Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1497 av Heléne Björklund (S) Skarvens utbredning och påverkan i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda skarvens utbredning och påverkan för att hitta långsiktiga och verkningsfulla åtgärder för att förbättra situationen för fisket och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Blekinge finns starka traditioner av både yrkesfiske och sportfiske. Blekinge är en viktig fiskedestination och samtidigt hem för flera yrkesfiskare som ska försörja sig som fiskare. Det görs omfattande regleringar, restriktioner och fiskevård för att förbättra situa ­ tionen. Men en som inte bryr sig om detta är skarven. Den fiskar ohämmat och gör flera av insatserna nästan meningslösa. Forskare både på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och vid Stockholms universitet har gjort beräkningar på att skarvarna i den svenska delen av Östersjön äter 24 000 ton fisk på ett år. I ett projekt från 2016, gjordes en jämförelse mellan den totala konsumtionen av skarv på kommersiella fiskarter med uttaget av yrkesfisket, fritidsfisket och sälens predation i Blekinges skärgård. Skarvarnas föda skiljde sig mellan två undersökningsområden. I den östra delen av Blekinges skärgård bestod 20 % av födan (i vikt) av svartmunnad smörbult, vilken är en invasiv art. Den fångades också i ryssjefisket. Däremot hittades inga svart ­ munnade smörbultar i det västra området, varken i skarvmagar eller i nätprovfisket. I det västra området var torsk en viktig art i skarvfödan (33 %) och till viss del även gädda (8 %), medan svartmunnad smörbult och abborre (19 %) var de viktigaste arterna i det östra området. Slutsatserna är att människan landar mer fisk i ton än vad skarvarna äter i Blekinge skärgård, men skarvarna äter totalt (624 ton) mer än hälften av mängden fisket landar (904 ton). Tar man inte hänsyn till sill som domineras av snörpvadsfiske, vilket sker på leksillen som kommer in i området under en kort tid, så konsumerar skarven mer av de kommersiella fiskarterna än människan (310 ton respektive 301 ton). I Blekinge kan skarvarna möjligen agera som reglerande faktor på den växande populationen av svartmunnad smörbult. Det finns också en möjlighet att skarvarna kan ha negativa effekter på kustnära torsk, gädda och abborre i delar av Blekinge kustområde. Eftersom skarvar generellt äter fiskar av mindre storlek än människan tar upp och därmed konsumerar fler fiskar i antal har skarven en annan slags påverkan på fisksamhällen än vad människan har. Frågan är angelägen och det är därför viktigt att regeringen uppmanar Naturvårdsverket att följa upp skarvens utbredning och påverkan för att hitta långsiktiga och verknings ­ fulla åtgärder för att förbättra situationen för fisket. Heléne Björklund (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1895 av Heléne Björklund (S) Skarvens utbredning i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av skarvstammens påverkan på fiskbestånden och fisket i Blekinge samt om att regeringen bör vidta långsiktiga och verkningsfulla åtgärder för en hållbar förvaltning av arten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att underlätta skyddsjakt samt införa licensjakt på skarv och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Blekinge finns starka traditioner av både yrkesfiske och sportfiske. Blekinge är en viktig fiskedestination och samtidigt hem för flera yrkesfiskare som ska försörja sig som fiskare. Det görs omfattande regleringar, restriktioner och fiskevård för att förbättra situa ­ tionen. Men en som inte bryr sig om detta är skarven. Den fiskar ohämmat och gör flera av insatserna nästan meningslösa. Forskare både på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och vid Stockholms universitet har gjort beräkningar på att skarvarna i den svenska delen av Östersjön äter 24 000 ton fisk på ett år. I ett projekt från 2016, gjordes en jämförelse mellan den totala konsumtionen av skarv på kommersiella fiskarter med uttaget av yrkesfisket, fritidsfisket och sälens predation i Blekinges skärgård. Skarvarnas föda skiljde sig mellan två undersökningsområden. I den östra delen av Blekinges skärgård bestod 20 % av födan (i vikt) av svartmunnad smörbult, vilken är en invasiv art. Den fångades också i ryssjefisket. Däremot hittades inga svartmunnade smörbultar i det västra området, varken i skarvmagar eller i nätprovfisket. I det västra området var torsk en viktig art i skarvfödan (33 %) och till viss del även gädda (8 %), medan svartmunnad smörbult och abborre (19 %) var de viktigaste arterna i det östra området. Slutsatserna är att människan landar mer fisk i ton än vad skarvarna äter i Blekinge skärgård, men skarvarna äter totalt (624 ton) mer än hälften av mängden fisket landar (904 ton). Tar man inte hänsyn till sill som domineras av snörpvadsfiske, vilket sker på leksillen som kommer in i området under en kort tid, så konsumerar skarven mer av de kommersiella fiskarterna än människan (310 ton respektive 301 ton). I Blekinge kan skarvarna möjligen agera som reglerande faktor på den växande populationen av svartmunnad smörbult. Det finns också en möjlighet att skarvarna kan ha negativa effekter på kustnära torsk, gädda och abborre i delar av Blekinge kustområde. Eftersom skarvar generellt äter fiskar av mindre storlek än människan tar upp och därmed konsumerar fler fiskar i antal har skarven en annan slags påverkan på fisksamhällen än vad människan har. Frågan är angelägen och det är därför viktigt att regeringen uppmanar Naturvårds ­ verket att följa upp skarvens utbredning och påverkan för att hitta långsiktiga och verkningsfulla åtgärder för att förbättra situationen för fisket. Heléne Björklund (S)