Jämförelse a1db45ef207c739d79303e30 Underlagets kontrollsumma: 42d5ca7c2c8fa289015a8990e9069556c649f0eb34e783f6adf5cae6b2160afc Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022744: Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022744 Motion till riksdagen 2023/24:2744 av Rickard Nordin (C) Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Sverige är ett fantastiskt land att bo i av många anledningar. Sverige rankas ofta i topp när det gäller levnadsstandard, innovationsklimat och klimat- och miljöhänsyn. Det ska vi vara stolta över. Samtidigt finns det regler som försenar, försvårar och fördyrar klimatomställningen. I värsta fall riskerar det att leda till att klimatmålen inte nås. Den politiska ambitionen att påskynda klimatomställningen behövs nu mer än någonsin. Inte minst för att de globala utsläppen måste halveras fram till 2030 enligt FN:s klimatpanel, för att ha Parisavtalets mål inom räckhåll. Det förutsätter att vi skruvar upp takten, höjer ambitionerna inom alla samhällssektorer och genomför viktiga reformer – från det lokala till det globala. I detta allvarliga läge har vi en regering där det största partiet i regeringsunderlaget inte står bakom klimatmålen, med företrädare som rentav förnekar klimatkrisen. På kort tid har en rad centrala klimatinsatser lagts ned, utan att ersättas med något annat. Förutom de förödande konsekvenserna för klimatpolitiken riskerar det även att äventyra både vår konkurrenskraft och bilden av Sverige som föregångsland och grönt varumärke. Aldrig tidigare har vår nationella klimatpolitik backat kraftigt, i stället för att ta steg framåt. Centerpartiet vet att tydliga och skarpa mål har möjliggjort för svenska företag att bli världsledande inom grön teknik, vilket långsiktigt gynnar såväl Sveriges ekonomi som företagens konkurrenskraft. De nationella klimatmål som slås fast i det klimat ­ politiska ramverket ska värnas och efterlevas. Våra ambitiösa klimatmål skapar, tillsam ­ mans med ny teknik, affärsmöjligheter för innovativa företag. Det är dessa affärsmöjlig ­ heter som visar vägen för omställningen, inte en bakåtsträvande rädsla för det som är nytt. Om näringslivet inte får rätt politiska förutsättningar att ställa om, kommer investeringarna flytta dit förutsättningarna finns. Då riskerar vi att gå miste om såväl skatteintäkter som arbetstillfällen. Lösningen för klimatet finns i framtidens innovationer, inte i gårdagens tekniker. Genom att tillvarata människans uppfinningsrikedom och innovationskraft att finna de lösningar som krävs, kan vi bryta fossilberoendet och öka resurseffektiviteten. För att bromsa och slutligen stoppa klimatförändringarna krävs ett genomgripande systemskifte i hur vi tillverkar och förbrukar produkter och råvaror samt hur vi konsumerar. De linjära materialflöden vi byggt upp samhället kring måste brytas och ersättas med cirkulära kretslopp, där produkter används betydligt längre och där allt material kan recirkuleras för att bli insatsvaror i nya produktionsled. Beroendet av fossila och jungfruliga råvaror behöver drastiskt minska och vi måste bli bättre på att utnyttja de resurser vi redan har i omlopp. Att på ett snabbt sätt minska beroendet av fossil energi innebär också att vi kan minska beroendet av energi från Ryssland och andra skurkstater. Det är helt avgörande, både för klimatet och för vår säkerhet. Här behövs ytterligare styrmedel för att en gång för alla ersätta den fossila energin med hållbara alternativ. Bioekonomin och potentialen för materialsubstitution som finns i förnybara naturresurser här i Sverige måste få en mer framträdande plats. Det måste också kosta att släppa ut och slösa med våra resurser. Det driver på teknik ­ utvecklingen mot mer hållbara alternativ. Utan en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi som bryter fossilberoendet kommer vi inte att kunna reducera vår klimat ­ påverkan i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen och det ohållbara användandet av naturresurser. För Centerpartiet är det en självklarhet att svenska teknikutvecklare och entreprenörer har en nyckelroll att spela i detta systemskifte. Miljö- och klimatinnovationer och nya cirkulära affärsmodeller som växer fram inom näringslivet är den riktiga motorn i omställningen, och politiken måste säkerställa att företagen har bästa möjliga förut ­ sättningar att växla upp sitt arbete ytterligare. Vår teknik och våra smarta lösningar kan dessutom bidra till jobb och tillväxt i Sverige, samtidigt som det ger minskade utsläpp i omvärlden när de exporteras. Sverige har en ambitiös miljölagstiftning, men den bygger i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer. Regelverken behöver ses över i ljuset av dagens samhällsstrukturer och nya tekniska landvinningar. Det som vi tidigare betraktade som avfall måste ses som en tillgång. Samhällskritiska anläggningar som vattenreningsverk behöver omvandlas till resursverk som i högre grad sluter krets ­ loppen. Som ett av världens mest innovativa länder har Sverige goda möjligheter att ta en global ledarroll i denna omställning. Sverige ska gå före, visa vägen och bli ett miljö- och klimatföredöme för resten av världen. Parallellt med att vi begränsar koldioxidutsläppen, ställer om våra energisystem och ökar samhällets cirkulära materialflöden är det angeläget att vi vårdar och förvaltar de naturliga ekosystemen på ett ansvarsfullt sätt åt kommande generationer. Den biologiska mångfalden – samspelet mellan olika typer av arter och ekosystem – är av fundamental betydelse för människans liv på jorden, våra samhällens välmående och klimatomställ ­ ningen. Skogar, kuster, våtmarker och grundvatten är alla viktiga förutsättningar för livet och en hållbar utveckling. Den globala förlusten av arter och ekosystem är det mest brådskande miljöproblemet i världen idag vid sidan av klimatförändringarna. För att bryta den negativa utvecklingen föreslår Centerpartiet kraftfulla satsningar för att bevara och restaurera den biologiska mångfalden och Sveriges naturliga rikedom. Landets redan skyddade områden, såväl på land som till havs, behöver förvaltas bättre och dess livskraftiga ekosystem måste säkerställas. Känsliga områden som har förorenats genom mänsklig aktivitet ska saneras och återställas, ett långsiktigt arbete som måste intensifieras. Särskilt prioriterat är områden och vattentäkter som har kontaminerats av PFAS. Övergödningen av våra hav måste förebyggas genom kraftfullare insatser både vid utsläppskällan och direkt i haven. Invasiva främmande arter måste bekämpas mer aktivt och med mer inkludering av hela samhället. Centerpartiet vill se en större mångfald av aktörer involverade i arbetet med att förvalta och återställa våra naturliga ekosystem. Den enskilde markägaren som bedriver sin näringsverksamhet inom lantbruket eller längs kusten har en nyckelroll att spela och det behövs fler ekonomiska incitament, mer samverkan och mindre pekpinnar från myndigheterna. Insatser för den biologiska mångfalden behöver koppla in allmänheten och civilsamhället för att skapa en större lokal acceptans och ett engagemang i frågan från yngre generationer. Klimatbonus som gör att alla kan vara med För att alla, oberoende av plånbok, ska ha möjlighet att byta till en klimatvänligare bil föreslås en ny kraftfull klimatbonus, dels för nya billigare elbilar, dels för begagnade el ‑ , hybrid- och gasbilar. Bonusen på 50 000 kronor ska gälla för bilar som kostar mindre än 400 000 kronor och omfatta minst 100 000 bilar per år, med prioritet för boende på landsbygden som är beroende av bilen. Förstärkning och breddning av Industriklivet För att nå klimatmålen krävs omfattande investeringar i grön teknik och klimatsmarta