Jämförelse a232c11d779439530c09653a Underlagets kontrollsumma: da1bb797baefe67d8fe0325823bdd65deb9dec6d8a56b1fad20f760ff1f878c5 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC023197: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023197 Motion till riksdagen 2024/25:3197 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny princip om att indexera de generella statsbidragen enligt juni-KPI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och avveckla möjligheten att ta ut vinst ur välfärdens verksamheter samt att utveckla icke vinstdrivande alternativ till de marknads- och valmodeller som införts inom offentlig sektor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla möjligheterna till samverkan mellan idéburna organisationer och kommuner, regioner och statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell för kommunala intäkter vid djupa konjunkturnedgångar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kompetenscentrum för specialkompetens som kan avropas av kommunerna vid behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på kompetensutveckling för att säkra kompetensförsörjningen inom välfärdsområdet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka samverkan mellan statliga myndigheter och kommunerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för att motverka social dumpning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje ytterligare satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uppdaterat mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämningskommitténs förslag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska välfärden är utmanad. Sverigedemokraterna och regeringens otillräckliga statsbidrag till kommuner och regioner och oförmåga att komma med långsiktiga finansieringsbesked drabbar välfärden – skolan, vården, omsorgen och det brottsföre ­ byggande arbetet. I ett läge där kommunsektorns verksamheter redan var hårt pressade före den ekonomiska krisen leder nu kostnadskrisen till nedskärningar. Det innebär färre kollegor på nattpasset, färre undersköterskor och sjuksköterskor inom äldreomsorgen, färre fältassistenter och socialsekreterare, större barngrupper i skolan och längre köer till operationer och till vårdcentralerna. Privatiseringar och marknadsexperiment har kostat dyrbara skattepengar. Barns utbildning har blivit en handelsvara och pengar som behövs i våra klassrum, i hem ­ tjänsten och på våra sjukhus tas istället ut som vinst av internationella riskkapitalister. En stark välfärd är vårt bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Välfärden ska ge lika bra förskola och skola åt alla barn oavsett föräldrarnas ekonomi och sjukvård efter behov – inte efter plånbok. Den ska ge samma trygga äldreomsorg till under ­ sköterskan och byggnadsarbetaren som till direktören. Vår välfärd ska inte vara beroende av riskkapital för att fungera och svenska folket ska kunna vara med och styra den välfärd som de betalar för med sina skattepengar. Det är en förutsättning för vår samhälls ­ gemenskap och för att vi ska ha ett Sverige som håller ihop, också i tuffa tider. Utmaningarna blir särskilt tydliga inom vissa områden. Revorna inom äldreomsorgen blev uppenbara under pandemin. Pandemin är över men behoven finns kvar. Det krävs resurser och satsningar på kompetensförsörjning och ökad kvalitet för att säkerställa en god äldreomsorg. Kompetensbristen inom vård, skola och omsorg är betydande. Att hitta rätt kompetens bedöms vara en av de största utmaningarna kommuner och regioner står inför. För att klara en god välfärd krävs såväl ökade resurser som satsningar på insatser för att säkra kompetensförsörjningen. Skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får inte samma möjligheter att klara skolan. En likvärdig skola för alla barn är grundläggande, men idag ökar ojämlikheten och skillnaderna mellan elevgrupper och skolor. Sveriges marknads ­ skola är extrem i internationell jämförelse och har ökat segregationen. Alla barn har rätt till en utbildning som ger goda framtidsutsikter. Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Jämlikheten i svensk skola måste stärkas. Sverige har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samtidigt har vi en vårdkris med bristande resurser som leder till att vården blir allt mer otillgänglig och många får vänta allt längre på att få vård. Kostnadskrisen har slagit till i regionerna och sjukvården har satts på svältkur. Resurser till vården måste prioriteras framför sänkta skatter till högavlönade. Gängbrottsligheten, skjutningarna och otryggheten hotar vår samhällsgemenskap och måste bekämpas med full kraft. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. Nu behöver vi också satsa motsvarande på arbetet med att bryta nyrekryteringen. Tryga grundfinansieringen till kommuner och regioner Sverige befinner sig i en ny ekonomisk verklighet, med höga matpriser, hyror och räntor. Men kostnadskrisen har inte bara drabbat hushållen. Det svåra ekonomiska läget och regeringens ovilja att prioritera välfärden slår hårt mot välfärdens verksamheter. Påstådda satsningar på välfärden har i reala termer inte ens kompenserat för kostnads ­ ökningarna. Underskotten i regionerna är nu större än under 90-talskrisen och historiska nedskärningar tvingas fram i skolan, vården, omsorgen och det brottsförebyggande arbetet. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden genom att inflationsskydda de generella statsbidragen och därmed ge kommuner och regioner tryggare och bättre planeringsförutsättningar. Därför vill vi införa en ny princip för statens budget, en automatisk indexering av de generella statsbidragen. Det skulle innebära en bottenplatta och en tryggare grund ­ finansiering av vår välfärd. Vi föreslår att de generella statsbidragen räknas upp med inflationen, juni-KPI, varje år. Riktade statsbidrag bör användas varsamt. Fördelarna med att detaljstyra statens resurser måste vägas mot kommunsektorns behov av flexibilitet och möjlighet till långsiktig planering. Därutöver ser möjligheterna för kommuner och regioner att ta del av små, sökbara eller prestationsbaserade statsbidrag olika ut och användandet av riktade statsbidrag riskerar därmed att minska likvärdigheten mellan landets kommuner och regioner. Det kan också leda till att resurserna inte används där de behövs som mest. Det är viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet med att minska antalet riktade statsbidrag och omvandla riktade statsbidrag till generella statsbidrag. För att ytterligare lätta bördan för kommunsektorn bör regeringen se över vilka riktade statsbidrag som kan omvandlas till generella statsbidrag baserat på Utjämnings ­ kommitténs förslag. Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten inom sjukvården och spä på segregationen inom skolan. Marknadiseringen har också inneburit försämrade arbetsvillkor för de som arbetar inom välfärden och att vården splittras. På samma sätt har privat driven äldreomsorg på många håll lägre bemanning och otrygga anställningsformer för personalen. Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård – inte till stora vinstuttag. Vi socialdemokrater vill ha en god och jämlik vård, och då måste vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Skattepengar som är avsedda för välfärden ska gå till välfärd, inte privata vinster. Jämlika förutsättningar i hela Sverige Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Förra mandatperioden beslutade riksdagen om en ny kostnadsutjämning, och nu tas större hänsyn till gles bebyggelse och socioekonomiska faktorer. Men skillnaderna är alltjämt för stora. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre skattekraft. Socialdemokraterna ställer sig bakom ett uppdaterat mer utjämnande utjämnings ­ system för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämnings ­ kommitténs förslag. Många kommuner och regioner som idag möter de största utmaningarna skulle med förslaget få mer jämlika förutsättningar för välfärden och servicen till sina invånare. Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsätt ­ ningar för alla kommuner och regioner för att hela Sverige ska leva och växa. Det är en fråga om rättvisa. År 2022 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt statsbidrag till kommuner med strukturella utmaningar, inom ramen för ett landsbygdspaket. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från utjämningssystemet samt de kommuner som har färre än 9 000 invånare. I väntan på att ett nytt utjämnings ­ system träder i kraft så föreslår vi en förlängning av stödet. Medel till befolknings ­ mässigt mindre kommuner för 2025. I samband med en förlängning av stödet bör behovet av stödet och dess eventuella utformning ses över för att säkerställa träffsäkerhet. Säkra kompetensförsörjningen till välfärden Tiotusentals nya medarbetare kommer att behöva anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) räknar med att 410 000 personer kommer att behöva anställas de kommande tio åren. Kompetensbristen inom vård, skola och omsorg är betydande. Att hitta rätt kompetens bedöms vara den största utmaningen kommuner och regioner står inför. De som är över 80 år i befolkningen kommer att öka med nästan 50 procent vilket innebär att äldre ­ omsorgen behöver öka antalet anställda med 30 procent. Även hälso- och sjukvårdens personal behöver öka påtagligt. Samtidigt går många medarbetare i pension de närmaste åren. För att klara en god välfärd krävs såväl ökande resurser som satsningar på insatser för att säkra kompetensförsörjningen. Redan idag är behovet av personal med rätt kompetens betydande och väntas öka. Det gäller bland annat implementeringen av digitala verktyg i välfärden, vilket kommer bli allt viktigare framöver. Använda på rätt sätt kan nya digitala verktyg göra arbetssituationen för de som jobbar inom välfärden bättre och välfärdens service mer effektiv. Vi föreslår en särskild personalsatsning inom sjukvården (UO9) och satsningar på kompetensutveckling för att säkra kompetensförsörjningen inom välfärdsområdet. Förbättrade möjligheter för idéburna aktörer att bidra till välfärden De idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn är liten i Sverige jämfört med de flesta andra länder i Norden och Europa. De senaste decenniernas ökning av andelen upphandlade välfärdstjänster har i huvudsak skett i form av kommersiella aktörer på bekostnad av de idéburna. För att främja ett ökat idéburet deltagande i välfärden tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning om de idéburna aktörernas förutsättningar (SOU 2019:56). Riksdagen antog lagen, som trädde i kraft den 1 januari 2023. Idéburna organisationer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska nu kunna registrera sig i ett särskilt register och upphandlande myndigheter kan reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer. Regeringen bör fortsätta främja utvecklingen av idéburen välfärd. Samhället håller på att förlora den demokratiska kontrollen över välfärden, och oseriösa aktörer och vinstdrivande koncerner har flyttat fram sina positioner med vinstjakt i välfärden och ökade klyftor som följd. Förtroendet för välfärden hotas framför allt av brister i kapacitet och tillgänglighet samt av en okontrollerad privatisering. Inkomstgaranti vid djupa lågkonjunkturer När skola, äldreomsorg och sjukvård försämras drabbas vanligt folk och samhälls ­ gemenskapen i Sverige urholkas. Staten måste därför ge förbättrade förutsättningar för kommuner och regioner att klara välfärden, även i tider av kris eller djupa låg ­ konjunkturer. I utredningen En god kommunal hushållning (SOU 2021:75) föreslås bland annat en statlig garanti för kommuners och regioners intäkter som är tänkt att skydda resurserna till välfärden vid djupare konjunkturnedgångar. I utredningens förslag skulle staten förbinda sig att skjuta till medel som innebär att en viss lägsta nivå för skatteunderlags ­ utvecklingen i kommuner och regioner uppnås. Ett sådant system med en sorts inkomst ­ garanti för kommuner och regioner skulle förbättra deras möjligheter till långsiktig planering för att upprätthålla kvaliteten i välfärden även under konjunktur ­ svackor. Regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell så att välfärdens finansiering är tryggad inför kommande kriser. God kommunal hushållning För att vi ska få väl avvägda ramar för den kommunala ekonomin behöver vi se över relevant lagstiftning och befintligt regelverk. Ett förslag som fanns i utredningen En god kommunal hushållning var att om delårsrapporten för kommunen eller regionen visar betydande budgetavvikelser ska fullmäktige anta en plan för hur kommunen eller regionen ska hantera dessa och vilka åtgärder som ska vidtas för att få ekonomin i balans. Utredningen föreslår också att kommuner och regioner ska upprätta ett tioårigt program för god kommunal hushållning för att öka långsiktigheten i planeringen. Det skulle ge en mer sammanhållen ekonomisk styrning och tydligt koppla samman kommunernas och regionernas ekonomiska planering till det övergripande kravet på god ekonomisk hushållning. Det finns ett stort behov, inte minst i mindre kommuner, av att få stöd och väg ­ ledning i hanteringen av den ekonomiska förvaltningen. I utredningen En god kommunal hushållning finns ett förslag om en central funktion som kan ge vägledning och stöd till kommuner och regioner i form av generell rådgivning i frågor som rör ekonomisk styrning och förvaltning. Det skulle vara ett bra sätt att öka kvaliteten i arbetet, samtidigt som det skulle ge en bättre översiktsbild av hur regeltillämpningen ser ut runt om i landet. Kunskaperna om hur kommunsektorn sammantaget arbetar med produktivitetsutveckling skulle också kunna öka och spridas. Vi socialdemokrater anser att förslagen är väl avvägda och uppmanar regeringen att överväga att införa en sådan ordning. Modell för specialkompetens Många kommuner kämpar med otillräckliga resurser, svårigheter att finna personal med rätt kompetens samt utmaningen i att hantera de specialkompetenser som varje kommun behöver för att klara sina åtaganden. Mindre kommuner har en särskilt stor utmaning i att leva upp till sina åtaganden. För att stödja de kommuner som inte har möjligheten att själva eller i samverkan med andra leverera åtaganden borde en modell utarbetas för att stödja kommunerna på ett mer konkret sätt. Vi föreslår en modell, med början i mindre skala, med ett kompetenscentrum som kan erbjuda mindre kommuner möjlighet att avropa specialkompetens och ge goda exempel från andra kommuner. Ge kommuner möjlighet till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott Bestämmelserna i sekretesslagen är till för att skydda individens integritet och begränsa vilka som får ta del av personliga förhållanden och uppgifter. Det är viktigt. Samtidigt finns det ett behov av nära samverkan mellan olika myndigheter och möjlighet att dela uppgifter för den enskildes bästa. När det gäller utsatta barn kan ibland omsorgen om barnets bästa förhindras av att informationsutbyte inte kan ske och rätt avpassade insatser ges. Sekretessen kan också vara ett hinder för myndigheter att samverka för att upp ­ täcka fusk och bedrägerier. Riksdagen beslutade nyligen om En ny lag om uppgifts ­ skyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet, betänkande 2023/24:KU27, som initierades av den S ‑ ledda regeringen och som ger ökade möjligheter att dela information för att välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet ska kunna förhindras. Nu är det dags att gå vidare med möjligheten att samarbeta och dela information för att arbeta förebyggande. Sekretess kan inte få stå i vägen för att förhindra nyrekrytering och annan brottslighet. Vi anser att det bör göras en förändring av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka möjligheter till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott. Motverka social dumpning Social dumpning är när en kommun får personer i utsatthet och behov av stöd att mot sin vilja flytta till en annan kommun. Ett stort antal kommuner har larmat om förekomsten av social dumpning och rapporter från Statskontoret och länsstyrelserna belägger detta. Oftast handlar det om rikare kommuner som får personer att flytta till kommuner med hög arbetslöshet och hårt ansträngd ekonomi. Det är ovärdigt Sverige och innebär sämre förutsättningar för människor att skapa sig ett självständigt liv. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en utredning som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att motverka social dumpning. Den utredningen lades ned av Sverigedemokraterna och regeringen som aktivt motarbetar åtgärder för att förhindra social dumpning. Vi anser att en utredning om social dumpning bör tillsättas på nytt. Akuta insatser för att bekämpa gängvåldet Skjutningar, hot och sprängningar sprider skräck i hela bostadsområden. Det kommer att kräva uthållighet och långsiktighet för att pressa tillbaka gängen. Det krävs att arbetet med att se över straff, ge polisen utökade verktyg och förstärka rättsväsendet måste fortsätta. Men det krävs också akuta åtgärder här och nu för att skapa trygghet och för att bekämpa gängvåldet. För varje ytterligare satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet för att stoppa nyrekryteringen. De som drabbas av