Jämför sakliga förslag
A · Kriminaliserande av försök till kontakt med barn i sexuellt syfte
2024/25 · HC021537 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenB · Förbud mot att dömda sexualbrottslingar ska kunna arbeta med barn
2025/26 · HD023378 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.017 · ämneslikhet 0.751. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för polisen att använda brottsprovokation och att kriminalisera ett försöksstadium gällande kontakt med barn i sexuellt syfte och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om förbud mot att anställa dömda sexualförbrytare inom yrken där målgruppen är barn kan införas och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 474 ord · B 353 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1537
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Kriminaliserande av försök till kontakt med barn i sexuellt syfte
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för polisen att använda brottsprovokation och att kriminalisera ett försöksstadium gällande kontakt med barn i sexuellt syfte och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Bevisprovokation är tillåten under vissa förutsättningar medan brottsprovokation är otillåten. Gränsen mellan brotts- och bevisprovokation är däremot inte alltid helt enkel att dra. När det gäller bevisprovokation så är det i dag inte reglerat i lag utan det har utvecklats i praxis och rättsvetenskaplig doktrin, till stor del styrd av Europadomstolens avgöranden.
I Sverige är det straffbart för en person att i sexuellt syfte ta kontakt med ett barn under 15 år. Om en person tar kontakt med någon som denne tror är under 15 år men i själva verket är över 15 år är det inte straffbart. I Storbritannien är lagstiftningen lik den svenska, men det är möjligt att dömas för försöksbrott även om den som det tas kontakt med faktiskt inte är ett barn. I Kanada ser lagstiftningen annorlunda ut. Där räcker det för straffbarhet att personen som söker kontakt tror att denne söker kontakt med ett barn.
För att stoppa sexualbrott mot barn och den negativa utveckling som vi har sett de senaste åren krävs krafttag. Här verkar Kanada ha kommit längre i sitt arbete med att få fatt på potentiella sexualförbrytare som fiskar efter barn som de kan utsätta för brott. Regeringens åtgärder inom detta område har hjälpt föga med tanke på hur utvecklingen ser ut. Det borde stå högt upp på regeringens agenda att rädda barn från dessa vidriga brott genom kraftfulla åtgärder. Barnen utgör samhällets kanske viktigaste resurs för framtiden, ett samhälle som inte gör att för att skydda sina barn gör då heller allt för att trygga framtiden. Idag pågår en mörk verklighet för många barn som utsätts för sexuella övergrepp. Vi lever i en tid där förövare tar sig in i våra barns sovrum via deras mobiler och de spelplattformar som de använder sig av, utan insyn av trygga vuxna som finns runt dem. Den som vill utnyttja barn sexuellt vet exakt vilka vägar de ska gå och inte alltför sällan utger de sig för att vara en kompis som bara vill chatta till en början. Det kan handla om grooming som pågår under flera månader och år för att få barnet dit man vill. Det ska inte behövas riktiga barn för att kunna döma en person som söker kontakt med barn i sexuellt syfte. Det bör vara gärningspersonens intentioner som räknas, inte den faktiska omständigheten. Vill man inte införa brottsprovokation som ett verktyg för att förebygga sexualbrott mot barn så borde man straffbelägga försöksstadiet gällande sökande efter barn i sexuellt syfte.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3378
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Förbud mot att dömda sexualbrottslingar ska kunna arbeta med barn
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om förbud mot att anställa dömda sexualförbrytare inom yrken där målgruppen är barn kan införas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Statistik visar att antalet anmälda sexualbrott i Sverige ligger kvar på rekordnivåer, och att en stor andel av dessa brott riktar sig mot barn. Nya undersökningar pekar på att nästan 30 procent av elever i nionde klass rapporterar att de utsatts för sexuella övergrepp – en kraftig ökning på bara några år. Det är hög tid att vi politiskt agerar kraftfullt för att skydda våra yngsta medborgare.
Varje år föds drygt 110
000 till 115
000 barn i Sverige. Befolkningen växer, men så gör tyvärr även mängden rapporterade sexualbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes 25
296 sexualbrott under 2024, vilket är en ökning med cirka 7
procent från föregående år.
En särskilt oroväckande trend är att många av sexualbrotten riktar sig mot barn. Under 2024 skedde 4
146 våldtäkter mot barn (0–17 år), motsvarande 43 procent av alla våldtäkter som anmäldes. Av dessa rörde 2
876 fall barn under 15 år, en ökning med 14 procent jämfört med året innan.
En enkätundersökning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset, genomförd bland elever i årskurs
9 (5
820 elever), visar att 28,4 procent uppgav att de någon gång blivit utsatta för sexuella övergrepp. Det kan jämföras med 20,3 procent i motsvarande undersökning 2016.
Trots dessa alarmerande siffror är åtgärder hittills otillräckliga. Brottsligheten mot barn har inte minskat utan snarare utvecklats negativt. Barn från förskoleålder upp till tonåren faller offer för sexuella övergrepp – både i fysisk kontakt och i digitala former.
Barns rätt till skydd, vård och trygg uppväxt måste väga tyngst. Vi har en skyldighet att se till att lagar och skyddsnät fungerar i praktiken – att en dömd förövare inte kan arbeta med barn, att traumavård med vetenskapligt stöd erbjuds och att rättsprocesser fungerar för de mest utsatta. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2024/25.
Marléne Lund Kopparklint (M)