Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.020 · ämneslikhet 0.916. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.531A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett kunskapslyft för barn för att stärka deras kunskaper om sina egna rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nationellt kunskapslyft för att stärka barns förståelse för sina rättigheter enligt FN:s barnkonvention och tillkännager detta för regeringen.
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av återkommande utbildningar riktade mot alla som jobbar med barn samt en särskild satsning på lärare för att ge kunskap gällande FN:s barnkonvention och metoder att jobba med för att säkerställa barns rätt till inflytande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn- och ungdomsorganisationers betydelse för att öka kunskaperna och tillkännager detta för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa återkommande utbildningar om barns rättigheter för alla yrkeskategorier som arbetar med barn, särskilt inom lärarkåren, och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka stödet till barn- och ungdomsorganisationer för att underlätta spridningen av kunskap om barns rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 703 ord · B 497 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2014
av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Kunskapslyft för barns rättigheter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett kunskapslyft för barn för att stärka deras kunskaper om sina egna rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av återkommande utbildningar riktade mot alla som jobbar med barn samt en särskild satsning på lärare för att ge kunskap gällande FN:s barnkonvention och metoder att jobba med för att säkerställa barns rätt till inflytande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn- och ungdomsorganisationers betydelse för att öka kunskaperna och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sedan 1 januari 2020 gäller FN:s konvention om barnets rättigheter som svensk lag. Det innebär att konventionen har fått en starkare juridisk ställning och har samma status som andra svenska lagar. Barnkonventionen har nu en starkare ställning då den både gäller
som lag (genom inkorporering) i kombination med en transformeringsmetod som innebär
att alla våra lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.
Det här var en viktig milstolpe som många jobbat för under lång tid, i politiken och inte minst civilsamhället och Barnrättssverige. Efter detta har arbetet fortsatt med att lyfta kunskapen om hur man jobbar med barns rättigheter i våra myndigheter och lag
stiftningsprocesser. Ska rättigheterna, inte bara på pappret utan också i verkligheten, göra den skillnad barn förtjänar så är dock en kunskapshöjning i hela samhället helt avgörande.
Myndigheter och det offentliga Sverige borde efter över 32 år med barnkonventionen
ratificerad och med portalparagrafen om barns bästa i främsta rummet redan vara experter. Inte minst när det gäller barns rätt att höras, vara delaktiga och ha inflytande i frågor som berör dem. Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i, men vi kan bara konstatera att vi har mycket arbete kvar att göra i frågan om barns rättigheter. Därför har kunskapslyftet riktat mot Myndighetssverige och kommuner samt regioner varit viktigt. Men det räcker inte med det. Det krävs ett lika stort kunskapslyft hos barnen själva.
För att kunna ställa krav och stå upp för sina rättigheter måste man i grunden känna till dem. Alltför många barn har aldrig fått utbildning i eller ens information om FN:s barnkonvention. Det visar undersökningar från barnrättsorganisationen Unga Örnar.
Under de första tio åren med barnkonventionen sattes det av pengar för att olika frivilligorganisationer skulle kunna sprida kunskap om barnkonventionen till landets skolelever. Skolmaterial togs fram, och en rad olika insatser bidrog till att 90-talets barn fick en ökad kunskap om sina rättigheter. I dag finns inte samma möjlighet och stöd till barnrättsorganisationerna. Barnrättskommittén har också i den svenska granskningen återkommande lyft fram kritik mot den låga kunskapsnivån bland barn och ungdomar om barnkonventionens innehåll. Kunskapen om barns rättigheter bland lärarna är också alltför låg.
Detta är en utveckling som måste brytas. Alla barn har rätt till kunskaper om sina rättigheter. En väg är att stärka skrivningarna i skolans styrdokument så att elever under sin skoltid blir utbildade i barnkonventionen. Här är lärarna en helt avgörande yrkes
grupp för att förverkliga innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter, och möjligheterna att ge såväl blivande som redan verksamma lärare mer kunskap i dessa frågor bör ses över. Men det räcker inte med skolan.
Det är dags att införa regelbundna utbildningar om barnets rättigheter för alla som jobbar med eller för barn. Det är en rekommendation från FN som man gett Sverige redan år 2005 och följde upp år 2015.
Samtidigt behöver man likt de första åren på 90-talet också se över möjligheten att
stärka barn- och ungdomsorganisationer så att de kan vara en aktiv del i den folkbildning
som nu kommer att behövas. Det är grundläggande att varje barn känner till sina rättig
heter och lär sig mer om dem. Det är hög tid att genomföra ett kunskapslyft som ger alla barn rätt till kunskap om sina rättigheter. Detta i nära samarbete med civilsamhällets olika organisationer och svensk skola för att nå ut brett.
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Heléne Björklund (S)
Serkan Köse (S)
Anna Wallentheim (S)
Anna-Belle Strömberg (S)
Karin Sundin (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2211
av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Öka medvetenhet och utbildning kring barns rättigheter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nationellt kunskapslyft för att stärka barns förståelse för sina rättigheter enligt FN:s barnkonvention och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa återkommande utbildningar om barns rättigheter för alla yrkeskategorier som arbetar med barn, särskilt inom lärarkåren, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka stödet till barn- och ungdomsorganisationer för att underlätta spridningen av kunskap om barns rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
FN:s konvention om barnets rättigheter blev en del av svensk lag den 1 januari 2020, vilket innebär att den nu har samma juridiska tyngd som andra svenska lagar. Detta markerar ett viktigt steg mot att säkerställa att barns rättigheter skyddas och upprätthålls i Sverige. Trots denna framgång visar undersökningar att det fortfarande finns betydande brister i både barns och vuxnas kunskap om dessa rättigheter.
Även om Sverige har ratificerat barnkonventionen för över tre decennier sedan och nu integrerat den i vår lagstiftning, är medvetenheten om dess innehåll och praktiska betydelse fortfarande otillräcklig. Det är inte bara myndigheter och offentliga institu
tioner som behöver mer kunskap; det gäller även barnen själva. För att barn ska kunna hävda sina rättigheter måste de först och främst vara medvetna om vad dessa rättigheter innebär.
Ett avgörande steg för att stärka barns rättigheter är att säkerställa att de själva får en gedigen utbildning i ämnet. För att detta ska bli verklighet bör skolans styrdokument skärpas så att alla elever, under sin skolgång, får en grundlig förståelse för vad barn
konventionen innebär. Lärare spelar en central roll i detta arbete, men det har fram
kommit att många lärare själva har bristande kunskaper om barnkonventionen. För att kunna undervisa effektivt om barns rättigheter behöver både nuvarande och framtida lärare få mer omfattande utbildning i dessa frågor.
Utöver skolan behöver även andra yrkesgrupper som arbetar med barn, såsom socialarbetare och vårdpersonal, få regelbundna utbildningar i barnkonventionen. Detta har länge rekommenderats av FN, men Sverige har ännu inte genomfört tillräckliga åtgärder för att säkerställa att alla yrkesverksamma har den nödvändiga kunskapen.
Samtidigt bör stödet till barn- och ungdomsorganisationer ökas för att möjliggöra deras viktiga arbete med att sprida kunskap om barns rättigheter. Under 1990-talet var dessa organisationer avgörande för att barn fick lära sig om sina rättigheter. Genom att återigen ge dem de resurser de behöver kan vi säkerställa att varje barn i Sverige får möjlighet att förstå och försvara sina rättigheter.
Det är därför hög tid att initiera ett omfattande kunskapslyft kring barns rättigheter i Sverige, där skola, civilsamhälle och yrkesverksamma aktörer samarbetar för att skapa en bred medvetenhet. Endast genom att varje barn är medvetet om sina rättigheter kan vi säkerställa att dessa också respekteras och skyddas i praktiken.
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag