Jämförelse a2936bec1afd68eedabebcde Underlagets kontrollsumma: 429c24e708b159abcfcf04d97e5799e660b84202db1d0eddbab3f89ef146aa1d Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC023136: Utgiftsområde 24 Näringsliv === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023136 Motion till riksdagen 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för turismpolitiken ska vara att Sverige ska ha en hållbar turism, med ett hållbart resande och en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring som växer och bidrar till sysselsättning och attraktiva platser för besökare, boende, företag och investeringar i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för handelspolitiken ska vara en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med ett reformerat system för korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kvinnors företagande och att underlätta övergången från utbildning till entreprenörskap bland kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta nya samverkansprogram för svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för en nationell plattform för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för fler projekt som omfattas av IPCEI-regelverket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett samhällsuppdrag för Lernia AB och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillvarata digitaliseringens möjligheter för att förbättra servicen inom den statliga förvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för deeptech och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en väl fungerande konkurrens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för småföretagare i kontakten med myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för kooperativt företagande och att regeringen bör uppmärksamma kooperationens år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara regel vid ändringsprövningar för miljötillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lex Cementa med en permanent möjlighet för regeringen att kunna tillståndspröva samhällsviktig verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovationskritiska metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritiska råmaterial och strategiska råmaterial samt basmetaller och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga ett snabbspår för brytning av kritiska jordartsmetaller och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera och inkludera prospektering och strategiska råmaterial i mineralstrategin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de regelverk som reglerar återvinning och återanvändning av metaller och mineral, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fungerande upphovsrätt i ljuset av utvecklingen inom AI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett snabbspår för handläggning av patentansökningar inom grön teknik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta fram en offensiv innovationsstrategi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka användningen av patentinformation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa intrång i immateriella rättigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att internationella hinder för klimatsmarta produkter och lösningar tas bort samt att investeringar i klimatvänlig teknik underlättas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka och utveckla Global Deal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att stärka och modernisera WTO, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att utveckla och fördjupa EU:s inre marknad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att varje medlemsstat inrättar ett nationellt kontor för den inre marknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka handeln med Ukraina och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kringgåendet av sanktionerna mot Ryssland och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att fler frihandelsavtal ingås samt att pågående förhandlingar om frihandelsavtal förs i hamn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU ansluter sig till frihandelsavtalet CPTPP, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att det ställs sociala samt klimat- och miljömässiga krav i frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla hållbarhetskapitel i frihandelsavtal och koppla dem till sanktionsmöjligheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de aktörer som ingår i Team Sweden, inte minst Business Sweden och Visit Sweden, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla satsningen på regionala exportcentrum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 870 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 410 855 150 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 881 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 426 447 –10 000 1:5 Näringslivsutveckling 254 042 –13 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 75 303 ±0 1:7 Turismfrämjande 109 613 +5 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 404 039 ±0 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 152 881 30 000 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 12 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 216 726 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 68 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 11 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 356 807 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 36 259 ±0 2:2 Kommerskollegium 115 250 +4 000 2:3 Exportfrämjande verksamhet 484 367 +7 000 2:4 Investeringsfrämjande 103 772 +7 000 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 23 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 45 136 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 8 315 298 180 000 Anslag 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling +150 miljoner Vi tillför medel för ökade insatser för den svenska innovationspolitiken och satsningar på avancerad digitalisering samt andra särskilt viktiga teknikområden. Anslag 1:4 Tillväxtverket –10 miljoner Vi vill effektivisera förenklingsarbetet och minskar anslaget med 10 miljoner till förmån för andra satsningar inom utgiftsområdet. Anslag 1:5 Näringslivsutveckling –13 miljoner Vi vill effektivisera arbetet med utvärdering av främjandeåtgärder samt i förenklingsuppdraget till förmån för ytterligare 5 miljoner för kvinnors företagande samt i övrigt för andra satsningar inom utgiftsområdet. Anslag 1:7 Turismfrämjande +5 miljoner Vi ökar anslaget för Visit Sweden och marknadsföringen av Sverige. Anslag 1:11 Bolagsverket +30 miljoner Vi tillför medel för ökade insatser mot ekonomisk brottslighet med företag som brottsverktyg. Anslag 2:2 Kommerskollegium +4 miljoner Vi tillför medel för att stärka arbetet med att upprätthålla sanktionerna mot Ryssland. Anslag 2:3 Exportfrämjande +7 miljoner Vi tillför medel för att förstärka det exportfrämjande arbetet. Anslag 2:4 Investeringsfrämjande +7 miljoner Vi tillför medel för att förstärka det investeringsfrämjande arbetet. Politikens inriktning Näringspolitik Grön tillväxt för stärkt konkurrenskraft I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande på innovation för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. För att klara den gröna omställningen behöver Sverige vara ett land som är attraktivt för industrietableringar. Den socialdemokratiska regeringen möjliggjorde flera satsningar som skulle attrahera investeringar i Sverige som både stärker vår konkurrenskraft och bidrar till målet om världens första fossilfria välfärdsland. De stora utmaningar Sverige står inför kräver en mångsidig och fördjupad sam ­ verkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer. I Sverige har vi alltid välkomnat ny teknik och antagit utmaningarna som ställts på såväl politik som näringsliv. Det var genom ny teknik som vi byggde välfärds ­ samhället och det är genom att fortsätta utveckla svensk industri och främja innovationer som vi kommer bygga morgondagens välstånd. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Unga innovativa företag är viktiga för omställning och stärkt konkurrenskraft. Dessa företag utgör en viktig del av Sveriges framtida näringsliv där många bidrar till klimatsmarta lösningar. För att säkerställa en grön omställning och motverka en förlängd lågkonjunktur behöver arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi fortsätta att påskyndas. Genom omställning, teknikutveckling och innovation för cirkulära lösningar kan viktiga steg tas för stärkt konkurrenskraft. Genom hållbart nyttjande av våra resurser kan det svenska näringslivets gröna omställning bidra till nationella och globala klimat- och miljömål. För närvarande pågår eller planeras flera stora industriinvesteringar som är drivna av klimatomställningen. Det är centralt att det skapas goda förutsättningar för att dessa etableringar och expansioner kraftfullt kan bidra till den gröna omställningen och industrins konkurrenskraft. Det arbete som bedrivs inom Industriklivet behöver stärkas för att svensk industri ska kunna ställa om snabbare och minska sina utsläpp. Vidare behöver de satsningar som Sveriges geologiska undersökning har påbörjat beträffande mineral och metaller från sekundära resurser fortsätta för att bidra till minskade utsläpp. Sveriges elsystem ska vara en konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften är exempelvis en nyckelfråga för att öka energiproduktionen. Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) är ett sätt att ge statligt stöd för att främja banbrytande innovation och infrastruktur av stor betydelse för miljö ‑ , energi- och transportpolitiken. Sverige var det enda land i EU som initialt hade fler än ett projekt som omfattades av IPCEI-regelverket och vi socialdemokrater vill se att regeringen fortsätter lista projekt enligt regelverket och ser över på vilket sätt detta kan möjliggöras. Sverige behöver fortsatt vara ett föregångsland i den gröna omställningen genom att attrahera investeringar till vårt land och skapa förutsättningar för svenska företag att växa sig konkurrenskraftiga. EU har presenterat The Green Industrial Plan, Fit for 55-paketet och EU Green Deal. Svenska regeringen behöver fortsätta driva en offensiv plan för klimatomställningen i EU. USA har presenterat Inflation Reduction Act som innebär stora investeringar i den amerikanska marknaden för att attrahera gröna industrier till USA. För att inte halka efter ska Sverige visa ledarskap och vara i takt med näringslivet för att stärka svensk konkurrenskraft och inte bli förlorare i den gröna omställningen. Ett utbildat folk Redan i dag är arbetsmarknadens behov av personal och kompetens stora och den prognosen ser ut att hålla i sig och växa även i framtiden. Kompetensförsörjnings ­ behoven i näringslivet är omfattande och ska mötas samtidigt som stora behov även finns i välfärdssektorn. Den gröna omställning som nu sker i samhället och i näringslivet kräver en aktiv stat som möter behoven av ny kunskap och kompetens för att individer ska kunna ta de nya jobb som växer fram. För att kunna säkra kompetensförsörjningen inom bland annat framväxande branscher måste vi kunna säkerställa att människor har möjlighet att utbilda sig genom hela livet. Kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling. Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka den industriella produktionen av varor och tjänster i Sverige. Staten bör vara en aktiv ägare i Lernia AB och vi socialdemokrater vill att regeringen tar fram förslag på ett samhällsuppdrag till bolaget som riktar sig till insatser för att möta kompetensbristen i den gröna industrin. Regeringen bör ta initiativ för att samarbeta med näringslivet och branscher för att identifiera kommande kompetens ­ behov och se över möjligheten att utveckla utbildningsformer som kan hjälpa till att säkerställa att utbildningen är relevant för de branscher där kompetensbrist råder. Arbetsmarknaden är i snabb förändring, yrken försvinner och skapas i takt med digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen. Det här ställer krav på flexibilitet från både arbetstagare och arbetsgivare. Partsmodellen på svensk arbetsmarknad är central för att det ska fungera och vi behöver fortsätta satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och attrahera internationell expert ­ kompetens. Arbetsgivare behöver i hög grad prioritera kompetensutveckling för sina anställda, och arbetstagare behöver i sin tur ha kunskap om omställningsstudiestödet. Det kräver utökade möjligheter till rådgivning och vägledning, det förbättrar förutsättningarna för omskolning till arbetstagarens fördel. Säkra den svenska arbetskraften En viktig insats i utsatta lägen är möjligheten att använda systemet för korttidsarbete. Under pandemin satte den socialdemokratiska regeringen ett system för korttidsarbete på plats och det kom att rädda tiotusentals jobb och bidrog till att Sverige snabbare kunde starta igång ekonomin efter pandemin. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas, värnas och förbättras – i synnerhet i tider av lågkonjunktur. Det fusk och överutnyttjande som har rapporterats efter pandemin visar på ett i vissa delar uppstramat regelverk medan andra förändringar behöver genomföras för att underlätta användandet. Vi menar därför att regeringen ska gå vidare med förslagen i utredningen om korttid (SOU 2022:65 En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk). En sådan förändring har stöd av parterna på arbetsmarknaden och konjunkturläget gör det extra angeläget att snabba på beredningen av ett uppdaterat korttidssystem. En startup- och scaleup-scen i världsklass Sverige är ett av världens mest attraktiva länder vad gäller startups och scaleups, men vi tappar fart. Den socialdemokratiska regeringen visade att staten kan vara en aktiv part som bidrar till att utveckla startup- och scaleup-scenen, inte minst genom Saminvest AB som möjliggjorde mer riskkapital och ökade medel till exempelvis Vinnova. I jämförbara länder som Storbritannien, Nederländerna och Sydkorea ser vi en aktiv stat som tillsammans med näringslivet skapar förutsättningar för att innovativa startups och scaleups ska kunna växa och därigenom bidra till stärkt konkurrenskraft. Därför vill vi socialdemokrater se vidare stöd till inkubatorer och acceleratorsprogram som ger utbildning, mentorer och arbetsutrymme till startups. Vidare bör regeringen arbeta med nya samverkansprogram som tar fasta på vad Sverige är bra på och samla olika branscher i syfte att stärka vår konkurrenskraft. För oss socialdemokrater är det givet att startups och scaleups bör vara en självklar del av dessa samverkansprogram. Sverige behöver en nationell plattform som löpande samlar och analyserar behov och utmaningar för startups och scaleups tillväxt. Det gör att berörda parter såsom politik, näringsliv och investerare kan rikta insatser där det ger störst effekt för bolagen. En sådan plattform skulle även kunna rikta startups och scaleups till olika instanser för rådgivning, utbildning och stöd. Vidare ser vi behovet av en instans som samlar data om Sveriges innovationssystem och våra höginnovativa bolag. Detta skulle kunna göras via en nationell plattform. Business Sweden är en viktig aktör för svenska startups och scaleups och vi ser behovet av att se över på vilket sätt Business Sweden kan skapa ytterligare förutsättningar för svenska startups och scaleups att utvidga sina internationella affärer. Istället för att investera i våra höginnovativa bolag har regeringen genomfört nedskärningar på innovationsområdet. De tillskott som aviserats i budgeten för 2025 kompenserar knappt för det som tidigare skurits bort och svarar inte emot behoven av förstärkningar. Vi socialdemokrater anser att stödet till det svenska innovationssystemet ska öka och att regeringen ska presentera en innovationsstrategi som tar fasta på vad vi i Sverige är bra på. Sverige ska vara världens mest innovativa land Vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt behöver fördjupa sina relationer med andra innovationsintensiva länder för att fortsatt vara ett av världens mest innovativa länder. Detta sker t.ex. genom fortsatt utveckling av de bilaterala strategiska innova ­ tions ­ partnerskapen och statens innovations- och forskningskontor i utlandet. Sverige ska fortsatt vara aktivt i D9+-samarbetet och stärka den digitala inre marknaden. Statliga Vinnova och Rise är avgörande i vårt innovationssystem, och tillsammans med näringslivet, lärosäten och andra aktörer driver de på utvecklingen i Sverige som bidrar till både nya varor och tjänster. De under 2023 invigda elektromobilitetslabben i Borås, Göteborg och Nykvarn är andra exempel på hur staten kan skapa förutsättningar att genom industripolitiska satsningar förbättra näringslivets möjligheter att utveckla teknik och produkter som kan stödja klimatomställningen. Det behövs en fortsatt statlig strategi för denna typ av testanläggningar. Den socialdemokratiska regeringen arbetade med samverkansprogram som skulle föra samman universitet och högskolor, näringslivet, civilsamhälle, intresseorganisa ­ tioner och politik. Det var aktiv näringspolitik som syftade till att ta ett helhetsgrepp och tillsammans stärka svensk konkurrenskraft. Det var en väl fungerande metod som med fördel bör utvecklas ytterligare. Sverige ska vara en ledande life science-nation. Tillsammans med närvaron av en stark life science-industri i Sverige och genom fortsatta satsningar inom forskning, utbildning och innovation kan hälsan i befolkningen förbättras, sjukvården och omsorgen utvecklas och Sveriges ekonomiska välstånd stärkas. I genomförandet av samverkans ­ programmet Hälsa och life science samt den nationella life science-strategin prioriteras bl.a. tvärsektoriell forskning och innovation, proteinforskning och läkemedels ­ produk ­ tion samt individanpassad diagnostik och vård. Biologiska läkemedel, vilka är en helt ny generation läkemedel som inkluderar flera av de framgångsrika vacciner som tagits fram mot covid-19, förväntas bli en del av framtidens mer skräddarsydda behandlingar. Vi vill även se planer för ett långsiktigt forskningsprogram inom life science för att fortsatt satsa på vår gemensamma hälsa genom kvalitativa läkemedel; det säkrar en stark svensk life science-industri. Vidare ser vi anledning för Sverige att arbeta mer fokuserat mot deeptechbolag som står för de viktigaste innovationerna för att göra samhället mer hållbart. I samband med utformningen av en nationell innovationsstrategi ser vi att det även krävs en strategi för deeptechbolag för att fler idéer ska kommersialiseras genom riktade insatser såsom riskkapital, rådgivning och nätverk till bolag som kommer erbjuda produkter i världs ­ klass till stora industrier och själva ha förmågan att växa till egna stora bolag. Den svenska regeringens nedskärningar i BP24 har skadat de svenska innovations ­ systemen och skapat en oro i branschen. De medel som återförs i årets budget ­ proposi ­ tion är inte tillräckliga. Därför ökar vi avsevärt de medel som riktas till Vinnova. Så kan vi säkra Sveriges plats som världsledande innovationsnation. Ett jämställt näringsliv Antalet kvinnliga företagare i Sverige har ökat under de senaste åren såväl i vanliga SME-företag som i startups och scaleups. Dock är andelen kvinnor som är egen ­ företagare betydligt lägre än för män och det finns fortfarande utmaningar med jäm ­ ställdhet inom företagande i Sverige. Kvinnor har i genomsnitt lägre representation i ledande befattningar och i vissa branscher. En stor del av problemet är tillgången till finansiering och kapital för många kvinnliga företagare. Många kvinnor uppger att de stött på svårigheter att få lån eller investeringar i jämförelse med manliga entreprenörer. Den tidigare socialdemokratiska regeringen och andra aktörer i Sverige arbetade med att främja kvinnors företagande genom politiska åtgärder som inkluderade lika möjligheter och ekonomiskt stöd till kvinnliga entreprenörer. Detta gjordes genom uppdrag till bl.a. Tillväxtverket och vi ser nu ett behov av att vidareutveckla det arbetet genom att ge fler myndigheter uppdrag om att främja kvinnors företagande. Vi ser emellertid ett fortsatt stort behov av att stötta kvinnors företagande och möjliggöra för fler att ta klivet och bli egen företagare. Sverige riskerar att tappa viktiga innovationer och konkurrenskraft om inte hela befolkningen får lika förutsättningar att kunna starta eget företag. Relevanta myndigheters regleringsbrev bör därför inkludera ett främjande av kvinnors företagande. Utlysningar och finansieringserbjudanden i statligt initierade eller finanseriade initiativ behöver utformas för att ge kvinnor och män lika möjligheter att utvecklas. Vi vill att fler kvinnor ska upplysas och motiveras att ansöka om riskkapital, och de statliga aktörerna bör i större omfattning rikta sig till kvinnors företagande. Vidare bör det undersökas på vilket sätt övergången från utbildning till entreprenörskap kan stärkas bland kvinnor på våra lärosäten. Regeringens uppdrag till Tillväxtverket om att stärka kvinnors företagande är otillräckligt. Regeringen bör återkomma med kraftiga åtgärder för att se till att öka jämställdheten bland företagare i Sverige. Ett land värt att besöka Besöksnäringen och turismen stärker Sverige som land och främjar en positiv Sverige ­ bild som bidrar till ökad handel och att fler investeringar hamnar i Sverige. Besöks ­ näringen innebär inte sällan att även människor som lever och verkar på landsbygden och i glesbygden får ökade möjligheter till välstånd när arbetstillfällen skapas som ett led i en utökad besöksnäring. Många unga och nyanlända får sin första sysselsättning i besöksnäringen. En tredjedel av alla anställda är under 26 år och omkring fyra av tio är utlandsfödda. Besöksnäringen är alltså den näring som sysselsätter högst andel utlandsfödda i Sverige och bör ses som en av de viktigaste integrationsmotorerna. Vi socialdemokrater anser att besöksnäringen behöver få ett särskilt fokus i regeringens arbete för att främja turism men även se till att fler arbetstillfällen skapas. Vi ser att Visit Sweden behöver prioriteras i de turismfrämjande insatser som behövs för att locka besökare till Sverige men även för att främja den inhemska turismen. Vidare anser vi att en övergripande analys av besöksnäringens villkor och förutsättningar behöver ske för att vi bättre ska kunna satsa på de delar som gör Sverige till en attraktiv plats att besöka. Regeringen har tagit bort det turismfrämjande målet för Sverige. Vi anser att riksdagen bör återinföra målen för turismnäringen för att på ett tydligare sätt rikta insatser för att stärka turismen. Målet bör vara att Sverige ska ha en hållbar turism, med ett hållbart resande och en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring som växer och bidrar till sysselsättning och attraktiva platser för besökare, boende, företag och investeringar i hela landet. För att följa upp målet behövs också relevant statistik på området. Regeringen behöver tillse att ett sådant uppdrag riktas till Tillväxtverket. De kulturella och kreativa branscherna kan bidra till att Sverige fortsätter vara ett attraktivt land att besöka men även som en katalysator för en stärkt Sverigebild. I regeringens strategi på området lyfts behovet av ett samordnat och departements ­ övergripande arbete mellan berörda departement. Dock saknas konkretion om tillväga ­ gångssätt. Vår utgångspunkt är att en strategi ska skapa förutsättningar för fler jobb, tillväxt och stärkt konkurrenskraft. I denna del vill vi även understryka att Tillväxtverket är en viktig, och möjligen samordnande, aktör. Ett bättre företagsklimat och sund konkurrens Stora delar av vår ekonomi utgörs av konkurrensutsatta marknader. Företag som möter konkurrenter skapar fler innovationer än företag som har monopol. Därför främjar väl fungerande konkurrens fler jobb och tillväxt. Målet för den svenska konkurrenspolitiken är väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. Men inom många områden finns det i dag brister i hur konkurrensen fungerar, vilket leder till högre priser och/eller sämre produktutbud för konsumenterna och ofta även sämre förutsättningar för mindre, innovativa och växande företag. I branscher där det finns en effektiv konkurrens kan man se en snabb ökning av produktiviteten. Konkurrens skapar också en press på företagen att bli mer effektiva. Det gör att effektivare företag tar marknadsandelar på bekostnad av mindre effektiva företag. När ineffektiva företag lämnar marknaden och effektiva företag står för produktionen ökar produktiviteten i den svenska ekonomin. Med många företag på marknaden och när det är lätt att träda in på marknaden blir det svårare för dominanta företag att missbruka sin position. Ett viktigt inslag i konkurrenspolitiken är därför att öppna marknader för nya företag och förhindra missbruk av dominerande ställning. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete som stöder konsumentintresset och bidrar till produktivitet, konkurrenskraftiga marknader och ökad ekonomisk tillväxt. En fråga eller ett problem som i dag inte kan hanteras effektivt genom ökad tillsyn kan komma att kräva regeländringar som bidrar till effektivare och bättre konkurrens. Marknader av särskild betydelse för enskilda hushåll är exempelvis livsmedelssektorn, banksektorn och delar av energimarknaden. Vi vill se ett nytt generellt verktyg för att Konkurrensverket ska kunna säkerställa effektiv konkurrens i olika branscher. Den generella ansatsen skulle möjliggöra analys och åtgärder på marknader där konkurrensen inte fungerar effektivt vad gäller höga priser, sämre kvalitet eller begränsade valmöjligheter. Vi vill förenkla för mindre företag att verka och växa med fler jobb som resultat. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter, samt rimliga handläggningstider. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Regelförenklingsarbetet behöver tas vidare utifrån de mål som den socialdemokratiska regeringen beslutade 2021. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrens ­ kraftigt företagsklimat. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas tillvara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Regeringen bör också fortsätta att verka för att kunskap om strategisk hantering av immateriella tillgångar ska öka i näringslivet. För mindre företag är också frågan om ett fungerande patentskydd av stor betydelse. Företag måste även skyddas från osund konkurrens från oseriösa företag och personer som utnyttjar företag för brottslig verksamhet, ibland som en del av den grova organiserade brottsligheten. Ett viktigt område att växla upp insatserna kring är bekämpandet av ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt. Den brottslig ­ heten undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten och hotar seriösa aktörer på mark ­ naderna. De här typerna av brott är även nära knutna till annan kriminalitet, inom såväl organiserad brottslighet som arbetslivkriminalitet. Bolagsverket spelar en avgörande roll för att komma åt den organiserade brottslighetens ekonomi genom att fokusera på att motverka penningtvätt och bolagsmålvakter samt stärka skyddet mot oseriösa bolag inom välfärden och andra sektorer. Vi socialdemokrater anser att regeringens uppdrag till Bolagsverket om att stärka myndighetens brottsförebyggande arbete är bra. Dock ser vi att det behövs mer resurser för att myndigheten ska kunna utföra sitt arbete. Regeringen bör komma med åtgärder som gör det svårare för de gäng ­ kriminella som i dagsläget använder företag som ett verktyg för att begå brott. Bland annat bör regeringen åter ­ införa revisionsplikten, se över om fler brott ska leda till näringsförbud, utöka Bolags ­ verkets befogenheter och ställa högre krav på personlig inställelse. Vidare ser vi att Bolagsverket bör få ökade möjligheter till informations ­ delning och samverkan med andra myndigheter och näringslivet för att kunna förhindra att oseriösa näringsidkare registrerar sina verksamheter. Sveriges företagare ska kunna känna tillit till vårt trygghetssystem. Det behövs ett gott grundskydd för företagare. Det handlar i huvudsak om sjukförsäkring och föräldraförsäkring och om att skapa ett system för trygghet oavsett företagsform. Kooperativt företagande 2025 har av FN proklamerats som Kooperationens år med underrubriken Kooperation bygger en bättre värld. Året är en unik chans att synliggöra den kooperativa företagsformen, den potential som finns och den bredd av kooperativa företag som finns i Sverige. De 100 största kooperativa företagen i Sverige omsätter över 600 miljarder kronor årligen och sysselsätter cirka 100 000 människor. Trots sektorns storlek finns det i dag en ”aktiebolagsnorm” i samhället och en utbredd okunskap om den kooperativa företagsformen som hindrar skapandet av nya kooperativa företag. Kooperativt före ­ tagande skapar på ett unikt sätt robusta affärer och utveckling genom sin demokratiska affärsmodell. År 2025 kommer kooperation att uppmärksammas över hela världen. Koopera ­ tionens år ger en unik möjlighet att synliggöra framgångsrik kooperativ verksamhet och även att öka kunskapen om och stärka tillväxten av nya kooperativa företag i Sverige och skapa många nya jobb. Förra gången FN utropade ett kooperationens år var 2012. Då tog regeringen via Tillväxtverket en aktiv roll för att uppmärksamma det kooperativa året. Till exempel gjorde Tillväxtverket en utlysning om 3 miljoner kronor för kunskaps ­ spridning om kooperativt företagande. FN uppmanar samtidigt medlemsstaterna att främja kooperativt företagande och uppmärksamma denna globalt framgångsrika affärsmodell. År 2025 kommer en mång ­ fald av aktiviteter ske under kooperationens år såsom konferenser på kooperativa teman kopplade till ”en bättre värld”, ledarskap, finansiering med mera runt om i världen. Hittills har den svenska regeringen inte visat upp något initiativ eller någon satsning kopplat till Kooperationens år. Regeringen bör ta vara på detta tillfälle och verka för kunskapsspridning och mer kooperativ företagsutveckling under FN:s kooperativa år 2025. Gruv- och mineralpolitik Sverige som gruvnation Sverige som gruvnation vilar till stor del på järnmalmsproduktionen i Malmfälten och därför måste transporterna till och från Malmfälten säkerställas. Malmbanan, som sträcker sig från Luleå i Sverige till Narvik i Norge, är en av de viktigaste järnvägs ­ sträckorna i Sverige. Den spelar en avgörande roll för landets gruv- och stålindustri genom att möjliggöra transporter av järnmalm från gruvorna i Norrbotten till hamnar för vidare export till internationella marknader. Malmbanan är inte bara central för den svenska ekonomin utan även för regionen och dess utveckling. Under de senaste åren har Malmbanan blivit alltmer belastad på grund av den ökande efterfrågan på järnmalm och det växande behovet av effektiva och hållbara transporter. Den nuvarande enkel ­ spåriga lösningen begränsar kapaciteten, skapar flaskhalsar och ökar risken för förseningar, vilket i sin tur påverkar Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden. För att möta framtidens krav och säkerställa att Sverige kan behålla sin starka position som exportnation är det nödvändigt att investera i Malmbanan. EU:s råmaterialstrategi betonar vikten av att säkerställa tillgången till kritiska råmaterial, inklusive strategiska jordartsmetaller, för att stödja den gröna omställningen och Europas industriella konkurrenskraft. Sverige, med sina rika mineraltillgångar, spelar en nyckelroll i denna strategi. Genom att öka gruvbrytningen av dessa metaller kan vi inte bara bidra till EU-mål utan också skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i våra gruvregioner. Gruvkommuner står inför specifika utmaningar som kräver riktade insatser för att säkerställa en hållbar utveckling och god livskvalitet för invånarna. Ökad gruvbrytning kommer att kräva statliga åtgärder för bättre infra ­ struktur, fler bostäder och mer utbildningsinsatser. Koldioxidfri stålproduktion, batterifabriker, eldrivna tunga lastbilar och återvinning av gruvavfall skapar nu tusentals nya jobb i hela landet – bra jobb med svenska löner och kollektivavtal där arbetet med en trygg och god arbetsmiljö fortsätter även i den gröna industrin. Men för att klara klimatomställningen och öka den svenska konkurrens ­ kraften behöver vi växla upp den gröna och digitala omställningen ännu mer. Vi behöver storsatsa på grön teknik och elektrifiering och se till att de nya jobb som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige och inte i andra länder. När det gäller de kritiska råvarorna är det stor brist i hela EU på både kunskap och anläggningar. Metallurgisk kompetens för kritiska råvaror finns bara delvis inom EU, och därför krävs det samordnade och kraftfulla satsningar på forskning och innovation, samt investeringar i nya anläggningar, för att möta behoven. Sverige har inga mineral ­ tekniska labb eller pilotanläggningar motsvarande de som finns i Finland (Metso, GTK) och Norge (Sintef/NTNU). Det nordiska samarbetet inom detta område behöver utvecklas. I dag kontrolleras en stor del av de kritiska metaller och mineral som EU behöver av ett fåtal länder som genom sin kontroll kan påverka världsmarknadspriset. Vi har också sett rapporter om dåliga arbetsvillkor och barnarbete i gruvor i dessa länder. Det finns gott om efterfrågade metaller som kobolt, grafit, nickel och koppar i Sverige. Metallerna finns både i marken och i gammalt gruvavfall. Bara LKAB kan producera motsvarande 30 procent av EU:s import av sällsynta jordartsmetaller från sitt gamla gruvavfall. För Sverige innebär det en möjlighet att bidra med metaller och mineral som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt än i gruvor med stora miljöutsläpp och barnarbete. Men tillståndsprocesserna för att ta hand om detta är i dag krångliga och oförutsägbara och riskerar att ta lång tid. Det behöver säkerställas att samhällsviktig verksamhet som inte kan lösas på annat sätt ges nytt tillstånd som ska gälla högst fem år men kunna förlängas med två år. Det ska kunna ges även om tidigare tillstånd saknas och om frågan prövas i domstol samtidigt. Kritiska och strategiska råmaterial – viktiga för grön omställning De flesta kritiska råmaterial och strategiska råmaterial är kopplade till s.k. bärande metaller eller huvudmetaller som nickel, zink, järn, guld och koppar. Att utvinna kritiska metaller som biprodukter är inte bara resurseffektivt, utan produktionen blir också mindre känslig för marknadsmanipulation och instabila marknader som ofta är förknippade med kritiska råmaterial och strategiska råmaterial. Varje utvinning börjar med prospektering. Vi ser nu hur vi behöver öka intresset för ny prospektering i Sverige. Prospektering är avgörande för att trygga framtidens försörjning av kritiska och strategiska råmaterial. Här är SGU:s Malåkontor ett avgörande nav för svensk gruvnäring – framför allt för prospektering. Det är där den första kontakten med Sverige ofta sker för prospekteringsbolag. I Malå finns Sveriges borrkärnearkiv och kunskap från många års historiska prospekteringsinsatser. Det här är verksamhet som skulle behöva stärkas upp, inte minst med ett ökande intresse för tryggad försörjning av metaller och mineral inom EU och i det rådande säkerhets ­ politiska läget. Sverige kan och ska bidra till den ökade efterfrågan på kritiska metaller, både genom ökad gruvbrytning och förbättrade processer för återvinning. Utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovationskritiska metaller och mineral behöver öka och regeringen bör bl.a. låta utreda ett snabbspår för brytning av kritiska jordartsmetaller. EU-kommissionen har nu tagit fram den s.k. kritiska råmateriallistan så att den även omfattar strategiskt viktiga råmaterial. Förordningen som styr detta får dock inte försämra villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska. Det är viktigt att kontinuerligt utveckla listan och även inkludera basmetaller samt att förordningen förbättrar villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska. Effektivare och snabbare tillståndsprocesser Kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och hela arbetet bli mer lösningsorienterat. Vi behöver färre byråkratiska hinder som komplicerar tillstånds ­ processerna och gör dem långsamma. En instans som kan granska och bedöma om en miljökonsekvensbeskrivning är komplett bör införas så att miljöprövning i domstol kan påbörjas när fullgott underlag är tillgängligt. För att underlätta utvinningen av strategiska jordartsmetaller föreslår vi ett snabb ­ spår med en väg in till regelverk och tillståndsprocesser. Målet är att göra dessa processer snabbare och mer förutsägbara utan att kompromissa med miljöskydd och sociala rättigheter. Något vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd bör vara huvudregel och att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Vi menar att det med den nyligen föreslagna lagtexten finns en uppenbar risk att nuvarande förhållanden i stort sett vidmakthålls, dvs myndigheternas bedömningar blir fortsatt styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten. I förlängningen torde detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillstånds ­ processerna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd. Samma restriktiva tolkning som görs i dag menar vi därför kommer att fortsätta att tillämpas. Vi menar i stället att genom att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändrings ­ tillstånd så finns det tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utredningens förslag. En annan viktig del i en effektiv tillståndsgivning är bra samrådsprocesser mellan de som ansöker om tillstånd och myndigheterna. I dag finns det ibland brister såväl hos myndigheter som hos sökande företag som leder till att tillståndsgivningen drar ut på tiden. Lex Cementa Den socialdemokratiska regeringen gav ett tillfälligt tillstånd till Cementa för fortsatt brytning i Slite. För att undvika att Sverige hamnar i situationer där verksamheter som är samhällsviktiga ska en permanent möjlighet för regeringen att tillståndspröva sådan verksamhet införas. Regeringen har ytterligare förstärkt behovet genom att neka tillstånd till två andra ansökningar om kalkbrytning, i Norrbotten respektive Värmland. Ökad cirkularitet Cirkulär och ökad återanvändning av metaller är viktigt ekonomiskt och miljömässigt. Vi vill att regeringen utarbetar och implementerar tydliga regelverk och insamlings ­ system för att öka återvinningen av basmetaller. Detta kan inkludera krav på producent ­ ansvar och etablering av effektiva återvinningsstationer. Det bör vara en del i en uppdaterad mineralpolitisk strategi. Höga miljökrav och hänsyn till klimat- och samhällsnytta Socialdemokraterna värnar självklart fortsatt höga svenska miljökrav. För en hållbar försörjning av metaller och mineral måste dock större hänsyn tas till klimatnyttan och dess samhällsnytta. En större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar bör komma hela landet till del. De regelverk som reglerar återvinning och återanvändning av metaller och mineral bör ses över. Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse både för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet och för att klara den globala klimatkrisen. Kan vi bidra än mer med metaller och mineral producerade under goda arbetsvillkor och skydd för miljön, i stället för råvaror producerade med barnarbete och låga miljökrav, ska vi göra det. Men vi ska aldrig tumma på våra höga miljöambitioner – de är en konkurrens ­ fördel för Sverige och våra företag. Givet att gruv- och mineralfrågor får en allt större betydelse och att området är i förändring, inte minst på grund av ett ökat intresse från EU, bör den svenska mineralstrategin uppdateras. Det är av stor betydelse att regeringen på ett samlat sätt beskriver sin strategi för att ta vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska nationella intressen i mineralpolitiken. Strategin bör även inkludera prospektering och strategiska råmaterial. Immateriella rättigheter Under de senaste decennierna har grunden för världsekonomin börjat skifta från fysiska till immateriella tillgångar. En stor del av det ekonomiska värdet som skapas i dag är immateriellt och uppstår i form av nya uppfinningar, affärsidéer, musik, film och design. Vi lever i en modern kunskapsekonomi där kunskapsbaserade tillgångar såsom upphovsrättigheter, varumärken och patent har blivit allt viktigare för företag och för samhället i stort. I dag står näringar som intensivt utnyttjar immateriell egendom för fler än vart tredje arbetstillfälle och för ungefär 40 procent av Sveriges BNP. Mot denna bakgrund är det av yttersta vikt att vi i Sverige tar tillvara våra immateriella tillgångar på bästa möjliga sätt. Upphovsrätten En fungerande upphovsrätt är avgörande för ett dynamiskt kulturliv, fler svenska jobb och en starkare svensk export. Detta gäller inte minst i ljuset av att de kulturella och kreativa näringarna ökar, vilka nästan uteslutande producerar varor och tjänster av im ­ materiellt värde. Därtill kommer att upphovsrätten även påverkar företags ­ invester ­ ingar och digitala innovationer i allt större utsträckning. Vi socialdemokrater har sedan dag ett stått upp för en modernisering av upphovsrätten, eftersom det är en förutsättning för att regelverket ska fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle. Detta kräver ytterligare anpassningar till den tekniska utvecklingen och utvecklingen inom AI. Vidare är det viktigt att säkerställa att upphovspersoner och utövande konstnärer får ta del av de ekonomiska värden som genereras vid användningen av deras verk, eftersom utvecklingen på den digitala marknaden har gjort det svårare för dem att få skälig ersättning för och insyn i nyttjandet av deras verk. Varumärkes- och mönsterrätten På dagens konkurrensutsatta marknad har varumärkes- och mönsterrätten kommit att bli allt viktigare. Ett varumärke representerar ofta stora delar av ett företags upparbetade värde och är därför mycket värdefullt. Det varumärkesrättsliga skyddet är i huvudsak harmoniserat inom EU och har nyligen genomgått en reform för att anpassas till en ny teknisk verklighet, vilket är positivt. Vi socialdemokrater ser även positivt på den översyn som görs av EU:s formskyddsregler i syfte att harmonisera och modernisera mönsterrätten. Med det sagt vill vi se ett starkare skydd för reservdelar då det är av central betydelse för den svenska fordonsindustrin. Patenträtten Patenträtten är grundläggande för att företag och andra ska våga och vilja investera i forskning och innovation. Genom ett fungerande patenträttsligt skydd ges företag samt forskare förutsättningar att exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt, vilket skapar tillväxt och nya jobb. Patenträtten spelar vidare en viktig roll i industrins gröna omställning, eftersom den skapar förutsättningar för att utveckla klimatsmarta tjänster och grön teknik. Flera länder har i dag initierat olika program för snabbare handläggning och beslut när det kommer till patent ­ ansökningar inom grön teknik. Vi socialdemokrater vill utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige. Små och medel ­ stora företag samt enskilda forskare har i dag begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader, vilket innebär att deras möjligheter att exploatera och kommersialisera sina innovationer kraftigt reduceras. Därför har vi socialdemokrater i regeringsställning genomfört en domstolsreform för att öka förutsebarheten och minska kostnaderna för mindre innovatörer. Vi har även drivit på arbetet för ett enhetligt patentsystem på EU-nivå, vilket gör det enklare och billigare för svenska innovatörer att ta tillvara sina idéer. Därutöver vill vi social ­ demokrater utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång. En sådan försäkring skulle sannolikt fungera avskräckande för potentiella patent ­ intrångsgörare samt öka intresset för patentering bland små och medelstora företag. En offensiv innovationsstrategi För oss socialdemokrater är det av yttersta vikt att vi inte glömmer bort immaterial ­ rättens betydelse för svensk innovationspolitik. Vi behöver immaterialrätten för att möta nutida och framtida utmaningar, inte minst när det kommer till den gröna omställningen. Ett fungerande immaterialrättsligt skydd är avgörande för att svenska företag ska kunna bidra med framtidens klimatsmarta lösningar. Vi socialdemokrater är stolta över att Sverige är en av världens främsta innovationsnationer, men det finns flera områden där vi riskerar att halka efter. Den globala konkurrensen om att utveckla innovativa och hållbara lösningar hårdnar och länder tävlar om att ta ledande positioner inom klimat ­ omställningen. Det är därför hög tid att ta fram en offensiv innovationsstrategi för att klara den gröna omställningen, stärka svensk konkurrenskraft och skapa nya jobb i hela landet. En sådan strategi finns i flera av våra grannländer och efterfrågas av näringslivet och andra aktörer i Sverige. Öka kunskapen om immaterialrätt För att säkra Sveriges innovationsledarskap måste kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång öka, framför allt bland små och medelstora företag och inom universitets- och högskolevärlden. De mindre innovatörerna saknar ofta grundläggande kunskaper om hur, var och när innovationer ska skyddas. Dessutom bör kunskapen om hur immateriella tillgångar ska hanteras även öka inom ramen för offentlig upphandling. Mot denna bakgrund vill vi se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum enligt finsk modell. Genom ett sådant centrum skapas en kunskaps ­ hubb som inte bara medför hög kvalitet på våra forskningsinsatser utan också bidrar till att höja kompetensen i hela samhället. Öka användningen av patentinformation Det är hög tid att vi börjar använda patentinformation på ett strategiskt och systematiskt sätt för att öka utväxlingen av våra innovationssatsningar. Med hjälp av denna enorma informationskälla kan vi undvika dubbelforskning, påskynda utvecklingen av nödvändiga innovationer och analysera utvecklingstendenser runt om i världen. Genom att använda patentinformation i forskning och beslutsfattande kan vi avgöra var Sverige har störst möjlighet att konkurrera och bidra med nya klimatsmarta lösningar. För oss social ­ demokrater handlar det om att satsa forskningsmedel där de gör störst nytta. I detta sammanhang utgör Patentstyret i Norge, som gör djupgående patentanalyser varje år, en förebild. Öka anpassningen till AI och digitalisering Utvecklingen inom AI och digitalisering går snabbt och det immaterialrättsliga skyddet halkar av naturliga skäl efter. Den nya tekniska verkligheten gör att befintliga utmaningar kopplade till de immateriella rättigheterna blir än större. Därför är det viktigt att regelverket moderniseras och harmoniseras för att kunna hålla jämna steg med utvecklingen. Öka insatserna mot immaterialrättsintrång För att sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver vi göra mycket mer, både nationellt och inom EU. Det gäller oavsett om det handlar om exempelvis illegal IPTV, varumärkesförfalskning eller piratkopiering av film och dataspel. Alla former av intrång i immateriella rättigheter är stöld. Även om varje enskilt intrång kan låta harmlöst handlar det om miljardbelopp som omsätts illegalt och som flödar in i organiserad kriminell verksamhet. Konsekvenserna blir uteblivna skatteintäkter, förlorade svenska arbetstillfällen och företag samt kultur ­ skapare som tvingas att lägga ned. Det har vi inte råd med. Vi socialdemokrater är stolta över de straffskärpningar som vi har genomfört i regeringsställning när det kommer till de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång. Nu krävs det att Sverige, liksom flertalet andra länder inom EU, gör det enklare att stoppa illegala tjänster. Vidare krävs stärkta insatser för att öka kunskapen och medvetenheten om immaterialrättsliga intrång och deras konsekvenser. Handelspolitik Handelspolitiken handlar för oss socialdemokrater om att bygga ett starkare välfärds ­ samhälle. I en liten och exportberoende ekonomi som Sverige är handeln med omvärlden avgörande för att skapa jobb, tillväxt och välstånd. Svensk export är, och har historiskt varit, en av de bärande pelarna i vår ekonomi. Vår export står för nästan hälften av Sveriges BNP och innebär att ungefär 1,5 miljoner svenskar har ett jobb att gå till. Svensk arbetarrörelse har en lång tradition av att främja handel och motverka protektio ­ nism, eftersom en fri och rättvis handel ligger i löntagarnas intresse. Tillsammans med en stark fackföreningsrörelse skapar det jobb med anständiga arbetsvillkor, lyfter människor ur fattigdom och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Sverige har återkommande gånger visat att det är möjligt att förena en fri och öppen handel med bland annat ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter och högt ställda klimatmål. På så sätt hänger vår ekonomiska politik, starka välfärd och tro på frihandel ihop. Exporten och den gröna omställning som svensk industri genomför är ett av våra främsta bidrag till klimatomställningen. Sverige har en unik möjlighet att ta en ledande roll i det globala klimatarbetet genom att sprida våra klimat- och miljövänliga lösningar. Därför är handelspolitiken för oss socialdemokrater även ett av våra viktigaste verktyg för att bidra till en mer hållbar omvärld. I ett läge med ökad protektionism, pågående handels ­ konflikter och geopolitiska spänningar behövs mer internationellt samarbete – inte mindre. Därför är det viktigare än på länge att Sverige är en stark röst för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. En fri, hållbar och rättvis handel För oss socialdemokrater är det en självklarhet att den globala handelns fördelar måste kunna komma alla till del. Därför bör målet för handelspolitiken vara en rättvis handel. Sverige måste stå upp för en handelspolitik som värnar bland annat miljö, klimat, social trygghet, arbetstagares rättigheter, hälsa samt djurvälfärd. Sverige ska även stå upp för en feministisk handelspolitik, det vill säga en handelspolitik som tjänar män och kvinnor lika väl. Minst lika angeläget är att denna politik bidrar till att nå Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling samt uppfyllandet av Parisavtalet. Sverige ska vara en global föregångare när det kommer till att exportera klimatvänliga lösningar. En väsentlig del i det arbetet är att verka för att internationella hinder för klimatsmarta varor och tjänster tas bort, att investeringar i klimatvänlig teknik underlättas och att spridningen av klimatvänlig teknik över gränserna främjas. Genom det globala partnerskapet Global Deal kan Sverige verka för en global handel som stärker den sociala dialogen, ökar takten i klimatomställningen och bidrar till anständiga arbetsvillkor för arbetstagare runt om i världen. Därför är det viktigt att Sverige går i spetsen för att utöka och utveckla Global Deal, bland annat genom att lyfta initiativet i bilaterala kontakter och tillföra mer resurser. Ett starkt multilateralt handelssystem De ökade protektionistiska strömningarna i omvärlden har satt Världshandels ­ organisationens (WTO) förmåga att upprätthålla globala spelregler på prov. WTO måste stärkas och moderniseras för att kunna möta de utmaningar som det multilaterala handelssystemet står inför. Det är en förutsättning för att kunna skapa förutsägbarhet samt lika och rättvisa villkor i den globala handeln. Vidare bör det understrykas att WTO spelar en central roll för att stödja den globala klimatomställningen genom att klargöra hur investeringar kan främjas på ett sätt som inte snedvrider handel och genom att skärpa reglerna för subventioner som skadar handeln. Stärkt konkurrenskraft inom EU och den inre marknaden Sverige måste vara en tydlig röst inom EU för att stärka konkurrenskraften och utveckla den gränsöverskridande handeln. EU:s inre marknad måste fortsätta utvecklas och fördjupas för att den ska fungera väl, även i tider av kris. Att undanröja handelshinder, stärka efterlevnaden av existerande regler och anpassa den inre marknaden till nya förutsättningar är avgörande för den fria rörligheten samt för genomförandet av den digitala såväl som den gröna omställningen. Mot denna bakgrund bör Sverige verka för att varje medlemsstat inrättar ett nationellt kontor för den inre marknaden. EU:s frihandelsavtal och andra former av samarbete med partnerländer bör fortsätta utvecklas för att accelerera den gröna omställningen. För oss socialdemokrater är det tydligt att vägen framåt för den gröna omställningen i Europa är ökad handel, investeringar och innovation – inte så kallade subventionsrace. EU:s medlemsländer måste stå enade i stödet till Ukraina, även på handelsområdet. Vi socialdemokrater vill att Sverige och EU stärker handeln med Ukraina och att såväl svenska som europeiska företag ges goda förutsättningar för att delta i Ukrainas uppbyggnad. Lika angeläget är det att hålla det ekonomiska trycket uppe på Ryssland och strypa Putins krigskassa. Därför krävs det krafttag för att stoppa kringgåendet av EU:s sanktioner mot Ryssland. Regeringen behöver agera omgående för att dessa kringgåenden ska upptäckas tidigare, förhindras oftare och straffas hårdare. Vi har presenterat ett paket av förslag och tillför ökade medel till Kommerskollegium för att stärka arbetet. Fler frihandelsavtal för ökad tillväxt Vi socialdemokrater vill se fler frihandelsavtal för att stärka tillväxten och motstånds ­ kraften i våra ekonomier. Vi behöver fortsätta bygga öppna, robusta och hållbara handelsförbindelser med omvärlden. Därför bör Sverige verka för att fler strategiskt viktiga frihandelsavtal ingås inom WTO och EU samt för att pågående förhandlingar om frihandelsavtal förs i hamn. Sverige bör även verka för att EU närmar sig länderna runt Stilla havet genom att ansluta sig till frihandelsavtalet CPTPP (Comprehensive Trans-Pacific Partnership). För att åstadkomma en mer rättvis global handel, i enlighet med vad som anförs ovan, bör Sverige verka för att det ställs sociala och klimat- och miljömässiga krav i frihandelsavtal. Det handlar bland annat om att värna miljö, klimat, social trygghet, arbetstagares rättigheter, hälsa samt djurvälfärd. Därutöver bör Sverige i förhandlingar om nya frihandelsavtal verka för genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet samt att internationella hinder för klimatsmarta varor och tjänster tas bort, att investeringar i klimatvänlig teknik underlättas och att spridningen av klimatvänlig teknik över gränserna främjas. Därtill kommer att Sverige bör verka för att stärka genomförandet och efterlevnaden av hållbarhetskapitel i EU:s frihandelsavtal. Vi socialdemokrater anser att dessa kapitel bör utvecklas och att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. En exportstrategi för fler jobb Svensk export är en av de bärande pelarna i vår ekonomi. Vår export är grundläggande för utbyte av varor och tjänster, men också för att människor ska kunna bo, leva och jobba i hela landet. Export av varor och tjänster ger dessutom Sverige en unik möjlighet att minska den globala miljöpåverkan. Därför krävs fortsatta satsningar för att exportera innovativa, hållbara och klimatvänliga produkter. Ungefär 70 procent av Sveriges export går till EU:s inre marknad, men det är på tillväxtmarknaderna som den största delen av världens tillväxt förväntas ske under de närmaste åren. Svenska företag måste därför i större utsträckning exportera till marknader utanför Europa. Den gemensamma samarbetsstrukturen Team Sweden, som syftar till att stödja näringslivets internationalisering, bör fortsätta utvecklas och stärkas. Det gäller inte minst Business Sweden, som spelar en avgörande roll när det kommer till svenskt export- och investeringsfrämjande. En stor del av de nya jobben skapas i små och medelstora företag i hela landet. Det statliga exportfrämjandet spelar en central roll för att dessa företag ska kunna växa och ta steget ut på den internationella marknaden, oavsett var i landet och i vilken bransch de befinner sig. Genom att utveckla satsningen på regionala exportcentrum och öka samarbetet mellan aktörerna inom regional exportsamverkan kan mindre företags internationaliseringsbehov mötas på ett bättre sätt. Sveriges innovationsledarskap måste användas för att stärka näringslivets export ­ förmåga och internationella konkurrenskraft. För att svenska företag ska kunna kliva upp i de globala värdekedjorna krävs samarbeten med internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljöer samt en förmåga att attrahera internationell spetskompetens och internationella investeringar. Rätt nyttjat ger Sveriges starka varumärke som framstående innovationsland stora möjligheter att utveckla strategiskt betydelsefulla relationer och innovationssamarbeten. Genom dessa samarbeten kan hållbara och klimatsmarta lösningar utvecklas samtidigt som marknadstillträde för svenska företag underlättas. Samverkansprogrammen bör ges en internationell dimension i syfte att underlätta internationellt innovationssamarbete på relevanta marknader som långsiktigt stödjer svenska företags marknadstillträde, stärker deras position i globala värdekedjor samt ökar Sveriges attraktionskraft för investeringar och spetskompetens. Sverige bör dessutom positioneras och marknadsföras som ett första ­ handsval för globala aktörer vad gäller etableringar, investeringar och forsknings- och innovations ­ samarbeten inom life science-sektorn. För att stärka det svenska innova ­ tionsledarskapet krävs det även att vi ökar exportfrämjandet av kunskaps ­ intensiva tjänster. Utländska investeringar bidrar till jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Hälften av den svenska exporten kommer från utlandsägda företag som investerat i Sverige och nästan hälften av de privata investeringarna inom forskning och utveckling görs av utlandsägda företag. Digitaliseringen, regionaliseringen av globala värdekedjor och kraven på ökad hållbarhet ökar Sveriges attraktionskraft för avancerad produktion med innovativa metoder. Det finns stora möjligheter att främja expansion av högkvalitativa verksamheter som redan finns i Sverige, i synnerhet av strategiskt viktiga företag på landsbygd och glesbygd. Främjandet av utländska investeringar bör fokuseras på investeringar med särskilt hög potential och kvalitet att tillföra nya arbetstillfällen, kapital, kunskaper eller nya marknader i hela landet. Samtidigt är det viktigt med ett granskningssystem för att vid behov kunna förhindra utländska direktinvesteringar som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S) === HD023594: Utgiftsområde 21 Energi === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023594 Motion till riksdagen 2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån om statligt stöd för investeringar i ny fossilfri elproduktion för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av långsiktighet i energipolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av mål för mer fossilfri el till 2030 och 2035 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång till stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa det föreslagna högkostnadsskyddet för höga elpriser till de prisnivåer och hushåll som anges i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elnätsutbyggnad och intäktsregleringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny modell för anvisade avtal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara regeln vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenkraften och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts tidigare uppdrag för anslutning av havsbaserad vindkraft ska återupptas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vindkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjärr- och kraftvärmens villkor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om solel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria transporter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för vätgas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig vätgasinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi och regelverk för fusionskraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inriktning av arbetet med geotermisk energi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse Svenska kraftnät till systemoperatör för vätgas, en s.k. TSO, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggt och säkert elsystem och tillkännager detta för regeringen. Motivering Anslag 99:1 nytt anslag Snabbhetsbonus vindkraft +100 miljoner Kommuner som under 2026 omprövar ett tidigare avslag och ger tillstånd till vindkraft medges rätt till ersättning . Politikens inriktning Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elektrifiering – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila råvaror mot el. En framgångs ­ rik elektrifiering är avgörande för att öka tillväxten, skapa välstånd och samtidigt nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Den kan även bidra till att minska utsläppen i andra länder genom export av klimatsmarta produkter. Målsättningen bör vara att energipolitiken ska bidra till klimatmålet för 2045. Elektrifiering kan bidra till stor energieffektivisering och minskade utsläpp från transporter. Den är också avgörande för att ställa om till fossilfria processer i stora industrier. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs också god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs framförallt en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället ha en ökad kontroll över elförsörjningen. Liksom näringslivet och energibranschen menar vi att långsiktiga och stabila villkor är viktiga för att tillräckliga investeringar inom energisektorn ska komma på plats. Politiska beslut som fattas med få mandats övervikt en enskild mandatperiod är inte en tillräcklig grund för stora investeringar med långa tidsperspektiv. För att skapa lång ­ siktighet i elsystemets utveckling behövs en blocköverskridande beredning i form av en energikommission. Att närmast fördubbla vår elanvändning kommer kräva stora insatser över lång tid och det är viktigt att arbetet kan ske i bred enighet. Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. Sverige behöver kunna använda alla konkurrenskraftiga fossilfria möjligheter som står till buds och öka utbyggnadstakten för den fossilfria elproduktionen redan i närtid. Dels för att en stor utmaning inte kan lösas enbart genom insatser som verkar på 15 års sikt, men framförallt för att risken är stor att Sverige inom endast några år blir nettoberoende av elimport för vår elförsörjning och då sannolikt också förlorar viktiga investeringar och arbetstillfällen. Med rätt förutsättningar kan Sverige även fortsättningsvis förbli en nettoexportör av el. Vi vill i det sammanhanget också understryka behovet av en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. När det gäller leveranssäkerhet och ett mål för detta är vår uppfattning att de samhälls ­ ekonomiska effekterna behöver vara vägledande. Effekter av lagringsmöjligheter och efterfrågeflexibilitet behöver dessutom vägas in, liksom sektorskopplingar, inte minst när det gäller värme och vätgas. Ett mål behöver vara förenligt med låga priser för elanvändarna för att säkerställa industrins konkurrenskraft och värna hushållens ekonomi. Det svenska elnätet behöver byggas ut snabbare men kostnadseffektivt. Svenska kraftnät bör ges en tydligare roll i fråga om att arbeta för att elsystemet ska kunna utvecklas i takt med behoven. I denna åtgärd ingår bland annat ett mer proaktivt arbete med nationell nätplanering. Svenska kraftnät bör även få i uppdrag att tydliggöra förutsättningar för att främja flexibilitet vid anslutning av nya elkrävande verksamheter. Det kan handla om att anpassa elanvändning för att minska effekttoppar och optimera nyttjandet av elnäten. Säkerhetsläget i Sverige och Europa har försämrats drastiskt under de senaste åren, vilket också synliggjort hur central en robust energiförsörjning är för hela samhället. Självförsörjningen i hela Europa behöver stärkas och beroendet av