Jämförelse a2fe9d12c8409b571ca00fd3 Underlagets kontrollsumma: 7859b2bc86aabf9a98106d95ba1102c1b4f2246d43b28c5f14ebdb9d2e2544bb Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022206: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022206 Motion till riksdagen 2022/23:2206 av Martin Ådahl m.fl. (C) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Centerpartiet strävar efter en ökad finansiell stabilitet. Hushållens och företagens tillgång till finansiella tjänster är viktig för att omvandla sparande och konsumtions ­ utjämning till produktiva investeringar. Välfungerande marknader för riskhantering och allokering av kapital är ett viktigt fundament för ekonomisk tillväxt. Sådana tjänster bör erbjudas med ett starkt konsumentskydd och på ett sätt som inte äventyrar den finansiella stabiliteten. Finansinspektionens arbete med tillsyn och dess mandat att hantera de risker som är förknippade med hushållens skuldsättning är här viktiga. Också Riksgäldens roll som resolutionsmyndighet, statens internbank och skuldförvaltare är av största vikt. Att granska det offentligas verksamhet är också centralt för att kontinuerligt för ­ bättra den offentliga sektorns arbete. Här fyller Statistiska centralbyrån, Riksrevisionen, Statskontoret och Finanspolitiska rådet viktiga funktioner. Tilltron till den statliga för ­ valtningens effektivitet påverkar i förlängningen tilltron till den svenska demokratins förmåga att lösa de uppgifter den åläggs. Centerpartiets överväganden Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 108 272 −1 271 1:2 Kammarkollegiet 118 318 −381 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 035 −30 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 −10 172 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 395 −1 597 1:9 Statistiska centralbyrån 608 582 −4 671 1:10 Bidragsfastigheter 290 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 788 347 −32 736 1:12 Riksgäldskontoret 364 014 −3 009 1:13 Bokföringsnämnden 14 138 −69 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 ±0 1:15 Statens servicecenter 915 068 −4 350 1:16 Finansmarknadsforskning 59 953 −6 1:17 Upphandlingsmyndigheten 112 259 −354 99:1 Lönekostnader i staten ±0 −400 000 Summa 19 021 399 −458 646 Anslag 1:7 föreslås minska med 5 miljoner kronor 2023 till följd av att förslaget om att analysera drivmedelspriser avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 5 miljoner kronor år 2024. Anslaget föreslås minska med 5 miljoner kronor år 2023 till följd av att förslaget om förstärkt miljöekonomiskt analysarbete avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 5 miljoner kronor per år 2024 och 2025. Ovanstående besparingar används för att finansiera andra prioriterade reformer, ämnade att bland annat lindra effekterna av höga drivmedelspriser för personer på landsbygden som är beroende av bilen och påskynda klimatomställningen. Anslag 1:8 föreslås minska med 1 miljon kronor år 2023 till följd av att regeringens förslag om förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 1 miljon kronor år 2024. För att finansiera andra prioriterade reformer föreslås anslag 1:11 minska med 25 miljoner kronor år 2023, genom att regeringens förslag om förstärkning av Finans ­ inspektionens tillsyns- och analysförmåga avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 25 miljoner kronor per år 2024 och 2025. Anslaget föreslås därtill minska med 2 miljoner kronor år 2023 till följd av att regeringens förslag till för ­ stärkning på motsvarande belopp avvisas. Centerpartiet föreslår i budgetmotionen för 2023 att arbetsgivaravgifterna ska sänkas. Detta leder till minskade lönekostnader för staten. Av tekniska skäl redovisas denna effekt som ett negativt anslag på detta utgiftsområde. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Martin Ådahl (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Ulrika Liljeberg (C) === HD023742: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023742 Motion till riksdagen 2025/26:3742 av Martin Ådahl m.fl. (C) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Kommuner och regioner ansvarar för några av den offentliga sektorns viktigaste åtaganden. Skolan, sjukvården, omsorgen och kollektivtrafiken formas och utvecklas i kommuner och regioner. Att kommunsektorn ges goda och långsiktiga förutsättningar att finansiera och anpassa sin verksamhet efter lokalt skiftande behov är av största vikt. Centerpartiet vill att makt ska finnas så nära människor som möjligt. Här utgör kommuner och regioner naturliga arenor för att lokalt organisera verksamheter som betyder mycket för männi ­ skor. Därför är det av stor vikt att sträva mot att minska andelen riktade statsbidrag till förmån för generella. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 174 096 852 4 439 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 364 352 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 8 650 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 ±0 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 3 500 ±0 Summa 180 723 354 4 439 000 I stället för att införa ett riktat statsbidrag för en del av skatteintäkterna från fastighets ­ skatten på vindkraft vill Centerpartiet att de direkt, fullt ut och permanent återförs till berörda kommuner, varför anslag 1:1 ökar med 350 miljoner kronor 2026, 450 miljoner 2027 och 500 miljoner 2028. Centerpartiet anser vidare att Gotlands unika förutsätt ­ ningar för att bedriva välfärdsverksamhet innebär att ett särskilt ötillägg riktat till Region Gotland bör införas, vilket medför en ökning av anslag 1:4 med 200 miljoner kronor årligen från 2026. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om mobilförbud i skolan, vilket minskar anslagen under 1:1 med 95 miljoner kronor 2026 och 100 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiets förslag om ett jordbruksavdrag medför lägre skatte ­ intäkter till kommunsektorn, vilket regleras i anslag 1:1 med 125 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor årligen 2027–2028. Centerpartiet tror starkt på att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete. Kommuner ska ställa krav på aktiviteter, men det ska ske på ett mindre byråkratiskt sätt. Centerpartiet avvisar därmed regeringens förslag, vilket minskar anslagen under 1:1 med 1,14 miljarder kronor 2026 och 2,282 miljarder kronor årligen 2027–2028. Centerpartiet har föreslagit en förändrad modell för a ‑ kassan vilket i utgångsläget medför lägre skatteintäkter till kommunsektorn, vilket regleras i anslag 1:1 under detta utgiftsområde med 5 miljarder kronor årligen 2026–2028. Center ­ partiet avvisar delvis några av de förändringar som regeringen aviserat på social ­ tjänstens område för att finansiera mer prioriterade reformer, vilket minskar anslag 1:1 med 200 miljoner kronor årligen 2027–2028. Martin Ådahl (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Ulrika Liljeberg (C) Anders Karlsson (C)