innovationer. Sverige är idag ledande i utvecklingen av morgondagens gröna lösningar som också bidrar till att sänka de globala utsläppen när de exporteras till andra länder. Så tycker vi att det ska förbli. I omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi har industrin en stor roll. Därför vill vi ytterligare stärka Industriklivet och därmed näringslivets möjligheter att bidra till stora utsläppsminskningar i Sverige och inter ­ nationellt. Vi vill införa riktade satsningar mot avancerade återvinningstekniker, insamling och användning av biologisk koldioxid (bio-CCS/U), grön vätgas, fossilfri gödsel samt klimatsmart biodrivmedelsproduktion. Breddat grönt avdrag Det gröna avdraget infördes i januari 2021 på initiativ av Centerpartiet och visar redan på stor framgång. Det gröna avdraget innebär en skattereduktion för arbete och material vid installation av grön teknik. Det gäller idag för installationer som omfattar energi ­ lagring, laddpunkter och solceller. Privatpersoner kan nu enklare vara med och bidra till omställningen genom att investera i teknik som stärker det egna hushållets hållbarhets ­ profil. Centerpartiet vill fortsatt bredda det gröna avdraget för att inkludera en större bredd av grön teknik, för att påskynda omställningen och för att stärka hushållens egna möjligheter att minska sitt elpris. Vi vill därför inkludera investeringar i konvertering från direktverkande el eller gas, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter, smarta hem-applikationer, solvärme samt konvertering av bilar till gas eller etanol. Stärkt naturvård och insatser för stärkt äganderätt i skogen För Centerpartiet är det viktigt att det finns kapacitet att sköta de stora arealer på land och till havs som redan är skyddade områden. Att förvalta redan skyddade områden och säkerställa att de har livskraftiga ekosystem och en hög artrikedom gör ofta större nytta än att ägna stora resurser till att skydda nya arealer. Det är till exempel viktigt för friluftslivet och besöksnäringen och för att förhindra spridningen av granbarkborren samt invasiva arter. Därför stärker vi anslagen till att vårda och restaurera landets befintliga skyddade områden. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Centerpartiet föreslår ytterligare medel till 1:3 Åtgärder för värdefull natur. Dels i form av 150 miljoner till skötsel av redan skyddade områden 2024, som beräknas öka med 150 miljoner kronor 2025 och 2026. Dels i form av 25 miljoner för hantering av invasiva arter 2024, som beräknas öka med 25 miljoner kronor 2025 och 2026. Centerpartiet föreslår ett instiftande av en klimatbilbonus för nya och begagnade bilar, vilken föreslås kosta 3 800 miljoner kronor 2024 samt 5 000 miljoner kronor 2025 och 5 000 miljoner kronor 2026. För att finansiera den avslås regeringens satsning om 1 300 miljoner kronor på klimatbonus. Under anslag 1:10 föreslås 50 miljoner kronor 2024, 2025 och 2026 för att kompensera för regeringens tillbakadragande av medel till MSB. Under anslag 1:15 föreslås 15 miljoner kronor till ålgräsängar, som beräknas öka med 15 miljoner kronor per år från och med 2025. Vidare föreslås 65 miljoner kronor i anslag till LEVA som beräknas öka med 65 miljoner kronor per år från och med 2025. Centerpartiet föreslår en förstärkning av Industriklivet, 1:18, om 500 miljoner kronor 2024, 500 miljoner kronor 2025 och 500 miljoner kronor 2026. För att finansiera det omprioriteras 400 miljoner kronor årligen under 2024–2026 från 1:16 Klimatinvesteringar. Vidare föreslår Centerpartiet två nya anslag. Vi inför en skrotbåtspremie som föreslås kosta 10 miljoner kronor 2024 och beräknas kosta 10 miljoner kronor 2025 och 2026. Vidare föreslår Centerpartiet att en biopremie införs, i linje med vad som föreslås i SOU 2021:67. Nivån på premien bör anpassas till nu rådande skattenivåer. Av denna anledning föreslås att ett nytt anslag skapas inom utgiftsområdet, 99:1 Biopremie. Anslaget får användas för att betala den aktuella biopremien. Vidare föreslås att anslaget tillförs 37 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget komma att omfatta 117 miljoner kronor år 2025 och 170 miljoner kronor år 2026. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Rickard Nordin (C) === HC022166: Utgiftsområde 21 Energi === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022166 Motion till riksdagen 2024/25:2166 av Rickard Nordin m.fl. (C) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. Utgiftsområde 21 Energi Sverige behöver en långsiktig och ambitiös energipolitik som gör att vi kan öka vår väl ­ färd, växa och ställa om till ett hållbart samhälle. Energisektorn står för den högsta andelen utsläpp globalt sett. Det betyder att energi- och klimatpolitiken måste gå hand i hand. För att nå både våra energi- och klimatmål krävs en politik som säkrar framtidens robusta och effektiva energisystem samtidigt som vi ökar andelen fossilfri energi. Därför är det oroväckande att det nu införs styrmedel som istället ökar de fossila subventionerna, som låser in Sverige i ett beroende av klimatskadlig energi från icke-demokratiska länder, vilka höjer utsläppen och ökar sårbarheten. Mer resurser går till den fossila sektorn än till att stötta utbyggnaden av energi som är grön och hållbar. Sverige och Europa måste omedelbart fasa ut fossila subventioner, stoppa importen av rysk energi och istället rusta upp den inhemska energiproduktionen, öka samman ­ kopplingen och därmed också stärka motståndskraften. Den ryckighet som skapats de senaste åren inom energipolitiken är skadlig för många av de långsiktiga projekt och stora investeringsbeslut som behöver tas i närtid, och därför vore det önskvärt med en bred energipolitisk överenskommelse som skapar stabila villkor, minskar den politiska risken och därmed stärker investeringsviljan. Efterfrågan på el väntas öka kraftigt, inte minst till 2030. Många av morgondagens hållbara tekniker har ett stort behov av el. Därför måste vi också planera och rikta insatser mot en ökad elefterfrågan i närtid. Sverige behöver ett produktionsmål för år 2030. Att bara sätta mål till 2045, när omställningen redan ska vara genomförd, är inte tillräckligt för att få på plats all den el som behövs för att säkra omställning, konkurrenskraft och tillväxt – också på kortare sikt. Genom att tydliggöra den politiska ambitionen visar vi att vi tar ansvar för att planera för att möta ett ökat elbehov, och kan fokusera på att göra nödvändiga insatser i form av exempelvis snabbare tillståndsprocesser, ekonomiska styrmedel som ökar acceptansen för landbaserad vind, ändringar i regelverk som gör det enklare att bygga storskalig solelsproduktion eller satsningar på att bygga ut anslutnings ­ punkter till den havsbaserade vinden. För omställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att foku ­ sera utbyggnaden på de kraftslag som är billigast och går att bygga snabbast. Vind- och solenergi går snabbast att bygga ut och kommer bli viktiga för energiförsörjningen kom ­ mande år. Men hittills i år har inte en enda ny ansökan för landbaserat vindkraftsprojekt till land i Sverige beviljats. Det är en oroande trend som kräver riktade insatser. Center ­ partiet har länge varit drivande för att genomföra förslagen i SOU 2023:18, som syftar till att införa incitament som ökar acceptansen för markägare, närboende och kommunen för etablering av ny vindkraft på land. Förslagen säkerställer att fler aktörer blir vinnare på den lokala vindkraftsproduktionen. Regeringen genomför nu delar av utredningen men tvingar kommunerna att ansöka om stöd istället för att det är en direkt över föring till kommunens budget. Det gör att det blir svårare att beräkna