetens talan i miljöprocesser. Kammarkollegiet för det allmännas talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen enligt miljöbalken. Det innebär bl.a. att bevaka att t.ex. vatten ­ kraftverk utformas med respekt för växt- och djurliv och orsakar så liten skada som möjligt för miljön. Kammarkollegiet företräder även allmänt vattenområde, om inte någon annan myndighet har den uppgiften. De allmänna vattenområden som kan företrädas av Kammarkollegiet är havet, Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland i de fall där det inte är enskilt vatten på grund av att det hör till någon fastighet. Kammarkollegiet har mycket omfattande erfarenhet av omprövningar. Att ta bort Kammarkollegiet som partsmyndighet framstår därför varken som ändamålsenligt eller effektivt. De taleberättigade myndigheterna förestår olika sakområden och expertis. Kammarkollegiets roll bör tillvaratas. Miljöpartiet avslår därför regeringens proposition i den del som avser att Kammarkollegiet inte längre ska vara partsmyndighet. Detta bör riksdagen besluta. Klimatstyrka för att effektivisera miljöprövningsprocessen För att underlätta för verksamheter som väsentligt bidrar till att nå klimatmålen att få tillstånd, samt ytterligare effektivisera miljöprövningsprocessen, föreslår Miljö ­ prövningsutredningen ett särskilt stöd genom en s.k. klimatstyrka. Klimatstyrkans huvudsyfte är att utgöra en handläggarpool som kan ge stöd till länsstyrelser runt om i landet i handläggningen av verksamheter och åtgärder som väsentligt bidrar till att nå klimatmålen. Myndigheternas resurser för att hantera miljöprövningar är inte jämnt fördelade över landet. Samtidigt sker nu en klimatdriven industriomställning i olika delar av landet, där resurserna inte bedöms vara tillräckliga för att möta behovet. Dessutom kommer behovet sannolikt att vara ojämnt fördelat över landet och över tid. En ytterligare resurs och buffert för att även hantera en ojämn ärendetillströmning och tillfällig arbetsanhopning i form av en klimatstyrka skulle kunna bidra till att utjämna skillnaderna och därmed leda till en mer effektiv miljöprövning. Miljöpartiet föreslår att regeringen inrättar en klimatstyrka med huvudsyftet att ge stöd till länsstyrelser runt om i landet i handläggningen av verksamheter och åtgärder som väsentligt bidrar till att nå klimatmålen. Emma Nohrén (MP) Elin Söderberg (MP) Linus Lakso (MP) === HD024131: med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd024131 Motion till riksdagen 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till uppdrag och bemyndigande för en ny miljöprövningsmyndighet samt till hur de negativa konsekvenserna ska hanteras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkra att regional och lokal förankring, kompetensförsörjning och närvaro inte försämras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkra att en ny miljöprövningsmyndighet får tillräcklig finansiering och att processen med uppstart och övergång till det nya systemet inte leder till försämrade eller fördröjda miljöprövningsprocesser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Miljöpartiet delar regeringens ambition att förbättra miljöprövningsprocesserna. En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är dock att tillståndsmyndigheterna samt övriga expertmyndigheter som assisterar tillstånds ­ myndigheterna behöver få kraftigt ökade resurser, oavsett en ny myndighet eller ej. Det är oerhört problematiskt att regeringen inte har tillfört tillräckliga medel till prövnings ­ processerna under mandatperioden. Det borde vara en lågt hängande frukt, och det råder bred enighet hos myndigheter och andra aktörer om att detta är angeläget. Bland annat lyfts detta av remissinstanserna till utredningen som ligger till grund för denna proposition, En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). Även utredningen lyfter fram resurstilldelningen som en central faktor. I syfte att förbättra miljöprövningsprocesserna föreslår regeringen att det inrättas en ny myndighet för miljöprövning. En ny miljöprövningsmyndighet kan vara positivt för prövningsprocesserna, men om myndigheten blir framgångsrik beror på en lång rad faktorer. Exempelvis kommer tillräcklig resurssättning och bemanning fortsatt att vara en avgörande faktor. En underfinansierad, ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna, då den samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Det riskerar att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatomställningen, miljön och näringslivet i stort. Sammantaget anser vi att regeringens redogörelse för den nya myndigheten lämnar en mängd avgörande frågor obesvarade, och det är mycket problematiskt. Vi uppmanar därför regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till uppdrag och bemyn ­ digande för en ny miljöprövningsmyndighet, samt hur de negativa konsekvenserna ska hanteras. Miljötillståndsutredningens förslag innebär en genomgripande förändring av miljörätten och regeringens avsikt är otydlig Frågan om att inrätta en helt ny myndighet för att hantera miljöprövningsprocesser är mycket komplicerad, i många avseenden. Om det är rätt väg att gå kompliceras än mer av att regeringen inte på något sätt beskriver närmare hur det ska gå till eller vilken instruktion myndigheten ska få på sikt. Förslaget om en ny miljöprövningsmyndighet lades ursprungligen fram i en mer omfattande version, av Miljötillståndsutredningen. Regeringen har i denna proposition justerat utredningens förslag, och föreslår nu att enbart de uppgifter som länsstyrelserna ansvarar för och som hanteras av miljö ­ prövningsdelegationerna ska föras över till den nya myndigheten. Men det är tydligt att regeringens avsikt är mycket mer långtgående än det skarpa förslaget i propositionen. Regeringen anger att avsikten är att myndighetens uppgift på sikt ska breddas och utvidgas, och Miljötillståndsutredningen tilldelades nyligen ett nytt uppdrag att ge förslag på fler ärendetyper som involverar miljöfrågor, som bör flyttas till den nya miljöprövningsmyndigheten. I promemorian som ligger till grund för propositionen anger regeringen att man ”skyndsamt vill införa utredningens förslag”, utan att ange vilka av den oerhört omfattande utredningens förslag som regeringen vill införa. En mängd av utredningens förslag, och konsekvenserna av olika förslag, hänger på olika sätt samman med förslaget om en ny miljöprövningsmyndighet. Detta måste också förstås mot bakgrund av det faktum att utredningens förslag på helheten skulle innebära en genomgripande förändring av den svenska miljörätten. Utredningens förslag är mycket omfattande. En hel del av de förslag som Miljötillståndsutredningen lade fram kan medföra omfattande negativa konsekvenser för både miljöskyddet och den demokratiska legitimiteten. Andra förslag ser vi skulle kunna ha betydande positiva effekter för miljöprövningsprocesserna. Att ta ställning till införandet av en ny myndighet utan att veta vilket uppdrag och vilken instruktion denna myndighet är tänkt att få, och hur den kommer att organiseras, resurssättas och bemannas, innebär därför stora svårigheter. Vi anser därför att ärendet om en ny myndighet borde antas som en större helhet redan från början, och inte i mindre delar som riskerar att leda i annan riktning än den tänkta. Positiva aspekter och farhågor med en ny miljöprövningsmyndighet En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handläggarkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. Det är exempel på mycket positiva effekter som en ny miljöprövningsmyndighet skulle kunna få. Brist på förtroende för prövningsprocesserna hos verksamhetsutövare är ett reellt problem som utredningen redogör för. Om processernas olika typer av brister har mer djupliggande orsaker, utöver den omfattande resursbrist som myndigheterna vittnar om, är dock svårt att dra några säkra slutsatser om, vilket även utredningen slår fast. Bland de farhågor som finns är att kunskap om lokala och regionala förhållanden, och lokal och regional förankring, försämras, eller i värsta fall går förlorad. Det är avgörande att länsstyrelsernas kompetens inte förloras, och därför bör en modell med regionala kontor övervägas. Inrättandet av en ny myndighet slukar också resurser, riskerar att skapa osäkerhet samt försena prövningsprocesserna. Dessa farhågor är inte små orosmoln på marginalen utan av avgörande karaktär och medför svårigheter att se hur fördelarna överväger nackdelarna med att inrätta en ny myndighet. Regeringens politik har redan varit ett dråpslag mot klimatomställningen, och inrättandet av en ny myndighet får inte leda till att omställningen tappar fart ännu mer. Emma Nohrén (MP) Rebecka Le Moine (MP) Linus Lakso (MP) Katarina Luhr (MP) Amanda Palmstierna (MP)