Jämförelse a2d5a878ba72b0555c03789a Underlagets kontrollsumma: e9cb21266e985560886b55a6a4bc29fa7e9daef7f3d272b13f4b9610430cc72a Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB0229: med anledning av skr. 2022/23:125 Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb0229 Motion till riksdagen 2023/24:29 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av skr. 2022/23:125 Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett program för ny- och omlokalisering av statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande följa upp myndigheternas lokalisering av funktioner, som tidigare skedde enligt uppdrag till Arbetsgivarverket, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Riksrevisionen har granskat om regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm har levt upp till riksdagens avsikter. Granskningen omfattar 46 myndigheter som regeringen helt eller delvis har lokaliserat utanför Stockholm mellan 2004 och 2020. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden 2004–2020 delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Enligt Riksrevisionen har lokaliseringsbesluten medfört ett positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som besluten inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. Vi socialdemokrater drev under flera mandatperioder på för att ny- och omlokalisera myndigheter som ett led i att mota en opåkallad centralisering för att i stället säkerställa en statlig närvaro i hela landet. Legitimiteten för staten stärks om dess myndigheter har regional spridning och lokal närvaro. Den statliga servicen är också viktig för den lokala och regionala utvecklingen samt för att möjliggöra för människor att bo och verka i hela landet. Närvaron har inte bara ett symboliskt värde; den bidrar till jobb, tillväxt, framtidstro och utveckling. Under Socialdemokraternas tid vid regeringsmakten fanns en ambition om förändring, och en stor insats för decentralisering genomfördes. Den förändringsvilja som krävs saknas i den nuvarande högerregeringen. Dessutom har nu framkommit att den nya Utbetalningsmyndigheten kommer att få ett eget våningsplan på 1 770 kvadrat ­ meter i åttavåningshuset Sthlm 04 i Hammarby sjöstad i stället för den planerade etableringen i Södertälje och ledningen för Stålsäkerhetsmyndigheten flyttas från Katrineholm till Stockholm. I stället för att fortsätta en politik som varit framgångsrik väljer regeringen centralisering av funktioner och arbetsplatser. Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer en omvänd strategi, dvs. återför myndigheter till Stockholm som tidigare varit lokaliserade till annan ort. Regeringen bör även löpande följa hur myndigheterna väljer att lokalisera sina olika funktioner i verksamheten, i de fall myndigheten är verksam på flera ställen i landet. Vi behöver tvärtom fortsätta knyta samman Sverige med jämlika villkor och nya arbetstillfällen i hela landet. Runt om i landet står regioner redo att kroka arm med staten för att erbjuda etablering av nya eller omlokaliserade myndigheter. Riksrevisionens skrivelse ger stöd för att politiken bidragit positivt till utvecklingen. Mot denna bakgrund – och regeringens påbörjade centralisering – är det viktigt att slå fast att omlokaliseringarna från Stockholm bör fortsätta. Riksdagen bör kräva att reger ­ ingen tar fram och genomför ett nytt samlat program för ny- och omlokalisering av myndigheter som kan genomföras under de närmaste åren. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S) === HD023595: Utgiftsområde 19 Regional utveckling === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023595 Motion till riksdagen 2025/26:3595 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 19 Regional utveckling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett program för ny- och omlokalisering av statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande följa upp myndigheternas lokalisering av funktioner, som tidigare skedde enligt uppdrag till Arbetsgivarverket, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi ökar anslaget 1:1 för insatser för små kommuners näringslivsutveckling samt till ökade insatser för kommersiell service i glesbygd. Politikens inriktning Hela Sverige ska leva och växa Sverige ska vara ett land där alla regioner har möjlighet att utvecklas och bidra till landets välstånd. För att minska klyftorna mellan stad och landsbygd, samt mellan olika grupper i samhället, måste varje landsända få chans att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Nyindustrialisering och omställning som kan skapa tusentals nya jobb kräver en regional utvecklingspolitik som är samordnad med andra politikområden, särskilt när det gäller digitalisering, bostadsbyggande samt arbetskrafts- och kompetens ­ försörjning. Mot bakgrund av den demografiska förändringen måste vi se till att både yngre och äldre kan och vill arbeta och bo på landsbygd och i glesbygd. Landsbygds- och glesbygdsutmaningar finns i hela landet, även i storstadsregionerna och våra ökommuner. En hörnsten i den socialdemokratiska landsbygdspolitiken är därför en jobb- och tillväxtskapande politik. För det krävs det att vi gemensamt, genom samhällsbygget, röjer de hinder som står i vägen för att kunna frigöra landsbygdernas potential. Politiken för gles- och landsbygderna behöver ta sin utgångspunkt i människors vardag och i de strukturella problem som präglar Sverige. För att hela landet ska ha möjlighet att utvecklas krävs lösningar som är anpassade efter våra olika förutsättningar. Socialdemokraterna vill att stödsystem bättre återspeglar detta. Näringslivet på mindre orter har ofta särskilda utmaningar som långa avstånd mellan kunder och befolknings ­ minskningar. Att ha nära tillgång till grundläggande service som matinköp och apoteks ­ varor ska vara en självklarhet. Staten bör aktivt främja regional utveckling genom att stötta offentliga och kommersiella servicefunktioner i hela landet. Till exempel har driftstödet till dagligvarubutiker, som infördes av regeringen Löfven, varit avgörande för att bromsa nedläggningen av lanthandlar. Socialdemokraterna har därför sagt nej till regeringens nedskärningar i stödet för näringslivsutveckling i små och glest befolkade kommuner. Vi vill tvärtom förstärka arbetet och anvisar därför medel för ändamålet. Det är viktigt att människor oavsett bostadsort har tillgång till grundläggande service som matinköp och apoteksvaror. Även fordonsbesiktning bör vara tillgänglig i hela landet och vi är därför kritiska till att regeringen valt att genomföra försäljning av Svensk Bilprovning AB. Ny- och omlokalisering av statlig verksamhet Socialdemokraterna har länge verkat för en decentralisering av statlig verksamhet för att säkerställa en närvaro av statliga myndigheter i hela landet. En regional spridning av dessa myndigheter stärker statens legitimitet och bidrar till lokal och regional utveckling, jobb, tillväxt och framtidstro. Under vår tid i regeringsställning genomfördes betydande insatser för att omlokalisera myndigheter, vilket motverkade centraliseringstendenser och säkrade en statlig närvaro i hela landet. Tyvärr ser vi nu en oroande utveckling där den nuvarande regeringen väljer att centralisera statliga funktioner. Socialdemokraterna anser att nyetablerade myndigheter alltid ska pröva sin lokali ­ sering någon annanstans än i storstäderna. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras. Arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb behöver återupptas och statliga myndigheter som redan har ett starkt nät av lokal- och regionalkontor ska värna och utveckla detta. Även hur myndigheterna väljer att lokalisera sina olika funktioner i verksamheten, i de fall myndigheten är verksam på flera ställen i landet, är en viktig fråga för att uppnå målen med omlokalisering. Att följa denna utveckling, vilket tidigare skett genom ett uppdrag till Arbetsgivarverket, är av stor betydelse för möjligheten att följa utvecklingen. Vi menar att regeringen har ett ansvar för att säkerställa dessa uppgifter. Nu riskerar dessutom närmare en fjärdedel av de statliga servicekontoren att stänga till följd av regeringens nedskärningar. Servicekontoren fyller en viktig funktion när digitala lösningar inte alltid är tillräckliga. Kontoren har miljontals besökare varje år som behöver få hjälp med ärenden hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrations ­ verket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Vi socialdemokrater ser med oro på regeringens nedskärningar i dessa. Vi anser att servicekontoren behöver fortsätta att växa till antalet, under olika former. Regional utvecklingspolitik för framtiden För att hantera de varierande förutsättningarna i olika delar av landet krävs en regional utvecklingspolitik som tar hänsyn till geografiska liksom socioekonomiska skillnader. Sveriges 21 regioner har det övergripande ansvaret för att samordna och utveckla den regionala utvecklingen i sina respektive län. Samordning mellan regioner, kommuner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle är avgörande för att nå målet om en hållbar regional utveckling. Socialdemokraterna anser att regeringen bör fortsätta omlokaliseringen av myndig ­ heter från storstäderna för att förbättra effektiviteten, nyttja kompetensen i hela landet och stödja regional utveckling. Regionalfondsprogrammen, som den tidigare socialde ­ mokratiska regeringen sjösatte fram till 2027, bör fullföljas, och Fonden för en rättvis omställning måste fortsätta att stödja nyindustrialisering och omställning i utpekade regioner. Privatiseringar som leder till orättvisa i tillgången på allt från apotek till bil ­ provning är inte hållbara. Utmaningar vid stigande energi- och bränslepriser, som särskilt drabbar dem som är beroende av bil, förstärker bilden av två skilda Sverige. Vi vill därför att gles- och landsbygderna ska kompenseras med riktade stöd för att säker ­ ställa en rättvis omställning. Det kan exempelvis handla om vår tidigare föreslagna tankrabatt som ger en högre kompensation till boende i gles- och på landsbygderna där behovet av egen bil är större, medan boende i större kommuner får en gradvis mindre kompensation. Utjämning och växtkraft De regionala ekonomiska skillnaderna är stora. En kommitté har tagit fram ett nytt utjämningssystem som på ett positivt sätt skulle utjämna opåverkbara skillnader. Det skulle möjliggöra för kommuner med ofördelaktig struktur eller läge att sänka den kommunala skatten eller förbättra välfärden för invånarna. En annan viktig fråga för att hela landet ska kunna utvecklas och växa är såväl bostadspolitiska stöd som insatser för en förbättrad infrastruktur, såsom mobiltäckning, bredband och bättre kommunikationer. Socialdemokraterna föreslår offensiva satsningar på båda dessa områden inom civil- och trafikutskottens beredningsområden. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)