Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2205 av Malin Björk m.fl. (C) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Sverige firar 100 år med allmän och lika rösträtt i det så kallade demokratijubileet 2018–2022 till minne av åren 1918–1922 då riksdagen fattade ett antal beslut som gjorde att nästan alla vuxna kvinnor och män fick rätt att rösta och ställa upp i valen. Den liberala demokratin är en av mänsklighetens främsta innovationer. Inget annat styrelseskick levererar samma rättvisa, frihet och nytta, från den enskilda människans möjlighet att forma sitt eget liv till samhällets förmåga att gemensamt fatta goda beslut. Med ­ borgerliga och politiska rättigheter skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen. Folkviljan ska kanaliseras genom en effektiv förvaltning inom såväl regerings ­ kansliet som riksdagen, med respekt för olika minoriteter och rättssäkerheten, och granskas av oberoende medier. En stor del av de politiska institutioner som är ämnade att säkerställa detta återfinns inom utgiftsområde 1. Den svenska demokratin måste kontinuerligt utvecklas och anpassas, rustas och försvaras, i en föränderlig värld. De offentliga institutioner vars uppgift det är att genomdriva den politik som fått stöd i allmänna val måste göra så på ett effektivt och transparent sätt. Centerpartiets överväganden Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 01 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 167 903 ±0 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 004 077 ±0 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 996 390 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 210 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 127 126 ±0 2:5 Riksrevisionen 359 118 ±0 3:1 Sametinget 59 676 2 387 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 584 123 −26 243 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 438 −5 381 6:1 Allmänna val och demokrati 149 840 ±0 6:2 Justitiekanslern 80 863 −341 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 172 794 −361 6:4 Valmyndigheten 60 164 −49 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 518 −155 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 ±0 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000 ±0 8:1 Mediestöd 1 010 519 ±0 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 48 174 −148 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 310 −228 Summa 18 270 004 −30 519 Centerpartiet motsätter sig flytten av medel för konsultationsordningen från Sametinget. Anslag 3:1 föreslås därför öka med 2,5 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 2,5 miljoner kronor år 2024. Anslag 4:1 beräknas öka med 2 miljoner kronor år 2023 till följd av att Centerpartiet föreslår att de så kallade vindkraftssamordnarna återinrättas. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 2 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anslaget beräknas minska med 400 miljoner kronor per år 2024–2025 till följd av att Center ­ partiet anser att regeringen föreslår en omotiverat stor ökning av resurserna till Regeringskansliet. De processer som motiverar anslagsökningen är svårprognostiserade och Centerpartiet ämnar återkomma med förslag kring Regeringskansliets anslagsnivå för år 2024 i samband med att budgeten för 2024 behandlas. Förslaget i denna budgetmotion innebär en diskretionär ökning, jämfört med nu gällande regler, av anslaget med 500 miljoner kronor per år. Anslag 5:1 föreslås minska med 2,5 miljoner kronor år 2023, då Centerpartiet motsätter sig förslaget om att omfördela medel från Sametinget till länsstyrelserna. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 2,5 miljoner kronor år 2024. Center ­ partiet anser att kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att snabba på handläggnings ­ tiderna, inte minst för projekt som syftar till att bygga ut klimatsmart elproduktion. Särskilt viktigt är detta för vindkraftsutbyggnaden. Av denna anledning föreslås anslaget öka med 8 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 15 respektive 30 miljoner kronor år 2024 och 2025. Centerpartiet anser att de 50 miljoner kronor som regeringen beräknar att anslaget 8:1 ska öka med från och med år 2024 bör fördela sig som följer: 35 miljoner kronor bör avsättas för införandet av ett nytt stödsystem, medan 15 miljoner kronor bör användas för att räkna upp mediestödet till fådagarstidningar. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Malin Björk (C) Catarina Deremar (C) Christofer Bergenblock (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3604 av Malin Björk m.fl. (C) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Den svenska demokratin har fyllt hundra år och det är tydligt att den liberala demokratin är en av mänsklighetens främsta innovationer. Inget annat styrelseskick levererar samma rättvisa, frihet och nytta, från den enskilda människans möjlighet att forma sitt eget liv till samhällets förmåga att gemensamt fatta goda beslut. Medborgerliga och politiska rättigheter skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över den enskilda människan. Folkviljan ska kanaliseras genom en effektiv förvaltning inom såväl Regerings ­ kansliet som riksdagen, med respekt för olika minoriteter och rättssäkerheten, och granskas av oberoende medier. En stor del av de politiska institutioner som är ämnade att säkerställa detta återfinns inom utgiftsområde 1. Den svenska demokratin måste kontinuerligt utvecklas och anpassas, rustas och försvaras, i en föränderlig värld. De offentliga institutioner vars uppgift det är att genomdriva den politik som fått stöd i allmänna val måste göra så på ett effektivt och transparent sätt. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 190 457 −1 000 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 182 565 −2 800 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 205 607 −5 400 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 340 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 170 059 −600 2:5 Riksrevisionen 399 403 −2 100 3:1 Sametinget 66 987 −300 4:1 Regeringskansliet m.m. 10 722 886 −1 201 400 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 418 384 −75 000 6:1 Allmänna val och demokrati 921 940 ±0 6:2 Justitiekanslern 101 298 2 500 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 226 336 −1 100 6:4 Valmyndigheten 173 740 −800 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 54 840 −200 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 159 271 ±0 8:1 Mediestöd 977 119 ±0 8:2 Mediemyndigheten 97 861 −400 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 36 371 ±0 Summa 21 614 324 −1 288 600 Centerpartiet avvisar regeringens ytterligare utökning för ”fullföljande av reform ­ agendan”, vilket minskar anslagen under 4:1 med 300 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet instämmer i att Sverige behöver rusta sig bättre för det nya säkerhetsläget och accepterar ökade resurser för detta, men vi delar inte regeringens uppfattning att detta och regeringens andra politiska prioriteringar kräver så stora tillskott till Reger ­ ingskansliet. Därför minskar anslagen under 4:1 med 350 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på en effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 4:1 med 500 miljoner 2026, 650 miljoner 2027 och 750 miljoner kr 2028. Centerpartiet satsar på myggbekämpning, vilket ökar anslagen under 5:1 med 5 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens satsning på miljötillstånd för ny kärn ­ kraft, vilket minskar anslagen under 5:1 med 10 miljoner kr 2026 och 15 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på en effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 5:1 med 50 miljoner 2026 och 100 miljoner kr årligen 2027–2028. Anslagen ökar under 6:2 med 3 miljoner 2026 och 50 miljoner årligen 2027–2028 eftersom Centerpartiet satsar på skadestånd vid röjd skyddad identitet. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Malin Björk (C) Christofer Bergenblock (C) Catarina Deremar (C)