Jämförelse a4c9a61e244392e40178d0cc Underlagets kontrollsumma: 91317d3dc15f5338fcf76b2878baf48b1bbd9fc2c609c6e424a919f08f6d7d7b Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02606: Markeringen i belastningsregistret för dömda sexualbrottslingar === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02606 Motion till riksdagen 2022/23:606 av Marléne Lund Kopparklint (M) Markeringen i belastningsregistret för dömda sexualbrottslingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över tiden som markeringar ligger kvar i belastningsregistret, särskilt gällande grova sexualbrott mot barn, och tillkännager detta för regeringen. Motivering År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste rapport har 25 % av alla barn utsatts för någon form av sexuella övergrepp. Det motsvara r åtta barn i en normalstor skolklass. Den negativa utvecklingen när det gäller utsatta barn måste s t oppas . Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet. Därför behöver man se över ytterligare åtgärder för att skydda våra barn från att bli utsatta för sexualbrott. Kontroll av arbetssökande till verksamheter där man möter barn är en sådan åtgärd . A rbetsgivare ska idag kontrollera belastningsregistret vid anställningstillfället och pröva lämpligheten, exempelvis inom barnomsorg och skola. D et kan då ha gått fem till tio år och brottsmarkeringen är utgallrad från belastningsregistret. När det gäller sexualbrottslingar som har utsatt barn för grova sexualbrott anser jag att man behöver se över tiden som en markering i belastningsregistret finns kvar, särskilt i fall med grova sexualbrott mot barn. Sådana här brott i barndomen medför ofta livslånga lidanden där förövaren utsatt barnet för att denne har en sexuell dragning till barn. Det kan utgör a en risk för återfall i sig. När det gäller den här typen av brott, där man kan se återfallsrisker, behöver man se över vilka åtgärder man kan stärka upp runt förövaren. Brottsmarkeringen i belastnings ­ registret är just en sådan fråga som kan vara ett användbart verktyg för arbetsgivare i verksamheter där målgruppen är barn. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 men anser att frågan fortfarande är högaktuell. Marléne Lund Kopparklint (M) === HC021542: Markeringen i belastningsregistret gällande sexualbrott mot barn === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021542 Motion till riksdagen 2024/25:1542 av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M) Markeringen i belastningsregistret gällande sexualbrott mot barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda om markeringen i belastningsregistret ska kvarstå när det gäller sexualbrott mot barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering När det gäller sexualbrottslingar som har utsatt barn för grova sexualbrott anser jag att man behöver se över tiden som en markering i belastningsregistret finns kvar, särskilt i fall med grova sexualbrott mot barn. Vi lever i en tid där 25 % av alla barn utsatts för någon form av sexuella övergrepp [1] . Det motsvarar åtta barn i en normalstor skolklass. Den negativa utvecklingen när det gäller utsatta barn måste stoppas. Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för sexuella övergrepp eller för personer som söker efter dem i sexuellt syfte på olika sätt, ska prioriteras på flera nivåer. Därför behöver vi se över lagar och regler. Kontroll av arbetssökande till verksamheter där man arbetar med barn är en sådan åtgärd. Arbetsgivare ska idag kontrollera belastningsregistret vid anställningstillfället och pröva lämpligheten, exempelvis inom barnomsorg och skola. Det kan då ha gått fem till tio år och brottsmarkeringen är utgallrad från belastningsregistret om man har varit dömd för sexualbrott mot barn. Sådana här brott i barndomen medför ofta livslånga lidanden där en förövare utsatt ett barn för att denne har en sexuell dragning till barn. Den sexuella läggningen kan utgöra en risk för återfall. När det gäller den här typen av brott, där man kan se återfallsrisker, behöver man se över vilka åtgärder man kan stärka upp runt förövaren. Brottsmarkeringen i belastnings ­ registret är just en sådan fråga som kan vara ett användbart verktyg för arbetsgivare i verksamheter där målgruppen är barn. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2022/23 men anser att frågan fortfarande är högaktuell. Marléne Lund Kopparklint (M) Jennie Wernäng (M) [1] Enligt rapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset.