Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1942 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 514 359 2 000 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 44 161 580 12 360 000 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 995 286 2 238 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 822 749 400 000 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 4 064 871 400 000 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 129 937 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 584 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 50 001 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 85 031 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 65 122 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 250 000 ±0 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 480 936 928 000 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 091 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 920 884 325 000 2:2 Arbetsdomstolen 37 924 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 43 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 68 110 ±0 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 53 584 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 20 000 Summa 93 539 399 18 671 000 Anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader Vänsterpartiet förespråkar en aktiv statlig arbetsmarknadspolitik med tonvikt på god matchning, kunskapshöjande insatser och funktionella stöd riktade till de individer som bäst behöver dem. En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformering som innebär att en stor del av myndighetens verksamhet privatiserats. Därtill har myn ­ digheten genomgått omfattande nedskärningar; tusentals anställda har sagts upp och ett stort antal lokala kontor har lagts ner. I takt med förändringarna har Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag successivt minskat. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till Arbetsförmedlingens utveckling de senaste åren. Vi vill att förmedlingsverksamheten ska bedrivas i offentlig regi och att myndigheten säkerställer lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Det kräver mer personal och fler AF-kontor, vilket i sin tur kräver en höjning av Arbetsförmedlingens förvalt ­ ningsanslag. Regeringens satsningar på anslaget är otillräckliga. Vänsterpartiet föreslår därför en höjning av anslaget med 2 000 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar ens kompetens behöver a ‑ kassan ge en rimlig ersättning. 80 procent av inkomsten är en rimlig nivå för att säkra inkomsttryggheten och omställningsförmågan för individen. Så ser a ‑ kassan inte ut i dag. Under de senaste decennierna har arbetslöshetsförsäkringen försämrats. Ersättningen har urholkats över tid och allt färre får 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Under pandemin genomförde den dåvarande regeringen flera tillfälliga förstärkningar av arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna och arbetsvillkoret justerades så att fler kan kvalificera sig för ersättning. De tillfälliga förstärkningarna av a ‑ kassan har därefter permanentats. Vänsterpartiet välkomnar detta men anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver förstärkas ytterligare – inte minst i ett läge där konjunkturen mattas av, varslen ökar och arbetslösheten förväntas stiga. Våren 2024 lade regeringen fram prop. 2023/24:128 En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster. Vänsterpartiet avslog propositionen eftersom regeringens förslag innebär en kraftig försämring av a ‑ kassan. Vår syn på regeringens förslag och våra förslag på hur arbetslöshetsförsäkringen i stället bör utformas framgår av vår följd ­ motion (mot. 2023/24:2881). Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vi vill därför höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerandevillkoret. Reformerna beskrivs närmare i vår budgetmotion (2024/25:1924). De förstärkningar av arbetslöshets ­ försäkringen som Vänsterpartiet föreslår ska genomföras 2025 innebär en ökning av anslaget med 12 400 miljoner kronor (RUT 2024:867). Vänsterpartiet vill vidare se ett förstärkt statligt ansvar för och en utökad satsning på etablering. Vi föreslår därför en minskning av anslaget med 40 miljoner kronor (RUT 2023:808). Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att anslaget ökas med 12 360 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser I ett läge där konjunkturen mattas av, varslen ökar och arbetslösheten förväntas stiga behövs ökade satsningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Trots detta väljer regeringen att sänka anslagen till detta ändamål. Det är mycket anmärkningsvärt – i synnerhet med ett reformutrymme på 60 miljarder kronor. Vänsterpartiet vill se ökade satsningar på aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland arbetsmarknadsutbildning, och föreslår därför att anslaget höjs med 2 000 miljoner kronor. Utöver det föreslår vi en satsning på s.k. Sverigejobb, en ny arbetsmarknads ­ politisk insats riktad till arbetslösa med kompetens inom bygg och anläggning. Förslaget beskrivs närmare i vår budgetmotion (2024/25:1924). Vänsterpartiet föreslår vidare att anslaget höjs med 100 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar (RUT 2023:845). Vänsterpartiet föreslår vidare att anslaget höjs med 138 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot. Förslaget beskrivs närmare i motionen Svensk flyktingpolitik (2024/25:1930). Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att anslaget ökas med 2 238 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 400 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar (RUT 2023:845). Förslaget beskrivs närmare i vår budgetmotion (2024/25:1924). Anslag 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 400 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar (RUT 2023:845). Förslaget beskrivs närmare i vår budgetmotion (2024/25:1924). Anslag 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 358 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot. Förslaget beskrivs närmare i vår motion Svensk flyktingpolitik (2024/25:1930). Vänsterpartiet föreslår vidare att anslaget höjs med 570 miljoner kronor till följd av vårt förslag om förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering (RUT 2023:808). Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att anslaget ökas med 928 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 2:1 Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har en central betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö. För att Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspektioner krävs fler arbetsmiljöinspektörer. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas 1 arbetsmiljö ­ inspektör per 10 000 arbetstagare. Sverige bör därmed med sina drygt 5,15 miljoner sysselsatta ha 515 arbetsmiljöinspektörer. I dag finns totalt 274 arbetsmiljöinspektörer. För att nå ILO:s rekommendation bör det således anställas ytterligare 241 arbetsmiljöinspektörer. För att myndigheten ska kunna nå ILO:s rekommendation bör Arbetsmiljöverket tillföras mer resurser i syfte att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 225 miljoner kronor för detta ändamål. Sedan 2018 bedriver ett antal myndigheter ett gemensamt arbete för att motverka arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöverket är ansvarig myndighet. Verksamheten finansieras delvis via Arbetsmiljöverkets anslag. Flera fackförbund vittnar om en kraftigt ökande arbetslivskriminalitet under de senaste tio åren. Givet problemets omfattning och de effekter det får bör samhället lägga betydligt mer resurser på att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor. Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att anslaget ökas med 325 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet De regionala skyddsombuden har en central roll i arbetsmiljöarbetet, i synnerhet vid arbetsställen där arbetsstyrkan varierar och vid mindre arbetsställen där det kan vara svårt att rekrytera ett lokalt skyddsombud. Den regionala skyddsombudsverksamheten bekostas delvis av staten och delvis av fackförbunden. De statliga medlen till den regionala skyddsombudsverksamheten hanteras av Arbetsmiljöverket som fördelar och betalar ut stödet samt följer upp verksamheten. För att stärka de regionala skydds ­ ombudens viktiga arbete bör den regionala skyddsombudsverksamheten få ett utökat ekonomiskt stöd. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Daniel Riazat (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Ciczie Weidby (V)

Motion till riksdagen 2025/26:3167 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 821 683 962 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser 45 973 112 1 000 000 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 073 822 2 106 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 212 263 700 000 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 2 153 201 ±0 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 132 554 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 864 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 52 809 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 86 510 ±0 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen 66 560 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 292 000 ±0 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 150 824 200 000 2:1 Arbetsmiljöverket 1 010 926 325 000 2:2 Arbetsdomstolen 38 613 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 43 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 69 750 ±0 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 20 000 99:1 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ±0 277 000 99:2 Myndigheten för arbetsmiljökunskap ±0 54 000 Summa 91 162 652 5 644 000 Anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader Vänsterpartiet förespråkar en aktiv statlig arbetsmarknadspolitik med tonvikt på god matchning, kunskapshöjande insatser och funktionella stöd riktade till de individer som bäst behöver dem. En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformering som innebär att en stor del av myndighetens verksamhet privatiserats. Därtill har myndig ­ heten genomgått omfattande nedskärningar; tusentals anställda har sagts upp och ett stort antal lokala kontor har lagts ner. I takt med förändringarna har Arbetsförmedlingens för ­ valtningsanslag successivt minskat. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till Arbetsförmedlingens utveckling de senaste åren. Vi vill att förmedlingsverksamheten ska bedrivas i offentlig regi och att myndigheten säkerställer lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Det kräver mer personal och fler AF-kontor , vilket i sin tur kräver en höjning av Arbetsförmedlingens förvaltnings ­ anslag. Regeringens satsningar på anslaget är otillräckliga. Vänsterpartiet föreslår därför en höjning av anslaget med 1 miljard kronor jämfört med regeringens förslag 2026. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag angående aktivitetskrav i försörjningsstödet. Vänsterpartiet föreslår därför en sänkning av anslaget med 38 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag 2026. 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser Vänsterpartiet vill att fler ska kvalificera sig för a ‑ kassan och få rätt till högre ersättning. En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar ens kompetens behöver a ‑ kassan ge en rimlig ersättning. 80 procent av inkomsten är en rimlig nivå för att säkra inkomsttryggheten och omställningsförmågan för individen. Så ser a ‑ kassan inte ut i dag. Under de senaste decennierna har arbetslöshetsförsäkringen försämrats. Ersättningen har urholkats över tid och allt färre får 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till den reform av arbetslöshetsförsäkringen som reger ­ ingen genomdrivit genom prop. 2023/24:128 En arbetslöshetsförsäkring baserad på in ­ komster, eftersom den innebär en kraftig försämring av a ‑ kassan. Vår syn på regeringens förslag och våra förslag på hur arbetslöshetsförsäkringen i stället bör utformas framgår av vår följdmotion (mot. 2023/24:2881). Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det vill vi åstadkomma genom att höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med akti ­ vitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerande ­ villkoret. Vi påbörjar arbetet med att förstärka arbetslöshetsförsäkringen genom att tillföra anslaget 1 miljard kronor under 2026. 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser Sverige har en mycket hög arbetslöshet. Trots det lyser regeringen med sin frånvaro av åtgärder för att stärka arbetsmarknadspolitiken. Vänsterpartiet vill se ökade satsningar på aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland arbetsmarknadsutbildning, och föreslår därför att anslaget höjs med 2 000 miljoner kronor. Utöver det föreslår vi en satsning på s.k. nya beredskapsjobb, en ny arbetsmarknadspolitisk insats riktad till arbetslösa med kom ­ petens inom bygg och anläggning, under utgiftsområde 25. Förslaget beskrivs närmare i vår budgetmotion (mot. 2025/26:700). Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 106 miljoner kronor till följd av vårt för ­ slag om att återställa antalet kvotflyktingar (RUT 2023:810 och RUT 2025:770). Förslagen beskrivs närmare i motionen Svensk flyktingpolitik (mot. 2025/26:2798). 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 700 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar (RUT 2025:814). 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om neddragning på grund av reformer. Vänster ­ partiet föreslår därför en höjning av anslaget med 200 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag 2026. 2:1 Arbetsmiljöverket Sedan 2018 bedriver ett antal myndigheter ett gemensamt arbete för att motverka arbetslivs ­ kriminalitet. Arbetsmiljöverket är ansvarig myndighet. Verksamheten finansieras delvis via Arbetsmiljöverkets anslag. Flera fackförbund och myndigheter vittnar om en kraftigt ökande arbetslivskriminalitet under de senaste tio åren. Givet problemets omfattning och de effekter det får bör samhället lägga betydligt mer resurser på att bekämpa arbetslivs ­ kriminaliteten. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor. Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har en central betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö och för att förebygga ohälsa och olyckor och i värsta fall dödsfall. För att Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspektioner krävs fler arbetsmiljöinspektörer. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas 1 arbetsmiljöinspektör per 10 000 arbetstagare. För att myndigheten ska kunna nå ILO:s rekommendation bör Arbetsmiljö ­ verket tillföras mer resurser i syfte att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 225 miljoner kronor för detta ändamål. 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet De regionala skyddsombuden har en central roll i arbetsmiljöarbetet, i synnerhet vid arbetsställen där arbetsstyrkan varierar och vid mindre arbetsställen där det kan vara svårt att rekrytera ett lokalt skyddsombud. Den regionala skyddsombudsverksamheten bekostas delvis av staten och delvis av fackförbunden. De statliga medlen till den regio ­ nala skyddsombudsverksamheten hanteras av Arbetsmiljöverket som fördelar och betalar ut stödet samt följer upp verksamheten. För att stärka de regionala skyddsombudens viktiga arbete bör den regionala skyddsombudsverksamheten få ett utökat ekonomiskt stöd. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2026. 99:1 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 277 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot. Förslaget beskrivs närmare i vår motion Svensk flyktingpolitik (mot. 2025/26:2798). 99:2 Myndigheten för arbetsmiljökunskap Regeringen inordnar Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) i Arbetsmiljöverket fr.o.m. 1 januari 2026 och tillför medel för detta 2026 och 2027. Vänsterpartiet vill behålla Mynak som självständig myndighet. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Ciczie Weidby (V)