intäkterna långsiktigt. Center ­ partiet anser att intäkterna från fastighetsskatten ska tillfalla kommunens budget utan administrativa mellansteg. Dessutom höjer regeringen fastighetsskatten för vindkraftverk utan att detta tillfaller kommunerna utan går rakt ner i statskassan. Detta står vi inte bakom. När det kommer till den havsbaserade vinden behöver vi skyndsamt återinrätta stödet för anslutningsavgifterna. Regeringen var snabba på att plocka bort stödet, och konsekven ­ sen ser vi nu, när projekt efter projekt lägger ner sina satsningar. Den havsbaserade vinden skulle ge ett viktigt effekttillskott, inte minst till södra Sverige, som länge lidit av effekt ­ brist . De stora överskott som Svenska kraftnät genererat från flaskhalsintäkterna ska bekosta utbyggnaden. På sikt är det samhällsekonomiskt effektivt, och staten har tidigare varit med och bekostat anslutningsavgifterna till stora centrala energiproducenter. Dessa villkor tycker vi borde gälla för samtliga fossilfria kraftslag. Kärnkraften har en viktig roll i dagens energisystem och kan komma att ha det under lång tid framöver. För oss är det helt grundläggande att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Den som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor är fri att göra det. Kärnkraftsaktörer ska alltid själva bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring, vilket bland annat kräver kraftigt ökade avsättningar för avfalls ­ hantering. Som för alla övriga kraftslag har staten ett ansvar att ansluta ny kraft till elnätet. Det ska dock inte finnas några särskilda subventioner för kärnkraft, vare sig i form av produktionsstöd, kreditgarantier eller övertagande av avfalls- eller olyckskostnader. Utöver dessa produktionsökningar vill Centerpartiet också satsa på åtgärder som ökar effektiviteten i den befintliga kraftproduktionen, från såväl bio ‑ , vind- och vatten- som kärnkraft. Vi vill se riktade satsningar på de tekniker som stärker energisystemet, som exempelvis batterier, vätgas, överföringskapacitet, lagring och digitalisering. Det är tekniker som bidrar till ökad effektivitet och som möjliggör en mer flexibel användning, smarta elnät, energilagring och balansering. Om vi ska klara klimatkrisen och öka elproduktionen måste fokus ligga på lösningar. Med ett handlingskraftigt klimatledarskap kan vi möta hushållens och industrins behov, och säkerställa att Sverige förblir en nettoexportör av el. För att klimatomställningen ska kunna fortsätta i Europa och för att beroendet av Ryssland ska kunna minska måste Sverige fortsätta att bidra med grön el till kontinenten. Sveriges viktigaste roll för att undvika en global klimatkris är att lysa som ett föredöme och visa för världens stora länder att det går att få klimatomställningen gjord, med nya jobb och med tillväxt, så att omvärlden inspireras till att agera nu. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 585 557 −15 000 1:2 Insatser för energieffektivisering 415 000 −400 000 1:3 Energiforskning 1 647 723 −100 000 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 039 ±0 1:5 Energiplanering 790 000 −30 000 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 79 650 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 930 000 ±0 1:9 Biogasstöd 985 000 ±0 1:10 Energiberedskap 198 000 ±0 1:11 Elberedskap 733 000 ±0 99:1 Anslutning av ny elproduktion ±0 900 000 Summa 6 631 297 355 000 Anslag 1:2 föreslås minska med 400 miljoner kronor år 2025 till följd av att regeringens förslag i budgetpropositionen 2023 om att införa ett nytt stöd för energieffektivisering avslås. Centerpartiet anser i stället att det så kallade gröna avdraget bör breddas till att också omfatta energieffektiviserande åtgärder, särskilt installation av olika typer av värmepumpar i fastigheter som värms upp med direktverkande el. Även åtgärder som