Jämför sakliga förslag
A · En grundskola i världsklass
2022/23 · HA021024 · Patrick Reslow (SD); Robert Stenkvist (SD); Jörgen Grubb (SD); Anders Alftberg (SD)
Original hos RiksdagenB · En gymnasieskola och vuxenutbildning i världsklass
2023/24 · HB02368 · Patrick Reslow (SD); Robert Stenkvist (SD); Jörgen Grubb (SD); Anders Alftberg (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.010 · ämneslikhet 0.722. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 20 yrkanden i A · 14 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A17 och B6 · textlikhet 0.862A: Avslag · B: Avslag
A17
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.
B6
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för en utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
19 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och grundskola och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde verka för att stärka det svenska språket i skolan och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga att fastställa föräldrars ansvar för barnens uppfostran i skollagen och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skriftliga ordningsomdömen fr.o.m. årskurs 1 och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete för en bättre skola bör överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en ordning där elever ska nå målen i viktiga kärnämnen innan de fortsätter i nästföljande klass, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg bör bli obligatoriska fr.o.m. årskurs 4 och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg ska ges i varje enskilt ämne i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att dela upp timplanen i matematik årskursvis och att nivågruppering i matematik, svenska och engelska bör införas fr.o.m. årskurs 7, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa olovlig frånvaro i betyget och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde understryka vikten av den svenska kulturen och det svenska kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta förslagen avseende läxor och läxhjälp och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga införandet av obligatorisk förberedelseskola för nyanlända elever och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att möjliggöra daglig fysisk aktivitet för elever i anslutning till skolan och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en nationell riktlinje för individanpassad skolmat och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga tillstånd att på frivillig basis införa skoluniform i skolan och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan lär ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulerar till kritiskt och självständigt tänkande och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan ska vara partipolitiskt neutral och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga rätten till hemundervisning till skydd för särskilt sårbara personer vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
13 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att svensk gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning ska få ett statligt huvudmannaskap och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta att gymnasieskolan behöver stärkt ledarskap och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att reformera och utveckla lärlingsutbildningarna och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en utredning av styrningen av antalet platser på gymnasieprogrammen och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över dimensioneringen av utbud och placeringen av gymnasieskolor och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att universitets- och högskolelärare ska ha möjlighet att undervisa på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa två nivåer i introduktionsprogrammet Språkintroduktion på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta möjligheten att i större utsträckning anpassa undervisningen för högpresterande elever i svensk gymnasieskola och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga införande av drogtester vid misstanke om att elever är drogpåverkade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att förbättra organisationen och inriktningen inom vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att riva upp beslutet om en förenklad betygsskala inom vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en bortre gräns på två år för sfi-undervisningen och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att särvux ska vara en egen skolform och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 4142 ord · B 3281 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1024
av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En grundskola i världsklass
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och grundskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde verka för att stärka det svenska språket i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga att fastställa föräldrars ansvar för barnens uppfostran i skollagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skriftliga ordningsomdömen fr.o.m. årskurs
1 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete för en bättre skola bör överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en ordning där elever ska nå målen i viktiga kärnämnen innan de fortsätter i nästföljande klass, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg bör bli obligatoriska fr.o.m. årskurs
4 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg ska ges i varje enskilt ämne i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att dela upp timplanen i matematik årskursvis och att nivågruppering i matematik, svenska och engelska bör införas fr.o.m. årskurs
7, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa olovlig frånvaro i betyget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde understryka vikten av den svenska kulturen och det svenska kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta förslagen avseende läxor och läxhjälp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga införandet av obligatorisk förberedelseskola för nyanlända elever och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att möjliggöra daglig fysisk aktivitet för elever i anslutning till skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en nationell riktlinje för individanpassad skolmat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga tillstånd att på frivillig basis införa skoluniform i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan lär ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulerar till kritiskt och självständigt tänkande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan ska vara partipolitiskt neutral och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga rätten till hemundervisning till skydd för särskilt sårbara personer vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skolan är vid sidan av familjen oerhört viktig för barns och ungdomars utveckling. Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet 2010 lagt fram och pläderat för en mängd förslag för att vända den negativa utveckling som årtionden av skolpolitiska beslut och massinvandring bidragit till och återskapa en skola i världsklass. Vi har lagt förslag för att stärka elevers kunskaper, ge elever och lärare efterlängtad arbetsro samt göra skolan till en trevlig och trygg arbetsplats. Vi kan med glädje konstatera att merparten av våra förslag som berör återinfört kunskapsfokus och upprätthållande av ordning och trygghet och mer därtill nu verkar bli en realitet. Skolans utveckling går således mot något nytt och hoppfullt och Sverigedemokraterna är en aktiv del i detta.
I Tidöavtalet återfinns gamla sverigedemokratiska käpphästar och förslag: fokus på kunskap och bildning, satsning på läroböcker, inrättande av en klassikerlista, tidiga stödinsatser, bättre tillgång till små undervisningsgrupper för elever som behöver och riktat stöd till särbegåvade, uppförandekontrakt mellan skola, elev och elevens föräldrar, ökade befogenheter för rektorer och lärare, ordningsregler som beslutas av skolans vuxna, förstärkt elevhälsa, ökad likvärdighet genom nationella kvalitetskrav och införande av en nationell skolpengsnorm, ökad satsning på Skolinspektionen och därtill skärpt tillsyn av skolor med konfessionell inriktning avseende extremism och islamism, ökade insatser mot hedersrelaterat förtryck, flytt av elever som mobbar eller utgör fara och detta under längre tid än nuvarande lagstiftning medger, anmälningsplikt vid brott på skolan, krav på ekonomisk buffert och skärpt ägarprövning för friskolor, avlastning och mer tid för lärare att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, återinförd undervisnings
skyldighet samt höjd lärarstatus genom höjda antagningskrav till lärarutbildningen.
Arbetet med att återuppbygga en kunskapsfokuserad skola med arbetsro och trygghet kommer att kräva både klarsyn och mod. Skolan måste därutöver bidra till sammanhållning baserad på svenska normer och värderingar i en tid när Sverige, i spåren av massinvandring och bejakad mångkultur, har tillåtits slitas isär. I denna kommittémotion lyfter vi ytterligare några förslag av vikt för att helheten ska bli så gynnsam som möjligt i återskapandet av en svensk grundskola i världsklass.
Värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och grundskola
1. En utredning som presenterades 2021 föreslår att förskoleklassen blir nya årskurs
1 från och med hösten 2026 och att barnen ska undervisas utifrån samma läroplan som övriga årskurser i grundskolan och ges ämnesundervisning. Detta stora fokus på lärande kommer att ske på bekostnad av den lek som barn i sexårsåldern behöver. Vi vill understryka förskoleklassens unika värde som övergång mellan förskola och skola. Lek och lärande står inte mot varandra utan lek är en möjlighet för barn att internalisera kunskaper och expandera sitt lärande.
Meriterade forskare befarar att förslaget om tioårig grundskola kommer att minska leken väsentligt och hävdar att ingen forskning ger stöd för att tidigare skolstart leder till bättre resultat senare i livet. I förskoleklassen kan skolmognad avgöras, elevers behov av särskilt stöd uppmärksammas och skolstarten skräddarsys för att så långt som möjligt passa varje barn. Oavsett om förskoleklassen är en egen skolform, eller ingår i en tioårig grundskola, ska leken fortsatt stå i centrum och den unika kompetens som pedagoger i förskoleklass besitter tas tillvara. Regeringen borde beakta förskolans värde som övergång mellan förskola och grundskola i sitt fortsatta arbete.
Betydelsen av svenska språket i skolan
2. Samtalsspråket i skolan ska alltid vara svenska under lektionstid undantaget språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt de internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på andra europeiska språk. Att tala svenska med sina svenska och utländska kamrater i skolan är troligen det mest effektiva sättet att lära sig god svenska. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svenskkunskaper och resurserna bör tas från den nuvarande modersmålsundervisningen. Regeringen borde beakta betydelsen av svenska som samtalsspråk i skolan.
Föräldrars ansvar för de egna barnens uppfostran
3. Ett gott samarbete med föräldrar är mycket viktigt så att barnen känner att vuxenvärlden hjälps åt för att ge varje barn de bästa förutsättningar. Ansvaret för barns väl och ve flyter för mycket idag och behöver tydliggöras så att barn får det de behöver. Det är skolans ansvar – och inte föräldrars – att förse barn och unga med de kunskaper som behövs så att de står väl rustade inför vidare studier eller arbetsmarknad. Det är föräldrars ansvar – och inte skolans – att tillse att barn och unga har en god uppfostran och uppför sig väl. Föräldrars ansvar för barns uppfostran och utveckling omnämns även i barnkonventionens artikel 18.
Sverigedemokraterna anser att det är viktigt med en tydligare uppdelning av ansvarsfördelning och vill att föräldrars ansvar för de egna barnens uppfostran ska skrivas in i skollagen. Regeringen borde i sitt arbete överväga att fastställa föräldrars ansvar för barns uppfostran i skollagen.
Skriftliga ordningsomdömen från och med årskurs
1
4. På senare år har problemen med oordning ökat i skolan och många elever upplever att arbetsmiljön brister, vilket inverkar mycket negativt på lärandet. Skriftliga ordnings
omdömen bör införas från och med årskurs
1. Syftet är att uppmuntra eleven att vara ordningsam i skolan och ge vårdnadshavarna adekvat information om hur deras barn sköter sig. Frågor som berör barns uppförande kan kännas obekväma att ta upp med föräldrar, men med ordningsomdömen faller sig detta samtal naturligt. Ytterligare en vinst med skriftliga ordningsomdömen är att det går att göra jämförelser över tid av huruvida uppförandet förbättras. En god ordning i skolan främjar målet om att alla elever ska uppnå kunskapsmålen och få goda resultat samt att miljön i skolan ska vara trivsam för alla.
Avskaffa den obligatoriska modersmålsundervisningen
5. I Tidöavtalet fastslås att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket, samt att de nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas. Sverigedemokraterna anser att det absolut viktigaste är att alla elever snabbast möjligt lär sig tala och skriva god svenska. Med stöd av dansk forskning, som visar att modersmålsundervisning inte ger positiv effekt för tillägnandet av det nya landets språk, anser vi att modersmålsundervisning bör avskaffas – vilket Danmark gjorde redan 2006. Nationella minoritetsspråk ska naturligtvis vara undantagna. Det står alla fritt att själv bekosta modersmålsundervisning utanför ordinarie undervisningstid. Regeringen borde
i sitt arbete för en bättre skola överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras.
Behov av att gå om en årskurs
6. Undervisningen i varje årskurs bygger på de baskunskaper som varje elev ska ha förvärvat årskursen innan. Utan en stadig grund i skolämnena blir det svårt för en elev att klara undervisningen, och eleven riskerar att hamna allt mer efter med följden att vederbörande upplever hopplöshet och kanske ger upp. Om rektor inte ser rimliga möjligheter att eleven kan klara av nästkommande årskurs behöver eleven gå om aktuell årskurs. Rektor gör en samlad bedömning och efter samråd med elevens lärare fattar rektor det slutgiltiga beslutet om en elevs eventuella behov av att gå om en årskurs. Detta beslut ska ske i omsorg om eleven och följa eleven även om vederbörande väljer att byta skola. Vid behov av en andra bedömning kan eleven tillåtas göra ett kunskapstest. Målsmän ska informeras i god tid om att deras barn riskerar att inte godkännas eller nå målen. Målsättningen är att elever som inte når upp till betyget
E idag får bättre möjligheter till detta, samt att betydligt fler elever lämnar grundskolan med godkända betyg. Regeringen borde därför överväga detta i sitt fortsatta arbete.