gängens sprängdåd måste få akut hjälp. Därför måste en skydds ­ mekanism införas, som träder in så fort det skett ett våldsdåd i ett bostadsområde. En ”task force” ska ha till uppgift att vara en sammanhållande länk för de som drabbas och säkerställa att till exempel kommunen, brottsofferjouren och berörda försäkrings ­ bolag snabbt kopplas in. Tillväxtpaket till kommuner vid nyindustrialisering I Sverige pågår just nu en grön industriell revolution, med tusentals nya jobb i hela landet. Nyindustrialiseringen märks på många olika håll i Sverige, men framförallt i landets norra delar. För kommuner och regioner som tidigare sett utflyttning och minskande ekonomiska resurser innebär denna tillväxt hopp och framtidstro, men också särskilda utmaningar. Det krävs investeringar i bland annat industrimark, vägar, avlopp, bostäder och inte minst i människor för att klara kompetensförsörjningen. Det kräver även en utökad välfärd i form av exempelvis förskolor och skolor. För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har det offentliga en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt. För att stötta snabbväxande kommuner och se till att framtidens jobb hamnar i Sverige behövs ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 att 140 miljoner kronor ska avsättas för bostadsprojekt i Norr- och Västerbotten och att avgiften för byggkreditgarantier ska sänkas. Dessa åtgärder är helt otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sen 90-talet och svenskt bostadsbyggande fortsatt tynger BNP-tillväxten. Byggkreditgarantier åt företag har historiskt inte fungerat, utan det krävs rena byggkrediter från staten för att få igång byggandet. Vi socialdemokrater vill se breda åtgärder både för bostadsbyggande och för att stärka välfärden i de nyindustrialiserande orterna: Byggstimulans och byggkrediter: Bostadsbyggandet i Sverige har rasat, men de snabbväxande kommunerna har inte råd att vänta ut lågkonjunkturen. Vi föreslår därför en byggstimulans för byggande av hyresrätter särskilt riktad till snabbväxande kommuner. Därtill föreslår vi statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Säkrad kompetensförsörjning: För att säkra kompetensförsörjningen föreslår vi ett pilotprojekt för nationellt intag till yrkesvux, så att vuxna över hela landet kan söka utbildningar med säkra jobb i snabbväxande kommuner. Vi vill också införa en garanterad lärlingsplats för unga som studerar bygg och elektronik. Tillväxtsamordning: Därtill finns ett behov av tillväxtsamordning från staten, som kan stötta kommuner och andra regionala aktörer vid extremt snabb tillväxt. Stöd till kommunsektorn: Nyetablering av industrier kräver stora och riskfyllda investeringar av det offentliga. Vi föreslår därför statliga kreditgarantier till kommunsektorn, då det skulle minska kommunernas risk och finansieringskostnad. Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 166 750 052 6 576 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 092 052 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 −250 000 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 8 000 ±0 99:1 Punktmarkera unga på glid ±0 1 500 000 99:2 Bidrag till småkommuner ±0 300 000 Summa 173 107 254 8 126 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S) === HD023558: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023558 Motion till riksdagen 2025/26:3558 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta utveckla de lokala servicekontoren samt utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att staten genom sitt fastighetsbestånd inte ska underlätta för kriminella aktörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Samtidigt behöver vi fortsätta förbättra den statliga närvaron och servicen i hela landet. Det krävs fortsatta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem. Våra gemensamma skattepengar ska användas på ett effektivt sätt och samtidigt främja miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Den statliga närvaron och servicen behöver vara närvarande i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt expansion av statliga verksamheter finns det förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att ny- och omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som efterfrågades. De ny- och om ­ lokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om placering av statlig verksamhet. Arbetet med omlokalisering av statliga jobb och etablering av nya servicekontor ska intensifieras. De statliga servicekontoren är viktiga för att människor ska kunna organisera sin vardag och ska därför finnas tillgängliga. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få väg ­ ledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Servicekontoren är mycket uppskattade med cirka 2,8 miljoner besök under 2024 och en kundnöjdhet på 95 procent. Sverigedemo ­ kraterna och regeringens tidigare aviserade nedskärningar av budgeten för servicekontor innebär att minst 35 servicekontor kommer att stängas. Det slår hårt mot medborgar ­ servicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser att de servicekontor som har stängts ska återöppnas och att servicekontoren ska fortsätta utvecklas. De bör omfatta fler sam ­ hällstjänster och möjligheten för fler verksamheter att kunna knytas dit. Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet. I många delar av landet bedrivs det inte längre någon lokal bankverksamhet och färre har därmed kunskap om förutsättningarna för att starta och driva ett företag just där. Det leder till sämre regional utveckling och färre företag. Sverige behöver en bank- och finans ­ marknad som är lokalt förankrad för att stimulera lokalt näringsliv. Inte minst byggföretag , handel, åkerier och jord- och skogsbrukets entreprenörer. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella intuitioner och lokalsamhälle. Regeringen bör därför utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor. En effektiv statlig förvaltning Det övergripande syftet med skattepolitiken är att finansiera vår gemensamma välfärd och vår förmåga att ta itu med samhällsproblemen. Därför är det viktigt att varje skattekrona används på ett så bra sätt så möjligt. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säker ­ ställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verk ­ samhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noggrann analys. Vi vill därför att regeringen iakttar försiktighet vid sina föreslagna hopslagningar av myndigheter och att problem som myndigheter lyfter i sina utredningar och remissvar måste hörsammas av regeringen innan en sammanslagning. Precis som det är viktigt att offentliga resurser används effektivt är det viktigt att våra gemensamma skattepengar används till det de är tänkta att användas till. Därför måste vi gå hårt åt den ekonomiska brottsligheten som undergräver förtroendet för samhällsinsti ­ tutionerna och som urholkar välfärden. De kriminella gängen drar in stora belopp genom ekonomisk brottslighet som riktas mot det offentliga. Bl.a. genom skattebrott, nyttjande av de privatiserade delarna av välfärden och bidragsfusk. Denna brottslighet underminerar hela samhällets strukturer. Vi vill förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, bl.a. den av Socialdemokraterna inrättade Utbetalningsmyndigheten. Vi vill ge Utbetalningsmyndigheten möjlighet att inhämta upp ­ gifter direkt från polisen med fokus på personer kopplade till organiserad brottslighet. Fler felaktiga utbetalningar ska stoppas, bland annat genom direktaccess till fler myndig ­ heters databaser. Även statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande av fastigheter möjliggöra för kriminell verksamhet, exempelvis genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopplingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste skyndsamt ta fram åtgärder för hur det kan säkerställas att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kammarkollegiet 179 196 ±0 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 33 050 ±0 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 279 000 ±0 1:5 Finanspolitiska rådet 12 360 ±0 1:6 Konjunkturinstitutet 76 622 ±0 1:7 Statskontoret 325 130 ±0 1:8 Statistiska centralbyrån 711 961 ±0 1:9 Bidragsfastigheter 515 000 ±0 1:10 Finansinspektionen 893 410 ±0 1:11 Riksgäldskontoret 400 432 ±0 1:12 Bokföringsnämnden 15 028 ±0 1:13 Vissa garanti- och medlemsavgifter 264 626 ±0 1:14 Statens servicecenter 913 560 50 000 1:15 Finansmarknadsforskning 33 353 ±0 1:16 Upphandlingsmyndigheten 125 311 ±0 1:17 Utbetalningsmyndigheten 258 219 ±0 Summa 22 038 701 50 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S)