Jämför sakliga förslag
A · Värnande om Sveriges skjutbanor
2022/23 · HA02603 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenB · Borttagande av tillsynsansvaret för skjutbanor från polisen
2025/26 · HD023395 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.024 · ämneslikhet 0.875. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för tillsyn av skjutbanor från polisen och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över hur skjutbanor med intilliggande fastigheter kan skyddas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över hur skjutbanor kan skyddas från inskränkningar som drabbar svensk jakt och svenskt sportskytte negativt och hämmar utvecklingen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för tillsyn av skjutbanor från Polismyndigheten till en annan lämplig myndighet, exempelvis den planerade viltmyndigheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 779 ord · B 235 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:603
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Värnande om Sveriges skjutbanor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för tillsyn av skjutbanor från polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över hur skjutbanor med intilliggande fastigheter kan skyddas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över hur skjutbanor kan skyddas från inskränkningar som drabbar svensk jakt och svenskt sportskytte negativt och hämmar utvecklingen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Det finns över 600
000 vapenägare i Sverige som jagar och utövar sportskytte i olika grenar. Jakt och sportskytte är djupt förankra
t
i det svenska samhället och en del av folkrörelserna. För många människor är jakten en livsstil och kan avgöra valet av bostadsort och jägarna måste kunna sköta landets viltvård. Även det renodlade sportskyttet engagerar många och har en traditionell koppling till
både
polisen, totalförsvaret och idrottsrörelsen. Detta ska värderas högt, inte nedvärderas genom inskränkningar. Skyttet är en viktig grund för totalförsvaret, för
både
upprätthållande av kompetens och utveckling av densamma.
Det är viktigt att förutsättningarna för
J
akt- och sportskyttesverige utformas efter behovet. Inte minst för att uppmuntra utövandet
då
det är oerhört viktigt för Sverige att
rörelsen
finns utifrån flera olika perspektiv.
Allt fler skjutbanor läggs ned eller begränsas i sin aktivitet av o
skäliga
anledningar
. Detta måste stoppas.
Under 50
år
låg kontrollen av skjutbanor på skytterörelsen genom Statens
skytte
ombud
(SSO) men sedan avvecklingen av organisationen
har kontrollen
legat på
polisen
. Tillsynen och samarbetet fungerade bra med SSO men sedan det övergick till
p
olisen har det inneburit stora problem för skytteföreningarna. Vissa banor har tvingats
att
stänga då
p
olisen inte utför
t
besiktningen i tid. Andra har ålagts kostsamma åtgärder trots att de
tidigare
har
bedömts som säkra. Det är anmärkningsvärt att en bana som tidigare bedömts som säker sedan år 1942 helt plötsligt skulle behöva byggas om för hundratusentals kronor för att säkerheten ska bibehållas. Polisen har dessutom infört egna regler som gjort att rörligt eller liggande skytte (skidskytte, dynamiskt skytte, PPC och fältskytte) inte har kunnat utövas på vissa banor. Polisen har även försökt få utökade befogenheter inom området där man begärt att få inspektera tillfälliga skjutplatser, vilk
a
felaktigt kallats ”tillfälliga skjutbanor” eftersom en skjutbana är en permanent anläggning, stationer vid en jaktstig eller vid fältskyttetävlingar som är
högst tillfällig
a
upplagd
a
ban
or
.
Denna begäran har dock inte beviljats. Skulle
p
olisen få dessa utökade befogenheter skulle det med största sannolikhet innebära mycket stora problem och begränsningar för jakt- och sportskyttet.
Det ska i lagen kring skjutbanor inte finnas utrymme för Polismyndigheten att ta fram föreskrifter och allmänna råd som kan försvåra eller stoppa sportskytte eller jakt.
I polisen
s
egen strategi inför 2024 under övergripande mål och verksamhetsidé står det klart och tydligt att polisen ska ägna sig åt att renodla det brottsbekämpande arbetet. Man har satt ett mål där man ska bedriva brottsbekämpning och uppklaring. Polisen
s
strategi är klok
;
de ska bekämpa brott. Därför bör vissa uppgifter som exempelvis tillsynsansvar för skjutbanor flyttas från
p
olisen till
en
annan lämplig myndighet, förslagsvis till den framtida viltmyndighet
en
. Till
dess att
en sådan är på plats får
en
annan myndighet eller organisation ta över ansvaret.
Att skjutbanor läggs ned eller begränsas i sin aktivitet på grund av nytillkomna grannar som klagar på hög ljudnivå är inte acceptabelt. Det handlar oftast om fastighetsägare/grannar som har fått köpa
en
fastighet till
ett
bättre pris just för att den ligger intill en anläggning med buller och som klagar på bullernivån när de väl
har
flyttat in.
När det gäller permanenta skjutbanor och skjutbanor av mer tillfällig natur är det viktigt att bestämmelser kring dessa främjar sportskyttet och jakt, exempelvis skidskytte, dynamiskt skytte, fältskytte, PPC (rörligt skytte och skytte från lägre positioner än knästående). Detta gäller även jägarnas träningsskytte som bedrivs på jaktstigar med kula och hagel på många platser runtom i landet
s
amt övningsskytte, inskjutning av vapen på egen mark.
I syfte att freda skjutbanor runtom i Sverige behöver helt klart fler åtgärder vidtas
,
bl.a. att det införs en undersökningsplikt inför förvärv av
en
fastighet som ligger intill en anläggning med risk för buller. Skjutbanor som legat på samma ställe i flera decennier, upp till 100 år, ska inte behöva stänga ned eller begränsa sina aktiviteter för att nyinflyttade grannar, som har haft vetskap om anläggningen innan de flyttade dit, börjar klaga.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3395
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Borttagande av tillsynsansvaret för skjutbanor från polisen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för tillsyn av skjutbanor från Polismyndigheten till en annan lämplig myndighet, exempelvis den planerade viltmyndigheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Det finns i dag cirka 600
000 lagliga vapenägare i Sverige som utövar jakt eller sportskytte. Jakt och skytte är viktiga delar av folkrörelserna och har dessutom stor betydelse för totalförsvaret.
I dag ansvarar polisen för tillsynen av skjutbanor – en uppgift som tar resurser från polisens kärnuppdrag: att bekämpa och utreda brott. Tidigare sköttes tillsynen av skytterörelsen genom Statens skytteombud (SSO), vilket fungerade väl. När ansvaret flyttats till polisen har det uppstått stora problem: vissa banor har stängts ned för att polisen inte hunnit göra besiktningar i tid, andra har drabbats av kostsamma ombyggnadskrav trots att de tidigare ansetts säkra.
Polisen har även infört egna begränsningar som försvårat utövandet av skidskytte, dynamiskt skytte, PPC och fältskytte. Detta påverkar både idrottsrörelsen och jägar
kåren negativt. Med tanke på det säkerhetspolitiska läget bör skyttet i stället stärkas som en resurs för försvaret.
Polisens egen strategi inför 2024 tydliggör att myndigheten ska renodla sin brotts
bekämpande roll. Det är därför rimligt att tillsynsansvaret för skjutbanor flyttas till en mer lämplig myndighet.
Marléne Lund Kopparklint (M)