Obligatoriska betyg från och med årskurs
4
7. Fördelarna med att införa tidiga betyg är flera. Betyg medverkar till att höja kunskapsnivån och kvalitetsnivån i skolan, tydliggör kunskapsmålen och synliggör elevernas kunskapsutveckling. Betyg i relativt tidiga årskurser möjliggör tidig upptäckt av barn i behov av stödinsatser, vilket är det enskilt viktigaste argumentet. Betyg gör det också möjligt för föräldrarna att få en mer rättvis bild av sitt barns kunskapsnivå. De omdömen som ges verbalt till elever och föräldrar har i praktiken inte visat sig vara tillräckliga.
Från och med höstterminen 2021 får rektor besluta att betyg ska sättas i årskurs
4. Vi befarar att denna frivillighet leder till att betyg kommer att sättas i skolor där elever överlag är studiemotiverade, men inte i de skolor där elever behöver införda betyg för höjd studiemotivation. Alla elever ska om möjligt ges samma villkor. Tydliga utvärderingar ska vara en naturlig del i skolan och betyg bör därför vara obligatoriska från årskurs
4.
Betyg i varje enskilt ämne
8. Det ska finnas en likvärdighet i betygssättning där samma regler och system gäller för alla skolor. Kunskaper ska också utvärderas och presenteras så stringent som möjligt. Därför vill vi att rektorer inte ska kunna besluta om sammanfattande betyg i SO-ämnen (samhällsorienterande ämnen) och NO-ämnen (naturorienterande ämnen). Det som gäller nu är att rektorer för skolor som har ämnesövergripande undervisning i natur- och samhällsorienterande ämnen kan välja att sätta sammanfattande betyg i årskurs sex. Den valfriheten ger stora skillnader mellan skolor, vilket medför ojämlikhet och svårighet att jämföra förutsättningar och resultat. Om alla elever får betyg enligt samma system så har de mer likvärdiga förutsättningar, krav på kunskapsinhämtning och att uppvisa inhämtade kunskaper. Om betyg ges i varje enskilt ämne så innebär det en fokusering på varje specifikt ämne och ett tydliggörande av vad som krävs gällande kunskapsinhämt
ningen.
Årskursvis indelning av timplanen och nivågruppering
9. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt sedan 1990-talet. Timplanen i matematik för grundskolan bör delas upp årskursvis för att öka möjligheterna att upptäcka elever som halkar efter i undervisningen, men också för att tydliggöra vad eleverna ska ha lärt sig efter varje årskurs. Med nuvarande undervisning riskerar elever med något långsammare inlärning att hamna efter i undervisningen och tappa motivationen. Samtidigt riskerar elever med snabbare inlärning att tappa motivationen för att de saknar utmaningar.
En nivågruppering av matematik bör införas med en särskild och en allmän nivå från och med årskurs
7. Detsamma gäller ämnena svenska och engelska. Nivågrupperingen ska vara flexibel och eleverna ska vid behov kunna byta undervisningsnivå. På så vis kan nivågrupperingen tjäna som stöd för alla elever. Regeringen borde överväga nivågruppering i sitt fortsatta arbete.
Olovlig frånvaro
10. För att inhämta kunskap behöver eleverna vara närvarande i skolan. Närvaro ska främjas och frånvaro ska åtgärdas och noteras i betyget. Även i kommande yrkesliv är det av största vikt att vara delaktig och närvarande. Det är därför nödvändigt att det lärs in från start i skolan och att åtgärder sätts in på ett tidigt stadium vid olovlig frånvaro. Skolverket informerar om att rektorn är skyldig att utreda upprepad och längre frånvaro, samt att vårdnadshavare ska informeras. Dock ges väldigt lite information om åtgärdande. Vårdnadshavare ska omedelbart få information från skolan vid elevens frånvaro. Elever med olovlig frånvaro har uppvisat bristande ansvarstagande, vilket bör få konsekvenser. Därför är det viktigt att olovlig frånvaro framgår av betyget.
Den svenska kulturen och det svenska kulturarvet
11. Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för svensk kultur och svenskt kulturarv. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, samhällssystem, traditioner, normer, värderingar, språk och religion. Utan goda kunskaper om kulturarv, vilket även omfattar medborgaransvar och hur vi bör behandla varandra, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona svensk kultur, den kristna etiken och den västerländska humanismens centrala betydelse för vårt samhälle, samt Sveriges immateriella och materiella kulturarv – det vill säga tidigare generationers samlade kunskap och erfarenheter samt bekantskap med äldre föremål, fornlämningar, kulturmiljöer och byggnadsverk.
Undervisningen om svensk kultur och svenskt kulturarv ska följa eleven genom hela grundskolan och anpassas till respektive kursplan. Regeringen borde beakta detta i arbetet med läroplaner och ämnesplaner.
Läxor och läxhjälp
12. Läxor utgör ett naturligt inslag i lärandet och är ett viktigt komplement till den schemalagda undervisningen. Det finns en mängd läxor som inte kräver stöd av några större förkunskaper eller hjälp av förälder så som stavning, glosor, träning på multiplikationstabell, utantillinlärning, läsning, välskrivning med mera. Vi vill också framhålla att arbetet med läxor kan utgöra kvalitetstid mellan barn och föräldrar. Omfattande fusk har uppdagats där aktörer har använt erhållna resurser avsedda för läxhjälp till helt andra ändamål. Sverigedemokraterna anser att all läxhjälp som bekostas med offentliga medel ska ske i skolans lokaler och under rektorns ansvar. Regeringen borde beakta dessa aspekter avseende läxor och läxhjälp.
Obligatorisk förberedelseskola
13. Invandrade elever har specifika behov och behöver lära sig svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildning. Behov finns även ofta av grundläggande kunskaper i de övriga ämnen som jämnåriga elever redan har. Det finns idag kommuner som har någon typ av förberedelseskola eller förberedelseklasser. Att ha möjlighet att inrätta detta är inte tillräckligt. Sverigedemokraterna vill kraftigt begränsa antalet nyanlända elever, men de som kommer bör sättas i obligatorisk förberedelseskola. Denna verksamhet ska ligga i egna lokaler, avskild från skolans ordinarie verksamhet.
Innan överflyttning till ordinarie undervisning ska eleven ha godkänt på ett nationellt prov utformat av Skolverket i svenska, samhälls- och medborgarkunskap, engelska och matematik för den årskurs som ska påbörjas för att säkerställa att eleven kan följa med i undervisningen. Elever slussas över från förberedelseskola till ordinarie undervisning genom inledande kontakttid i tilltänkt klass. På så vis erhålls likvärdig standard i alla kommuner istället för det godtycke som råder idag och läraren i den mottagande klassen får på så sätt en mer homogen grupp, vilket främjar studiero och undervisningskvalitet. Skolverket bör ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar likvärdigt över hela landet och att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen. Sverigedemokraterna vill även att svenska
2 avskaffas.
Vårt förslag om förberedelseskolor bygger i stora stycken på befintlig personal. I och med att vi vill avskaffa modersmålsundervisningen kan modersmålslärare i stället erbjudas arbete i förberedelseskolan tillsammans med behöriga lärare. Förberedelse
skolan kan hysa såväl förberedelseklasser som kompletterande stödundervisning. Efter skoldagen förblir förberedelseskolan tillgänglig för de överflyttade elever som känner att de behöver extra stöd med det egna språket som referens. På så vis kommer överflyttade elever också i kontakt med nyanlända elever och blir en inspirationskälla för dem. Denna form av förberedelseskola gynnar både elever i den ordinarie skolan och nyinvandrade elever eftersom de nyanlända rustas för ordinarie undervisning innan de blir del av den. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa obligatorisk förberedelseskola.
Daglig fysisk aktivitet för elever
14. Den senaste Pep-rapporten från 2022 visar att 2
av
10 barn och ungdomar når daglig rekommendation om fysisk aktivitet och att dessa barn upplever mindre psykisk ohälsa. Sverigedemokraterna har under lång tid drivit frågan om utökad idrottsundervisning och vill poängtera värdet av daglig fysisk aktivitet för barns och ungas välmående. Detta kan ske utanför lektionstid i anslutning till skolan och genom olika typer av samverkans
projekt. Ett bra exempel är det så kallade Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Projektet visade att barn och ungdomar som fick en timmes fysisk aktivitet varje dag även förbättrade sina studieresultat. Störst var skillnaden för pojkarna.
Idrottsundervisningen bör vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än tävling och prestation. Forskning inom fysiologi har visat att ökad fysisk rörlighet är bra för hjärnan och hjärtat, ger bättre koncentrations- och inlärnings
förmåga, ökat välbefinnande, stärkt självförtroende samt ökad social förmåga. Daglig fysisk aktivitet kan naturligtvis även begränsa ökningen av barnfetma. Regeringen borde därför överväga riktlinjer om daglig fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen.
Nationell riktlinje för individanpassad skolmat
15. Andelen elever som begär specialkost har ökat markant visar en enkätundersökning som presenterades i DN 2020. Hela 83 procent av de 171 av landets 290 kommuner som svarade angav att andelen elever som vill ha specialkost – till stor del av religiösa och kulturella skäl – har ökat kraftigt i grundskolan. Skolor kan få servera mängder av varianter av en och samma lunchrätt och situationen håller på att bli ohållbar.
Sverige är ett av tre länder i världen som erbjuder gratis fullödig skolmat för alla. Varje dag serveras omkring 1,4 miljoner skolmåltider. Andelen elever med specialkost beräknas vara 14,5 procent i genomsnitt. En specialkostportion är dubbelt så dyr som en ordinarie matportion avseende själva livsmedelskostnaden, men räknas alla kostnader in beräknas specialkosten vara tre gånger så dyr. Kommunerna får inga extra pengar till specialkost, och ju mer pengar som läggs på individanpassade måltider, desto mindre blir det till övrig mat. Ska vårt land kunna fortsätta tillhöra de ytterst få länder som erbjuder gratis skolmat krävs nationella riktlinjer. Dessa riktlinjer ska omfatta kravet att dagligen tillhandahålla en kötträtt, en vegetarisk rätt samt specialkost till de elever som kan styrka medicinska skäl med läkarintyg. All mat ska i möjligaste mån vara härproducerad, allt kött ska vara producerat i enlighet med svensk djurlagstiftning och all mat ska serveras enligt tallriksmodellen. Specialkost på grund av religiösa eller kulturella skäl ska inte erbjudas, utan dessa elever kan äta det vegetariska alternativet. Regeringen borde i sitt arbete överväga nationella riktlinjer för individanpassad skolmat.
Skoluniform på frivillig basis
16. Fördelarna med konform klädsel är flera. Skoluniform gör det lättare att identifiera elever som inte hör hemma på skolan, och den hets som förekommer när det gäller att klä sig snyggast eller enligt senaste mode minskar. En gemensam klädsel bidrar även starkt till att eleverna känner stolthet och samhörighet med den skola de går på. Enhetlig klädsel bör införas på frivillig basis i det svenska skolsystemet, vilket innebär att enskilda kommuner får fatta beslut om enhetlig klädsel och vilken finansieringsmodell som ska tillämpas. Ingen enskild kommun ska kunna förbjuda någon friskola i kommunen att använda enhetlig klädsel. Möjligheten att införa skoluniform bör skrivas in i skollagen. Regeringen borde i sitt arbete överväga möjligheten att införa skoluniform på frivillig basis.
Utökad och förtydligad studievägledning
17. Studie- och yrkesvägledningen bör stärkas och effektiviseras i grundskolan. Det är viktigt att elever hittar rätt i valen av vidareutbildning till framtida yrkesväg och att de i möjligaste mån lämnar skolan med goda utsikter på arbetsmarknaden. Det bör på sikt införas ett tak för hur många elever en studie- och yrkesvägledare har ansvar för. Studie- och yrkesvägledarnas roll och ansvar behöver förtydligas och samordnas, kompetensutveckling behöver möjliggöras, digitalt vägledningsstöd behöver utvecklas och karriärvägledningsperspektivet behöver förstärkas i olika skolämnen. I högstadiet bör varje elev utföra en veckas obligatorisk prao där ett omdöme ges som bifogas slutbetyget.
Lärare och övrig personal bör visa engagemang kring målet med skoltiden – att lära sig saker, forma sin framtid och erhålla ett yrke. Samtal om framtiden ska vara ett naturligt inslag i utbildningen från första klass och studie- och yrkesvägledaren ska introduceras redan i tidiga årskurser genom besök och samtal kring vilka fantastiska möjligheter det finns. Elever bör ges möjlighet till kontinuerliga möten med yrkes
verksamma och arbetsliv under grundskolans årskurser i mellan- och högstadiet. Skolverket ska bistå med kontinuerlig statistik kring arbetsmarknadsutsikter och livslön, vilket studie- och yrkesvägledningen ska förmedla till högstadieeleverna. Skolor eller aktuell kommun kan till exempel anordna minimässor där eleverna får träffa olika arbetsgivare och branscher som inspirerar till ett framtida yrkesliv. Regeringen borde i sitt arbete beakta en förbättrad studie- och yrkesvägledning.
Demokrati och respekt samt kritiskt och självständigt tänkande
18. Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera och uppmuntra till kritiskt och självständigt tänkande. Vidare bör etik och moral betonas mer än i dag så att eleverna lär sig kamratanda, ärlighet, samarbete och visad hänsyn. I enlighet med detta ska skrivningarna om diskriminering i Lgr
22 ändras. I nuvarande text står: ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, köns
överskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.” Självfallet ska politisk åskådning och politisk partitillhörighet inte heller utgöra grund för diskriminering och därför föras in i läroplanen. Regeringen borde beakta detta i sitt fortsatta arbete.
Svenska skolan ska vara partipolitiskt neutral
19. Under senare år har det framkommit att lärare under lektionstid tagit partipolitisk ställning. Skolan ska vara neutral och vara tydlig med att sådant beteende inte får förekomma. Det ska föras in i gällande läroplan samt i skollagen att partipolitisk propaganda inte får förekomma under skoltid av skolpersonal. I första hand bör varning ges till den som på detta sätt bryter mot de demokratiska spelreglerna. Entledigande ska bli aktuellt om partipolitiskt ställningstagande fortsatt görs trots varning. Lärarna ska förväntas uttrycka sig så pass neutralt att eleverna inte ska kunna ana vederbörandes partipolitiska preferenser. Regeringen borde beakta detta i sitt fortsatta arbete.
Hemundervisning vid extraordinära händelser
20. Coronapandemin innebar många prövningar för både samhälle och skolväsende. Det är mycket viktigt att ha en bättre förberedelse inför dylika oförutsägbara extraordinära händelser framgent. När befolkningen ställs inför allvarliga hot behöver skolan kunna erbjuda flexibilitet för de individer som anses särskilt sårbara. Elever som själva tillhör riskgrupp, eller vars föräldrar tillhör riskgrupp, bör ha rätt till undervisning och fullföljd skolplikt hemifrån. Detta skulle vara ett avgränsat undantag från den i övrigt gällande skolplikten och endast gälla under en begränsad tid. Regeringen borde i sitt arbete överväga möjligheten till hemundervisning för extra sårbara elever vid extraordinära händelser.
Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)
Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:368
av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En gymnasieskola och vuxenutbildning i världsklass
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att svensk gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning ska få ett statligt huvudmannaskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta att gymnasieskolan behöver stärkt ledarskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att reformera och utveckla lärlingsutbildningarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en utredning av styrningen av antalet platser på gymnasieprogrammen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över dimensioneringen av utbud och placeringen av gymnasieskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för en utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att universitets- och högskolelärare ska ha möjlighet att undervisa på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa två nivåer i introduktionsprogrammet Språkintroduktion på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta möjligheten att i större utsträckning anpassa undervisningen för högpresterande elever i svensk gymnasieskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga införande av drogtester vid misstanke om att elever är drogpåverkade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att förbättra organisationen och inriktningen inom vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att riva upp beslutet om en förenklad betygsskala inom vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en bortre gräns på två år för sfi-undervisningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att särvux ska vara en egen skolform och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Som ett litet och exportberoende land är det av yttersta vikt att Sverige är en världs
ledande kunskapsnation. När ett flertal asiatiska länder satsar hårt på utbildning kopplat till teknologin måste även Sverige anstränga sig mer för att ha en skola i världsklass. Utvecklingen har däremot tenderat att gå åt fel håll. Från att svensk grund- och gymna
sieskola en gång har varit något som övriga västeuropeiska länder såg som ett föredöme och framgångsexempel, står svensk skola idag inför en rad problem som måste åtgärdas om vi vill fortsätta vara en kunskapsnation av rang.
En lång rad internationella undersökningar visar en negativ utvecklingslinje över tid vad avser prestationer och kvalitet. Det gäller exempelvis kunskapsutvärderingen Pisa (Programme for International Student Assessment) och den internationella jämförande studien TIMMS (Trends in International Mathematics and Science Study). Att lösa problemen kommer att ta tid och några snabba resultat är inte att vänta, men arbetet med att reformera det som gått fel måste likväl påbörjas. Några områden som behöver kraft
fulla åtgärder kan identifieras: genomströmningen, ordningsproblematiken, bristande förkunskaper och kopplingen till universitet, högskolor och arbetsliv.
Först och främst måste det ställas högre krav på de elever som lämnar grundskolan och söker sig till landets gymnasieutbildningar. Grundskolan måste överlämna eleverna med tillräckliga baskunskaper så att inte gymnasieskolan blir reparationsverkstad för det som grundskolan inte lyckats med. Problemet med glädjebetyg i grundskolan innebär också svårigheter för elever att klara gymnasiestudierna. Gymnasieutbildningen ska präglas av bildningsideal och högt ställda förväntningar på eleverna. Ambitionsnivån behöver därför höjas generellt. Mer måste till än svepande målsättningar om att ”fler elever ska nå målen”. Gymnasieskolan måste också bli betydligt bättre på att utbilda högpresterande elever.
Grundskolans ordningsproblem har dessvärre smittat av sig på gymnasieskolan.
Exempelvis finns allvarliga brister i ordning och studiero även på gymnasieskolorna – på många håll är skolmiljön stökig och otrygg. Detta måste omedelbart rättas till. Skolan
ska ses som vilken arbetsplats som helst – arbetsmiljön ska vara lika god som på
andra arbetsplatser. Elever som mobbar och hotar andra elever eller lärare ska omgående
flyttas och lärarna ska ges alla verktyg som behövs för att hålla ordning.
Gymnasieskolans kunskapsuppdrag och utbildningens koppling till arbetsmarknadens behov
eller fortsatta studier måste bli tydligare. Arbetsmarknaden behöver kvalificerad arbetskraft och Sverige behöver få fram fler världsledande forskare. Studie- och yrkes
vägledningen måste bli tydligare och vassare för att styra in eleverna på lämplig utbild
ning. Gymnasieskolan behöver utveckla ett starkt samarbete med det lokala näringslivet för att ytterligare förbättra relationerna med arbetslivet och framför allt teknikföretag. Det är önskvärt med en tidig utvecklingslinje för eleven, att skolan är förväntansfull och ansvarsfull där tydliga krav ställs.
L
edarskapet behöver vara tydligt och läraryrket ska vara eftertraktat. En hög kunskaps
nivå
med tydliga kunskapskrav och återkommande kvalitetskontroller ska säkerställas.
Vuxenutbildningen är starkt kopplad till gymnasieskolan. Sverige är unikt med det utbildningsväsende och de möjligheter vi har för vidareutbildning som vuxen. Där utbildning, arbetsmöjligheter, studievägledning eller elevers egna val inte matchats fyller vuxenutbildningen en viktig plats. Praktiska gymnasiestudier ska kunna komplet
teras med ett år på vuxenutbildning för att läsa in högskolebehörighet. Som vuxen ska det också vara möjligt att byta inriktning. Vuxenutbildningen behöver vara väl utbyggd och organiseras om, och satsningar behöver göras där brister finns på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen får däremot aldrig bli en ursäkt för att inte ta ansvar för studierna under gymnasietiden. Sfi (svenska för invandrare) fyller viktiga funktioner, men kraven i utbildningen måste, i likhet med vad som framgår av Tidöavtalet, skärpas betydligt.
Staten som huvudman för gymnasieskolan och vuxenutbildningen
1. Den svenska skolan är en nationell angelägenhet och utgör en omfattande del av den svenska välfärden. Den svenska skolan kommunaliserades 1991 med decentralisering som syfte, men där staten fortfarande skulle ange de mål som skulle uppnås och utföra kontroller av måluppfyllelse. På 1990-talet infördes även nya läro- och kursplaner med målbeskrivningar, men utan direktiv om vad undervisningen skulle innehålla eller hur den skulle gå till. Det fick utformas lokalt med stor spridning och skillnader i kvalitets
nivå som följd. Kommunaliseringen fick i själva verket katastrofala följder. Kontroller av måluppfyllelse fick till en början ett alldeles för litet utrymme. Inte förrän efter valet 2006 förstärktes Skolinspektionen. Detta på grund av att elevernas resultat under flera år i internationella kunskapsmätningar visat sig sjunka, liksom att variationer i kvalitet och resultat uppstått inom och mellan kommuner och skolor. Dessutom har detta byggts på med en ökad oreda med hot, våld, otrygghet, bristande studiero och på många skolor en oklar uppfattning om vad som gäller för upprätthållande av ordningen. Ovanpå detta har en omfattande migration till Sverige skett, vilket medfört en snabbt ökande elevkull i många skolor där resurser inte funnits för att ta hand om skolans uppgifter i takt med
förändringarna. Detta misslyckande har pågått under decennier utom kontroll för besluts
fattarna
och medfört en stor splittring i skolan.
Gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen borde därför, liksom grund
skolan,
ha staten som huvudman så att skolor får mer enhetliga förutsättningar för sin verksamhet och för att kunna hålla en jämn och hög kvalitetsnivå. Detta ger elever, rektorer, lärare och annan skolpersonal mer likvärdiga förutsättningar och ökar möjlig
heterna för planering och genomförande av verksamheten. Fler vinster är att det förbättrar
utgångspunkterna för kontroller, uppföljning och återkoppling samt medverkar till åter
upprättande av statusen för skolan i stort och för lärarprofessionen. Kommuner får
därigenom bättre översyn av sina skolverksamheter. Regeringen borde därför överväga att svensk gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning ska få ett statligt huvudmannaskap.
Gymnasieskolan behöver stärkt ledarskap
2. Det är viktigt att rektorer har såväl ledarskapskompetens som pedagogisk kompetens. Enligt skollagen får enbart den som genom utbildning och erfarenhet förvärvat peda
gogisk insikt anställas som rektor. Det kan men behöver inte innebära att den person som erhåller en rektorstjänst ska ha arbetat som lärare för att få en rektorstjänst. Rektorn har en ledande funktion att fylla; huvuduppgiften är att leda verksamheten. Genom ett nära samarbete med lärarkollegiet kan rektorn skapa förutsättningar för lärarkollegiet att utveckla den pedagogiska verksamheten. Rektorer ska liksom lärare kontinuerligt fortbilda sig. Regeringen borde därför beakta detta i sitt fortsatta arbete.
Lärlingsutbildningar
3. I såväl Danmark som Tyskland finns väl fungerade lärlingsutbildningar, som till skill
nad från den svenska varianten är hårdare knutna till arbetsplatsen än till skolan. Vi menar
att lärlingsutbildningarna måste reformeras. Ett hantverksyrke lär man sig bäst på arbets
platsen
, inte i skolan. Vi vill därför att fler gymnasieutbildningar till hantverksyrken ska ske inom ramen för lärlingsutbildning och att de ska avslutas med ett gesällprov samt att det ska införas möjligheter till anställning under utbildningstiden. Vi vill även utreda en form av lärlingsanställningar riktade till arbetssökande. Regeringen borde därför överväga att reformera och utveckla lärlingsutbildningarna.
Dimensionering av gymnasieprogram och gymnasieskolor
4,5. Trots en stor arbetskraftsbrist inom många yrkesområden lockar inte yrkesprogram
men tillräckligt många elever. Istället för att stärka yrkesprogrammen är lösningen för att få fler elever att studera på gymnasienivå att utöka antalet platser på de högskole
förberedande programmen. Inte minst gäller detta det samhällsvetenskapliga programmet
. Risken är stor att ett flertal elever utbildas till något som inte kommer att leda till arbete och egen försörjning. Dessutom finns det en tendens till att varje kommun startar egna gymnasieskolor istället för att samarbeta med andra kommuner och huvudmän. Denna utveckling är kostnadsdrivande och riskerar även att försämra kvaliteten på gymnasie
programmen. Av denna anledning måste såväl styrningen av antalet platser på de olika gymnasieprogrammen som utbudet och placeringen av gymnasieskolor dimensioneras bättre. Vi anser att den dimensionering som gjorts inom ramen för yrkeshögskolan kan tjäna som exempel. Regeringen borde därför överväga en utredning av styrningen av antalet platser på gymnasieprogrammen samt att se över dimensioneringen av utbud och placeringen av gymnasieskolor.
Utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning
6. En så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt är av stor vikt.
För att kunna skapa en högre grad av matchning måste därför studievägledningen och yrkesvägledningen stärkas och effektiviseras. Elever behöver få möjlighet och stöd i att
hitta rätt i valen av vidareutbildning till framtida yrkesvägar. Studie- och yrkesvägledarnas roll
och ansvar behöver förtydligas och samordnas, kompetensutveckling behöver möjliggöras och digitalt vägledningsstöd behöver utvecklas.
Gymnasieskolan ska ha en stark koppling till universitet, högskolor och arbetsmarknad.
Det är av vikt att skolans olika professioner samverkar inom områden som berör yrkes
livet och de områden som studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Regeringen borde därför verka för en utökad och förtydligad studievägledning i gymnasieskolan.
Universitets- och högskolelärare ska ha möjlighet att undervisa på gymnasiet
7. Banden mellan gymnasium, universitet och högskola måste stärkas. Många universitet och högskolor
har ämnesskickliga och erfarna lärare som skulle bli en tillgång på gym
nasiet där det råder brist på lärare i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Tyvärr föreligger byråkratiska hinder för detta, eftersom lärarna på universitets- och högskolenivå kan sakna formell behörighet att undervisa på gymnasiet. Dessutom finns en sorts tröskel i det faktum att gymnasierna finansieras kommunalt medan högskolorna finansieras av staten. Löneläget är som regel också lägre på gymnasiet.
Incitament ska därför ges för att underlätta så att kvalificerade lärare från universitet och högskolor får möjlighet att undervisa på gymnasiet. Efter lämplighetsprövning och en kortare introduktionskurs skulle de kunna erbjudas möjligheten att med bibehållen lön delta i undervisningen på gymnasiet som behöriga lärare. Denna undervisning kan kombineras med forskning och ordinarie undervisning på universitets- och högskolenivå. Regeringen borde därför verka för att universitets- och högskolelärare ska ha möjlighet att undervisa på gymnasiet.
Nivåindela språkintroduktionsprogrammet
8. Gymnasieskolan har fyra stycken introduktionsprogram. Syftet med programmen är att obehöriga elever ska ges möjlighet att komma in på ett nationellt program eller få ett arbete. Idag ligger introduktionsprogrammen under gymnasieskolans ansvarsområde. Det menar vi är fel, då detta fråntar grundskolan dess ansvar att överlämna elever med tillräckliga förkunskaper till gymnasieskolan. En elev som inte är behörig till gymnasiet borde heller inte kunna söka sig till ett gymnasieprogram. Det är ytterst en fråga om att försvara gymnasieskolans status som en frivillig och från grundskolan skild skolform. Introduktionsprogrammen borde därför formellt organisatoriskt tillhöra grundskolans ansvarsområde alternativt bli en del av ett separat utbildningsspår inom ramen för yrkesutbildning. Vad gäller den praktiska organisationen kan den se olika ut i olika kommuner.
De program som enligt Skolverket erbjuds är sedan juli 2019 programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Programinriktat val syftar till att ge elever utbildning mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det nationella programmet. Yrkesintroduktion är för elever som saknar godkända betyg för behörighet till yrkesprogram och syftar till att ge yrkes
inriktad utbildning för att kunna ansöka till yrkesprogram eller få ett arbete. Det indivi
duella alternativet utformas enskilt för eleven och vänder sig till ungdomar som saknar behörighet till yrkesprogram och som har stora kunskapsbrister och svag motivation eller önskar allmänt inriktad utbildning som förbereder för annan utbildning.
Språkintroduktionsprogrammet är till för ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige.
Utbildningen har därför stort fokus på det svenska språket men har inte anpassats till det
stora antalet nyanlända som anlänt till Sverige de senaste åren. Skillnaderna i förkunskaper hos eleverna på programmet
skiljer sig kraftigt åt: alltifrån elever som har genomgått
grundskola till elever utan tidigare skolgång. Att mängden elever har ökat kraftigt förvärrar situationen.
Nyanlända elevers kunskaper ska enligt 17
kap. 14
a
§ skollagen bedömas när de tas emot vid introduktionsprogrammet språkintroduktion. Det innebär att elevens bakgrund, skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter ska kartläggas.
För att ge varje individ en större chans att lyckas ska en nivåindelning införas i dessa program. Indelning ska göras genom att elever med olika förkunskaper delas in i grupper
på två olika nivåer: elever som har genomgått grundskola respektive elever som inte har
genomgått grundskola. Regeringen borde därför överväga att införa två nivåer i introduk
tionsprogrammet
språkintroduktion på gymnasiet.
Stärk utbildningen för högpresterande elever
9. Svensk skola har präglats av starkt fokus på elever som är i behov av stöd för att klara av undervisningen. Även högpresterande elever har behov. De behöver ges möjligheter till högre studietakt och större utmaningar. Sveriges skolsystem – inte minst i gymnasie
skolan – behöver slå vakt om dessa elever och erbjuda dem avancerad och högkvalitativ utbildning, detta för att kunna attrahera dem att fortsätta studera, forska och arbeta i Sverige. Samtliga huvudmän ska därför säkerställa att högpresterande elever ges förut
sättningar att utvecklas vidare. Regeringen borde beakta möjligheten att i större utsträck
ning
anpassa undervisningen för högpresterande elever i svensk gymnasieskola.
Drogtester vid misstanke om drogpåverkan
10. År 2022 uppgav 16 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna i gymnasiets år 2 att de någon gång använt narkotika i CAN:s nationella skolundersökning. Stockholmsenkäten
, som förutom i Stockholm genomförs i 24 av länets 26 kommuner, visar att 28 procent av pojkarna i gymnasiets år 2 någon gång använt narkotika och motsvarande andel för flickor är 24 procent. Enkäten visar därtill att 41 procent av pojkarna och 42 procent av flickorna i gymnasiets år 2 därutöver har erbjudits narkotika under 2022, men avböjt. Ungas droganvändning måste motas och förhindras oavsett var det sker. Gymnasieskolan får inte vara en fristad. Regeringen borde i sitt arbete överväga införande av drogtester i gymnasieskolor vid misstanke att elever är drogpåverkade.
Förbättra organisationen och inriktningen inom vuxenutbildningen
11. Det finns ett starkt värde i att ha en vuxenutbildning som håller hög kvalitet och som förbereder eleverna för framtida yrken eller studier. Vi är positiva till möjligheten att även senare i livet kunna omskola sig för att bli mer attraktiv på en föränderlig arbets
marknad. Detta gäller såväl de som saknar grundläggande utbildning som de som har en längre utbildning bakom sig.
Gymnasieskolans uppdelning mellan studieförberedande och yrkesinriktade program
kräver en väl utbyggd vuxenutbildning. En person som valt att läsa ett yrkesförberedande
program måste ges en reell möjlighet att läsa in de ämnen som saknas för att kunna sadla om och välja en väg inom högre utbildning. Vuxenutbildningen är ett viktigt redskap
för att säkerställa att befolkningen är väl utbildad enligt de krav som arbetsgivarna ställer och de behov som finns.
Dessvärre är dagens system för vuxenutbildning spretigt. Kommunerna driver, upp
handlar och står för utbildningen. Regelverken skiljer sig åt mellan olika kommuner. Det gör att företag har det besvärligt vid rekrytering. Statligt huvudmannaskap gynnar näringslivet eftersom mer tid kan läggas på att bygga utbildningskvalitet inom utbild
ningarna, till gagn för näringslivet. Samtidigt innebär det att företagen behöver lägga mindre tid på anpassning till olika kommuners regelverk.
Vuxenutbildning ska stärka kompetensen för bristyrken på marknaden. Ökade sats
ningar på utbildningsplatser inom vuxenutbildningen behövs inom gruvnäringen, gärna
i anslutning till orter där gruvnäring finns. Även stålindustrin är viktig, men där är utbild
ningsinsatserna
idag för svaga. Här behövs också utbildningsplatser. Delar av dessa utbildningar kan drivas på distans. Kraftiga satsningar inom åkerinäringen behövs, där
det annars kommer att råda brist på busschaufförer. Därför behövs fler utbildningsplatser
för yrkesförare. Detsamma gäller skogsindustrin där arbetskraft saknas, inte minst på glesbygden med svårighet för branschen att rekrytera kunnig personal. Regeringen borde därför verka för att förbättra organisationen och inriktningen inom vuxen
utbildningen.
Höga krav och förväntningar även inom vuxenutbildningen
12. En förenklad betygsskala för komvux började gälla den 1 januari 2022. Sverige
demokraterna anser att det måste råda likhet mellan studier i den allmänna grund- och gymnasieskolan och komvux på motsvarande nivå. Införandet av en förenklad betygs
skala står i strid med denna övergripande princip. Istället skapas snarare snabbspår för vissa målgrupper, inte minst nyanlända och elever med bristande kunskaper i svenska språket. Det är inte rimligt att sänka trösklarna för denna målgrupp och därmed göra det
betydligt lättare att komma in på en gymnasieutbildning eller att erhålla gymnasieexamen
. Regeringen borde överväga att riva upp beslutet om en förenklad betygsskala inom vuxenutbildningen.
En bortre gräns för sfi-undervisningen inom vuxenutbildningen
13. Svenska för invandrare (sfi) är av avgörande betydelse för att kunna bli anställningsbar och därmed bli en del av det svenska samhället. Kraven behöver däremot skärpas avsevärt. Ett stort problem är t.ex. att det inte finns någon fastställd tidsgräns för sfi, utan kursen anses avslutad först när en elev uppnått kunskapskraven för den aktuella kursen. Detta innebär att sfi-studierna i praktiken kan pågå under oacceptabelt lång tid. Vi menar att det måste införas en bortre gräns för hur länge
offentligfinansierade sfi-studier ska få fortgå och vill därför att denna fastställs till två år.
Särvux ska vara en särskild skolform
14. Vi anser att det var ett stort misstag att låta särvux upphöra som särskild skolform och uppgå i den ordinarie vuxenutbildningsverksamheten. Det kommer att få oönskade konsekvenser för kvaliteten på utbildningarna, samtidigt som det finns en överhängande risk för att dessa elever blir marginaliserade. Vi delar den kritik och oro som framförts av en rad remissinstanser under beredningen av den lag som trädde ikraft den 1 juli 2020. Vi är också djupt oroade över att denna målgrupp kommer att få stå tillbaka för andra målgrupper med den nya prioriteringsordningen för komvux. Vi vill därför riva upp beslutet att låta särvux vara en del av den ordinarie vuxenutbildningsverksamheten. Regeringen borde således verka för att särvux ska vara en egen skolform.
Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)
Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)