Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.324 · ämneslikhet 0.905. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera den nuvarande strandskyddslagstiftningen så att kommunerna får huvudansvaret i strandskyddsfrågorna samtidigt som det generella strandskyddet avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en genomgripande reformering av strandskyddslagstiftningen i syfte att möjliggöra byggnation i strandnära lägen på Sveriges landsbygder och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 339 ord · B 324 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1920
av Christofer Bergenblock (C)
Reformering av strandskyddslagstiftningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera den nuvarande strandskyddslagstiftningen så att kommunerna får huvudansvaret i strandskyddsfrågorna samtidigt som det generella strandskyddet avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Under flera års tid har det kommunala bostadsbolaget i Varberg försökt få tillstånd bygget av 18 lägenheter i den lilla orten Tvååker, 15 kilometer sydost om staden. Planen har varit att bygga på en tomt som bostadsbolaget redan äger och som sedan länge varit planlagd för bostäder. Detta har dock omöjliggjorts på grund av rådande strandskydd om hundra meter på varje sida om den lilla bäck som rinner i utkanten av samhället. Redan idag är det bebyggt längs med bäcken, men dessa byggen gjordes innan nuvarande strandskyddsregler började gälla. Detta exempel är talande för den nuvarande strandskyddslagstiftningen som till stor del lägger en våt filt över utvecklingen på Sveriges landsbygder.
De nuvarande strandskyddsreglerna infördes på 70-talet och har hela tiden haft staden som utgångspunkt. Dels i form av att strandskyddsreglerna ofta redan är upphävda i strandnära lägen i städerna vilket möjliggör byggnation, dels i form av att stränderna på landsbygden ska lämnas orörda för att stadens befolkning ska kunna använda områdena för rekreation. Dessutom har reglerna varit orimliga eftersom de ger samma inskränkningar vid små bäckar, gölar och märgelhålor, som vid stora vattendrag och sjöar. Ytterligare ett problem har varit att även anlagda vatten i form av dammar och våtmarker har omfattats av strandskyddsreglerna.
Sverige i allmänhet och svensk landsbygd i synnerhet är därför i behov av en kraftigt reformerad strandskyddslagstiftning. Utgångspunkten måste vara att kommunerna får huvudansvaret i strandskyddsfrågorna och att det generella strandskyddet avskaffas. Samtidigt bör det även fortsättningsvis finnas en mindre kantzon längs med stränderna som möjliggör fri passage för både människor och djur.
Genom ett kraftigt förändrat strandskydd skapas nya möjligheter för utveckling på Sveriges landsbygder. Såväl bostäder som näringslivsverksamhet kommer att kunna etableras i strandnära lägen, vilket möjliggör mer attraktiva boendemiljöer och utvecklingsområden.
Christofer Bergenblock (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:1233
av Christofer Bergenblock (C)
Ett reformerat strandskydd för Sveriges landsbygder
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en genomgripande reformering av strandskyddslagstiftningen i syfte att möjliggöra byggnation i strandnära lägen på Sveriges landsbygder och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Efter att de nuvarande partierna i regeringsunderlaget fällde förslaget om ett kraftigt reformerat strandskydd våren 2021 så har förväntningarna varit stora på att de själva skulle sätta igång en utredning om ännu mer långtgående förändring. Någon sådan utredning har dock inte satts igång och det förefaller inte heller finnas någon som helst ambition att göra det. Den nuvarande lagstiftningen, som tack vare Tidöpartierna ligger kvar, drabbar framför allt Sveriges landsbygder där reglerna på många ställen lägger sig som en våt filt över utvecklingen.
Strandskyddslagstiftningen infördes på 70-talet och har hela tiden haft staden som utgångspunkt. Dels i form av att strandskyddsreglerna ofta redan är upphävda i strand
nära lägen i städerna vilket möjliggör byggnation, dels i form av att stränderna på lands
bygden ska lämnas orörda för att stadens befolkning ska kunna använda områdena för rekreation. Dessutom har reglerna varit orimliga eftersom de ger samma inskränkningar vid små bäckar, gölar och märgelhålor, som vid stora vattendrag och sjöar. Ytterligare ett problem har varit att även anlagda vatten i form av dammar och våtmarker har omfattats av strandskyddsreglerna.
Sverige i allmänhet och svensk landsbygd i synnerhet är därför i behov av en kraftigt reformerad strandskyddslagstiftning. Utgångspunkten måste vara att kommunerna får huvudansvaret i strandsskyddsfrågorna och att det generella strandskyddet i nuvarande form avskaffas. Samtidigt bör det även fortsättningsvis som regel finnas en mindre kant
zon längs med stränderna som möjliggör fri passage för både människor och djur.
Genom ett kraftigt förändrat strandskydd skapas nya möjligheter för utveckling på Sveriges landsbygder. Såväl bostäder som näringslivsverksamhet kommer att kunna etableras i strandnära lägen, vilket möjliggör mer attraktiva boendemiljöer och utvecklingsområden.
Christofer Bergenblock (C)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag