Jämför sakliga förslag
A · Stoppande av deepfakeporr
2023/24 · HB022509 · Aylin Nouri (S); Sofia Skönnbrink (S); Hanna Westerén (S)
Original hos RiksdagenB · Märkning av AI-genererat material för att motverka desinformation och deepfakes
2025/26 · HD021815 · Aylin Nouri (S); Eva Lindh (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.016 · ämneslikhet 0.754. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för att kriminalisera användning av s.k. deepfakepornografi och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lagstiftning som säkerställer att bilder och rörligt material som produceras med hjälp av artificiell intelligens alltid innehåller en vattenstämpel eller motsvarande spårbar märkning och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 391 ord · B 432 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2509
av Aylin Nouri m.fl. (S)
Stoppande av deepfakeporr
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för att kriminalisera användning av s.k. deepfakepornografi och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Så kallad hämndporr, det vill säga publicering av privat foto eller videomaterial med sexuellt innehåll där en av parterna inte samtyckt till publicering, är ett allt mer upp
märksammat problem. Hämndporr har inte minst visat sig vara ett förekommande fenomen efter att en relation tagit slut, då ena partnern – oftast män – valt att publicera privata bilder och filmer i syfte att förnedra sin tidigare partner. Det är ett mycket integritetskränkande brott och ska naturligtvis beivras med all kraft.
Med den nu snabbt accelererande AI-utvecklingen har dock ännu ett problem vuxit. Med hjälp av artificiell intelligens är det möjligt att relativt enkelt generera bilder av personer som sedan kan t.ex. föras in i ett nytt sammanhang. Sådana s.k. deepfakes är i princip omöjliga att skilja från en verklig filminspelning. I diskussionen om hoten mot demokratin talas det allt oftare om hur deepfakes kan användas för att sprida lögner och påhittade citat från politiska företrädare. Ett annat användningsområde som i relation till detta inte blivit lika uppmärksammat är just hämndporr, eller att med AI:s hjälp redigera in en person i ett pornografiskt material. Det går alltså att föra in en bild på vem som helst i t.ex. en porrfilm och sprida den.
En forskningsstudie från 2019 rapporterade att 96
% av alla deepfakes är porno
grafiska, och att 99
% av dessa deepfakes avbildar kvinnor utan deras samtycke. Utsatta kvinnor vittnar dels om hur integritetskränkande deepfakes är, dels om stora problem med psykisk ohälsa kopplat till sin kroppsbild, s.k. dysmorfofobi. Vi ser även hur pornografiska deepfakes används för att förnedra och tysta kvinnor som engagerar sig i samhällsdebatten.
Idag är det helt lagligt att göra och sprida sådana artificiella porrfilmer. Det har särskilt uppmärksammats i samband med simulerad barnporr där inget faktiskt barn kommit till skada men där filmen bidrar till att normalisera sexuella övergrepp mot barn. Detta kan inte accepteras.
Juridiken och lagstiftningen måste uppdateras så att inte den nya tekniken skapar gråzoner och luckor i lagstiftningen. I detta arbete bör en kriminalisering av deepfake
pornografi övervägas.
Aylin Nouri (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Hanna Westerén (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1815
av Aylin Nouri och Eva Lindh (båda S)
Märkning av AI-genererat material för att motverka desinformation och deepfakes
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lagstiftning som säkerställer att bilder och rörligt material som produceras med hjälp av artificiell intelligens alltid innehåller en vattenstämpel eller motsvarande spårbar märkning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den tekniska utvecklingen inom artificiell intelligens har skapat helt nya möjligheter att manipulera bilder, filmer och ljud. Resultatet kan vara så naturtroget att det för en enskild individ är omöjligt att avgöra vad som är äkta och vad som är manipulerat. Detta fenomen, ofta kallat deepfakes, används redan i dag på sätt som allvarligt hotar både individers integritet och vårt demokratiska samhälle.
Ett av de mest utsatta områdena är den växande spridningen av så kallad deepfake
‑
porr. Det handlar om att en persons ansikte eller kropp digitalt placeras i pornografiskt material utan samtycke. Särskilt kvinnor drabbas och konsekvenserna kan bli förödande – med förnedring, psykisk ohälsa och ett långvarigt digitalt eftermäle som följd. När tekniken är lättillgänglig och i princip oreglerad riskerar fler att utsättas.
Samtidigt ser vi hur deepfakes används som redskap i desinformationskampanjer och för att påverka politiska processer. Manipulerade filmer och bilder sprids i syfte att tillskriva politiska företrädare uttalanden eller handlingar som aldrig ägt rum. Syftet är att skapa misstro, splittring och påverka opinionen. Internationella exempel visar redan hur sådana metoder utnyttjats för att försöka påverka valresultat och underminera förtroendet för demokratiska institutioner.
Ett annat problem är att i reklam och på sociala medier är retuscherade och manipulerade bilder vanligt förekommande, vilket bidrar till att unga människor möter orealistiska kroppsideal. Kroppshets och pressen på unga att leva upp till orealistiska ideal är ett välkänt problem. I Norge, Frankrike och Danmark finns redan lagar om att motverka kroppshets i sociala medier eller så är arbetet med att ta fram en sådan lagstiftning igång.
I en tid då både individer och samhällen hotas av AI-manipulerat material måste lagstiftningen utvecklas för att skapa spårbarhet. Genom att införa krav på att AI
‑
genererat bild- och filmmaterial förses med en tydlig vattenstämpel eller liknande märkning kan vi stärka skyddet för enskilda personer mot integritetskränkande övergrepp och samtidigt ge allmänheten bättre verktyg att genomskåda försök till manipulation och desinformation.
Sverige bör ta initiativ för att säkerställa att den tekniska utvecklingen inte sker på bekostnad av människors trygghet och demokratins stabilitet. En spårbarhet genom märkning är en rimlig och nödvändig åtgärd för att värna både individens rättigheter och samhällets gemensamma tillit.
Aylin Nouri (S)
Eva Lindh (S)