fossila energikällor minska snabbare. Sverige är nettoexportör av el och ska fortsatt spela en viktig roll genom export av fossilfri el till våra grannländer. Men det kräver insatser för ökad fossilfri elproduktion, inte minst i södra Sverige. Det måste ske på ett sätt som värnar svenska intressen, och regeringen har ett ansvar att driva på för att grannländernas hantering av elmarknaden är rimlig och ändamålsenlig även ur ett svenskt perspektiv. Omställning och konkurrenskraft kräver mer förnybar fossilfri el till 2030 och 2035 Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att producera och leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver därför möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Därför vill vi se mål för mer förnybar fossilfri el redan till 2030 och 2035. Anledningen är att ett tidsatt mål ställer krav på förslag och beslut om relevanta åtgärder som kan bidra till måluppfyllelsen. Vi menar att de nu beslutade kontrollstationerna, som vad vi förstår har målet 2045 som utgångspunkt, inte svarar mot samhällets behov av mer el i närtid. Staten ska säkerställa en hög och kontinuerlig utbyggnadstakt av ny energi genom att i samråd med relevanta aktörer anvisa lämpliga områden. Det offentliga måste också se till att processerna för att få på plats ny energi blir enklare och billigare. Vi vill minska byråkratin och snabba på miljöprövningarna. Sveriges elförsörjning kan, under rätt förutsättningar, förbli en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till låga och konkurrenskraftiga priser. När det gäller elanvändningen 2045 menar vi att den osäkerhet som finns om elbehoven på längre sikt ökar utan ett tydligt preciserat och högt ställt mål för 2030. Om inte industrin får möjlighet att genomföra sina planerade eller önskade investeringar i närtid torde behovet av ny el minska högst avsevärt även på längre sikt. Det skadar såväl klimatomställningen som det svenska näringslivet, och en stor mängd arbetstillfällen riskeras, både i befintliga företag och i företag som inte kan etableras eller utöka sin verksamhet. Därför föreslog Socialdemokraterna redan våren 2023 ett nytt energi ­ politiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fossilfri kraft till 2030 och vill även se ett mål till 2035. Eftersom insatser uteblivit och få investeringar nu görs i energiproduktion över huvud taget, behöver ambitionsnivån till 2030 nu ses över och konsekvenserna beaktas för målet 2035. Det görs bäst samlat i en energipolitisk uppgörelse. För att nå mål på nivåer som skapar förutsättningar för elektrifiering, omställning och nyindustrialisering till 2030 och 2035 krävs stora satsningar på förnybar energi, främst vindkraft. Kommunala beslut om vindkraft behöver fastslås tidigt i processen och det krävs lokala incitament för ökad acceptans. I områden där tillgången till effekt är låg behövs kompletterande investeringar i biogasturbiner, storskalig lagring, kraftelektronik och nätinvesteringar. I det kortare perspektivet behöver även effekthöjningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft komma på plats. I årets budget presenterar regeringen en låneram för kärnkraft som förväntas uppgå till högst 220 miljarder för åren 2026–2045. Samtidigt har Sverigedemokraterna genom att stoppa en energiöverenskommelse slagit undan benen för industrin. Det är inte så man skapar en långsiktig och välfungerande energimarknad. Vi är öppna för byggandet av all fossilfri elproduktion och accepterar därför ramen, med villkoret att bemyndigandet vidgas till all storskalig fossilfri elproduktion och att en bred energiöverenskommelse görs innan ett investeringsbeslut i ny kärnkraft fattas. Utan en sån överenskommelse finns ingen grund för långsiktighet och regeringen riskerar framtiden för svensk industri. I ett sådant fall är vi heller inte bundna av ramen och riksdagen bör få ta ställning till eventuella avtal med kommande verksamhetsutövare eller investerare som kan komma ut av processen. Regeringens försämringar av möjligheterna för havsbaserad vind att ansluta sig till Svenska kraftnäts stamnät bör dessutom reverseras för att möjliggöra investeringar för en snabb utbyggnad. Eftersom Socialdemokraterna anser att kraftslagen ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet vill vi att regeringen återkommer med ett samlat förlag för stöd till ny storskalig fossilfri kraftproduktion. Vi har här ovan anvisat två möjligheter till åtgärder som kan underlätta för havsbaserad vind, men även andra bör kunna komma ifråga för att säkerställa investeringar och teknikneutralitet. Utformningen av stödsystem för energiproduktion behöver bidra till en låg systemkostnad och vara samhällsekonomiskt effektiva. Den växande industrin kommer leda till fler arbetstillfällen åt elektriker, montörer, industriarbetare och många fler. Det är en stor möjlighet men kräver också mer av vårt utbildningsväsende. Det är viktigt att säkra kompetensförsörjningen till de nya industri ­ erna och verksamheterna runt dem. Vi vill på andra budgetområden skjuta till mer pengar för att garantera att kompetensbrist inte lägger till hinder för industrins utveckling. Vi har även föreslagit ett pilotprojekt för nationellt intag till yrkesvux, så att vuxna över hela landet kan söka utbildningar med säkra jobb i snabbväxande kommuner. Låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag Den svenska industrins konkurrenskraft behöver säkras genom trygg tillgång till el och effekt i energisystemet till konkurrenskraftiga priser på kort och lång sikt. Sverige har många tämligen unika fördelar som stora landytor och en lång kuststräcka som bör tas tillvara när elsystemet nu behöver byggas ut och även lång erfarenhet av att driva stor ­ skalig vattenkraft liksom kärnkraft. Det är även av stor vikt att regeringen driver på för förslag på den europeiska nivån som kan leda till lägre svenska priser. Målsättningen måste vara att det svenska elpriset ska vara lågt i hela landet. Den klyvning av Sverige som vi har sett vad gäller elpriser måste arbetas bort. Det sker bästa genom utbyggd produktion i södra Sverige och förbättringar i överföringskapaciteten. Regeringens hantering av havsvindkraften har istället drivit upp priserna i de södra delarna av landet. Men även beredskap vid mer tillfälliga prishöjningar behöver kunna hanteras. Socialdemokraterna tog under förra mandatperioden initiativ till och förankrade med EU att de avgifter som betalats in till Svenska kraftnät och som inte kunde användas till nätförstärkande åtgärder skulle kunna återföras på kort sikt genom åtgärder som skulle sänka priserna, sänka nätavgifterna eller ge återbäring till hushåll och företag. Genom ­ förandet av förslag med denna riktning från den nya högerregeringen utlovades efter valet men kom att försenas i flera månader och turerna kring stöden blev många, inte minst när det gällde kompensation till hushåll i norra Sverige liksom till företag. Vi kan nu också konstatera att regeringen trots ett EU-ordförandeskap misslyckades med att vidmakthålla den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att använda Svenska kraft ­ näts avgifter till att kompensera elkunder vid eventuella nya kraftiga elprishöjningar. Vi menar att regeringen bör agera i EU för att en sådan mer flexibel användning av svenska folkets pengar ska vara möjlig även framöver. Viktigt är även att möjlighet till beskatt ­ ning av övervinster hos kraftföretag vid behov kan utnyttjas. Regeringen har nyligen, som del av budgeten för 2026, presenterat ett högkostnads ­ skydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Vi har i flera år efterfrågat ett stöd för hushållen vid höga elpriser finansierat av de s.k. flaskhalsintäkterna. Det har regeringen underlåtit att ta fram. Det regeringen istället föreslagit är ett högkostnadsskydd som betalas av skatte ­ betalarna och som utlöses vid priser på 1,50 kr i genomsnitt över en månad i ett elområde. Någon ytterligare information om modellen finns inte och stödet ska tas fram under hösten. Givet tidigare vintrar förefaller gränsen för stödet alltför högt satt för att kunna användas. Regeringen bör därför anpassa stödet så att pengarna kan används vid liknande nivåer som de senaste två vintrarnas högsta elpriser och riktas till hushåll som de facto haft höga elkostnader men inte ge otillbörliga fördelar för de som har en stor förbrukning till fasta låga priser. Regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ändra den nuvarande svenska elområdesindelningen. Myndigheten ska analysera följande tre alternativa indelningar: Sverige indelat i ett elområde, Sverige indelat i två elområden där elområdesgränsen motsvarar nuvarande Snitt 2, samt Sverige indelat i flera elområden motsvarande ett av de alternativ som Europeiska unionens byrå för samarbete mellan tillsynsmyndigheter inom energiområdet (Acer) beslutade skulle utredas inom ramen för den europeiska elområdesöversynen. Vi menar att det är de fysiska begränsningarna i nätet som är grunden för indelningen och att kravet på myndigheterna måste vara att helt arbeta bort dessa för att möjliggöra ett enhetligt svenskt elområde med ett lågt pris. Förutom att bygga ut produktions- och överföringskapacitet för att möjliggöra att Sverige blir ett elområde är det viktigt att regeringen agerar för att elområden i vår närhet utformas på ett sätt som inte driver upp svenska elpriser. Av översynen framgick att en uppdelning av Tyskland/Luxemburg i fem elområden skulle medföra den största ekonomiska effektivitetsvinsten av de alternativ som analyserats. Det är dock oklart om översynen kommer leda till några förändringar här. Det är därför bra att projektet Hansa Power Bridge inte drivs vidare, en fråga som vi lyfte redan 2023, med hänsyn till det sydsvenska elsystemets stabilitet och priserna i södra Sverige. Redan med dagens över ­ föringskapacitet krävs en bättre ordning i framförallt Tyskland. Det är ett ansvar för regeringen att driva frågan såväl i EU som bilateralt för att värna konsumenter och företag i södra Sverige. Vi vill också att både privatkunder och företag med staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi folkhemsel, som innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktionsförfarande till lägsta pris, el som sedan levereras till hushållskunder på vissa villkor. Cirka 60 procent av ett hushålls normalförbrukning borde kunna levereras som folkhemsel. Eftersom detta både skapar stabila villkor för investeringar och ger hushållen stabila och låga priser bör regeringen skyndsamt arbeta vidare med en modell i linje med vad vi föreslagit. Energieffektivisering sänker kostnader, ökar försörjnings ­ tryggheten och ger utrymme för investeringar i nya industrier Sverige ska ha mycket och billig fossilfri energi men vi behöver också bli bättre på att använda energin mer effektivt. En effektiv användning av energi kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och minska klimat- och miljöpåverkan samt bidra till försörj ­ ningstryggheten på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det finns behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet till 2030. Vi menar också att ett effektiviseringsmål hade behövts för att bättre kunna ställning till det nu beslutade planeringsmålet för elanvändningen 2045 på 300 TWh. ”Effektivi ­ sering först” har varit ingången för både EU och Sverige. Regeringens expertmyndighet pekar på att var sjunde kWh är lönsam att effektivisera. Det frigör också el och kapacitet för behoven på kort sikt samtidigt som priserna sänks. I den uppdaterade nationella energi- och klimatplanen som lämnades till kommis ­ sionen i juni 2024 erkände regeringen att de missar kraven i hela den centrala klimat ­ lagstiftningen i EU. Dessutom misslyckas regeringen med att uppfylla obligatoriska krav om ökad andel förnybar energi och minskad energianvändning – trots att Sverige var med och som ordförandeland förhandlade fram dessa krav. Det blir nu alltmer tydligt att det inte finns någon plan för hur dessa krav ska kunna uppfyllas. Vi vill att Energimyndigheten ska fortsätta arbetet med energieffektivisering och stötta energieffektivisering av både småhus och flerbostadshus liksom inom industrin. Vi vill att rotavdraget ska möjliggöra en 50-procentig subventionsgrad och riktas till energieffektivisering. Syftet med åtgärderna är att bidra till klimatomställningen, skapa jobb, säkerställa en jämn tillgång till energi och minska risken för negativa effekter av volatilitet i energipriserna. Regeringspartierna har utformat politiken så att flerbostads ­ hus inte får del av åtgärderna. Den politiken bör utvärderas, vilket ger regeringen möjlighet att återkomma med en politik för energieffektivisering som är bättre utformad. Den socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering (s.k. vita certifikat). Syftet var att åstad ­ komma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kunde öka energi ­ effektiviseringstakten i Sverige, bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nåddes samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället. Högerregeringen beslutade dock den 22 december 2022 att avsluta utredningens arbete. Vi menar att arbetet med att ta fram ett förslag med denna inriktning bör återupptas. Energimyndigheten har också i rapporter lyft betydelsen av kvotpliktssystem, som t.ex. vita certifikat, för att Sverige kostnadseffektivt ska kunna uppnå EU:s klimatlagstiftning på energieffektiviseringsområdet. Det behövs ett nationellt program för energieffektivisering och en potential för flexibilitet som måste tas tillvara. Utbyggnad av elnätet För att möjliggöra den gröna omställningen, nya industrisatsningar och tusentals jobb behöver elen kunna transporteras dit där den behövs. Det är också viktigt för en god tillgång på el i hela landet. Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ för att halvera tiden för tillståndsgivning. En rad lagändringar trädde i kraft, som möjliggjorde den största tidsminskningen för byggande av elledningar sedan Sverige fick elektricitet. De nya lagarna förenklade processerna för att bygga ut elnätet i Sverige och gjorde dem mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. För nätföretagen blev det lättare att vidta åtgärder utan att ansöka om en ny så kallad nätkoncession, det vill säga det tillstånd som krävs för att bygga en kraftledning. Sammantaget innebar förändringarna att arbetet kunde snabbas på avsevärt. Mer kan emellertid göras. Energimarknadsinspektionen behöver exempelvis tillräckliga resurser. Vid sidan om utbyggnad av nätkapaciteten behöver Svenska kraftnät som ansvarig för systemet säkerställa att även andra verktyg används för att klara den stora ökningen av användning och produktion. Digitalisering, AI, kraftelektronik och olika tekniker för lagring kan bidra till detta, liksom aggregering och flexibilitet. Samtidigt som det behövs en stor och snabb utbyggnad av elnäten är det viktigt att kostnaderna för utbyggnaden av elnätet är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet man bor. Den utredning som haft i uppdrag att se över intäktsregleringen har haft ett viktigt uppdrag. Vi vill se en skarpare reglering av elnät som kan sänka kostnaden för hushåll och företag. Modellen behöver ta hänsyn till både användarnas behov av låga totala kostnader och elnätsföretagens förmåga till fortsatta investeringar. En ny modell behöver införas som sänker avkastningen för elnätsbolagen men som också ger betalt för insatser som effektiviserar användningen och innovationer. Här finns komplicerade frågor att ta hänsyn till som rör princip för värdering av nätinfrastrukturen, lagen om särskilt investeringsutrymme, vilka delar av kapaciteten som bör ingå och vilken kalkylränta som bör användas. Konsekvenser för olika kundkategorier behöver belysas närmare. Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte gör ett aktivt val av elleverantör. De flesta av dessa kunder har relativt låg förbrukning, är ofta äldre, har haft avtalet mer än ett år och har i avsaknad av aktivt val, ofta efter en flytt, tilldelats denna typ av avtal. Tanken med systemet är att elmarknadens aktörer ska få betalt för den el som förbrukas och att inaktiva elanvändare inte ska stå utan leverans av el. Priserna för kunder som anvisats elavtal har stigit i förhållande till rörliga elavtal och uppgick 2023 till i genomsnitt ca 40 öre mer per kWh. Det motsvarar en årlig mer ­ kostnad (för 2000 kWh) på ca 800 kronor per år. Klagomålen från kundkollektivet ökade under 2023. Socialdemokraterna förordar en reglering av samma typ som den som gäller i Norge. Den modellen innebär krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder. Regeringen bör även ta initiativ till en nationell kraftsamling kring kompetens ­ försörjning för elektrifieringen. Regeringens nedläggning av branschskolan för distributionselektriker skadar Sveriges möjligheter till en snabbare nätutbyggnad. Infrastruktur för vätgas behöver utvecklas Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är ökad användning av grön vätgas i produktion och för lagring av energi. Vätgas kommer därför att få en ökad betydelse inte minst som en förutsättning för industrins omställning. Socialdemokraterna vill satsa på svensk produktion av vätgas. För att underlätta och samordna detta arbete behöver Sverige en nationell strategi och plan för vätgasutbyggnad och vätgasinfrastruktur, som behöver samplaneras med infrastrukturen för el. Idag är TSO:n, dvs. den stamnätsansvarige, på gassidan ett privat företag. Vi menar att det ska vara en statlig aktör. När vätgasen blir en allt större resurs ekonomiskt och spelar en större roll i vårt energisystem är det rimligt att sådan infrastruktur ägs och drivs inom ramen för det offentligas kontroll. Regeringen bör inledningsvis ge Svenska kraftnät i uppdrag att samplanera vätgasinfrastruktur och elnät i hela landet. Vi vill även se en målsatt strategi för vätgasutbyggnaden, ny reglering och ett utökat statligt ägarskap. Snabba och effektiva tillståndsprocesser Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Investeringar i elnäts- och elproduktions ­ utbyggnad riskerar därmed att påtagligt försvåras. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för nyindustrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Moderna regelverk som utvecklas i takt med tekniken behöver utvecklas. Regeringen har föreslagit att en ny miljötillståndsmyndighet ska inrättas i juli 2027. Vi ser ett tydligt behov av att förändra tillståndsprocesserna så att de blir snabbare och mer effektiva. Men det finns flera obesvarade frågor vad gäller regeringens förslag. Regeringen behöver ge svar på vilka förändringar i Miljöbalken det skulle innebära, hur ett stegvist införande ska gå till och vilka konsekvenser förslaget kommer att få för produktiviteten och tempot i omställningen under införandet. Den omfattande elektrifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snabba tillståndsprocesser inte minst vad gäller elnät. Elnät som bidrar till tillförlit ­ lig överföring av el till rimliga kostnader och där ökade effektuttag och nyanslutningar beviljas inom rimlig tid är viktiga för en konkurrenskraftig och leveranssäker elförsörj ­ ning. Den socialdemokratiska regeringen arbetade för att halvera ledtiderna för nya kraft ­ ledningar, från att behov identifierats till att ledningen står på plats. För att genomföra detta krävs resurser till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen och aktörerna på elnätssidan har även en viktig roll i fråga om att finna lösningar för att frigöra nätkapacitet och underlätta för nya kunder att ansluta till elnäten i tillväxt ­ områden. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir hållbar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Detta gäller brett, dvs. för både industri, infrastruktur och inte minst el. Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd blir regel så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Vi menar att det med den nu gällande lagtexten finns en uppenbar risk att förhållandena i stort sett vidmakthålls, dvs. myndigheternas bedömningar blir fortsatt styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten. I förlängningen torde detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillståndsprocesserna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd. Vi menar i stället att genom att Miljöprövningsutredningen beredde frågan om ändringstillstånd så finns det tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utredningens förslag. Ytterligare ett område som regeringen bör uppmärksamma är att säkerställa funge ­ rande tillståndsprocesser genom metodutveckling för samverkan mellan myndigheter inom ramen för befintlig lagstiftning. En metod för att korta den totala tidsutdräkten i tillståndsprocessen är att delarna hanteras parallellt snarare än sekventiellt. I den utsträckning ett sådant arbete inte kräver lagändring bör det genomföras skyndsamt. Särskilt om kraftslagen Ett Sverige med EU:s lägsta elpriser kräver ett kostnadseffektivt elsystem. Utbyggnaden av energisystemet måste dessutom bli mer transparent och förutsägbart över tid. Social ­ demokraterna menar att alla fossilfria kraftslag behövs för att Sverige ska klara av den stora elektrifiering som världen ska genomgå under de kommande decennierna. Den stora utbyggnaden av vårt elsystem kräver att all ny fossilfri el som går att få fram till konkurrenskraftiga priser också måste få möjlighet att nå hushåll och företag. Vi efter ­ strävar teknikneutralitet, hög samhällsekonomisk effektivitet och kostnadseffektivitet. De olika kraftslagen behöver emellertid delvis olika åtgärder för att få förutsättningar att bidra på dessa villkor. Vattenkraften behöver utvecklas Vattenkraften är ryggraden i det svenska elsystemet. Den osäkerhet som länge rått för verksamhetsutövarna till följd av den nationella planen för moderna miljövillkor och den förlängda pausen i arbetet behöver nu snarast vändas till klarhet. Regeringen har återkommit med förslag för att prövningarna ska kunna återupptas på ett sätt som garanterar att de uttryckta intentionerna om att uppnå största möjliga miljönytta och effektiv tillgång till vattenkraftsel kan uppnås. Det uttryckta riktvärdet om 1,5 TWh behöver mötas och regeringens insatser utvärderas. Vattenkraftens potential behöver i övrigt också tas till vara. Vattenkraftens reglerbarhet är en särskilt viktig del i energisystemet. Vikten av reglerbarhet ökar i takt med att förnybar energi från vindkraft och solkraft blir en större del av energisystemet. För att bidra med ytterligare effekt skulle vattenkraftens reglerbarhet behöva öka. Det kan ske genom att anlägga nya vattenkraftverk eller dammar i redan utbyggda vatten ­ system men framförallt genom att utöka produktion och reglerförmåga i befintliga anläggningar. Reglerbarheten kan också öka genom att öka nätkapaciteten – idag finns mycket reglerförmåga ”inlåst” på olika platser i elsystemet eftersom det saknas tillräcklig överföringskapacitet. Det är centralt att nätutbyggnad kan ske snabbt och effektivt, och att tillstånd kan ges snabbare och mer förutsebart även för elnät. Ett ytterligare sätt att öka reglerbarheten i vattenkraften skulle vara att tillåta ökad vatten ­ magasinering eller magasinering på nya platser eller att komplettera vattenkraft med pumpkraft. Tillståndsprocesser behöver fortsatt snabbas upp. Förslagen om ändringstillstånd i Miljöprövningsutredningen behöver genomföras för att processerna ska fungera bättre. Det är viktigt att regeringen tillser att det är möjligt att driften i vattensystem där kraft ­ stationerna har olika ägare kan samverka för att få största möjliga effekt av nya investeringar. Vi vill se en statlig utredning som kartlägger alla de större kraft ­ producerande vattendragens potential samt förslag som undanröjer hinder och driver på processen att ta tillvara möjligheterna. Vindkraftens potential för snabbare elektrifiering ska tas tillvara Sverige behöver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Den kan ge en kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i södra delarna av landet, men det krävs nya insatser för att den ska komma på plats. Havsbaserad vindkraft bidrar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Tid har förlorats efter regeringens förändrade uppdrag till Svenska kraftnät i oktober 2023 om kostnaderna för anslutning av havsbaserad vindkraft. För en tillståndsgiven vindkraftpark med strategiskt läge i södra Sverige meddelade den tänkta utvecklaren att de inte går vidare med sina investeringsplaner till följd av de förändrade ekonomiska villkoren för anslutning. Vi menar att en finansierings- och riskdelningsmodell liknande den som nu beslutats för ny kärnkraft av viss omfattning behöver komma på plats, liksom ett nytt system som ekonomiskt möjliggör havsparker i strategiska lägen. Det behöver ske i nära samverkan med Försvarsmakten och andra relevanta myndigheter. Det är exempelvis viktigt att totalförsvarets behov av elförsörjning kan garanteras. Vi vill understryka att en ny modell för tillstånd för havsvind redan har utretts. Utgångspunkten är att den svenska modellen mer ska likna den som används i andra länder. Vi vill poängtera att byte av modell inte får försena tillståndsgivningen för de projekt som redan ligger för beslut. Även den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas tillvara. Kommunala beslut om vindkraft behöver fastslås tidigt i processen och det krävs lokala incitament för ökad acceptans. Den reformering av det kommunala vetot som föreslogs i proposition 2021/22:2010 om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft har två gånger lagts fram för beslut i riksdagen men avslagits av regeringspartierna med stöd av Sverigedemokraterna. Förslag med den inriktningen behöver skyndsamt genomföras. Möjligheten att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkrafts ­ utbyggnad behöver också tydliggöras. Regeringen meddelade i budgetpropositionen för 2025 att man avsåg bereda vidare förslagen som lagts fram i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18). Förslagen behöver nu skyndsamt läggas fram. Därutöver behöver regeringen också omgående återkomma med ett konkret regelverk för den i förra årets budgetproposition aviserade inriktningen om ersättning till kommunerna motsvarande fastighetsskatten som på ett effektivt sätt kan stimulera ny elproduktion. Oavsett hur kommunerna i övrigt kommer att ersättas vill vi att de kommuner som ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker som snabbt kan komma till stånd får en extra bonus om ett nytt positivt beslut ges under 2026. Stödet kan exempelvis utformas så att de första 400 vindkraftverken av modern storlek får dela på pengarna som avsätts till ändamålet. Det skulle ge ett stöd på ca 250 000 kronor per verk. Strategi för fjärr- och kraftvärmens bidrag till regional balans Fjärrvärmen har en avgörande betydelse i det svenska energisystemet. Genom den effektiva värmedistribueringen, och att den i allt högre utsträckning produceras fossil ­ fritt, minskar den också behovet av el. Även fjärrvärmen har karaktären av ett naturligt monopol, men där kunderna kan undvika monopoleffekterna genom egna alternativa investeringar. De prisökningar som rullar ut över landet och som till del beror på bränsle ­ priser, riskerar att öka övergång till andra lösningar än fjärrvärme, vilket i sin tur ökar elanvändningen i en situation när el bör användas till annat än uppvärmning. Förtroendet för fjärrvärmebolagen behöver återskapas. Det kan endast göras genom att stärka kundens ställning. Dels handlar det om transparens där det behövs färre och tydligare taxemodeller. Vi vill även se förberedelser för en övergång till en skarpare prisreglering snarare än dagens misslyckade dialogmodell som Energimyndigheten dessutom sagt sig vilja avveckla. En myndighet skulle därmed ytterst kunna få möjlig ­ het att sätta en ram för priset, liknande den som gäller för elnät. För att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärmen bör en hårdare reglering kombineras med en utredning om sänkt elskatt på kraftverkens värmepumpar. Sektorn behöver även en mer rättvis hantering där materialåtervinningen av plast behöver öka och effektiva styrmedel införas högre upp i avfallskedjan, för att skilja av och fasa ut fossilt plastinnehåll i avfallet som idag bidrar till ökade kostnader. Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att säkerställa att fler investeringar kan göras i anläggningar som är viktiga för ett mer robust elsystem. Den fjärr- och kraftvärme ­ strategi som den tidigare regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram behöver tas vidare till beslut. Svenska kraftnät bör underlätta kraft- och fjärrvärmens deltagande på stödmarknader och Energimarknadsinspektionen ta fram en ändamåls ­ enlig nätnyttoersättning som korrekt prissätter bidraget till elsystemet. Kärnkraften får fortsatt stor betydelse för elsystemet Kärnkraften kommer under lång tid framöver att utgöra en viktig del av elsystemet. Tillsammans med vattenkraften ger den goda möjligheter till balansering och stabilitet i en elförsörjning som alltmer baseras på förnybara energislag som vindkraft och solenergi. Stöd till ny kärnkraft behandlas tidigare i denna motion. Socialdemokraterna ser också stora möjligheter i fråga om förlängning av drifttid för befintliga reaktorer. Detta förutsätter givetvis en säker drift och att ev. säkerhetshöjande investeringar som krävs för detta genomförs. Även planerad effekthöjning vid befintliga reaktorer kommer att bli ett värdefullt tillskott till elförsörjningen. Med anledning av detta har Socialdemokraterna lyft frågan om betydelsen av att kraftverket i Oskarshamn får en svensk ägare. Reaktorn ägs idag ytterst av den tyska staten genom dess 99 ‑ procentiga ägande i ett kraftbolag. Den tyska staten är ålagd att avyttra sin del i detta bolag. Det är av stor vikt att den reaktor som finns i Oskarshamn, den största i Sverige, blir föremål för livstidsförlängning. För Socialdemokraterna är det fortsatt inte aktuellt att bygga ny kärnkraft på andra platser än de befintliga. Regeringen har enligt vår mening inte kunnat visa att det är lämpligt att öppna för kärnkraftsetableringar på andra platser än på de som idag har kärnkraftsproduktion. Det förefaller tvärtom mer effektivt att använda den infrastruktur inklusive anslutningar, kompetens hos berörd personal och acceptans i det omgivande samhället som finns i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Dessa faktorer innebär att det blir både tids- och kostnadsmässigt mest effektivt att etablera eventuella nya reaktorer på befintliga platser. Nuvarande reaktorägare är dessutom kollektivt ansvariga för kostnadsberäkning och finansiering av kärntekniska restprodukter och har byggt upp system för såväl bränsle- som avfallshantering. Det aktuella programmet uppges även kunna ombesörja omhändertagandet av kärnavfall vid förlängning av drifttiden för reaktorerna. Berörda länsstyrelser har kunskap om den samordnande roll kopplad till beredskap som krävs i samband med t.ex. en reaktorolycka. Placeringen av kärnkraftverk är en central fråga för ett land där det behöver finnas en tydlig demokratisk kontroll. Det har stora implikationer på energiförsörjningen men det får också tydliga säkerhetspolitiska konsekvenser, exempelvis gällande risk för terrorhot och påverkan från främmande makt. Staten behöver därför fortsatt ha både ansvar och kontroll i sådana för Sverige viktiga frågor som rör framtida säkerhet. Det bör inte lämnas öppet för marknadskrafterna. Staten behöver ha kontroll och ett ansvar för säkerheten, för att elbehoven möts och för att kärnkraft byggs där det är mest effektivt, vilket enligt vår uppfattning är på de platser där vi redan idag har kärnkraft. Etableringar på nya platser kräver komplicerad prövning av berörda myndigheter och av aktuella kommuner. Den nära samverkan som finns på dagens platser understryker dessutom behovet av ett långt gånget kommunalt inflytande. Skulle dessutom fler nya platser behöva utredas parallellt, ställs ytterligare krav på myndighetsresurser. Även omhändertagande och transport av kärntekniska restprodukter torde komma att påverka valet av lokalisering. Befintliga reaktorägare svarar idag via SKB för omhändertagande och finansiering av kärnavfallet. Nytillkommet avfall från nya reaktorer kommer att innebära att nya anläggningar för omhändertagande behöver byggas. Ytterligare frågor rör ändringar i lagen om ansvar och ersättning vid radiologisk olycka som nu är föremål för beredning efter tidigare utredning, bl.a. frågan om skadereglering. Även i det sammanhanget skulle frågor som rör fler reaktorer, ev. på andra platser än de befintliga och med nya ägare, behöva beaktas. Fusionskraft Utvecklingen och forskningen av fusionsenergi och fusionskraft går framåt. Även i Sverige finns forskare och företag som kommit långt i ett internationellt perspektiv. Av den anledningen är det viktigt att snarast utreda hur regelverket kring fusionsenergi och fusionskraftverk kan uppdateras och anpassas för att bättre motsvara fusionsenergins tekniska och riskmässiga förutsättningar. Det behövs en nationell fusionsstrategi där staten ger en tydlig politisk signal om ett svenskt engagemang för fusionsenergins möjliga potential som grön kraftkälla i Sverige. Strategin bör bl.a. omfatta frågor om infrastruktur, kompetensförsörjning, investeringar och samarbeten både på nationell och internationell nivå. Geotermisk energi EU har nyligen beslutat att utveckla en europeisk strategi för geotermisk energi och uppmanat medlemsstaterna att öka investeringar, förenkla tillstånd och bygga kompetens. Sverige har starka förutsättningar med en välutvecklad bergvärmesektor och utbyggd fjärrvärme, men saknar ännu en tydlig nationell färdplan för djupare geotermi. Ett arbete med mål, pilotanläggningar, att kartlägga leverantörskedjor och kompetensbehov samt behov och utformning av regelverk, tillståndsprocesser och incitament bör därför initieras av regeringen. Såväl SGU som Energimyndigheten behöver få uppdrag med målsättningen att få fram underlag för en strategi på området. En sådan ska möjliggöra storskaliga lösningar som stärker energiförsörjningen, minskar utsläppen och gör oss till en ledande europeisk part. Solkraft Solkraften behöver en ökad tydlighet och ändamålsenliga regelverk. Solkraften har förutsättningar att bidra mer till den svenska elproduktionen. Det är kostnadseffektivt att sätta upp solpaneler på byggnader och strukturer som ändå ska uppföras. Den tekniska utvecklingen går snabbt och det finns ett stort intresse för solkraft hos hushållen, som ett sätt att balansera höga elkostnader och minska beroendet av andra, inte minst fossila, kraftslag. En stor potential av storskaliga parker ligger i större markbaserade anläggningar. Idag hämmas utvecklingen både av regelverket för att uppföra anläggningarna och av möjligheterna att ansluta dem till nätet. Vi vill därför att regeringen säkerställer att det tas fram nationella riktlinjer för länsstyrelserna i fråga om hur lagstiftning ska tolkas så att prövningen kan gå snabbt och bli likvärdig över landet. Energimarknadsinspektionen bör få i uppdrag att ta fram regelverk som kortar ledtiderna och säkerställer rimliga kostnader för anslutning till elnätet. Det är exempelvis viktigt med transparens i fråga om var det finns möjliga eller lämpliga inmatningspunkter i nätet. Kraven på nätägarna bör i det sammanhanget öka. Hållbara fossilfria transporter och biodrivmedel, laddinfrastruktur och biogas Användningen av fossil energi inom transportsektorn är fortsatt hög och står för en stor del av utsläppen. För att bryta transportsektorns fossilberoende behövs en ökad transport ­ effektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara förnybara drivmedel. Utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i en sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Energimyndig ­ heten och Trafikverket bör ha i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för gas. Dagens fossildrivna fordon kommer emellertid att fortsätta att rulla på våra vägar under många år. För att klara svenska klimatmål och bidra till svensk industriell utveckling behöver fossila drivmedel bytas mot förnybara. I dag används biogas framför allt i transportsektorn där den ersätter användning av bensin och diesel och bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn. Att utöka produktionen är möjligt och skulle även vara viktigt för industrins möjligheter att ersätta fossilgas med biogas. Till följd av regeringens politik tappar Sverige investeringar i biodrivmedel, trots i grunden goda förutsättningar. Det är ett problem i klimatomställningen av fordons ­ flottan och en förlust för svenskt näringsliv. Det är av högsta vikt att marknadens aktörer kan få stabila förutsättningar för svensk produktion av biodrivmedel. Tryggt och säkert elsystem En allt snabbare energiomställning innebär betydande utmaningar för elsäkerheten. Nya tekniker används i åldrande elanläggningar och användningen sker också på ett annat sätt än tidigare, vilket elanläggningarna inte alltid är anpassade för. I takt med att allt mer avancerad elektronik integreras i elsystemen, t.ex. solceller och laddstolpar, ökar även risken för problem med elektromagnetiska störningar på radiokommunikation och el- och telenät samt utrustning ansluten till dessa. I syfte att förstärka arbetet med elektromagnetisk kompatibilitet tillfördes Elsäkerhetsverket därför medel 2022. Vi ser att regeringen bör utvärdera satsningen. Robustheten inom elförsörjningen behöver vara hög och åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en tillfredsställande beredskapsnivå. Förmåga och motståndskraft behövs för att hantera väpnade angrepp, cyberattacker och antagonistiska handlingar samt extrema väderhändelser såsom stormar, bränder och översvämningar. Den socialdemo ­ kratiska regeringen förstärkte därför insatserna för elberedskap så att sektorn bättre ska kunna förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Det inkluderar t.ex. områdena skydd och robusthet, reparationsberedskap, ödrift, ledningsförmåga, cybersäkerhet och samband. Ökade medel ger även stärkt förmåga att vägleda sektorn med planering för åtgärder före och under höjd beredskap. Vi ser positivt på de insatser på området som presenterats även under senare år och på de förstärkningar av det civila försvaret som följer på den breda försvarsöverenskommelsen. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)