installation av smarta hem-applikationer eller vattenbesparande åtgärder kan öka flexi ­ biliteten och energieffektiviteten i elsystemet och bör därför, tillsammans med ett antal andra åtgärder beskrivna i UO20, omfattas av det gröna avdraget. Centerpartiet föreslår en satsning för att halvera tillståndsprocesserna i viktiga miljö- och energifrågor varför Statens energimyndighet får ett tillskott på 10 miljoner kronor årligen för detta ändamål under anslag 1:1. För att finansiera prioriterade reformer och med fokus på ökad elproduktion i närtid avvisas regeringens satsning på 100 miljoner kronor 2025 på särskilda insatser för ny kärnkraft under anslag 1:3 och 30 miljoner 2025, 35 miljoner 2026 och 25 miljoner 2027 under anslag 1:5. Av samma anledning avvisas en del av den generella anslagsökningen under 1:1 med 25 miljoner årligen. Angående regeringens förslag att riksdagen ska ge bemyndigande om kreditgarantier för kärnkraft Regeringen föreslår i propositionen att kreditgarantier för kärnkraft ska utformas i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och förordningen (2011:211). Kreditgaran ­ tierna föreslås utformas med mer generösa villkor än dagens system för kreditgarantier för gröna investeringar, men inom ramen för vad som är förenligt med EU:s statsstöds ­ regler. Den sammanlagda summan får uppgå till högst 400 miljarder kronor. Tidöregeringen är alltså beredd att till ett enda kraftslag utfärda kreditgarantier som motsvarar närmare en tredjedel av hela statsbudgeten. Det är ett oerhört risktagande. Regeringen vill att riksdagen återigen ska klubba detta utan närmare information om vad villkoren för dessa garantier är. Det sägs enbart att det ska bygga på samma ram ­ verk som de gröna kreditgarantierna (där kärnkraft enligt tidigare regering redan har möjlighet att ansöka), men att dessa nya kreditgarantier ska vara mer förmånliga. Hur denna förmånlighet ska uppnås, utan att bryta mot EU:s statsstödsregler framgår inte. Det framgår inte heller hur dessa garantier ska kunna ta ut en marknadsmässig avgift, som andra kreditgarantier, utan att det skulle vara en subvention, just med tanke på att dessa kreditgarantier ska ha mer generösa villkor. Tidöregeringen är här beredd att riskera närmare en tredjedel av en statsbudget för sitt politiska prestigeprojekt att bygga ut kärnkraften med subventioner. Kreditgarantier är ju ett sätt för staten att ta risken. Den risken ska erhållas marknadsmässigt betalt för i vanliga fall, men eftersom dessa garantier ska ha generösare villkor blir det alltså skatte ­ betalarna som får ta denna risk, med en möjlig slutnota om 400 miljarder kronor. Att inte någonstans redovisa vare sig villkoren, en utredning om hur detta överens ­ stämmer med EU:s statsstödsregler eller vilken påverkan detta skulle få på övriga in ­ vesteringar på elmarknaden är både allvarligt och ett djupt vårdslöst sätt att hantera statens budget och skattebetalarnas pengar. Den finansieringsutredning som hittills presenterats gav knappast någon klarhet i dessa frågor utan väckte snarare fler frågetecken. Regeringen bör omgående redovisa en konsekvensanalys kring förslaget och innan dess bör inga beslut fattas av riksdagen om att ställa ut dessa garantier i blindo. Regeringen talar ofta om teknikneutralitet, men i praktiken är det en ensidig syn på energisystemet med fullständigt fokus på kärnkraft som presenteras. Det speglas såväl i utredningen om kärnkraftens finansiering som i regeringens förslag till kreditgarantier samt försvårande och försenande för andra kraftslag så som sol- och vindenergi. Till skillnad från regeringen så förordar vi de facto en högre grad av teknikneutralitet exempel ­ vis genom vårt förslag till utbyggnad av stamnätet för samtliga relevanta kraftslag. Rickard Nordin (C) Anders Karlsson (C) Stina Larsson (C) Helena Lindahl (C)