Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2570 av Mathias Tegnér m.fl. (S) Om Sveriges handelsrelationer i Sydostasien Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelspolitiska prioriteringar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kinas framväxt utgör en av de största globala förändringarna sedan Berlinmurens fall. Kina har i dag en global närvaro och ett växande inflytande vilket ställer Sverige och EU inför en rad nya frågeställningar. Kinas utveckling utgör både möjligheter och utmaningar som berör allt fler av regeringens politikområden. Hur Kina utvecklas, och hur landets band till omvärlden utvecklas, får följder för Sverige och utvecklingen i Europa. Ekonomi och handel påverkas, liksom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, miljön och klimatet, Sverige som innovations- och kunskapsnation, Sveriges närområde samt det multilaterala samarbetet. (Regeringens skrivelse 2019/20:18 Arbetet i frågor som rör Kina) Så börjar den före detta socialdemokratiskt ledda regeringens skrivelse om Kina. Den svenska Kinapolitiken har i grunden över tid varit baserad på en bred konsensus i Sveriges riksdag. Det var och är viktigt att central utrikes- och handelspolitik har en bred förankring. Sedan Kinastrategin antogs har Ryssland angripit Ukraina och det geopolitiska läget är för evigt förändrat. Den dåvarande svenska statsministern uttryckte ”att det finns ett före 24 februari och ett efter 24 februari.” Precis som i verkligheten hanterar skrivelsen avvägningar mellan frågor om demo ­ krati och mänskliga rättigheter och viktiga handelsfrågor kopplade till Sverige som innovations- och kunskapsnation. Fokus ligger på ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i centrum, samtidigt som Sveriges säkerhet inom alla relevanta områden säkerställs. Regeringens skrivelse slår också fast att förhållnings ­ sättet bygger på EU:s Kinastrategi från 2016. Samtidigt sker just nu en utveckling i Kina, där det kinesiska kommunistpartiet och dess ledare framstår som mer auktoritärt än på decennier och där landet agerar mer aggressivt i förhållande till omvärlden. Detta har blivit uppenbart i hur landet förhåller sig till Taiwan eller för den delen hur Kina agerade mot öppnandet av ett taiwanesiskt representationskontor i Vilnius. I ljuset av detta är det viktigt att se över de svenska handelsrelationerna i Sydost ­ asien. Det är av stor vikt att Sverige inte är ekonomiskt beroende av Kina, så att vi tvingas att anpassa vår utrikespolitik under de kommande åren. Detta torde kunna göras utan symbolpolitik eller att avsiktligt provocera Kina. Detta kan också göras utan att justera Sveriges eller EU:s ståndpunkt kring ett-Kina-politiken. En omviktning av den svenska handelspolitiken i Sydostasien skulle exempelvis kunna leda till ökade handelsrelationer med andra länder med en växande ekonomi. Ett land som Taiwan är ledande i världen på halvledarkomponenter och erfarenhetsmässigt framstående gällande cybersäkerhet. Idag har Sverige en representation i landet som är anorektisk och mindre än andra jämförbara länder. Halvledarkomponenter är elektroniska komponenter tillverkade i halvledarmaterial. Grundprincipen med halvledarmaterial är att de kan ställas om från att leda ström till att inte göra det, och omvänt. Sverige ligger i framkant gällande halvledarkomponenter i trämaterial. Det torde finnas framtida handelsmöjligheter inom detta område. Sammanfattningsvis är det av yttersta vikt att den svenska handelspolitiken anpassas till rådande världsläge. Det är viktigt att det finns omfattande affärsrelationer mellan Sverige och Kina, men det får inte ske utan varsamhet. Sverige bör prioritera upp handelsrelationer med andra länder i Sydostasien och inte avstå från handel på grund av tänkta reaktioner från Kina. Vidare måste internationella investeringar, i synnerhet från Kina, vägas mot riskerna med utländskt ägande i vissa branscher. Mathias Tegnér (S) Eva Lindh (S) Åsa Eriksson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:2307 av Mathias Tegnér (S) En ny svensk Kinastrategi med ett stärkt Taiwanperspektiv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en ny, sammanhållen Kinastrategi för Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strategin ska inkludera en tydlig analys av Kinas växande globala inflytande och dess konsekvenser för Sverige och EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelspolitiska prioriteringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska stå fast vid en oförändrad ett-Kina-politik men inte acceptera kinesiska påtryckningar eller anpassningar till Kinas världsbild och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stärka den egna prövningen av utländska investeringar i känsliga sektorer för att skydda nationella säkerhetsintressen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi har ett nytt geopolitiskt läge. Utrikes- och handelspolitiken präglas av ett före och ett efter den 24 februari 2022. Även om Rysslands angreppskrig främst påverkade handeln med Ryssland har den sino-ryska axeln i utrikes- och handelspolitiken blivit allt tydligare under de två senaste åren. Kina är i dag en av världens största ekonomier och en central aktör i det internationella systemet. Landets politiska, ekonomiska och militära utveckling har direkt påverkan på global säkerhet, handel och klimat. Men Kinas växande globala närvaro har också en säkerhetspolitisk dimension. Säkerhetspolisen pekar i sin årsrapport 2023–2024 ut Kina, tillsammans med Ryssland och Iran, som ett av de största säkerhetshoten mot Sverige. Relationerna med Kina innebär ständiga avvägningar mellan frågor om demokrati och mänskliga rättigheter och handelsfrågor kopplade till Sverige som innovations- och kunskapsnation. Den nuvarande Kinastrategin betonar helhetsperspektivet där nyttan för det svenska samhället ska stå i centrum, samtidigt som säkerhet inom alla relevanta områden säkerställs. Det råder ingen tvekan om att Kina är en viktig handelspartner för Sverige. Men det är också uppenbart att Kina är berett att använda handel som ett verktyg för att utöva politiskt inflytande – något som ofta står i strid med svenska intressen. Därför behöver Sverige se över sina handelsrelationer i Sydostasien för att undvika ett överdrivet beroende av Kina. En sådan omviktning kan göras utan vare sig symbolpolitik eller provokation, och utan att förändra Sveriges eller EU:s ståndpunkt i ett-Kina-frågan. En omviktning av handelspolitiken kan stärka banden till andra växande ekonomier i regionen. Taiwan är här ett särskilt viktigt exempel – en global ledare inom halvledar ­ komponenter och med stor erfarenhet inom cybersäkerhet. Idag är Sveriges representa ­ tion på Taiwan anorektisk i jämförelse med andra länder, trots att våra gemensamma intressen är många och handeln har ökat kraftigt de senaste åren. Taiwan är en välfungerande demokrati som delar många av Sveriges värden: frihet, öppenhet, frihandel och mänskliga rättigheter. Landet har genomgått en demokratisk utveckling som förtjänar stöd och uppmuntran. Sverige och Taiwan är båda små, exportberoende demokratier som gynnas av djupare relationer. Utbytet mellan våra länder omfattar allt från industri och ICT till medicin, högteknologi och studentutbyten. Taiwan har dessutom utvecklade strategier för att hantera desinformation, vilket är av direkt intresse för Sverige. Att stärka banden till Taiwan är därför inte bara en fråga om handel utan också om demokrati, säkerhet och gemensamma värderingar. Sverige måste stå fast vid en oförändrad ett-Kina-politik, men vi får inte acceptera kinesiska påtryckningar eller anpassningar till Pekings världsbild. Händelser som Skatteverkets beslut att registrera Taiwan som ”provins i Kina” i folkbokföringen visar hur kinesiska påtryckningar successivt kan påverka våra institutioner. Detta sluttande plan måste stoppas. Samtidigt måste Sverige stärka prövningen av utländska investeringar i strategiska branscher, för att säkerställa att vår innovationskraft och kritiska infrastruktur inte hamnar under inflytande av aktörer som kan utgöra säkerhetsrisker. Sverige behöver en ny Kinastrategi som tar höjd för det förändrade världsläget. Strategin bör ta ett helhetsgrepp över relationen till Kina, samtidigt som relationen till Taiwan fördjupas. En tydligare balans mellan handel, säkerhet och demokratiska värden är nödvändig. Sverige ska kunna upprätthålla handel med Kina, men inte på bekostnad av vår utrikespolitiska självständighet eller vår säkerhet. En ny strategi måste därför: Minska vårt ekonomiska beroende av Kina. Fördjupa relationerna till Taiwan och andra demokratier i Asien. Skydda svenska intressen mot strategiska investeringar som kan hota vår säkerhet. Vara förankrad i EU:s gemensamma Kinapolitik och i nära samarbete med våra nordiska grannar. Sveriges långsiktiga intressen kräver en ny, sammanhållen Kinastrategi med ett stärkt Taiwanperspektiv. Mathias Tegnér (S)