Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:3062 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen avslår regeringens förslag om att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. Motivering Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 585 557 4 000 1:2 Insatser för energieffektivisering 415 000 3 000 000 1:3 Energiforskning 1 647 723 −100 000 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 039 ±0 1:5 Energiplanering 790 000 −470 000 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 79 650 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 930 000 100 000 1:9 Biogasstöd 985 000 500 000 1:10 Energiberedskap 198 000 ±0 1:11 Elberedskap 733 000 ±0 99:1 Ersättning till kommuner för elproduktion från vindkraft ±0 490 000 99:2 Ersättning till regioner för elproduktion från vattenkraft ±0 670 000 99:3 Investeringsstöd för grön baskraft ±0 6 000 000 99:4 Produktionsstöd avancerade biodrivmedel och elektrobränslen ±0 3 000 000 99:7 Kommunal energi- och klimatrådgivning ±0 155 000 Summa 6 631 297 13 349 000 Realisera potentialen i energieffektivisering för mer el i närtid Det enskilt snabbaste, billigaste och mest hållbara sättet att få fram mer tillgänglig el, och på så vis sänka hushållens kostnader och möjliggöra klimatomställningen, är genom att använda den el som redan produceras på ett smartare sätt – att energieffektivisera. Därför är det allvarligt att regeringens agerande bromsar istället för accelererar arbetet med energieffektivisering. Regeringen har avvecklat både satsningen Energisteget, som gav stöd till industriföretagens energieffektiviseringar, och stödet för energieffektivi ­ sering i flerbostadshus. Totalt satsar Miljöpartiet 8,6 miljarder mer än regeringen på åtgärder för att realisera den outnyttjade potentialen i energieffektiviseringar. I anslag 1:2 satsar vi 3 miljarder på att återinföra och bredda Energisteget, för att täcka 60 procent av företagens kostnader för energieffektiviseringsåtgärder. Resterande 5,6 miljarder satsas för att täcka 60 procent av kostnaderna för energi ­ effektiviseringar av bostads ­ fastigheter och lokaler inom utgiftsområde 18, anslag 99:4. Satsningar på ny kärnkraft försenar klimatomställningen Inom ramen för anslag 1:3 avvisar vi regeringens satsning på 100 miljoner på att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsutveckling. Industrins omställning kräver stora mängder billig el i närtid. Ny kärnkraft ger höga elkostnader och tar optimistiskt räknat 15 år att bygga. Satsningar på ny kärnkraft försenar och fördyrar klimatomställningen. Av samma skäl avvisar vi regeringens satsning på 30 miljoner på insatser för ny kärnkraft i anslag 1:5, samt förslaget om att under 2025 ställa ut kredit ­ garantier för lån till investeringar i ny kärnkraft. Vi tillstyrker förstärkningen av anslag 1:6 Avgifter till internationella organisationer med villkoret att hela satsningen går till att stärka internationella samarbeten med fokus på Ukraina. Investeringsstöd för grön baskraft Vid sidan om ett planeringsmål för elproduktion ser Miljöpartiet även behov av mål för vad vi kallar grön baskraft. Av både ekonomiska och tidsmässiga skäl kommer den till ­ kommande elproduktionen i Sverige inom överskådlig framtid att komma från förny ­ bara energikällor som vindkraft och solkraft. Därför bör riksdagen anta ett planeringsmål som fokuserar på effekt. Redan idag är det lagrad energi i form av vatten i våra vatten ­ magasin som reglerar elsystemet i stor utsträckning. I begreppet grön baskraft inrymmer vi alla kraftkällor och tekniker som kan reglera effekten snabbt och lagra energi. Här ingår höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet i och effekt från kraftvärmen och gas ­ turbiner drivna av förnybara bränslen. Även energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värmelagring ingår, samt flexibilitet exempelvis i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning och smart styrning av värmepumpar. Miljöpartiet föreslår ett mål om 10 GW grön baskraft till år 2030 och satsar 5 miljarder på ett investeringsstöd för dessa kraftkällor och tekniker. Vi avvisar regeringens satsning på 100 miljoner i anslag 1:5 till förmån för vår egen satsning på grön baskraft. Ersättning till kommuner och regioner för förnybar elproduktion En central åtgärd för att öka utbyggnaden av vindkraft på land är att kommuner ges ersättning för den nytta de skapar genom att producera förnybar el. Miljöpartiet är djupt kritiska till att regeringen initialt hindrade incitamentsutredningen Värdet av vinden (tillsatt av tidigare regering) från att lägga fram förslag om statligt finansierad ersättning. Det förslag som regeringen nu trots allt lagt fram är inte på tillräckliga nivåer. Vi avvisar regeringens förslag om ersättning till kommunerna i anslag 1:5 till förmån för vårt eget förslag. Med vårt förslag får kommunerna 1 öre per kWh för befintlig vind ­ krafts ­ produk ­ tion och 3 öre per kWh för tillkommande produktion kommande 10 år. Regionerna får 1 öre per kWh för befintlig vattenkraft. Vi avsätter 490 miljoner 2025, 670 miljoner 2026 samt 800 miljoner 2027 i anslag 99:1 Ersättning till kommuner för elproduktion från vindkraft. Vidare avsätter vi 670 miljoner om året i anslag 99:2 Ersättning till regioner för elproduktion från vattenkraft. Satsning på fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för biogas och vätgas. Vi vill även se förbättrad tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för att boende ska kunna ladda hemma i såväl villa som bostadsrätt och hyresrätt. Vi förstärker regeringens förslag för anslag 1:8 med 100 miljoner om året. Förstärkt produktionsstöd för biogas Miljöpartiet har föreslagit ett produktionsmål om 10 TWh biogas till 2030 i syfte att möjliggöra industrins omställning och stärka Sveriges energiberedskap. För att styra mot målet förstärker vi anslag 1:9 Produktionsstöd för biogas med 500 miljoner år 2025. Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel Avancerade biodrivmedel och elektrobränslen som tillverkas av vätgas och infångad biogen koldioxid kommer båda att fylla viktiga funktioner i framtidens transportsystem och energisystem. Miljöpartiet föreslår ett nytt produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel och satsar 3 miljarder per kommande tre år för detta i anslag 99:4. Säkra den kommunala energi- och klimatrådgivningen Vi motsätter oss regeringens neddragning på den kommunala energi- och klimat ­ rådgivningen och satsar 155 miljoner om året på det nya anslaget 99:7. Linus Lakso (MP) Elin Söderberg (MP) Emma Nohrén (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3517 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 46 386 804 18 000 000 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 327 971 6 000 000 1:3 Trafikverket 6 531 201 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 353 808 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 85 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 662 013 −425 000 1:7 Trafikavtal 1 055 000 197 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 88 896 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 1 000 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 2 024 325 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 704 834 −10 000 1:13 Trafikanalys 80 268 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 939 330 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 65 000 30 000 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 346 000 ±0 1:18 Lån till körkort 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 318 763 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 153 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 323 814 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 295 385 ±0 2:7 Digital förvaltning 169 894 ±0 99:1 Sverigekortet ±0 11 100 000 99:2 Stadsmiljöavtal ±0 600 000 99:3 Investeringsstöd för kollektivtrafik ±0 4 000 000 Summa 106 704 772 39 492 000 Miljöpartiet vill att alla ska kunna resa hållbart och billigt i hela landet. Givet att vitt skilda förutsättningar råder i olika typer av storstäder, tätorter samt lands- och gles ­ bygder behöver politiken utformas efter devisen ”rätt lösning på rätt plats”. I städer och tätorter behöver biltrafiken minska och alternativ som kollektivtrafik, cykel och gång främjas. I lands- och glesbygder med långa avstånd där bilen är en förutsättning för att få ihop vardagen behöver fler ges möjlighet att byta eller konvertera till elbil eller bio ­ gasbil. Miljöpartiet vill genomföra stora investeringar i infrastruktur för framtidens hållbara transporter. Vi behöver rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer trans ­ porter behöver ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på järnvägen i Sverige. Vägtransporterna orsakar idag omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige och försämrar luftkvaliteten i städer och längs trafikleder. Barn och vuxna blir allvarligt sjuka av dålig luft och detta orsakar för tidig död för många människor. För att minska utsläppen från transporterna behöver vi arbeta med tre områden. Det handlar om att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och fossilfria bränslen, effektivisera transporterna och minska behovet av vägtransporter samt stimulera övergången till andra effektiva färdmedel. Vi kan minska behovet av transporter och förändra valet av färdmedel genom att planera samhället smartare. Styrmedel och politiska beslut ska driva på för mer energieffektiva lösningar och för att hållbar energi används för gods ­ transporter och personresor. Vi välkomnar nya tekniska innovationer som kan minska utsläppen och förändra beteendemönster och vi vill att lagstiftningen ska ligga i fram ­ kant och anpassas till morgondagens transportsystem. Låt fossilbolagen betala för omställningen År 2027 ska Sverige implementera EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 för framförallt transportsektorn. Handelssystemet omfattar i huvudsak fossila drivmedel men även uppvärmning av fastigheter och mindre industrier. Enbart styrningen från ETS2 kommer inte att räcka för att Sverige ska klara varken nationella klimatmål eller klimatåtaganden gentemot EU, därför krävs även nationella styrmedel. Miljöpartiet föreslår att det införs ett svenskt handelssystem som kopierar utformningen av EU ETS2 men styr mot snabbare utsläppsminskningar i linje med Sveriges klimatmål. Intäkterna från det svenska handelssystemet ska gå tillbaka till hushållen i form av utdelning/transportstöd och omfattande elbilsstöd. I stora delar av landet är bilen helt nödvändig för att vardagen ska gå ihop, men för att klara klimatmålen behöver användningen av fossila drivmedel snabbt fasas ut. Därför måste alternativen till fossilbilen bli billigare och tillgängliga för fler. Regeringen har arbetat för det motsatta genom att slopa stöd till elektrifiering och sänka priset på fossila drivmedel. Det har låst fast svenska hushåll i fossilberoendet och riskerar att slå hårt mot hushållens ekonomi när priset på fossila drivmedel går upp i samband med att EU:s nya utsläppshandelssystem träder i kraft 2027. Bygg ut järnvägen – fler ska komma fram fortare Vi behöver kraftigt rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer transporter behöver ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på järnvägen i Sverige. För att finansiera satsningar på framtidens järnvägsinfrastruktur som nya stambanor i södra Sverige med nav i Jönköping, dubbelspår på Nya Ostkust ­ banan, utbyggnad av Norrbotniabanan, Malmbanan samt Oslo–Stockholm behöver investeringarna i järnvägen höjas med 18 miljarder kronor per år under 2026 i anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur . Mer pengar behövs även till underhåll av järnväg genom en satsning på 6 miljarder kronor för 2026 i anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur . Medel behövs både i närtid och långsiktigt för att komma ikapp järnvägsunderhållet och öka tillförlitligheten för järnvägen. För att järn ­ vägsunderhållet ska bli effektivt och avsatta medel ska nå ut till underhållet av järn ­ vägen behöver järnvägsunderhållet tas tillbaka i egen regi. Idag ligger järnvägstrans ­ porterna betydligt närmare att stå för sina externa kostnader än vägtransporterna, framförallt inom godsleveranser. Exempel på externa effekter är avgasutsläpp, slitage, partiklar, trafikolyckor, buller och trängsel som påverkar andra negativt både i och utanför trafiksystemet. Miljöpartiet anser att alla trafikslag ska stå för sina externa kostnader och att styrmedel för detta behöver utvecklas där kilometerskatten för tunga fordon införs för att den tunga vägtrafiken ska bära sina kostnader. Sverigekortet – billigare och enklare att resa med kollektivtrafiken Det ska vara billigare att resa med kollektivtrafiken än med bilen. Men de senaste åren har priserna i kollektivtrafiken ökat mer än bränslepriserna. Vi föreslår att ett Sverige ­ kort införs som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet för 499 kronor per månad för vuxna och 250 kronor per månad för ungdomar, studenter och pensionärer. Sverigekortet beräknas kosta 11,1 miljarder kronor för 2026 i anslag 9:1 Sverigekortet . Stärk kollektivtrafiken Ett investeringsstöd för utveckling av kollektivtrafik införs för att bidra till att kollektiv ­ trafikhuvudmännen runt om i landet kan investera för att utveckla sin regionala kollektivtrafik. Satsningen är på 4 miljarder kronor för 2026 i anslag 99:3 Investerings ­ stöd för kollektivtrafik . Finansieringen av ett nationellt biljettsystem för kollektiv ­ trafiken behöver återställas i syfte att få till ett flexibelt robust system som inte stannar vid länsgränsen. Vi vill införa en kollektivtrafikmyndighet för att mer effektivt än idag kunna arbeta med dessa frågor. Stadsmiljöavtalen ska återinföras och utökas för mer och bättre infrastruktur för cykel och kollektivtrafik samt effektiva varutransporter. Miljöpartiet satsar 600 miljoner kronor för 2026 i anslag 99:2 Stadsmiljöavtal . Det finns flera viktiga regionala tåglinjer som är i behov av nationellt stöd. Vi gör ett tillskott på 197 miljoner kronor för år 2026 till anslag 1:7 Trafikavtal för att stärka till ­ gängligheten. Regeringen anslår inte de medel som Trafikverket anser behövs för att ens upprätthålla dagens tillgänglighet. Sedan tidigare har nattåg Göteborg–Norrland slutat rulla och nattåg till Trondheim kom aldrig igång eftersom att medel saknades. Även dessa linjer ingår i Miljöpartiets budget för 2026. Regeringen tar även bort medel för nattåg ut i Europa och Miljöpartiet tillför 30 miljoner kronor för 2026 i anslag 1:16 Internationell tågtrafik för att tågen ska fortsätta rulla. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för tåg ut mot Europa. Följande nu hotade linjer finns finansierade i Miljöpartiets budget för 2026: ‒ Tåg i Bergslagen ‒ Stångådalsbanan ‒ Norrtåg ‒ Samverkande inland (buss i de fyra nordligaste länen) ‒ Buss i norra Dalarna ‒ Nattåg Hamburg/Berlin Utöver dessa finansieras i Miljöpartiets budget för 2026 även den nedlagda nattågs ­ linjen Göteborg–Norrland samt den planerade nattågslinjen till Trondheim. Gör det lättare att cykla och åka kollektivt För att vi ska nå våra klimat- och miljömål måste samhället bli mer transporteffektivt. Elbilar är ett bättre val än fossildrivna bilar, men för många är det bästa alternativet att gå, cykla eller åka kollektivt när en resa väl behöver ske. Vi vill sänka taxorna och bygga ut kollektivtrafik med hög kvalitet och stor kapacitet, bland annat genom spår ­ trafik och bussfiler i fler städer. Med tät och pålitlig kollektivtrafik och med moderna och säkra cykelbanor ger vi fler möjligheten att i vardagen välja smidiga och effektiva alternativ framför bilen. Det kommer behövas statlig medfinansiering för regionala investeringar. De statliga investeringarna i cykelinfrastruktur behöver öka och service ­ nära cykelinfrastruktur på landsbygden behöver tillskapas. Miljöpartiet höjer som tidigare redovisat anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur med 18 miljarder kronor under 2026 för att möjliggöra fler nationella åtgärder som kommer regioner och kommuner till del inom, järnväg, kollektivtrafik och cykel. En viktig del i detta är höjda anslag för länsplanerna samt stadsmiljöavtal. Planera samhället hållbart Många aspekter av vårt transportsystem grundläggs när vi bygger transportinfrastruk ­ turen och planerar bostäder och samhällsservice. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket, Boverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transport ­ snålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet. Det behövs ett vägtrafikminskningsmål samt ett paket av åtgärder för att ge kommunerna fler verktyg för att kunna arbeta med detta mål. Ett vägtrafikminskningsmål behöver differentieras med olika målbilder beroende på storstad, större städer, tätort och landsbygd. En minskad vägtrafik i storstäder och tätorter innebär som bärande grundprincip att det inte behövs en fortsatt utbyggnad av vägnätet. Ny väginfrastruktur som är nödvändig utifrån nyetableringar av olika verksamheter kommer fortsatt behöva byggas, men det behövs inte kapacitetshöjande väginvesteringar. Regeringens anslag för väginvesteringar bör i ökad grad fokusera på åtgärder för ökad trafiksäkerhet samt vid behov kunna flyttas till drift och underhåll av statliga väg och spår. I ett transporteffektivt samhälle är det av största vikt att befintlig infrastruktur för såväl väg som spår håller en hög standard och god trafiksäkerhet i hela landet. Även statlig medfinansiering av fyrstegsprincipens steg 1- och steg 2-åtgärder ska kunna ske via nationell plan. Sammanslagningen av Banverket och Vägverket till Trafikverket har inte skapat den effektiva myndighet som var avsikten. Vi vill att Trafikverket delas upp i två myndigheter utifrån järnvägs- respektive vägansvar. Ett reformerat och rättvist reseavdrag Det reseavdrag som regeringen valt att behålla dras med omfattande fusk på flera miljarder kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden, ökar utsläppen från vägtrafiken och cementerar orättvisorna mellan trafikslagen. Miljöpartiet vill införa den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutat om och som regeringen valt att inte införa. Detta skulle inneburit ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas. Vi anser att det krävs en kostnadsneutral reform av reseavdraget. Flygets utsläpp ska minska För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen och på sikt elflyg och elektrobränslen för de flyg ­ resor som inte kan ersättas på annat sätt. Utbudet på förnyelsebara bränslen kommer sannolikt vara begränsat och tekniker kommer ta lång tid att utveckla och introducera brett på marknaden. Förnyelsebara bränslen kommer att följa EU:s reduktionsplikts ­ nivåer som ligger på låga nivåer. Flyget behöver betala för sina utsläpp enligt den princip som är väl etablerad om att förorenaren betalar. Men arbetet går idag för lång ­ samt. Driftsbidraget i anslag 1:6 Ersättning avseende flygplatser sänks med 425 miljoner kronor för 2026. Det totala anslaget för ersättning avseende flygplatser i denna utgifts ­ områdesmotion är därmed 116 miljoner kronor högre än i Miljöpartiets budget för 2025. Regeringens höjda anslag för flygtrafiktjänst och ersättning för beredskap för flygplatser behålls, samtidigt som att vi bedömer att det finns ett antal flygplatser i norra delen av landet som är i behov av ökat stöd. Anslaget 1:12 Transportstyrelsen sänks med 10 miljoner kronor för de medel som avser aktivt arbete för fler direktlinjer till Arlanda. Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Amanda Palmstierna (MP)